Hur började det för dig?

av mx » 2011-01-12 13:13

Finns flera liknande trådar och ämnet har berörts i många andra.

Det är ett intressant ämne som jag började fundera över under morgonkaffet.
Hur började allting för dig? Idag så letar jag efter en så verklighetstrogen
återgivning som möjligt. Inte så mycket efter effektsökeri och stampa-takten
grejen. Men det har inte alltid varit så.

När jag började min karriär som tonåring var jag primärt ute efter att kunna
spela hög bas som kändes i kroppen. Ju högre desto bättre. Sedan gled jag in
på banan om välljud och att det skulle låta så rent och häftigt som möjligt.
Passerade väl en och annan Linn-produkt, har haft hemma högtalare från DALI:s
senare serier på grund av den häftiga diskanten. Jag har jagat allt från kablar
till CD-spelare som svänger.

Nu sitter jag med ett par Dynaudio Contour S3.4 och en Hegel H200 som
förstärkare. Mitt största problem för tillfället är rummet, och inte så mycket
mer. Det är väldigt skönt. Och jag har inga planer på att uppgradera mig mot
bättre ljud längre, och skulle jag göra det i framtiden så är det primärt akustik
och högtalare som blir drabbade.

Men det har ju som sagt inte alltid varit så här. Jag har alltid älskat musik,
och förr i tiden gick det bra att lyssna genom köksradion. Det är ju först nu
som det verkligen blivit "seriöst" och som jag letar efter verklighetstroget
ljud. Det började ju som sagt med bas och sväng, och lite väl mycket fokus
på just tekniken och prylar. Lite för lite fokus på musiken i sig.

Hur började det för dig och hur ser din resa ut? Du vaknade väl inte på
morgonen och tänkte "delade toppar och jämn kurva är målet"?

av **-Martin-** » 2011-01-12 13:32

För mig började det med en röd bärbar Philips-grammofon med vilken jag lyssnade på Anita och Televinken.

av **KarlXII** » 2011-01-12 13:36

-Martin- skrev:För mig började det med en röd bärbar Philips-grammofon med vilken jag lyssnade på Anita och Televinken.

Samma här, fast Mästerkatten och Stövlarna

av mx » 2011-01-12 13:36

Och hur blev det stora anläggningar och sjukdomen hifi då?

av **-Martin-** » 2011-01-12 14:04

Via byggsatser på Hifi-kit och bilstereo.

av **bootstrap** » 2011-01-12 14:25

Musiken har alltid varit ett inslag i mitt liv så länge jag minns. Fick min mors stereo att ha på rummet när jag var runt 10-11 och lirade gamla lp plattor. Skaffade mig en musik identitet på högstadiet, hårdrock skulle det vara då, men tröttnade bara efter några få år

En kompis storebror hade en häftig hemmabio och det gav eld på ett mer eller mindre växande intresse sedan några år tillbaka. Detta också på högstadiet.
När undertecknad blev 18 och fick tillgång till ett litet sparkapital så köptes en budget hemmabio. i brist på pengar inriktade jag mig på mer tekniska aspekter än dyra saker.

Har aldrig jagat ett extremt ljud men däremot en önskan att få bort störande saker som jag uppfattade. Och har en mer blygsamt närmande mot välljud.
Även just hembio är fortfarande viktigt pga stort filmintresse

Har även jag varit inne på konstiga kablar och även spikar. Men har aldrig märkt något själv! Tur man fyndade på beg.marknaden.

Nu är det en kef ägg hemmabio, pga jag bor trångt och ett par Carlsson oa 14.3 och känner mig rätt nöjd faktiskt. Kanske skulle vara kul med 2 nya basar men absolut inte nödvändigt.
Är inte heller speciellt intresserad av dyr hifi. Tror inte heller att mina öron är så känsliga för det naturtrogna ljudet men däremot upplevelsen att man tar bort en kudde/filt från högtalaren, i högtalar byten.

Nu koncentrerar jag mig mest på musiken och filmer.

av mx » 2011-01-12 14:29

Mycket intressant och trevlig läsning. Det där ögonblicken då man inser att
man koncentrerar sig på innehållet (musiken eller filmen) och inte längre
tänker på anläggningen, typ klarar högtalarna det här ljudtrycket?, var det där
en stående våg?, är inte diskanten lite vass? eller är det inspelningen kanske?,
jadda jadda och bara kan konsumera innehållet är underbart.

Numera är som sagt mitt största problem rummet när det gäller återgivning.
Mitt andra stora problem är vilka filmer och vilken musik jag ska köpa.

av **steveo1234** » 2011-01-12 14:59

Första gången jag hörde techno på Jamo D365 hemma hos en kompis var det kört. Då skaffade jag första musikanläggningen hemma. När jag sen upptäckte att det gick att koppla en stereovideo till den anläggningen för lite mer än 20 år så var det kört på riktigt.

av **steveo1234** » 2011-01-12 15:01

mx skrev:Och hur blev det stora anläggningar och sjukdomen hifi då?

När jag upptäckte att en viss kvalitet på anläggningen gjorde jag att jag bokstavligen sögs in i filmen och blev så hypnotiserad att jag helt glömde bort att jag satt och tittade film.

av **Vee-Eight** » 2011-01-12 15:20

Det blev holografiskt och berörande först med Carlsson. Nånstans 2001 skulle jag tro. Fick en pre-början när jag jobbade som DJ innan dess.

av **Ragnwald** » 2011-01-12 16:39

Mina Hifi-aha inleddes 1965 på Ostermans hobbymässa.
Hörde Beachboys genom Pearl Lab-hörlurar, kopplade till ett B&O-rörsteg.
Reaktion:

2:a ahan, 1968 lyssnade på Jim Kweskin genom Staxlurar kopplade till en Dynaco SCA35, hos en klasskompis.
Reaktion:

3:e ahan, 1969 NK:s ljudrum, lyssnade på allsköns jazz och popp genom OA6typ1, förförstärkaren kommer jag inte ihåg. Reaktion:

av **Bongo** » 2011-01-12 16:57

Det började väl med Philips minisystem MZ7, ett ganska stort minisystem med högtalare i trä (nåja, spånskiva) och 6,5" bas, incredible surround och loudness. Fett ljud var det.
Sen slog det till ännu hårdare när man smet in på expert mittemot trestads musik i Trollhättan och lyssnade på Jamo D590 som jag senare skulle komma att äga själv ett bra tag, dock var det däremellan en period med proson med dubbla tiotumsbasar. Numera är alla hämningar släppta och jakten på det perfekta ljudet ur både ljudliga och estetiska aspekter är i full gång

av **celef** » 2011-01-12 18:05

när jag var liten var det technics som gällde, dom äldre pojkarna på gården hade technicsgrejjer som man dregglade på, sedan dess tycker jag att hifiapparater ska vara svarta med guldtext, med åren så uppskattar man enkelhet men svärtan och guldet består, på fritidsgården fanns det pa-prylar och alla spelade i band, så därför gillar jag pa-stuket oxå, så en mix av ovantående är det jag går igång på

av **eriken** » 2011-01-12 20:18

Har konstigt nog sedan tidig ålder haft en liten släng av hifisjukan utan att haft folk i omgivningen som sysslat med det. Läste hifitidningar och suktade och funderade hur bra alla de där fina sakerna kunde tänkas låta.

När jag var i tidiga tonåren fick jag ett par högtalare som vad jag minns lät trevligt, tyvärr så vet jag än idag inte vad det var för ena högtalare. Kanske någon som vet? De var kanske 50 cm höga och var gjorda att stå på golvet mot väggen, de hade gissningsvis en 8-10 tummare i basen som spelade frammåt med ett mellanregister snett ovan om jag inte minns fel. Sedan så hade de en diskant och ett till mellanregister som spelade rakt upp. Sidorna var av trä och toppen och fronten var täckt av ett ganska finmaskigt metallgaller. Kan det vara någon mirsch-historia kanske?.. Fick veta att de var bra grejjer och hade kostat en hyffsad peng, runt 4 pappa om jag inte minns fel vilket är fullt möjligt då det var riktigt länge sedan.

Sedan efter det så kom ju den obligatoriska hängmatte-eran då diskant och bas skulle upp på max, helst med loudness intryckt också! De var grejjer det!

Runt 25 års åldern så kom väll min första riktiga stereo in i bilden. Jag hade medvetet undvikt hifibutikerna då jag vissa att jag troligen kunde väcka en jätte som just då sovde, och visst blev det så

b&w, Dali, Elac, rotel, Nad samt lite kablar kom och gick genom kedjan. Det var en rolig tid men ack så frustrerande då jag hadfe fastnat i ett tänk då jag bara nästan kunde fokusera på ljudet och inte musiken. Att det hela tiden inte lät som jag ville gjorde det heller inte bättre.

Så fick jag tag i ett par piP ohörda till saftigt överpris, "Nu blir det åka av!" tänkte jag när jag skulle till att spela då jag läst så mycket gott om dem på faktiskt. Reaktionen uteblev, det lät liksom, ja annorlunda mot allt annat jag hört tidigare men ingen imponatorfaktor att tala om utan musiken fick tala sitt eget språk istället vilket blev ett bra framsteg. Sedan kom piPs, bättre men inte riktigt bra. Alldeles för klena i basen för att kunna låta trovärdigt hemma hos mig. Till sist så slog jag till rejält på f/e testens rekomendationer då jag märkte att jag gillade "ofärgad" signal. Sentec pa9 monoblock i kombination med holographic audio Pre 25, en kombo som spelar riktigt bra i mina öron tillsammans med en pioneer 668. Till sist så kom pi60 in i bilden och jag sitter idag helt nöjd, nu hör jag bara musiken. Visst, jag erkänner att jag iblan också kan slänga på lite finare inspelningar bara för att impa på mig själv eller nått med hur bra det kan låta..

Men det har inte alltid låtit lika bra. Med samma rigg fast i en annan uppställning och akustikfixande i samma rum så lät det visserligen bra men inte någonstans i närheten så bra som nu, då fanns det en del frustrationer med ljudet, främst diskanten.

Vad kommit fram till under min resa är att jag tror att rummet är viktigast. En bra högtalare i ett sämre rum kommer att låta sämre än en mindre bra högtalare fast i ett bättre rum.

av **Nattlorden** » 2011-01-12 20:52

-Martin- skrev:För mig började det med en röd bärbar Philips-grammofon med vilken jag lyssnade på Anita och Televinken.

+1 !!

av **NADifierad** » 2011-01-12 21:59

Jag började vid morsans Philips Köksradiobandare.
Elvis, Connie Francis, Wanda Jackson, Lulu, Abba osv...Osv...

av **AndreasArvidsson** » 2011-01-12 22:07

Jag har alltid haft ett stort intresse för musik och teknik så länge jag kan komma ihåg. Har väldigt unga minnen när jag satt och sjung för mig själv samtidigt som jag skruvade isär någon gammal stereo eller byggde egna högtalare.
Sen när jag blev äldre och började spela och skriva egen musik blev det bara värre och så har det fortsatt så.
Köpa bil? nej då, finns ju bättre högtalare och gitarrer att köpa :p

Kan även tillägga att jag har föräldrar som lyssnar på rock och spelade gärna musik, såg på inspelade konserter och så hemma.
Farsan hade en rolling stones vhs ifrån nån konsert på ullevi som han var på som åkte på titt som tätt hemma.
Samma med pink floyd, sabbath osv..

Mycket musik i hemmet mao

av **thiel** » 2011-01-12 22:33

Det började med en musiklyssnande och högtalarbyggande farsa

av **Magnuz** » 2011-01-12 23:03

Det började med kataloger från Technics som jag kom över på något sätt i 10-årsåldern eller så. Där fanns bilder och beskrivningar av de mest otroliga apparater och man förstod direkt av texterna att det måste låta otroligt bra.

av **Tengil** » 2011-01-12 23:22

steveo1234 skrev: När jag sen upptäckte att det gick att koppla en stereovideo till den anläggningen för lite mer än 20 år så var det kört på riktigt.

Plus ett på den, vilken (o)verklighetskänsla det var när man kollade topgun och hörde alla panoreringar

Vh Christer

av **-Martin-** » 2011-01-12 23:36

Nattlorden skrev:
-Martin- skrev:För mig började det med en röd bärbar Philips-grammofon med vilken jag lyssnade på Anita och Televinken.

+1 !!

Coolt att det finns fler som inte helt farit illa av att genomlida 70-talet. Eller har vi kanske det?

av **Nattlorden** » 2011-01-12 23:45

-Martin- skrev:
Nattlorden skrev:
-Martin- skrev:För mig började det med en röd bärbar Philips-grammofon med vilken jag lyssnade på Anita och Televinken.

+1 !!

Coolt att det finns fler som inte helt farit illa av att genomlida 70-talet. Eller har vi kanske det?

Nämn inte Staffan Westerb....

Anita&Televinken, Fem myror, Sant&Sånt, Trasan&Banarne,[s]Drömplanket[/s](kom inte förrän '80)... de må ha lidit brist på specialeffekter, men innehållsmässigt finns väl inga barnprogram idag av samma kvalité

av **ThePreTor1aN** » 2011-01-12 23:55

Allt började med Linn!

av **KarlXII** » 2011-01-13 00:07

Efter Philipsgrammophonen blev det en Concerton som jag ärvde av syrran. Riggade upp den i köket och spelade
in låtar med en Philips kassettbandspelare.
(Nu får jag deja vu - det finns säkert en liknande tråd någonstans)

Concertonens högtalare blev senare modifierade.

Dessvärre minns jag inte om det var till det bättre... :twisted:

Men det var nog först under gymnasietiden och de vanligt förekommande besöken på NK:s stereoavdelning som det tunga intresset satte fart.
Tunga GAS och Technicsprylar. Cervin Vega och JBL. Sånt. Satanigatan!

av **-Martin-** » 2011-01-13 10:48

Satan var ordet...

Själv fick jag senare ta över farsans gamla Ferguson-receiver-grammofon och till denna inhandlades ett par minimala Moon-högtalare. Lät kanon enligt en sjuåring. Så småningom kompletterades det hela med en kassett-spelare (Philips) som dock hade något fel i balansen mellan höger och vänster vid inspelning. Trots detta gjordes många inspelningar och "blandat-band". Rockfolket was da shit...

av **2-ch** » 2011-01-13 11:38

nadifierad skrev:Jag började vid morsans Philips Köksradiobandare.

Jag mé, fast bara transistorradio på den :lol:

Den stod alltid på ute i köket, så det var där jag satt.

av **sprudel** » 2011-01-13 12:00

Den utlösande faktorn för ett stort HiFi-intresse var Pink Floyd, The Dark Side of The Moon.
Det var något nytt, helt fantastisk musik och presenterad på ett sätt jag aldrig upplevt förut.
Det var då jakten på välljud började, när jag insåg att det finns mycket mer att få ut av den här musiken om anläggningen har förmåga.
Det gäller för övrigt all musik, men Pink Floyd var den tändande gnistan.

av **celef** » 2011-01-13 12:11

på den tiden lånade vi skivor och kassettband till höger och vänster, en platta som lånades ut kunde man återfå i vilket skick som helst, och man fick aldrig tillbaka skivan av den man lånade ut den till, det var en redig soppa! lånade kassettband gav alltid överjävligt dålig ljudkvalitet, flertalet spelade in på kassett genom att ställa kassettradion nära en högtalare och trycka på mic rec, så det var mycket skit på dom banden där även ljudnivån ändrades hela tiden

av **-Martin-** » 2011-01-13 13:27

celef skrev:på den tiden lånade vi skivor och kassettband till höger och vänster, en platta som lånades ut kunde man återfå i vilket skick som helst, och man fick aldrig tillbaka skivan av den man lånade ut den till, det var en redig soppa! lånade kassettband gav alltid överjävligt dålig ljudkvalitet, flertalet spelade in på kassett genom att ställa kassettradion nära en högtalare och trycka på mic rec, så det var mycket skit på dom banden där även ljudnivån ändrades hela tiden

Vet du om det satt Behringer-micar i apparaterna? :wink:

av **bootstrap** » 2011-01-18 01:22

mx skrev:Mycket intressant och trevlig läsning. Det där ögonblicken då man inser att
man koncentrerar sig på innehållet (musiken eller filmen) och inte längre
tänker på anläggningen, typ klarar högtalarna det här ljudtrycket?, var det där
en stående våg?, är inte diskanten lite vass? eller är det inspelningen kanske?,
jadda jadda och bara kan konsumera innehållet är underbart.

Numera är som sagt mitt största problem rummet när det gäller återgivning.
Mitt andra stora problem är vilka filmer och vilken musik jag ska köpa.

Tack

Jag lider med dig, det är inte kul att sitta med ljudproblem. Av någon anledning skäms man, underligt det där

Men det är väl en del av audiofil/nörd identiteten.

Film och musik konsumtionen är inget att sticka under stolen heller... Det är en stor kostnad och jag :oops:

konsumerar mer än jag har råd och betalar för.
Upptäcka ny musik är viktigt för mig och går igenom större mängder i perioder via olika tjänster. musiken har av någon anledning alltid varit individuell för mig, min musikresa högst personlig och självutforskad, även som man får hjälp av andra också såklart

Sedan något år sedan har jag 2 kompisar som har samma intresse för musik och ny upptäckt musik. Extra roligt är att vi har lite skilda smaker även om vi har som gemensam punkt elektronisk musik.
Vi har ibland musikträffar som började med att vi gick till lokala musikaffären köpte en okänd platta och gick hem till någon av oss och lyssnade och utvärderade, väldigt kul

Men senare har vi kört andra varianter av musikkvällar också, även med gäster

Alla vi 3 har även djat några få gånger också.

av **Adhoc** » 2011-01-18 21:52

Första ljudet kom genom en Radiola radiogrammfon, som hade 78, 45, 33 och 16 (!) rpm. Musiken då var farsans, Povel Ramel och dragspelstjosan. Första egna skivan var My Boy Lollipop med Millie, (1:a kända reggae-låten brukar den väl räknas som), tyvärr nu bortslarvad. Det här var väl någon gång i slutet på 60-talet. Första egna stereon blev på 14-årsdagen, inköpt på Domus i Farsta: En svart Sharp-receiver på 2x20 W + Scantic skivspelare (som var identisk med Luxors men var 50-lappen billigare) + ett par svarta Sinushögtalare. Stolt som en tupp var jag, 1972 14 bast och egen stereo!

Något år eller så senare med Status Quo och Black Sabbath i skivsamlingen behövdes kraftigare stärkare och en Rotel införskaffades. Den hade separata bas- och diskantpottar för höger och vänster kanal samt loudnessknapp, mycket flashigt. Dessa ställdes givetvis på max liksom volymen, varefter man ropade till polarna nere på går´n: Lyssna på´re här då! Efter några sekunder fräste det till och rök från diskanterna, hej då Sinus. Nya högtalare blev hembyggen, Radio & Televisions RT-hornet som senare ersattes av 70/80-hornet med sidosystem. Scanticen ställdes i garderoben och ersattes av en Pioneer PL51. 1977 tog jag från USA hem Altec Lansings 416B 15”-basar och 811-horn (elementen i deras Voice of The Theatre-högtalare) av dem byggdes Altecs Valencia-modell. Förförstärkare blev en Soundcraftmen PE2217 med 10 bands equalizer + en SAE 2200 MarkII, 2x100 W, mycket på den tiden, samt ett KLH Burwen Dynamic Noise Filter. Ett Tandberg 310 (?) kassettdäck och en Revox B795 skivspelare efter att Pioneeren gett upp införskaffades. ( Man ska inte försöka dämpa en ca 10 kg fallandes skivspelare med höger stortå, det gör ont ... ). Därefter satt jag nöjd tills för bara ett fåtal år sedan. Samtliga amerika-sakerna från 1977 finns fortfarande kvar och funkar dessutom, bättre kvalitet förr (?).

Hm, blev lite mer än bara början.

av **Stephan** » 2011-01-19 21:56

Första egna ljudet var en DUX kassettbandspelare på sent 60-tal, tyckte nog redan från start att den lät litet burkigt.

Byggde en separat högtalare till kassettbandspelaren av en skokartong och element från en slaktad transistorradio, vilket lyft och vilket välljud!

Designen fick ett lyft med hjälp av litet varumärkes-stöld, en Pioneer-logga klippt ur en annons i HIFI & Musik.

Sen har det bara rullat på, går liksom i vågor, högre på vintern, stiltje på sommaren, har numera helt snöat in på vintage/retro, helst i form av loppis- eller enstaka Blocket-fynd, mest hyfsat fina prylar som man av ekonomiska skäl bara kunde drömma om när de var nya.

av **2-ch** » 2011-01-20 08:43

Adhoc skrev:Första ljudet kom genom en Radiola radiogrammfon, som hade 78, 45, 33 och 16 (!) rpm.

16 rpm hade jag också på min första skivspelare. Det är bara det att jag aldrig har sett någon skiva avsedd för den hastigheten!
Minns jag bara dåligt eller vad hände?

av **mapem** » 2011-01-20 08:56

När jag var liten hade vi en resegrammofon med vev. Man fällde upp locket, vevade upp den, la på en stenkaka och satte igång den med en spak. Så la man på den tunga nålen (som man måste byta efter sådär 5 skivor) och ljudet gick genom armröret in i lådan och mynnade ut i en öppning. Det skrällde rätt bra, men man kunde "tweaka" genom att stoppa in en tygbit i ljudöppningen. Det var den volymkontroll som fanns. Vi hade inte många skivor, men jag minns "In the mood" med Glenn Millers orkester och några barnskivor, som "Klas Klättermus" till exempel. Mot slutet av skivan kunde det börja gå långsammare, då fick man veva lite till.

Så började det för mig.

av **Jonka_** » 2011-01-20 10:14

Ja jag är väll bland de yngsta på detta forum kan jag tänka mig, 23 år!

För mig började det "på riktigt" för ca 9 år sedan när jag köpte min första egna anläggning, Det var en Sony stärkare och Eltax golvhögtalare.

På den fanns inte begreppet "provlyssna" i min ordbok, Jag såg annonsen, bestämde mig och åkte in och tog paketet och åkte hem igen, Lycklig som få.

Dessa var mina trotjänare i 4 år, Tills första dagen på mitt riktiga jobb där jag träffa han som jag idag, delar mitt största intresse med.

Med min unga ålder kom förstås strävan efter discodunk, Jag ville ha bas, Och väldigt mycket bas.. Min jobbarkompis presenterade mig för Cerwin Vega och redan till synen av dom, Hade jag bestämt mig.

Det blev ett par CLSC -215 och en NAD c372 vid första löning!

Mina päron fick en chock när jag kom hem med gubbens pickis med det som såg ut som 2 förpackade kylskåp lastade på flaket.

Det lät exakt som jag hade förväntat mig, Jag satt i sängen och med basreglaget något uppskruvat kände basen till warp brothers - phat bass tryckandes i bröstet

Intresset blev ännu starkare och nu var man som besatt av det, Vi åkte runt och lyssnade på väldigt många högtalare, Och med tiden förändrades smaken och bas var inte längre det jag var ute efter.

Efter det har jag haft 3 olika bioanläggningar, 1 projektor, 2 tv aparater och 6 förstärkare och många olika par högtalare..

Idag är jag ute efter ljud med hög kvalitet och detaljrikedom, Basen är fortfarande betydande, Men istället för att par dubbla 15" har jag ett par hemmabyggda stativare med 5½" bas/mellanregister..

Detta är ett intresse jag kommer bära med mig resten av livet, Och smaken kommer förändras många gånger innan jag är i mål.

av **MichaelG** » 2011-01-20 16:39

I mitten av -70-talet började "stereo" dyka upp i var mans hem. 1973 (tror jag) köpte mina föräldrar en Grundig-anläggning som var påtagligt lik Luxor Dirigent till designen. Men lät sämre. Jag minns hur vi satt hela familjen och upphetsat noterade att "nu kom ljud från vänster - och nu lät det från höger".

Hösten 1976 - efter mitt första sommarjobb - köpte jag min första egna stereo bestående av en 2*20 w Kenwoodförstärkare, en Micro Seiki Solid 1 skivspelare och ett par ITT högtalare. Och den spelade skjortan av föräldrarnas Grundig.

1978 började jag jobba på bandet på Volvo. Jag bodde fortfarande "hemma" och brände därför många månaderslöner på en värstingstereo. Yamaha CR-2020 hette 100 wattsrecievern. Skivspelaren var Sansuis prestigemodell. Högtalarna var ett par Fisher STE-1200. Och jag var i sjunde himlen i några år. Min mor var alldeles förkrossad över att jag lagt 25.000 kr på en stereo. Men en av hennes väninnor sa tröstande "det hade väl varit mycket värre om han lagt pengarna på narkotika". Och det hade hon ju rätt i!

Under -80-talet inträffade två saker (bland annat...). Dels började jag besöka konserthuset här i Göteborg. Och dels började jag lyssna på andra stereoanläggninar än min egen. Och en allt mer gnagande känsla av att min stereo nog inte var så himla bra ändå infann sig.

Nådastöten fick jag när jag lyssnade på musik hos en kompis. Jag hade alltid tyckt att han hade så himla välljudande skivor, men när jag tog med ett par plattor hemifrån lät dessa också mer välljudande än vad jag var van vid. Det som var knäckande var att han hade en till synes omodern skivspelare (helt manuell!) av något okänt märke - typ Thorens, en liten ful och löjlig 20 wattsförstärkare - NAD någonting, och ett par små ynkliga högtalare som var svenska och hette QLN.

Han kunde inte spela lika starkt som jag. Basen var inte alls lika djup. Men musiken lät mycket mer - musikalisk!

Och här börjar mitt sökande efter hifi-nirvana...

Hälsn. Michael

av **Birger** » 2011-01-20 17:41

När farsan köpte en Luxor dirigent (2000?) och vi var fräckast i hela kvarteret. Grannarna skulle in och lyssna på musik hela tiden. Tyvärr serverade farsan dom Viktor Klimenko och Demis Roussos

Under 90-talet var jag fast i apparatträsket men jag blev botad. Mycket tack vare detta forum. Visst gillar jag fortfarande apparater men inser att man får mycket bra grejer för struntsummor mot vad man pyntatde på 90-talet. Kom ihåg när jag utan att blinka tjongade upp 28000:- 1994 för en cdspelare.....

av **Adhoc** » 2011-01-21 01:49

2-ch skrev:
Adhoc skrev:Första ljudet kom genom en Radiola radiogrammfon, som hade 78, 45, 33 och 16 (!) rpm.

16 rpm hade jag också på min första skivspelare. Det är bara det att jag aldrig har sett någon skiva avsedd för den hastigheten!
Minns jag bara dåligt eller vad hände?

Du minns nog bra och vad som hände var att det inte hände sig att du tog en kurs i Swahili från Linguaphone.

av **usling** » 2011-01-21 05:28

Jag har nog fastnat helt på eget bevåg, har ingen i släkten som är särskilt intresserad.

Jag köpte en JVC ministereo med cd-växlare när jag va 10år (1994), men tyckte det va lite dålig bas. Bytte ut högtalarna mot farsans gamla golvare och genast blev det bättre. Körde på den tills jag hade råd och lust att köpa nåt bättre så det blev en denon receiver, denon cd-växlare och ett par B&W 602 runt år 2000. Numera har jag en nad receiver och Ino piP. Är rätt nöjd faktiskt

Tror dock inte jag är så värst fast, för jag drömmer inte om fetare prylar så ofta. Ett par basmoduler kanske.
Prenumererade på hifi&musik ett år nån gång där efter att jag köpt denon-receivern, men tröttnade på allt skitsnack ärligt talat

Allt de testade va jättebra så man fick ingen vägledning direkt. Jag är inte så värst intresserad av hifi-apparater i sig så länge de gör vad de ska och jag inte stör mig på dem. Pillar hellre med datorn isåfall.

Dock köper jag en jäkla massa musik. Lyssnar på musik nästan jämt faktiskt... Hemma, på jobbet, i bilen. Tur att det inte är några direkt negativa bieffekter för då hade jag varit narkoman nu.