TomKokk skrev:Passar på att klargöra vad jag är ute efter då jag troligtvis formulera mina
frågor lite otydligt igår kväll.
LFE som jag har på min Marantz går ej att höja. Bara sänka.
Kanske någon mjukvara som går att uppdatera processorn med.
Men har fram idag inte tänkt tanken, den är som jag köpte den.
Har mina fronthögtalare samt basstöd inställda på Main LFE då jag
inte har några basmoduler.
Om jag skulle vilja gå efter en biografstandardmall över hur ljudsystemet
ska ställas in. Måste ju finnas riktlinjer så länge kringutrustningen är kapabel nog.
Så med min Marantz av7005 kan jag endast välja mellan att sänka
LFE till -10db eller har den på orginalsettingen om det nu är var det är.
Ibland låter det bättre när jag sänker till LFE till -10db och vrider upp den variabla volymkontrollen på bcB-dosan till basstöden till max.
Andra gånger låter det bättre kopplat tvärtom.
Vet inte om någon blev klokare.
Men nu har jag försökt förtydliga det hela en aning åtminstone.
Hur har Ni andra gjort i eran setup för att få ett bioljud som tilltalar Er?
Hej Tommy!
Först och främst måste man kanske skilja på två saker, basnivån i rummet
som funktion av hur mycket man dragit upp .1 kanalen visavi de andra
kanalerna (den inställningen är egentligen bara en anpassning till de olika
högtalarnas känslighet), och den nivån som .1-kanalen läggs vid inmixning.
Det är två olika saker.
Och beroende på hur anläggningen är konfigurerad så är olika saker aktuella
att titta på - och i ditt fall är det nedmixningsnivån det handlar om (då du ju
inte använder elektronisk delning och disparata basmoduler).
- - -
Och då är det så här:
1. 0 dB betyder att nedmixningen sker på referensnivå, det vill säga +10 dB
relativt de andra kanalerna! Det kan låta märkligt, men .1-kanalens maxi-
mala utstryning representerar ett 10 dB starkare ljud än full utstryrning på
de andra 7 kanalerna, så en sådan inmixning gör att en referenston (-28
eller -30 dB) på .1-kanalen läggs på samma nivå som en referenston (-18
eller -20 dB) på de andra kanalerna. Det förekommer även att .1-kanalen
har referenston (läs brus) vid -18 eller -20 dB, men då skall den förstås
inte representera 85 dB utan 95 dB.
2. Av detta skäl finns det på många kontrollförstärkare en möjlighet att ta
ned den potentiellt jättenivåstarka .1-kanalen till -10 dB, vilket alltså gör
att full utstryrning på denna kanal blir nivåjämförbar med alla de andra kan-
alernas fulla utstyrning.
Det gör att fler filmer blir spelbara på enklare anläggningar. Men -10 dB be-
tyder alltså att basen blir 10 dB svagare (gäller inte all bas, bara den från
.1-kanalen) än den är avsedd att vara.
3. Det kan även finnas även fall då man spelar saker som INTE är lyfta 10
dB i .1-kanalen, det vill säga som är anpassade till en avspelning med samma
gain för alla kanaler. Men om inte dekoderna ser det själv (t ex om man går
in via en 7.1-ingång) så skulle man egentligen behöva en +10 dB knapp för
det fallet. Sådana finns(fanns?) på t ex THXs elektroniska delningsfilter.
- - -
Sammanfattning: Om du vill höra filmerna som de är tänkta (så nära som
möjligt) så skall du sätta .1-kanalen till 0 dB i nedmixningen.
Jag tror att det kommer att klara sig utmärkt bra i din anläggning - även
om du spelar filmerna på referensnivå (=testtonen (på -18 eller -20 dB*)
spelas upp på 85 dB i rummet).
Vad dina grannar skall tycka vågar jag dock inte gissa något om.
Allt som allt är allting mycket enkelt kalibreringsmässigt om man kör utan
basmoduler**.
Vh, iö
- - - - -
*Om du använder en äldre testskiva med t ex referensnivåbrus så kan du
behöva kolla om den ligger på -18 eller -20 dB. Jag rekommenderar alltid
att man nivå-kalibrerar sitt system på det viset, alltså med en riktig test-
skiva, hellre än att använda systemen i apparaterna. Och autosystemen i
apparaterna brukar vara värst.
Å andra sidan kan man fråga sig hur viktigt det är att verkligen absolut-
nivåkalibrera sin hemmabioanläggning. Det är ju bara viktigt om man alltid
eller oftast spelar filmer på referensnivå och vill att det skall stå 0 dB i ens
display när man gör det. Min erfarenhet är dock att det skiljer sig en del
(inte på långa väger som när det gäller CD) mellan olika filmers ljudnivå. De
från England tycker jag ofta känns uppvridna några dB jämfört med film från
USA, kanske för att engelsmännen tar systemkonceptet på mindre allvar?
Men det får man att gärna ställa nivån så att jag tycker det blir optimalt
för varje film, och det kan skilja +/- 2-3 dB.
Men med det sagt uppskattar jag ändå grund-idén att koda absoluta nivå-
er, så att man skall kunna ställa volymen på en film innan den börjat, trots
att man inte sett den förut. Det är ett väldigt bra koncept.
**Att göra mätningar på LFE-området för att kalibrera basmoduler är lite
knepigare. Att göra det med hjälp av ljudtrycksmätare är dubiöst. Det är
hart när omöjligt att skilja mellan de nyttoljud som man vill ställa rätt och
de oundvikliga artefakter som rummet ger som tilllägg.
Så lågfrekvensområdet nästan kräver att tonkurveanalyseras, med t ex en
RTA. Det gäller dock bara om man har disparata basmoduler konventionellt
använda (läs - där man använder det elektroniska delningsfilter som finns i
hemmabioförstärkaren).
Med fullregisterhögtalare slipper man sådana problem och kan nöja sig med
att få stil på downmixen. Detsamma gäller faktiskt med basmoduler om man
gör lite kluriga lösningar som dock kräver ett externt elektroniskt delnings-
filter till basmodulerna.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
