Det är ett intressant ämne som jag började fundera över under morgonkaffet.
Hur började allting för dig? Idag så letar jag efter en så verklighetstrogen
återgivning som möjligt. Inte så mycket efter effektsökeri och stampa-takten
grejen. Men det har inte alltid varit så.
När jag började min karriär som tonåring var jag primärt ute efter att kunna
spela hög bas som kändes i kroppen. Ju högre desto bättre. Sedan gled jag in
på banan om välljud och att det skulle låta så rent och häftigt som möjligt.
Passerade väl en och annan Linn-produkt, har haft hemma högtalare från DALI:s
senare serier på grund av den häftiga diskanten. Jag har jagat allt från kablar
till CD-spelare som svänger.
Nu sitter jag med ett par Dynaudio Contour S3.4 och en Hegel H200 som
förstärkare. Mitt största problem för tillfället är rummet, och inte så mycket
mer. Det är väldigt skönt. Och jag har inga planer på att uppgradera mig mot
bättre ljud längre, och skulle jag göra det i framtiden så är det primärt akustik
och högtalare som blir drabbade.
Men det har ju som sagt inte alltid varit så här. Jag har alltid älskat musik,
och förr i tiden gick det bra att lyssna genom köksradion. Det är ju först nu
som det verkligen blivit "seriöst" och som jag letar efter verklighetstroget
ljud. Det började ju som sagt med bas och sväng, och lite väl mycket fokus
på just tekniken och prylar. Lite för lite fokus på musiken i sig.
Hur började det för dig och hur ser din resa ut? Du vaknade väl inte på
morgonen och tänkte "delade toppar och jämn kurva är målet"?
