Varför vill man spela så jävla starkt?

[Harryup]

Finns det ett samband mellan att spela starkt, och att man äger Inohögtalare eller sympatiserar med Ino-konceptet?
Är det så att man skaffar Ino för att det går att spela starkt kanske och det ändå låter bra? Eller låter det ännu bättre då man spelar starkt? Spelar ni lika starkt om det är klassiskt eller bara då systemet skall demas med hjälp av svampar för andra som vill bli imponerade?
Jag har ett system som det går att spela starkt med men jag tycker inte det är så särskilt trevligt att gå så långt över 90dB på lyssninsgplats ändå. Finns det en koppling mellan lite extra basar och ens musiksmak? Eller spelas det starkast kanske mest vid filmtittning?

Hur gör den andra stora gruppen märkestrogna Carlssoniterna, spelas det starkt av er när det gäller svampar också eller blir det mest anständigt.

Är seriöst intresserad då man ser hur många liter basluft som "måste" pumpas enligt många. Finns det kanske en tendens till att gifta Inoägare spelar lägre? Lite av denna diskussion finns på Hififorum med diverse tappade hornbyggen men saknas i princip helt på t.ex. Euphonia där i princip ingen diskuterar hur högt man spelar.
Vad som är kraftigt och högt och anständigt får ni använda era inre referenser till att bedömma.
mvh/Harryup

[paa]

Hur är det med dom som kör stora hornsystem då, med JBL, ALtec A7, Klipschorn osv? Dom behöver kanske inte diskutera så mycket, för det fattar man ju att det går att dra på ordentligt ändå?

[Harryup]

Många som sitter med stora horn sitter också med måttliga rörapparater typ 300B, 2A3. Känner en del med sådana system och jag känner ingen personligen som spelar särskilt högt. Men det är ju klart att det finns, men dom skriver inte i trådar på faktiskt.

mvh/Harryup

[Svante]

Va????

[Strmbrg]

Först så vill jag åberopa vad jag har förstått kring den där lilla Inon, Pip eller va di kallar'n:
De som äger den spelar sannolikt inte särskilt högt.

Inte på just den, i alla fall.

Sen, så vill jag åberopa att jag fått intryck av att olika fora på något vis graviterar olika på olika typer av hemma-musik-lyssnare.

"Prestanda-gänget", "Apparat-fascinadosarna", "Kallpratar-avdelningen", "Perfecionistas", (hittar inte ett sånt där c med svans...), Kvasifillesåferna, etcetera petercetera.

För vissa, och möjligen även förvisso, så är det angeläget att bli varse "vad anläggningen går för". Och då primärt i värden av diskantåtergivning och lågnivåegenskaper.

Sen finns det lite annat löst fôlk också.

Alla trivs bäst vid sin egen läst.

Eller som vi säger i branschen:
Förstärkare, bliv vid din last!

[subjektivisten]

Det är kul att spela starkt ibland med bra grejer.
Det är inte kul att spela starkt med dåliga grejer.

[Lust]

De flesta Ino-ägare har väl klivit in via pip och då går det inte att spela särskilt högt.
Efter inköp av X antal basmoduler och delning kan de sedan spela högt och vill då förmedla detta till omvärlden.

Och visst finns det en tjusning i att blåsa igenom både kropp och själ genom att spela riktigt högt - det behöver man inte vara Ino-ägare för att tycka.

[Alexi]

Varför spelas det så starkt på konserter?

[Flint]

Varför spelas det så starkt på konserter?

Dom försöker härma återgivet ljud.

[Lust]

Varför spelas det så starkt på konserter?

Dom försöker härma återgivet ljud.

[Nefilim]

Spelar nog ingen roll vad man har för högtalare. Har högtalarna
resurser till att kunna spela starkt, så spelar man starkt!
Om man är lagd åt det hållet.

[bassman]

Nja int vet ja.. Jag har flera Carlsson men spelar mest OA51 som sprider välljud i v-rummet.

Vad det gäller INO så finns det såklart individer som verkligen använder alla watten och basarna, och nog är det lite mäktigt att få organen om möberade en kort stund av ett schysst basmodul anslag.

INO:s grejer upplever jag dessutom som "lätta att spela högt med". Vad det beror på vet jag inte, låg distortion kanske En orenoverad Carlsson talare kan ju bränna väldigt hårt på trumhinnan, speciellt muggiga kondiskanter och torra fnassliga original dome.. Men med fräscha element har jag inga problem att spela ganska starkt på T.ex på gamla Sonab..

[Harryup]

Varför spelas det så starkt på konserter?

Tänker du på standard popkonserter eller stråkkvartetter?

I första fallet tror jag att det är för att höras eftersom åskådarna är redan lomhörda av ipods och lokalerna kan ibland vara skitstora jämfört med hemma. Men det har ju även klagats här att man spelar för högt på konserter men ändå vill en del spela ännu högre hemma.

I andra fallet tror jag att man spelar så högt det går och att man har anpassat lokal och publiken har anpassat sin promillehalt till att sitta stilla och njuta.

mvh/Harryup

[AndreasArvidsson]

Det är kul att spela starkt ibland med bra grejer.
Det är inte kul att spela starkt med dåliga grejer.

Precis. Har man ett kompetent system som de flesta med ino har så är det ibland skoj att spela lite högre.
Har man ett dåligt system är det aldrig skoj att spela högt.

[Magnuz]

Högt spelar man för att musiken är så bra att man måste höja, såklart.

[NB]

Högt spelar man för att musiken är så bra att man måste höja, såklart.

Något i den stilen ja, men jag röstade nej. Vi spelar högre nu än när vi hade Ino (pi60), musiken engagerade oss inte riktigt med pi60 vilket gjorde att vi sällan fick lust att höja. Sen tror jag majoriteten av Ino ägarna har pip som helt enkelt inte har kapaciteten.

Det jag reagerat på är att det ofta pratas om max spl. Det spelas 130db på någon träff, någon vill ha större system för att det inte orkar mer än 120db osv. Men vad spelar det för roll att systemet kan spela 130db när det låter illa redan vid 70(?). Men alla har olika tycke och smak (och krav) och tur är väl det.

[shifts]

Det jag reagerat på är att det ofta pratas om max spl. Det spelas 130db på någon träff, någon vill ha större system för att det inte orkar mer än 120db osv. Men vad spelar det för roll att systemet kan spela 130db när det låter illa redan vid 70(?). Men alla har olika tycke och smak (och krav) och tur är väl det.

Jag tror inte de spelar 130 dB om det låter illa redan vid 70.

Själv spelar jag ytterst sansat, just därför att jag tycker inte rummet tillåter
mer just nu. Jag spelar på en nivå som är behaglig för mitt öra.

[Flint]

Högt spelar man för att musiken är så bra att man måste höja, såklart.

Jag ser det tvärs om. Spelar högt gör man för att man försöker få ljudet att släppa, imponera, engagera och låta "bra". Lådor som man måste vrålpressa upp i 120dB för att de ska låta tryck har något fel med sina dynamikegenskaper.

[RogerGustavsson]

Först så vill jag åberopa vad jag har förstått kring den där lilla Inon, Pip eller va di kallar'n:
De som äger den spelar sannolikt inte särskilt högt.

Fast redan piP spelar åttor runt mindre Magnepan. Det gäller såväl basomfång som dynamik. Personligen spelar jag aldrig mera än vad de tål, sådant ger bara oljud. Mina gamla Tympani fyllet förstås ett större rum än vad piP mäktar med men där finns andra problem. Många nöjer sig med att det går att spela högt, andra vill att det målas upp någorlunda realistisk ljudbild. Att få till både och för flera lyssnare är lite svårare.

[Strmbrg]

Först så vill jag åberopa vad jag har förstått kring den där lilla Inon, Pip eller va di kallar'n:
De som äger den spelar sannolikt inte särskilt högt.

Fast redan piP spelar åttor runt mindre Magnepan. Det gäller såväl basomfång som dynamik.

Det tror jag säkert.

[Fjonkalicious]

Jag tycker iofs att de Ino-högtalare jag lyssnat på låter bättre när man spelar starkt än när man småfiser.

[JTarnstrom]

Det vill man inte.

[Magnuz]

Högt spelar man för att musiken är så bra att man måste höja, såklart.

Jag ser det tvärs om. Spelar högt gör man för att man försöker få ljudet att släppa, imponera, engagera och låta "bra".

För mig är det som sagt precis tvärt om. Först engagerar ljudet (eller rättare musiken) - sedan höjer jag.

[Flint]

Tänk va många gånger jag såg kollegor under tiden i butik som när dom hade slut på argumenten eller tyckte själva att det lät apa det dom demade bara ökade volymen tills det blev olidligt för alla inblandade. Det verkade vara bara för att imponera på i alla fall nåt sätt när det inte funkade med något annat. Billigt.

[Strmbrg]

Spelar bara musik jag verkligen vill lyssna på av rent musikaliska skäl, alltså

Och då funkar det ganska bra även med måttliga nivåer.

Så länge inte torktumlaren är på på övervåningen, eller dammsugaren...

Men, i de lägena hjälper det ju inte att höja i alla fall. Detta eftersom "min musik" dessvärre även innehåller en massa mikrodetaljer.

[Magnuz]

Spelar bara musik jag verkligen vill lyssna på av rent musikaliska skäl, alltså

Och då funkar det ganska bra även med måttliga nivåer.

Men får du inte lust att höja för att musiken är bra?

[Strmbrg]

Spelar bara musik jag verkligen vill lyssna på av rent musikaliska skäl, alltså

Och då funkar det ganska bra även med måttliga nivåer.

Men får du inte lust att höja för att musiken är bra?

Näe,

Möjligen då jag är full.

Men då spelar jag - å andra sidan - inte samma musik som då jag till äventyrs är nykter.

[Morello]

En gång för alla:

Ljudstyrka: Starkt resp. svagt
Tonhöjd: Högt resp. lågt.

[Stereotypen]

Jag tycker att alla låtar har en specifik "bästa" volym.
När jag spelar på den volymen vill jag varken höja eller sänka volymen, det låter realistiskt helt enkelt. Om mina högtalare klarar av alla dessa olika "volymlägen" för de olika låtarna så är jag nöjd .

[AndreasArvidsson]

En gång för alla:

Ljudstyrka: Starkt resp. svagt
Tonhöjd: Högt resp. lågt.

helt rätt

[Ragnwald]

Största njutningen får man med högdynamiska fonogram, hög crestfaktor och volymratten uppvriden så att transienta toppar i musiken nästan smärtar, men medelnivån ändå är human.

Ställer vissa krav på anläggningen, men det är ju det som är hifi.

En sådan anläggning och sådana fonogram, kan man lyssna på timmar i sträck, utan att bli lyssningstrött, man njuter och blir engagerad.

[jannemannen]

Jag tycker att närvarokänslan ökar med ökade ljudtryck.

Ibland när jag känner luften vibrera, så är det nästan så att jag kan ta på musiken !

Dessutom så hör man ju mer av dynamiken om man spelar lite starkare...

Mvh/Janne

[Ragnwald]

Är det inte tom så att för full valuta av ett högdynamiskt fonogram, så ska det avspelas med volymratten ordentligt uppdragen.

Komprimerad musik, går inte att spela med samma pådrag.

[subjektivisten]

Det är lite som hemmabio. Det är ju samma film på 14 tum men det ger ju mer på 100 tum om den har någorlunda kvalité.

[Max_Headroom]

Finns det ett samband mellan att spela starkt, och att man äger Inohögtalare eller sympatiserar med Ino-konceptet?

Egentligen inte. Saken är väl den att nästan allt annat låter illa om man försöker. Men det finns ju en del andra tillverkare som har, eller har haft, dugliga produkter. JBL, Transmissionaudio, ATC och andra. Men priserna är ofta av helt annat slag än hos INO. Men så blir det ju när man ska handla via generalagent + butik istället för direkt från tillverkaren (och kanske rent av monter och måla lådorna själv, för att ytterligare få med priset lite). Alltså, helt olika affärskoncept så prisskillnaden blir orättvis.

[Vigor]

Jag gillar detaljrikedommen som uppstår när man spelar lite starkare, förutsett att inspelningen och anläggningen lämpar sig för det. Små reverbsvansar, instrument som ringer ut snyggt, etc är väldigt njutbart att lyssna på.

Och jag måste nog säga att jag tycker njutningen stiger analogt med amplituden, så länge det inte börjar kännas jobbigt för öronen. Gränsen upplever jag som väldigt tydlig.

Njutningen av att spela riktigt starkt ser jag dock som lite förbjuden frukt, för jag är ganska rädd om öronen. Det får inte bli för ofta eller för länge åt gången. Jag vill kunna njuta av musik även i framtiden.

Vilket fabrikat man har på högtalarna ändrar inte min inställning till volymratten. När det börjar låta illa till följd av för hög volym då spelar man för starkt - så då sänker man.

[Flint]

Jag gillar detaljrikedommen som uppstår när man spelar lite starkare, förutsett att inspelningen och anläggningen lämpar sig för det. Små reverbsvansar, instrument som ringer ut snyggt, etc är väldigt njutbart att lyssna på.

I mina öron miskar detaljrikedomen ju högre volym jag utsätter dom för. Mest detaljer hör jag i vanlig samtalsnivå. Är du säker på att du inte överbelastar dina öron?

[Vigor]

Tämligen säker. På väldigt svag volym hör jag detaljer dåligt. När jag höjer blir det bättre till en viss nivå, sedan blir det sämre igen. Peaknivån, alltså där jag hör som bäst är bra mycket starkare än vanlig samtalston.

Men när jag upplever volymen som jobbigt hög så upplever jag just inte så mycket mer än att det är just jobbigt.

Sån är jag

[MagnusÖstberg]

Många som sitter med stora horn sitter också med måttliga rörapparater typ 300B, 2A3. Känner en del med sådana system och jag känner ingen personligen som spelar särskilt högt. Men det är ju klart att det finns, men dom skriver inte i trådar på faktiskt.

mvh/Harryup

Med 5w och 110db känslighet kan det upplevas rätt starkt - om man vill

Jag känner flera som spelar på Ino med rörförstärkare på måttliga nivåer, och jag känner folk med hornhögtalare som spelar alldeles för starkt.

Grejjen är nog att många med Inohögtalare, och/eller framförallt folk som skriver här är väl medvetna om vad de akustiska förutsättningarna medger.

Låter det rent så spelar man nog lite starkare eftersom det inte upplevs besvärande, iallafall gör jag det. Det är inte så sällsynt att man varit hos personer och inte alls uppfattar det som starkt - förrän man försöker samtala

Har man ett väldämpat rum brassar man nog på lite extra utan att det märks också, det går åt mer effekt.

Tror mer på att det är roligare och framförallt möjligt att spela så det låter verkligt om man har ordnat det akustiska. annars låter det apa redan vid låga nivåer och upplevs ansträngande.

[Flint]

Tämligen säker. På väldigt svag volym hör jag detaljer dåligt. När jag höjer blir det bättre till en viss nivå, sedan blir det sämre igen. Peaknivån, alltså där jag hör som bäst är bra mycket starkare än vanlig samtalston.

Men när jag upplever volymen som jobbigt hög så upplever jag just inte så mycket mer än att det är just jobbigt.

Sån är jag

Det låter som om din anläggning har dålig upplösning på låg volym.

[Magnuz]

Det låter som om din anläggning har dålig upplösning på låg volym.

Eller, som det också heter, god dynamik.

[markusA]

Förmåga till hög SPL hjälper för att få headroom, det betyder inte att man spelar högre för den sakens skull.

[Vigor]

Om du tex slår på en stor ride-cymbal så kan den lätt ringa i nån minut eller mer. Det ljud som cymbalen ger en minut efter tillslaget är dock ganska svagt (!) Vill man tydligt höra det så får man dra på rätt ordentligt med volymratten. Detta helt oavsett anläggning.

[MagnusÖstberg]

Måste medelnivån verkligen vara skitstark för det?

[lennartj]

Håller med Flint.
Det ger mig stor njutning att lyssna på ganska (men inte extremt) låg volym på natten, när det är riktig tyst i huset och man med träning och vana uppfattar små, små detaljer minst 10 dB under den låga nivå av bakgrundsljud som ändå finnas.
Sådan rofylld avkoppling ger mig mycket mer än att låta mig bombarderas av höga ljudtryck
Goda rörslutsteg ger åtminstone mig mycket livfullare musikupplevelse vid sådana tillfällen än de transistorslutseg jag har lyssnat via på motsvarande sätt.

25 mjukklippande rörwatt i klass-A över 80 Hz till Carlsson OA52 och 1 kW klass-D till Bremenbasarna ger tillsammans mer ljudtryckskapacitet än vad jag vill utsätta mina öron (och grannar) för.

[bassman]

Håller med Flint.
Det ger mig stor njutning att lyssna på ganska (men inte extremt) låg volym på natten, när det är riktig tyst i huset och man med träning och vana uppfattar små, små detaljer minst 10 dB under den låga nivå av bakgrundsljud som ändå finnas.
Sådan rofylld avkoppling ger mig mycket mer än att låta mig bombarderas av höga ljudtryck
Goda rörslutsteg ger åtminstone mig mycket livfullare musikupplevelse vid sådana tillfällen än de transistorslutseg jag har lyssnat via på motsvarande sätt.

25 mjukklippande rörwatt i klass-A över 80 Hz till Carlsson OA52 och 1 kW klass-D till Bremenbasarna ger tillsammans mer ljudtryckskapacitet än vad jag vill utsätta mina öron (och grannar) för.

Absolut den bästa situationen är ett tyst rum (ni hajar vad jag menar) och en anläggning som kanske spelar i samtalsnivå. Har man riggat allt rätt hör man allt ändå. Men byxbenen fladdrar ju inte och det är en speciell känsla icke att förglömma

[Snygg]

Spelar bara musik jag verkligen vill lyssna på av rent musikaliska skäl, alltså

Och då funkar det ganska bra även med måttliga nivåer.

Men får du inte lust att höja för att musiken är bra?

Näe,

Möjligen då jag är full.

Men då spelar jag - å andra sidan - inte samma musik som då jag till äventyrs är nykter.

"till äventyrs är nykter"...
Har sett bilder på ditt lyssningsrum och detta var det sista som krävdes för att inse att vi har att göra med en äkta livsnjutare...

Jag har aldrig hört andra Ino än piP..och tycker att jag hellre spelar högt på mina M1i.. Har aldrig fattat Ino-grejen.. Låter fantastiskt bra på en del skivor..men skrämmande dåligt på andra. Jag vet att det knappast är högtalarnas fel men jag offrar gärna höjderna för att slippa de djupa dalarna...

[DVD-ai]

Finns det ett samband mellan att spela starkt, och att man äger Inohögtalare eller sympatiserar med Ino-konceptet?
Är det så att man skaffar Ino för att det går att spela starkt kanske och det ändå låter bra? Eller låter det ännu bättre då man spelar starkt? Spelar ni lika starkt om det är klassiskt eller bara då systemet skall demas med hjälp av svampar för andra som vill bli imponerade?
Jag har ett system som det går att spela starkt med men jag tycker inte det är så särskilt trevligt att gå så långt över 90dB på lyssninsgplats ändå. Finns det en koppling mellan lite extra basar och ens musiksmak? Eller spelas det starkast kanske mest vid filmtittning?

Hur gör den andra stora gruppen märkestrogna Carlssoniterna, spelas det starkt av er när det gäller svampar också eller blir det mest anständigt.

Är seriöst intresserad då man ser hur många liter basluft som "måste" pumpas enligt många. Finns det kanske en tendens till att gifta Inoägare spelar lägre? Lite av denna diskussion finns på Hififorum med diverse tappade hornbyggen men saknas i princip helt på t.ex. Euphonia där i princip ingen diskuterar hur högt man spelar.
Vad som är kraftigt och högt och anständigt får ni använda era inre referenser till att bedömma.
mvh/Harryup

jag säger: JA om man inte är van vid Ino ljudet

"det blir så" säger jag sedan och skyller helt på örats Uppfattningsförmåga och att man är van vid att musik via stereon ska låta på ett vist sätt.
Dom som inte lyssnat via Ino tidigare krämar gärna på vansinnigt mycket och inser inte själva hur högt det är...

jag själv lyssnar gärna kanske högt, beroende på musik jag spelar, men det har inte blivit högre med Ino utan bara bättre
Dock så är det lätt att man genomsnittligt lyssnar lite högre på alö typ av musik med Ino bara för att "det går" utan att man bara vill ut ur rummet.
Men maxnivån är nog den samma som tidigare med andra prejer jag haft som varit i samma kaliber.
Men genomsnittlig ljudnivå som jag ligger på vid musiklyssning är alltså högre

[Nattlorden]

I mina öron miskar detaljrikedomen ju högre volym jag utsätter dom för. Mest detaljer hör jag i vanlig samtalsnivå.

Borde det inte vara en indikation på när dina rör börjar komprimera signalen då? När detalrikedomen börjar minska har du redan passerat ut från arbetsområdet. Om du ändå vill köra rör - skall du inte ta och prova några som ger lite mer? Eller känsligare högtalare? *fullt allvarlig - ingen Flint-bashing*

[Nattlorden]

Vad det gäller trådens ämne - så tror jag inte det är Ino-relaterat, utan kapacitetsrelaterat. Ola-68 kör inte Ino, men där blir det också bra med drag eftersom det går.

Hög volym utan dynamik är dock inget kul... men om vi hoppar över svamparna, så skulle jag vilja säga att t.ex. en välinspelad Triumfmarsch ur Aida eller varför inte Carmina Burana ger mycket större upplevelser när de ka ta i på ett realistisk sätt. En Aida-trumpet eller symfoniska trummor kan väl låta klangmässigt som sådana även på låga volymer, men realistiska blir de inte förrän på högre volymer.

[Flint]

I mina öron miskar detaljrikedomen ju högre volym jag utsätter dom för. Mest detaljer hör jag i vanlig samtalsnivå.

Borde det inte vara en indikation på när dina rör börjar komprimera signalen då? När detalrikedomen börjar minska har du redan passerat ut från arbetsområdet. Om du ändå vill köra rör - skall du inte ta och prova några som ger lite mer? Eller känsligare högtalare? *fullt allvarlig - ingen Flint-bashing*

Snarare örats och hörselns egen kompression och ökad tröskel pga. tillvänjning till gradvis ökad volymen. Efter en dag med ljudredigering, eller som jag satt i några år med videoredigering, var lyssningsvolymen betydligt höge när dagen var slut än när den började. Jag kanske motsa mig själv här men hoppas att jag menade rätt i alla fall.

[Nattlorden]

Snarare örats och hörselns egen kompression och ökad tröskel pga. tillvänjning till gradvis ökad volymen.

Helt säker på att du inte försöker rationalisera fram en förklaring istället för att riskera behöva acceptera att du är under-wattad? Kan du inte prova 60 eller ännu hellre 200W rör och höra om du tycker att du tappar detaljer vid samma nivå?

[Flint]

Helt säkert. Jag spelar även transistorsteg och de gånger jag har spelat väldigt högt har det alltid varit med transistorsteg. Jag vet hur en komprimerande rörstärkare låter efter att ha byggt både hifi och gitarrstärkare i ca. 40 år nu. Och gitarrstärkare låter bäst när de börjar komprimera. Så vad gäller komprimerande stärkare har jag nog aningen mer erfarenhet än vad du har.

[Nattlorden]

Helt sant, jag försöker ju undvika dem så fort musiken är färdigproducerad. (I musikproduktion använder även jag rör/kompressorer till viss del.)

Däremot befann jag mig i går i ett rum med flertalet olika rörförstärkare, men såg till att avlägsna mig innan det börjades spela på dem.

[mx]

Jag tycker att Inohögtalare låter bäst vid lite högre volymer.

[Nattlorden]

Jag tycker att Inohögtalare låter bäst vid lite högre volymer.

Elementen kanske är designade att spela som bäst när de fått sina uppvärmda parametervärden?

[mx]

Perhaps.

[Ragnwald]

+1
Det där stämmer bra. Tillvänjningen är ett märkligt fenomen.
Jag har sista året tillbringat mycket tid lyssnandes/letandes musik på Spotify, lyssnande genom lurar och redan inom en halvtimme vill jag öka ljudstyrkan, därför att jag upplever att nivån sjunkit påtagligt.

Nu har jag lärt mig att låta bli att höja nivån och i stället rätta mig efter den första inställningen, som ju faktiskt inledningsvis upplevdes tillräckligt stark, annars smyger sig garanterat lyssningströttheten på, inom en timme.

[kris10an]

En gång för alla:

Ljudstyrka: Starkt resp. svagt
Tonhöjd: Högt resp. lågt.

Volym: ?

[petersteindl]

Volym mäts i kubikmeter Stor resp liten

[kris10an]

Volym mäts i kubikmeter Stor resp liten

Hmm.. hur översätts då "Volume" från engelska till svenska? Det brukar ju stå så på den där ratten som avgör hur starkt/svagt man spelar. Gängse översättning brukar vara just "Volym", men då blir det ju stark volym, resp svag volym...

På vissa förstärkare står det -75 dB -> 0 dB på volymratten, dB brukar beteckna ljudtryck. Högt ljudttryck, lågt ljudtryck, ergo: Spela högt resp lågt

[petersteindl]

Jag föredrar ordet nivå istället för volym. Ljudnivå. Mäts i dB. Hög nivå eller låg nivå. På engelska blir det i så fall level. Eftersom det är enklast att mäta tryck så används nivå på tryck vilket på engelska heter Sound Pressure Level SPL.

Men volym är kanske det vanligaste uttrycket. Jag tror att jag helt spontant säger hög volym och låg volym om jag använder ordet volym. Sedan kan det förkortas ännu mer och då blir det högt kontra svagt eller möjligtvis lågt. Men högt och lågt tillhör snarast fenomenet tonhöjd. Säg till en musiker att det är för högt Tillför man ordet nivå bakom så funkar det.

Det är inte lätt med språket.

Vad gäller dB så är det en logaritmisk enhet och är ett mått på en nivå d v s nivå på ljudtryck. Nivåer är alltid relativa och även i detta fall. Då går man över till logaritmisk skala och väljer en referens som alla nivåer relateras till. I det här fallet har man valt hörseln som referens och närmare bestämt det tröskelvärde på ljudtryck för uppfattbarhet hörseln har vid 1 kHz. Ljudtryck mäts i pascal Pa som är ett absolut fysikaliskt mått. Den tröskelns absolutvärde är 20 mikropascal d v s 20 μPa. I detta fall är det RMS som gäller.

Tar man och tittar på vad denna referens innebär på en logskala så får man log(20/20) = log1 = 0. Det betyder att på logskalan har referensen alltid värdet noll oavsett om det rör sig om tryck eller inte. Dubbla ljudtrycket blir 20*log2 = 6,02 dB.


MvH
Peter

[phon]

Tonstyrka då?

[DVD-ai]

Jag tycker att Inohögtalare låter bäst vid lite högre volymer.

Högtalarna blir helt enkelt mer glada då, och som tack för att du är sä snäll och matar dom så ger dom något fint tillbaka.
sedan tar dom allt när du senare i livet tappar hörseln...

[DVD-ai]

Jag tycker att alla låtar har en specifik "bästa" volym.
När jag spelar på den volymen vill jag varken höja eller sänka volymen, det låter realistiskt helt enkelt. Om mina högtalare klarar av alla dessa olika "volymlägen" för de olika låtarna så är jag nöjd .

exakt !

spott on !

[Flint]

Dubbla ljudtrycket blir 20*log2 = 6,02 dB.

Är inte ljudtryck en effekt? Borde väl bli 3dB då?

[petersteindl]

Dubbla ljudtrycket blir 20*log2 = 6,02 dB.

Är inte ljudtryck en effekt? Borde väl bli 3dB då?

Näe, men snarast affekt

MvH
Peter

[Flint]

I vissa fall en defekt.

[Strmbrg]

Ljudtryck är en effekt.

Av gas-molekyl-täthets-variationer.

Men det bör gå undan, annars får man plocka fram barometern.

"Ööh, snacka om infrabas!!! I förrgår var det 1002 millibar, igår 1018, idag 1003."

[PerStromgren]

Ljudtryck är en effekt.

Av gas-molekyl-täthets-variationer.

Men det bör gå undan, annars får man plocka fram barometern.

"Ööh, snacka om infrabas!!! I förrgår var det 1002 millibar, igår 1018, idag 1003."

Japp, 6 uHz! Även IÖ:s dyraste prylar får bekymmer!

[petersteindl]

Dubbla ljudtrycket blir 20*log2 = 6,02 dB.

Är inte ljudtryck en effekt? Borde väl bli 3dB då?

Flint, jag dammar av det här gamla begreppet.

Tänk igen. Tänk hårdare.

Lpressure= 10*log10(prms^2/pref^2) = 20*log10(prms/pref)

Om man har 2 st högtalarelement som spelar helt i samma fas med varandra och de spelar var och en med samma ljudtryck som den andre och med samma frekvens, hur mycket högre nivå får då det sammanlagda ljudtrycket i förhållande till nivån på ljudtrycket var och en för sig har? Tänk även på delningsfilter och om elementen t.ex. är 90 grader fasförskjutna i förhållande till varandra.

MvH
Peter

[-Martin-]

Ljudtryck är en effekt.

Är du säker på det? Jag hade för mig att enheten för ljudtryck är Pa och enheten för effekt är W.

[Flint]

Om man har 2 st högtalarelement som spelar helt i samma fas med varandra och de spelar var och en med samma ljudtryck som den andre och med samma frekvens, hur mycket högre nivå får då det sammanlagda ljudtrycket i förhållande till nivån på ljudtrycket var och en för sig har? Tänk även på delningsfilter och om elementen t.ex. är 90 grader fasförskjutna i förhållande till varandra.

MvH
Peter

Men då frågar jag bara för definitionens och tydlighetens skull: Ger det dubbelt ljudtryck att köra två högtalare med säg en (1) watt in vardera dvs. två (2) watt totalt mot att bara köra en högtalare med en (1) watt in? Fördubblas ljudtrycket för varje effektfördubbling.

[Laila]

Här finns en "utredning" . . .

[mapem]

Jag har inte INO och har ingen aning om just såna högtalare lockar till att spela starkt. Men jag har hört piP vid låg volym och det lät bra.

När jag är ensam hemma mitt på dan och grannarna är borta brukar jag dra på. Men aldrig mer än kl 9-10 på volymknappen på min Nait. Det blir tillräckligt starkt. Spelar jag starkare än så upplever jag att systemet komprimerar. Jag har ganska små högtalare, av piP-storlek kan man väl säga, fast dom heter något annat. 6,5-tummare flyttar inte så jättemycket luft så några magsmockor blir det inte.

Oftast lyssnar jag sent på ganska låg nivå. Och då oftast på klassisk musik. Jag tycker nog att jag hör allting som jag vill höra, upplösningen är definitivt tillräcklig. Förutsatt att inga bakgrundsljud stör. När det kommer pukslag och sånt blir jag orolig för grannarnas nattsömn, dynamiken är påfallande även vid låg volym. Jag får rusa upp och vrida ner lite till, och spetsa öronen ännu mer för att höra de svagaste små tonerna. Tyvärr kan då tinnitusen ta överhanden.

[Flint]

Här finns en "utredning" . . .

Då är frågan om min fråga i mitt förra inlägg skall anses vara "signal eller fältstorhet" eller "effektstorhet som ljudintensitet". Jag påstår att jag känner mig aningen "shaken and stirred" här.

[DVD-ai]

Ja men då e väll allting i sin ordning ?!

[Flint]

Ja men då e väll allting i sin ordning ?!

I den mån du svarade mig: Exakt, i sitt normala tillstånd.

[DS]

. Jag har ganska små högtalare, av piP-storlek kan man väl säga, fast dom heter något annat. 6,5-tummare flyttar inte så jättemycket luft så några magsmockor blir det inte.

Tycker det drämmer till av bara fan i mina 5,5" are, högtalarna heter...... pipKiller

[MagnusÖstberg]

. Jag har ganska små högtalare, av piP-storlek kan man väl säga, fast dom heter något annat. 6,5-tummare flyttar inte så jättemycket luft så några magsmockor blir det inte.

Tycker det drämmer till av bara fan i mina 5,5" are, högtalarna heter...... pipKiller

Du spelar jämförelsevis i ett pyttelitet rum.

[subjektivisten]

Varför skulle man inte vilja spela starkt?

[Vigor]

Varför skulle man inte vilja spela starkt?

Wörd!

[steveo1234]

En bra fråga som gett mig lite fundering. Hur starkt som är "starkt" är ju såklart öppet för diskussion. Jag ligger oftast en 5db från referensnivå vilket ger toppar på 100db ungefär på lyssningsplats per högtalare (eller 110-115db från basen) och tycker att det är rätt lagom.
Jag upplever att min känslomässiga upplevelse och hur involverad jag blir av filmen blir mycket starkare när jag går över -10db eller så. Därunder så kan jag lättare värja mig från vad som händer på duken och observera från lite avstånd. När volymen glider över den nivån så hamnar jag mer i filmen och illusionen blir liksom komplett. "Illusionen" är total. Jag har dock ingen aning om varför det funkar så.

EDIT: Fast jag har ju inte Ino-apparater iheller

[Strmbrg]

Fanklar!

Har ju glumt å svara.

Å andra sidan finns inte alternativet "Vet ej" med, så det gjorde ingenting.

[Kongstorparen]

Jag spelar så starkt för jag tycker musiken är bra, då måste man ju lyssna på rejäla nivåer

[Flint]

Att lira luftgitarr utan uppbackning av hög/stark volym är nog inte så lockande. Jag har aldrig provat. Lirar riktig gitarr isället och där stämmer det i alla fall. Man lirar bättre när volymen börjar kännas mekaniskt i kroppen - tror man i alla fall och det räcker som argument.

[1947]

Jag spelar nästan alltid med så hög nivå att jag måste ha öronproppar. Så högt spelas det ju överallt live och man vill ju vara så nära originalet som möjligt.

[Stereotypen]

Jag spelar nästan alltid med så hög nivå att jag måste ha öronproppar. Så högt spelas det ju överallt live och man vill ju vara så nära originalet som möjligt.

[DVD-ai]

Jag spelar nästan alltid med så hög nivå att jag måste ha öronproppar. Så högt spelas det ju överallt live och man vill ju vara så nära originalet som möjligt.

Det är ju inte huvudsakligen för att det är högt, utan för att det låter så förfärligt dåligt i dom flesta fall (Läs disstar något alldeles grönjävligt!) att man inte står ut med eländet och måste dämpa med proppar...

[Flint]

Jag spelar nästan alltid med så hög nivå att jag måste ha öronproppar. Så högt spelas det ju överallt live och man vill ju vara så nära originalet som möjligt.

Det är ju inte huvudsakligen för att det är högt, utan för att det låter så förfärligt dåligt i dom flesta fall (Läs disstar något alldeles grönjävligt!) att man inte står ut med eländet och måste dämpa med proppar...

Nej, både och. Hör troligen också ihop.

[shaft]

Tänk på i sammanhanget att örat har en egen inbyggd dynamikbegränsning som aktiveras vid höga ljud. Muskeln "Sensor Tympani" spänner trumhinnan och "sänker" ljudet helt mekaniskt. Undrar vad den övningen har för påverkan för uppfattningen av detaljer och ljudkvalitet i musiken.

Men visst är det kul att någon gång spela starkt när förutsättningarna tillåter det Själv brukar jag dock inte spela högre än att alla delarna i stereorna klarar av det. Oftast blir ljudet lite hårt och "accentuerat" i de övre registerna när man skruvar upp. Och det behöver ofta inte vara speciellt högt för detta fenomen att uppträda. Låter det rent och stabilt skruvar jag dock gärna upp lite till. Jag har inte INO själv men i Öhmans källare lät det påfallande rent i mina öron och det gick att spela starkt utan att grimasera. Inget fel i det.

Vid andra tillfällen kan jag njuta väldigt av lägre nivåer på musiken. Typ sen kväll eller tidig morgon.

[DVD-ai]

Jag spelar nästan alltid med så hög nivå att jag måste ha öronproppar. Så högt spelas det ju överallt live och man vill ju vara så nära originalet som möjligt.

Det är ju inte huvudsakligen för att det är högt, utan för att det låter så förfärligt dåligt i dom flesta fall (Läs disstar något alldeles grönjävligt!) att man inte står ut med eländet och måste dämpa med proppar...

Nej, både och. Hör troligen också ihop.

jo, vist hör det ihopp, det disstar ju för atdtet e högt, men om man lyssnar lika högt fast UTAN den förfärliga dissten så är det fullt njutbart i dom flesta fall