Strmbrg skrev:Jag ställde ut en liten Tivoli Model One-radio i garaget härom veckan.
Den hade ändå bara stått oanvänd i sovrummet i flera år.
Det enda tekniska krav jag egentligen ställer på dess uppförande där i garaget, är att det inte skall brusa. Eller skorra när jag rör mig i lokalen.
Det lite intressanta tycker jag är, att jag lyssnar på ett väldigt annorlunda sätt på denna lilla apparat, mot när jag lyssnar i den påkostade stereon i källaren.
Det är liksom, på sätt och vis, lättare att lyssna på garageradion än på stereon i källaren.
En av orsakerna till de vitt skilda sätten att lyssna är förmodligen inte av teknisk natur. (Apparatens egenskaper etc.)
Det kanske kan vara lätt att dra just den slutsatsen att skillnaden i upplevt ljud beror på tekniken - apparaternas tonkurvor, transientegenskaper, återgivande av detaljer, s-ljudshantering, baskapacitet etc mm.
Men, återigen vill jag åberopa (pröva tanken på) modellen om avsändare-transportör-mottagare.
Jag sysslar ju med annat då jag använder den enkla apparaten.
Jag kanske organiserar i en verktygslåda, skruvar i en skruv, eller sorterar bilvårdskem.
Parallellt med pulandet pågår Richard Strauss Alpsymfoni eller så är det någon mysko jazz som jag inte känner till.
Det är alltså inte givet att det enbart är skillnader i apparater och andra återgivningstekniska aspekter som orsakar upplevda skillnader.
Det kan lika gärna vara jag som mottagare som är förklaringen.
Det är faktiskt det tekniska hos apparaten som är skillnaden. Du är densamma, vare sig det kommer toner ur radiapparat eller ur hifianläggning.
Modellen är:
avsändare-transportör-mottagare, skriver du.
Du byter ut avsändaren och behåller transportör-mottagare
Om du som mottagare väljer att göra andra saker medans du lyssnar på musik och därvidlag finner att din stereo inte är passande, så väljer du annan teknik för ditt ändamål, men du är fortfarande densamme. Du kan ha en vespa, en stadsbil och en jeep. Du väljer det fordon som är lämpligast för det du skall göra. Men du är fortfarande densamme. I det här fallet kan skillnaden vara i transportören d v s i vägunderlag och trafik, men även annan orsak kan också föreligga, såsom fint väder t.ex. (roligare att åka vespa) men du är fortfarande densamme. Man skulle kunna tänka sig att mottagaren lider av sjukdomen schizofreni och att de olika personerna föredrar olika apparater vid musiklyssning. Dock ställer jag inte detta alternativ som särskilt vanligt och som ett alternativ man kan utesluta ur denna diskussion.
Skillnaden att du lyssnar olika står således att finna i att ljudkällan låter dig lyssna olika. Det är lättare att lyssna på radion än på stereon, skriver du. Du kan vara lugn, du är inte ensam om att tycka så.
Frågan är, vad är det du hör? Är det så att musiken av någon outgrundlig anledning går fram lättare via radion än via stereon? Är det så att du har lättare att koncentrera dig på verktygslåda, att skruva i en skruv, eller att sortera bilvårdskem med någon form av musik än utan musik. Om man skippar stereon och istället låter dig ha hela Berlins symfoniorkester strax utanför garaget eller helst i garaget som spelar alpsymfonin, skulle du då samtidigt kunna koncentrera dig på verktygslådan, skruva i skruvar eller sortera bilvårdskem? Jag ställer mig tveksam. Människan vill helst göra en sak i sänder och skall flera saker göras samtidigt måste en av dessa vara dominant vid varje tillfälle, men det kan växla sekund för sekund. Simultankapacitet är något som uppskattas i det militära. Där gäller det liv eller död.
En annan frågeställning: Tror du att det skulle vara lättare att lyssna på radion än stereon om du skulle ha två radioapparater uppställda med ett avstånd från varandra på, säg, två till tre meter? Det kan komma stereo eller mono ur radion, det spelar ingen roll.
Ändamålet helgar medlen sägs det. Fyller musiken olika ändamål med olika utrustning och du väljer utrustning beroende på ändamål? Då är du fortfarande densamme men ändamålet skiljer sig.
Det kan också vara så att man kan få ett större musikaliskt utbyte från sin radio än från sin stereo, även då man ger båda sin fulla koncentration. Då kan man börja fråga sig, varför är det så? Det är fortfarande apparaten det skiljer på och det är där man får försöka finna felet. Dock måste man troligtvis börja analysera mottagaren för att kunna förstå vad det är som är fel hos stereon och vad som i så fall skulle kunna vara mer rätt i radion.
Detta fenomen att musiken går bättre fram i radion är inte ovanligt utan högst vanligt. Vilken typ av retningar mot trumhinnorna är nedsättande för att en fullvärdig musikalisk perception skall kunna infinna sig? Man kan även gå ett steg längre och fråga sig, Vilken typ av retningar överhuvudtaget är nedsättande för att en fullvärdig musikalisk perception skall kunna infinna sig? Allt som kan pocka på ens uppmärksamhet på ett eller annat sätt kommer att ge retningar i det centrala nervsystemet som minskar tillgodogörandet på andra fronter, såsom perception av musik t.ex. Tankar på hur man skall klara nästa amortering på huset kan vara en sådan nedsättande retning.
Men en typ av fråga återstår som tekniskt sett kan åtgärdas, nämligen, finns det en positiv egenskap i radion som överväger negativa retningar i stereon för perception av musik? Om så är fallet, hur minimerar man då dessa negativa retningar i stereon?
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
Men minnet finns kvar av skillnaden i upplevelse.
Tjoho! Hurra! Magin finns ju där! Artisterna ÄR genier, precis som jag alltid trott.
