
Moderator: Redaktörer
Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
och hur vet man vad som är färg, eller inte?
Det går att ta reda på genom en F/E-lyssning.
Rydberg skrev:Ja hur stora skillnader är det? Jag har för tillfället ett försteg hemma som jag lånat av en kollega, ett NAD C 165 BEE. Har ju även mitt gamla Bryston BP-25 med MPS-1 nätdelen. Innan jag avslöjar om jag tycker mig höra skillnader...
hifikg skrev:Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
och hur vet man vad som är färg, eller inte?
Det går att ta reda på genom en F/E-lyssning.
Hur sätter man ihop en kedja för att F/E lyssna på försteg? Vad har man som referens?
Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
och hur vet man vad som är färg, eller inte?
Det går att ta reda på genom en F/E-lyssning.
Komorok skrev:hifikg skrev:Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
och hur vet man vad som är färg, eller inte?
Det går att ta reda på genom en F/E-lyssning.
Hur sätter man ihop en kedja för att F/E lyssna på försteg? Vad har man som referens?
Ingen referens alls. Förfarandet finns nog beskrivet på Wikipedia.
hifikg skrev:....
Tänkte kanske mer på vad man skickar för signal in och hur man tar ut den för att se om den är opåverkad. Det finns väl fiskeredskap för sådant antar jag. Att meta är att veta...
Laila skrev:hifikg skrev:....
Tänkte kanske mer på vad man skickar för signal in och hur man tar ut den för att se om den är opåverkad. Det finns väl fiskeredskap för sådant antar jag. Att meta är att veta...
Man lyssnar helt enkelt på hur det låter före jmf med efter(när man ju har lagt till undersökningsobjektet i kedjan) . . . typer.
Hör man då en skillnad på före och efter så är det en färgning från u.o. som man uppfattat. Vilket du ju borde ha koll på vid det häringa laget . . . eller![]()
Olika kablar torde upplevas mest olika med passiva försteg, eftersom drivförmågan av belastningsimpedansen inte är så bra.Objektivisten skrev:Passiva försteg är bäst.
paa skrev:Olika kablar torde upplevas mest olika med passiva försteg, eftersom drivförmågan av belastningsimpedansen inte är så bra.Objektivisten skrev:Passiva försteg är bäst.
Laila skrev:Man lyssnar på vad man för tillfället har att lyssna på . . . . gärna en bra anläggning*, men det är inte så viktigt då man endast lyssnar på vilken skillnad som ev uppkommer när man för in testobjektet i kedjan . . . . typ.
Finns hur många trådar som helst i forumet som beskriver "testsetupen".
Av dina frågor att döma så gissar jag att du kanske inte läst trådarna?
hifikg skrev:Laila skrev:Man lyssnar på vad man för tillfället har att lyssna på . . . . gärna en bra anläggning*, men det är inte så viktigt då man endast lyssnar på vilken skillnad som ev uppkommer när man för in testobjektet i kedjan . . . . typ.
Finns hur många trådar som helst i forumet som beskriver "testsetupen".
Av dina frågor att döma så gissar jag att du kanske inte läst trådarna?
Jag tänkte till och kom på att det nog är så man gör. Är nog lite trött. Lägger ner för i afton och håller med om att fler F/E trådar inte behövs. Får repetera imorgon, för jag har fler frågor, men tar inte dem i den här tråden. Eller i någon annan, svaren finns säkert redan. Drar mig in under min sten och sover istället.
Almen skrev:Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:Jag tror NADen färgar hörbart, men inte Bryston om jag nu MÅSTE tro något om dem.
och hur vet man vad som är färg, eller inte?
Det går att ta reda på genom en F/E-lyssning.
Jag tror sprudel skojar. Han har ju varit med på F/E-lyssning!
Rydberg skrev:Ja hur stora skillnader är det? Jag har för tillfället ett försteg hemma som jag lånat av en kollega, ett NAD C 165 BEE. Har ju även mitt gamla Bryston BP-25 med MPS-1 nätdelen. Innan jag avslöjar om jag tycker mig höra skillnader hade det varit intressant att höra vad folk har för erfarenheter och kanske även en gissning vad gäller karaktärerna på förstegen jag har hemma just nu.
Panelguy skrev:Det är kombinationen av för och slutsteg tillsammans med högtalarna som betyder något, inte hur ett enskilt försteg låter i en F/E lyssning.
Nattlorden skrev:Panelguy skrev:Det är kombinationen av för och slutsteg tillsammans med högtalarna som betyder något, inte hur ett enskilt försteg låter i en F/E lyssning.Förstår du hur svårt det är att lyckas bygga så att fel tar ut varandra?
Fel som hittas i F/E kan man vara ganska säker på att de inte försvinner på vägen till örat, om något så försämras de ytterligare.
Panelguy skrev:Jag förstår inte att det i vissa läger anses så heligt med neutral/transparent elektronik när högtalare/rum färgar så oändligt mycket mer än den i sammanhanget marginella påverkan elektroniken har.
Nattlorden skrev:Svårt att säkerställa att testen inte ramlar i fallgropar beroende på nivåer och eventuellt speciella krav på drivförmåga. Jag tror i alla fall skillnaden är liten, ev. försumbar/omärkbar. Jag har definitivt inte märkt av några skillnader på min Metavox, mitt Holographic och min Krell utöver hur högt de fixar att spela.
Dock vet jag inte OM Nad haft målsättningen att göra ett ofärgat försteg eller, har man medvetet voicat det blir ju svaret annorledes.
Stranne skrev:Är de begränsade i frekvensomfånget? Vilket klarar att återge högst frekvenser?
I sann faktisktanda KAN vi inte låta sådant här passera obemärkt gubbar!![]()
Hotspur skrev:Jag är helt övertygad om att skillnaden mellan ett bra och ett dåligt försteg är stor. Dina bägge försteg är säkert riktigt bra men ändå med hörbar skillnad till Brystons fördel?
Nattlorden skrev:Panelguy skrev:Jag förstår inte att det i vissa läger anses så heligt med neutral/transparent elektronik när högtalare/rum färgar så oändligt mycket mer än den i sammanhanget marginella påverkan elektroniken har.
Inte lönt att göra blindtarmsoperationer i Sverige när det dör massvis fler i krig och svält på andra ställen alltså?![]()
Att det finns större fel som man kanske inte kan fixa gör ju inte att det ändå inte kan bli LITE bättre.
RogerGustavsson skrev:Hotspur skrev:Jag är helt övertygad om att skillnaden mellan ett bra och ett dåligt försteg är stor. Dina bägge försteg är säkert riktigt bra men ändå med hörbar skillnad till Brystons fördel?
Ja, mellan ett bra och dåligt försteg! Nu är det ju inte givet att någon av kandidaterna är dålig, snarare är båda bra.
Ett förstegs funktionallitet tycker behöver tas med i bilden på något vis. Ett försteg som bara har väljare för vald källa och volymkontroll bör ha relativt lätt att lyckas, eller? Blir långt svårare om det ska ha vettiga tonkontroller, ett bra RIAA-steg etc.
Vinylcalle skrev:Nattlorden skrev:Panelguy skrev:Jag förstår inte att det i vissa läger anses så heligt med neutral/transparent elektronik när högtalare/rum färgar så oändligt mycket mer än den i sammanhanget marginella påverkan elektroniken har.
Inte lönt att göra blindtarmsoperationer i Sverige när det dör massvis fler i krig och svält på andra ställen alltså?![]()
Att det finns större fel som man kanske inte kan fixa gör ju inte att det ändå inte kan bli LITE bättre.
Jag vill påstå att det snarare är som att plåstra om ett skrubbsår på någon som fått huvudet avhugget.
MvH Carl
Nattlorden skrev:Vinylcalle skrev:Nattlorden skrev:Panelguy skrev:Jag förstår inte att det i vissa läger anses så heligt med neutral/transparent elektronik när högtalare/rum färgar så oändligt mycket mer än den i sammanhanget marginella påverkan elektroniken har.
Inte lönt att göra blindtarmsoperationer i Sverige när det dör massvis fler i krig och svält på andra ställen alltså?![]()
Att det finns större fel som man kanske inte kan fixa gör ju inte att det ändå inte kan bli LITE bättre.
Jag vill påstå att det snarare är som att plåstra om ett skrubbsår på någon som fått huvudet avhugget.
MvH Carl
Ordningsfel... Man sätter plåster på någon som kommer att bli halshuggen om en stund.
IngOehman skrev:Har precis upptäckt den här tråden och...
Oj, vilken konstig omröstning!
Jag vill ju rösta på alla fyra! De är ju inte alternativ
utan de är sanna allihopa.
Vh, iö
IngOehman skrev:Q: Är det stora skillnader mellan goda moderna transistorförsteg?
A1: Inga hörbara skillnader om det är en "god" konstruktion
Det stämmer, är de alla goda konstruktioner så låter de precis likadant.
A2: Väldigt små på gränsen till hörbara skillnader
Ja, skillnaderna är i praktiken oftast väldigt små.
A3: Det finns definitivt hörbara skillnader mellan försteg
Javisst, alla är ju inte bra.
A4: Det kan vara dramatiska skillnader
Ja, så är det. Vissa försteg har en rejäl färgning. Speciellt om man inkluderar
feldimensionerade RIAA-steg och vissa rörsteg med stor egenmikrofoni. Det
kan låta subjektivt mycket trevligt om sådan dock.
Så vad skall jag rösta på? Alla svar är ju riktiga.
Vh, iö
hcl skrev:Frågeställningen tycks, så som den formulerats, en aning märklig. Det som kännetecknar en god konstruktion borde väl vara att den inte har hörbara brister och därmed skulle goda konstruktioner inte kunna skiljas lyssningsmässigt. Min erfarenhet är dock att det alltid går att skilja konstruktioner vid lyssning, vilket alltså skulle implicera att det inte finns några s.k. goda konstruktioner. Min erarenhet är t.o.m. att det kan röra sig om ganska väsentliga skillnader. Jag skulle kanske inte karakterisera skillnaderna som stora, men dock ytterst väsentliga för hur man uppfattar musiken. Detta kan tyckas något motsägande, men det är min erfarenhet. Ur ett musikuppfattbarhetsperspektiv är det inte storleken på felen som alltid är avgörande utan mer på vilket sätt de påverkar hur musiken uppfattas. Ett litet, knappt detekterbart (eller snarare knappt eller svår-beskrivbart) fel kan ha stor påverkan på hur man uppfattar musiken.
Rydberg skrev:IngOehman skrev:Q: Är det stora skillnader mellan goda moderna transistorförsteg?
A1: Inga hörbara skillnader om det är en "god" konstruktion
Det stämmer, är de alla goda konstruktioner så låter de precis likadant.
A2: Väldigt små på gränsen till hörbara skillnader
Ja, skillnaderna är i praktiken oftast väldigt små.
A3: Det finns definitivt hörbara skillnader mellan försteg
Javisst, alla är ju inte bra.
A4: Det kan vara dramatiska skillnader
Ja, så är det. Vissa försteg har en rejäl färgning. Speciellt om man inkluderar
feldimensionerade RIAA-steg och vissa rörsteg med stor egenmikrofoni. Det
kan låta subjektivt mycket trevligt om sådan dock.
Så vad skall jag rösta på? Alla svar är ju riktiga.
Vh, iö
Jo fast det står ju explicit transistorförsteg, nu får du läsa vad jag skriver och inte tolka!
IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
sprudel skrev:hcl skrev:... Det som kännetecknar en god konstruktion borde väl vara att den inte har hörbara brister och därmed skulle goda konstruktioner inte kunna skiljas lyssningsmässigt. ...
prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
V.v. läs även mitt försök att beskriva vad jag avsåg med "knappt detekterbart" d.v.s. (i det här fallet att tolkas som) "knappt eller svår-beskrivbart"
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad jag syftade på, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Jag försökte nyansera mitt svar, men jag insåg också att det kunde tyckas motsägelsefullt, vilket jag också skrev.
PS! Gick det skulle jag gärna lägga till följande till mitt ursprungliga inlägg:Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv samtidigt klart detekterbart och också ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH allstå SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
darkg skrev:hcl skrev:... Det som kännetecknar en god konstruktion borde väl vara att den inte har hörbara brister och därmed skulle goda konstruktioner inte kunna skiljas lyssningsmässigt. ...
Detta är sant om idealet är (apparat-)transparens, vilket inte nödvändigtvis kan förutsättas. Den som föredrar en påverkan (antingen för att få en påverkad signal i slutänden eller för att kontra andra apparaters bidrag) ser annorlunda på hörbara skillnader.
darkg skrev:Åtminstone teoretiskt kan man också tänka sig ohörbara fel som i enskilda fall subjektivt värre än hörbara, typ som att någonting i stil med brusnivå stör genom medvetenheten om att den är si och så.
darkg skrev:Eller misstanken att någonting i återgivningen påverkar lyssnaren subliminalt. Exempel: Kalle medger att A låter en aning fel, men upplever andra negativa effekter kopplade till hur musiken låter genom B, som Kalle inte hör något fel på.
Rydberg skrev:Jo fast det står ju explicit transistorförsteg, nu får du läsa vad jag skriver och inte tolka!
IngOehman skrev:Det kan nog alla.prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
V.v. läs även mitt försök att beskriva vad jag avsåg med "knappt detekterbart" d.v.s. (i det här fallet att tolkas som) "knappt eller svår-beskrivbart"
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad jag syftade på, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Jag försökte nyansera mitt svar, men jag insåg också att det kunde tyckas motsägelsefullt, vilket jag också skrev.
PS! Gick det skulle jag gärna lägga till följande till mitt ursprungliga inlägg:Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv samtidigt klart detekterbart och också ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH allstå SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Musik är ljud, så vad betyder ljudperspektiv? Tror du musiken består
av något annat? Det finns inget annat än just ljud som förmedlas av
att fonogram.
Jag kan försäkra dig att det ÄR ljudet som ändrats (det finns nämligen
inte något annat som förmedlas) om du upplever några förändringar.
Om du vill att ljudperspektiv skall vara något inskränkt och godtyckligt
(som det verkar) så må det vara hänt, men du bör inte utgå ifrån att
andra bara skall acceptera att ljudet ändrar sig lite när det ändrar
sig (enligt dig) mycket.
Vh, iö
sportbilsentusiasten skrev:Givetvis är även återgivning av det musikaliska budskapet ljud, men även separation, svärta, dynamik mm är ju ljud.
sportbilsentusiasten skrev:IngOehman skrev:Det kan nog alla.prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
V.v. läs även mitt försök att beskriva vad jag avsåg med "knappt detekterbart" d.v.s. (i det här fallet att tolkas som) "knappt eller svår-beskrivbart"
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad jag syftade på, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Jag försökte nyansera mitt svar, men jag insåg också att det kunde tyckas motsägelsefullt, vilket jag också skrev.
PS! Gick det skulle jag gärna lägga till följande till mitt ursprungliga inlägg:Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv samtidigt klart detekterbart och också ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH allstå SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Musik är ljud, så vad betyder ljudperspektiv? Tror du musiken består
av något annat? Det finns inget annat än just ljud som förmedlas av
att fonogram.
Jag kan försäkra dig att det ÄR ljudet som ändrats (det finns nämligen
inte något annat som förmedlas) om du upplever några förändringar.
Om du vill att ljudperspektiv skall vara något inskränkt och godtyckligt
(som det verkar) så må det vara hänt, men du bör inte utgå ifrån att
andra bara skall acceptera att ljudet ändrar sig lite när det ändrar
sig (enligt dig) mycket.
Vh, iö
IÖ, klart musik är ljud -och det är jag helt säker på att Prolinn förstår.
Men för att skilja hur återgivningen "låter ljudmässigt" från det musikaliska budskapet skiljer man ofta inom Linnvärden mellan just dessa saker.
Givetvis är även återgivning av det musikaliska budskapet ljud, men även separation, svärta, dynamik mm är ju ljud.
Och pratar man om dessa parametrar har ingen synpunkter.
Varför skulle det vara skillnad i detta fall?
Två apparater kan låta likadant ljudmässigt men ena har en klart högre förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.
På samma sätt kan två apparater kan låta olika ljudmässigt men båda har samma förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.
(om du ersätter musikaliska budskap med valfri parameter; dynamik tex... inser du att det läser man ofta om)
lennartj skrev:sportbilsentusiasten skrev:IngOehman skrev:Det kan nog alla.prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
V.v. läs även mitt försök att beskriva vad jag avsåg med "knappt detekterbart" d.v.s. (i det här fallet att tolkas som) "knappt eller svår-beskrivbart"
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad jag syftade på, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Jag försökte nyansera mitt svar, men jag insåg också att det kunde tyckas motsägelsefullt, vilket jag också skrev.
FörtydligandeUr ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv samtidigt klart detekterbart och också ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH allstå SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Musik är ljud, så vad betyder ljudperspektiv? Tror du musiken består
av något annat? Det finns inget annat än just ljud som förmedlas av
att fonogram.
Jag kan försäkra dig att det ÄR ljudet som ändrats (det finns nämligen
inte något annat som förmedlas) om du upplever några förändringar.
Om du vill att ljudperspektiv skall vara något inskränkt och godtyckligt
(som det verkar) så må det vara hänt, men du bör inte utgå ifrån att
andra bara skall acceptera att ljudet ändrar sig lite när det ändrar
sig (enligt dig) mycket.
Vh, iö
IÖ, klart musik är ljud -och det är jag helt säker på att Prolinn förstår.
Men för att skilja hur återgivningen "låter ljudmässigt" från det musikaliska budskapet skiljer man ofta inom Linnvärden mellan just dessa saker.
Givetvis är även återgivning av det musikaliska budskapet ljud, men även separation, svärta, dynamik mm är ju ljud.
Och pratar man om dessa parametrar har ingen synpunkter.
Varför skulle det vara skillnad i detta fall?
Två apparater kan låta likadant ljudmässigt men ena har en klart högre förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.
På samma sätt kan två apparater kan låta olika ljudmässigt men båda har samma förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.
(om du ersätter musikaliska budskap med valfri parameter; dynamik tex... inser du att det läser man ofta om)
Nu blev det svårt, jag håller delvis med er båda, men samtidigt ingen.
Vi verkar vara överens om att musik består av ljud.
Är vi överens om att olika personer med olika referensramar sätter olika gränser för vad de uppfattar som musik, oljud eller bara ljud?
Kan vi tänka oss att "besvärlig" musik som lyssnaren inte är direkt förtjust i, med en anings degraderad återgivningskvalitet för denne lyssnaren övergår till från musik till oljud?
kan vi dessutom anta att en annan person som gillar den här musiken d.v.s. "kan koden" har mycket högre tröskel innan hjärnan ger upp och även denne inte längre tolkar ljuden som musik utan oljud?
lennartj skrev:Jag kan inte förstå Sportis resonemang om att två apparater kan vara ljudmässigt lika men med olika förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen. Då har man enligt mitt sätt att se missat något i analysen av det ljudmässiga, för det musikaliska budskapet måste ändå förmedlas av ljuden, men är knepigare att fånga.
Jag antar att det handlar om relationen mellan en massa ljud i tid och fas som budskapsbärare.
IngOehman skrev:darkg skrev:Eller misstanken att någonting i återgivningen påverkar lyssnaren subliminalt. Exempel: Kalle medger att A låter en aning fel, men upplever andra negativa effekter kopplade till hur musiken låter genom B, som Kalle inte hör något fel på.
Ja, låter man sig suggereras vet man aldrig var det slutar.
Därför menar jag att även saker som ergonomi är viktiga eftersom de
kan trigga präglingar så hårt.
Vh, iö
IngOehman skrev:Rydberg skrev:IngOehman skrev:Q: Är det stora skillnader mellan goda moderna transistorförsteg?
A1: Inga hörbara skillnader om det är en "god" konstruktion
Det stämmer, är de alla goda konstruktioner så låter de precis likadant.
A2: Väldigt små på gränsen till hörbara skillnader
Ja, skillnaderna är i praktiken oftast väldigt små.
A3: Det finns definitivt hörbara skillnader mellan försteg
Javisst, alla är ju inte bra.
A4: Det kan vara dramatiska skillnader
Ja, så är det. Vissa försteg har en rejäl färgning. Speciellt om man inkluderar
feldimensionerade RIAA-steg och vissa rörsteg med stor egenmikrofoni. Det
kan låta subjektivt mycket trevligt om sådan dock.
Så vad skall jag rösta på? Alla svar är ju riktiga.
Vh, iö
Jo fast det står ju explicit transistorförsteg, nu får du läsa vad jag skriver och inte tolka!
Jag läste vad du skrev och jag utgick ifrån det och trodde inte att du
menade något annat än det du skrev. Det var därför sidokommentaren
om rörsteg inleddes med "speciellt om man inkluderar...". Men jag kunde
ju kanske ha satt det inom parentes också.
Vh, iö
RogerGustavsson skrev:Det där med upplevelsen av musikåtergivning är väl till viss del personlig? Tänker på att vi inte upplever musik på samma sätt, att vi har preferenser för vad som är bra och att vi fokuserar på olika delar av musiken. Det är långt ifrån alla som stampar takten eller måste upp dansa! Om anläggningen möter upp till ens egna föreställning om god musikåtergivning, innebär det då att den gör det för andra musikälskare?
Rydberg skrev:Vad jag skulle önska hos Bryston är väl ett par pinnhål mer "transparens" och luft.
lennartj skrev:Nu blev det svårt, jag håller delvis med er båda, men samtidigt ingen.
Vi verkar vara överens om att musik består av ljud.
Är vi överens om att olika personer med olika referensramar sätter olika gränser för vad de uppfattar som musik, oljud eller bara ljud?
Kan vi tänka oss att "besvärlig" musik som lyssnaren inte är direkt förtjust i, med en anings degraderad återgivningskvalitet för denne lyssnaren övergår till från musik till oljud?
kan vi dessutom anta att en annan person som gillar den här musiken d.v.s. "kan koden" har mycket högre tröskel innan hjärnan ger upp och även denne inte längre tolkar ljuden som musik utan oljud?
Jag kan inte förstå Sportis resonemang om att två apparater kan vara ljudmässigt lika men med olika förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen. Då har man enligt mitt sätt att se missat något i analysen av det ljudmässiga, för det musikaliska budskapet måste ändå förmedlas av ljuden, men är knepigare att fånga.
Jag antar att det handlar om relationen mellan en massa ljud i tid och fas som budskapsbärare.
Rydberg skrev:Ordningen i ljudbilden är klart bättre och utbredningen av instrumenten är mer avgränsade i ljudbilden och det finns ett helt annat djup. Som de säger i hifitidningarna, NAD låter hifi och Bryston låter musik.
sportbilsentusiasten skrev:IÖ, klart musik är ljud -och det är jag helt säker på att Prolinn förstår.
sportbilsentusiasten skrev:Men för att skilja hur återgivningen "låter ljudmässigt" från det musikaliska budskapet skiljer man ofta inom Linnvärden mellan just dessa saker.
sportbilsentusiasten skrev:Givetvis är även återgivning av det musikaliska budskapet ljud, men även separation, svärta, dynamik mm är ju ljud.
Och pratar man om dessa parametrar har ingen synpunkter.
Varför skulle det vara skillnad i detta fall?
sportbilsentusiasten skrev:Två apparater kan låta likadant ljudmässigt men ena har en klart högre förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.[=quote]
Nej det kan de inte. Om det musikaliska budskapet inte kommer fram på
samma sätt så är apparaterna ljudmässigt olika.sportbilsentusiasten skrev:På samma sätt kan två apparater kan låta olika ljudmässigt men båda har samma förmåga att återge det musikaliska budskapet från inspelningen.
Nej det har de inte.
De kan ha likvärdig förmåga, men om så är fallet, eller inte, det är en
subjektiv fråga. Och en persons bedömning av saken är inte mer rätt än
en annan persons.
Men är de olika så är de olika.
(om du ersätter musikaliska budskap med valfri parameter; dynamik tex... inser du att det läser man ofta om).
IngOehman skrev:sportbilsentusiasten skrev:Givetvis är även återgivning av det musikaliska budskapet ljud, men även separation, svärta, dynamik mm är ju ljud.
Och pratar man om dessa parametrar har ingen synpunkter.
Varför skulle det vara skillnad i detta fall?
Det är ju just det jag säger att det inte är!
Den musik man hör, avsett vilken aspekt på återgivningen man bryr sig
om eller tänker på - bestäms av ljudåtergivningen och inget annat.
Harryup skrev:Tänker du "långlyssna" på ett försteg i taget?
Just nu tycker du alltså att Bryston är bättre än Nad. Men du är inte riktigt nöjd med Bryston heller. Är då Bryston bra och ofärgande eller är det bara bättre än ett annat försteg?
Harryup skrev:Min erfarenhet är att jag ofta i längden kan föredra det ljud som omedelbart kanske låter liten aning instängt. Något som låter lite öppnare i toppen kanske spelar "register" istället för musik. Lyssnar man på akustisk musik i konserthus så låter det inte så ofta brilliant osv.
Vid testlyssningar med korta omkopplingar finns det en risk att man lyssnar på ett sätt för att höra fel istället för att lyssna som man brukar göra.
Men eftersom du är gammal i gamet så har du förmodligen en plan?
mvh/Harryup
Bubben skrev:Rydberg skrev:Ordningen i ljudbilden är klart bättre och utbredningen av instrumenten är mer avgränsade i ljudbilden och det finns ett helt annat djup. Som de säger i hifitidningarna, NAD låter hifi och Bryston låter musik.
Jag förstod inte den förklaringen för tio år sedan, och jag är osäker på om jag förstår skillnaden nu heller.
(http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=19355&whichpage=2#top, sjätte inlägget nerifrån)
Intressant att läsa om dina upplevelser av förstegen.
Panelguy skrev:Rydberg skrev:Vad jag skulle önska hos Bryston är väl ett par pinnhål mer "transparens" och luft.
Du får väl prova något som anses riktigt transparent, som Spectral eller Soulution.
James Tanner skrev:
THE DIFFERENCES ARE:
1. Depending on age of the BP-25 the gain stage transistors were change some years ago.
2.The RCA jacks were changed on the BP-26.
3. The grounding system changed on the BP-26.
4. The MPS-2 separates the low voltage and high voltage sections of the preamp
5. The older BP-PSR power supply on the BP-25 was an A/C design the newer MPS-1 was a D/C supply
6. The MPS-2 is a D/C supply
Panelguy skrev:Skillnaden mellan exempelvis försteg är minimal i jämförelse med skillnaden mellan högtalare. Så länge högtalare inte går att F/E-lyssna anser jag att det är viktigare hur kombinationen låter än att en enskild komponent låter ofärgat i en F/E-lyssning.
Panelguy skrev:Som Sprudel säger kan mycket väl en Plinius med en liten bashöjning fungera bättre med vissa högtalare än ett helt neutralt steg.
Panelguy skrev:Jag förstår inte att det i vissa läger anses så heligt med neutral/transparent elektronik när högtalare/rum färgar så oändligt mycket mer än den i sammanhanget marginella påverkan elektroniken har. Jag har förstått att det finns olika synsätt här
Harryup skrev:Vid testlyssningar med korta omkopplingar finns det en risk att man lyssnar på ett sätt för att höra fel istället för att lyssna som man brukar göra.
BPM skrev:Till TS:
Skulle du kunna leva med ljudet ur Nad-försteget (tror du) om möjligheten att jämföra direkt med Bryston saknades?
Såklart svårt att svara på, men ändå..
Nattlorden skrev:Om man skall vara riktigt petig så är det ju väldigt svårt att bedöma vilket som är bäst... det kan ju vara något annat fel i resten av anläggningen som NADen blottar, men Bryston skyl över, så att "rätt" metod vore att behålla NADen och uppgradera resten.
Nu tror jag inte så är fallet, men vill belysa hur svårt det är att veta....
IngOehman skrev:Svaret ges i F/E-lyssning, där man ju skippar att göra en rätt meningslös
jämförelse mellan apparaterna - till förmån för att undersöka respektive
apparat i ett mera absolut perspektiv.
Vh, iö
IngOehman skrev:Harryup skrev:Vid testlyssningar med korta omkopplingar finns det en risk att man lyssnar på ett sätt för att höra fel istället för att lyssna som man brukar göra.
Just så är det. A/B-jämförelser är helt värdelösa.
De visar skillnader som hörs oerhört överdrivna mot hur de är på riktigt,
och skillnaderna är ju dessutom helt ointressanta när man inte vet att
det finns skäl att betrakta den ena som referens för den andra.
Helheten (hur det faktiskt låter) kommer bort helt.
Det gläder mig att du nu håller med om detta.
Vh, iö
prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad som åsyftades, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
Harryup skrev:Tänker du "långlyssna" på ett försteg i taget?
Just nu tycker du alltså att Bryston är bättre än Nad. Men du är inte riktigt nöjd med Bryston heller. Är då Bryston bra och ofärgande eller är det bara bättre än ett annat försteg?
Min erfarenhet är att jag ofta i längden kan föredra det ljud som omedelbart kanske låter liten aning instängt. Något som låter lite öppnare i toppen kanske spelar "register" istället för musik. Lyssnar man på akustisk musik i konserthus så låter det inte så ofta brilliant osv.
Vid testlyssningar med korta omkopplingar finns det en risk att man lyssnar på ett sätt för att höra fel istället för att lyssna som man brukar göra.
Men eftersom du är gammal i gamet så har du förmodligen en plan?
mvh/Harryup
Richard skrev:prolinn skrev:IngOehman skrev:Jag tycker väldigt mycket:
No!
En "stor påverkan på hur man uppfattar musiken" blir ju bara tossigt att
kalla för ett litet fel. Och hur kan man beskriva samma fel som ett som är
knappt detekterbart?
Det är väldigt motsägelsefullt.
Om det ger en stor påverkan för hur musiken uppfattas så är det ju lätt
att detektera det.
Vh, iö
Ur ett ljudkaraktärsperspektiv knapp detekterbart var vad som åsyftades, men ur ett musikuppfattbarhetspersepktiv klart detekterbart och ur ett musikperspektiv tämligen lätt beskrivbart och ändå OCH SAMTIDIGT, ur ett ljudkaraktärsperspektiv svårtbeskrivbart.
+1 på den.
Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Rydberg skrev:Bubben skrev:Rydberg skrev:Ordningen i ljudbilden är klart bättre och utbredningen av instrumenten är mer avgränsade i ljudbilden och det finns ett helt annat djup. Som de säger i hifitidningarna, NAD låter hifi och Bryston låter musik.
Jag förstod inte den förklaringen för tio år sedan, och jag är osäker på om jag förstår skillnaden nu heller.
(http://www.hififorum.nu/forum/topic.asp?ARCHIVE=true&TOPIC_ID=19355&whichpage=2#top, sjätte inlägget nerifrån)
Intressant att läsa om dina upplevelser av förstegen.
Det är ju en helt klart luddig formulering och i sak är den ju dessutom felaktig. Hifi är ju egentligen synonymt med god återgivning och en sådan borde ju väldigt musikalisk om inspelningen så tillåter. Så jag använder ju egentligen begreppet felaktigt, nåväl!
Vad menar jag då med att NAd:en låter mer Hifi? Jo jag tycker att det låter detaljerat och snyggt men liksom inte som levande musik, man hör enkelt att det är en skiva som spelar. Lite som vissa system som tar fram massa detaljer, likt en överskärp TV-bild, det kan låta/se imponerande ut men har inte så mycket med återgivning av bild/ljud att göra. Sådan system brukar jag säga låter "hifi".
Förstår du nu lite mer vad jag menar? System som låter musik låter nog inte så mycket alls egentligen utan kan bara återge klang, dynamik och perspektiv på ett bra sätt.
sportbilsentusiasten skrev:prolinn skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Bra där prolinn, så skulle man kunna uttrycka det.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Bill50x skrev: Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen.
sportbilsentusiasten skrev:Bill50x skrev: Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen.
Fast det har ju inget med F/E - metoden i sig att göra, det gäller ju även A/B test.
Bill50x skrev:Visst kan man testa musikuppfattbarhet med F/E-lyssning.
Bill50x skrev:sportbilsentusiasten skrev:prolinn skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Bra där prolinn, så skulle man kunna uttrycka det.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Visst kan man testa musikuppfattbarhet med F/E-lyssning. Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen. Dvs, om testuppsättningen skruvar till ljudet/musiken så kan ingen apparat i världen rädda det hela. Men man kan uppfatta om testobjektet är lika bra eller bättre än testuppsättningen genom att man inte uppfattar någon skillnad vid i- och urkoppling av testobjektet.
/ B
Laila skrev:Bill50x skrev:sportbilsentusiasten skrev:prolinn skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Bra där prolinn, så skulle man kunna uttrycka det.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Visst kan man testa musikuppfattbarhet med F/E-lyssning. Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen. Dvs, om testuppsättningen skruvar till ljudet/musiken så kan ingen apparat i världen rädda det hela. Men man kan uppfatta om testobjektet är lika bra eller bättre än testuppsättningen genom att man inte uppfattar någon skillnad vid i- och urkoppling av testobjektet.
Skärp dig Bill50x . . . efter alla dessa år samt otaliga trådar å inget har nått fram . . . typ.
![]()
Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
Bill50x skrev:Laila skrev:Bill50x skrev:sportbilsentusiasten skrev:prolinn skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Bra där prolinn, så skulle man kunna uttrycka det.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Visst kan man testa musikuppfattbarhet med F/E-lyssning. Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen. Dvs, om testuppsättningen skruvar till ljudet/musiken så kan ingen apparat i världen rädda det hela. Men man kan uppfatta om testobjektet är lika bra eller bättre än testuppsättningen genom att man inte uppfattar någon skillnad vid i- och urkoppling av testobjektet.
Skärp dig Bill50x . . . efter alla dessa år samt otaliga trådar å inget har nått fram . . . typ.
![]()
Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
/ B
Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga ;-)
/ B
Bill50x skrev:sportbilsentusiasten skrev:prolinn skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Bra där prolinn, så skulle man kunna uttrycka det.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Visst kan man testa musikuppfattbarhet med F/E-lyssning. Men man kan aldrig hitta en apparat som är bättre än testuppsättningen. Dvs, om testuppsättningen skruvar till ljudet/musiken så kan ingen apparat i världen rädda det hela. Men man kan uppfatta om testobjektet är lika bra eller bättre än testuppsättningen genom att man inte uppfattar någon skillnad vid i- och urkoppling av testobjektet.
/ B
Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
/ B
Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
/ B
sprudel skrev:Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
/ B
Tjena Bill!
I F/E kan man konstatera om man kan höra skillnad vid blindtest mellan apparaten inkopplad i en kedja, eller urkopplad. Hör man ingen skillnad med statistisk signifikans så är det klart. Den kan anses transparent enligt de förutsättningar som gavs av uppställningen.
sprudel skrev:Därmed inte sagt att den inte färgar, eller skulle kunna detekteras under andra förhållanden, vilka de nu skulle kunna vara.
sprudel skrev:Detta sista orkar man sällan uttrycka utan nöjer sig med begreppet "apparaten är transparent".
sprudel skrev:Det leder till missförstånd.
sprudel skrev:En del tycker detta är en suverän metod, och den enkom viktigaste för val av utrustning, andra är tveksamma och väljer på annat sätt. Världen är fri, eller?
IngOehman skrev:Även effekten av en avklippt sladd kommer att märkas i en FYE-lyssning. ;)
Det blir ju liksom ändå A+F kontra A+E, som dock blir lika med ingenting. Och
att det blir helt tyst lär märkas. Dock kommer testen att drabbas av att inte
ens komma så långt eftersom man alltid börjar med att matcha nivåer, och
då måste man ju kunna göra det.
Fast du menade kanske avklippt sladd för lyssningsanläggningen? Om så så
gäller samma sak - då kommer man inte längre än till att misslyckas med att
försöka kalibrera nivåerna.
PS. Du är stor fan av Big Bang Theory va?
sebatlh skrev:Bill50x skrev:Så länge ingen nöjaktigt kan förklara hur man kan hitta en apparat som på vissa parametrar är bättre än testsetup'en så tänker jag behålla min ståndpunkt. Om denna inte gått fram hos er andra efter alla mina otaliga försök att förklara saken så kan jag bara beklaga
/ B
Du menar alltså att det är den svagaste länken som begränsar totalen?
Exempelvis, vi har två förstärkare som ska F/E testas. Berhinger A500 (vanligt budgetsteg) mot O&G RS2000.
I setupen har vi ett billigt behringer mixningsbord för att switcha mellan olika signalkällor.
Du menar alltså att det kassa mixerbordet gör att vi inte kan särskilja A500 mot RS2000?
Likvärdigt om vi testar cd-spelare och har en dålig apparat senare i kedjan?
Alltså, summa sumarum. Det finns ingen poäng att åtgärda elektroniken då då det med all säkerhet är högtalarna som sätter begränsningarna. Eller kanske kasettbandspelaren om det är en sådan vi använder.
Är det så du menar?
Rydberg skrev:Kan någon förklara det där med F/E-lyssning, har inte riktigt förstått det där?! :|
sebatlh skrev:Rydberg skrev:Kan någon förklara det där med F/E-lyssning, har inte riktigt förstått det där?!![]()
Hjälper denna länken?
https://sv.wikipedia.org/wiki/FE-lyssning
sportbilsentusiasten skrev:Richard skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Rydberg skrev:sebatlh skrev:Rydberg skrev:Kan någon förklara det där med F/E-lyssning, har inte riktigt förstått det där?!![]()
Hjälper denna länken?
https://sv.wikipedia.org/wiki/FE-lyssning
Jag var ironisk
IngOehman skrev:Även effekten av en avklippt sladd kommer att märkas i en F/E-lyssning.
Komorok skrev:
Att det ska vara så sjukt svårt att begripa hur F/E-lyssningen fungerar är ett mysterium. Men det förklarar varför utomjordingarna inte vill prata med mänskligheten...
IngOehman skrev:Okej, ingen BBT-fan...
Då är inte weltschmerz på skoj alltså.
Rydberg skrev:sebatlh skrev:Rydberg skrev:Kan någon förklara det där med F/E-lyssning, har inte riktigt förstått det där?!![]()
Hjälper denna länken?
https://sv.wikipedia.org/wiki/FE-lyssning
Jag var ironisk
MichaelG skrev:sportbilsentusiasten skrev:Richard skrev:Musikuppfattbarhets perspektivet går aldrig att F/ E testa. Och här faller F/E som utvärderingsmetod, enligt min mening.
Men Richard, visst skulle man kunna F/E testa även denna parameter - eller vad är det du tänker på?
Som jag ser det är "musikuppfattbarhet" (om vi bortser från placeboeffekter) en subjektiv beskrivning av ett faktiskt fysikalist tillstånd. Detta innebär bland annat att "musikuppfattbarhet" sannolikt är olika saker för olika personer. Det går alltså inte att mäta musikuppfattbarheten som sådan, men det går att mäta den grad av dist, de frekvensgångsavvikelser, m.m, m.m.. som ger en högre eller lägre grad av musikuppfattbarhet för en viss person. Och detta är också detekterbart i en F/E-lyssning.
Hälsn. Michael
Lazyworm skrev:Komorok skrev:
Att det ska vara så sjukt svårt att begripa hur F/E-lyssningen fungerar är ett mysterium. Men det förklarar varför utomjordingarna inte vill prata med mänskligheten...
Underbar kommentar!![]()
Och Rydberg, jag var nära att skriva en WTF till din postning, Ironi funkar oftast halvbra på forum :p
Rydberg skrev:Så för att uttrycka det explicit och 100% oironiskt: Jag är oliiiiidligt trött på fjamsdiskussionerna runt f/e-lyssningen, särskilt när det alltid är samma personer som fjamsar!
sprudel skrev:Nu blir jag ju ännu mer nyfiken på att prova ett riktigt fiiiin-slutsteg och jämföra med Oppo 105, som jag dock tycker fungerar alldeles utmärkt.
Det låter rent!
Dags att testa EAR 868!
darkg skrev:IngOehman skrev:Även effekten av en avklippt sladd kommer att märkas i en F/E-lyssning.
Det har man ju många gånger läst; just vid klippning är det lättare att höra skillnad.
Komorok skrev:sprudel skrev:Nu blir jag ju ännu mer nyfiken på att prova ett riktigt fiiiin-slutsteg och jämföra med Oppo 105, som jag dock tycker fungerar alldeles utmärkt.
Det låter rent!
Dags att testa EAR 868!
Ska du jämföra ett slutsteg mot en BD-spelare?
Vasa? Vaba?
sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Rydberg skrev:sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Med mina senaste slutsteg 28B har jag inte upptäckt några sådan problem. 28B är av den senaste generation som ska spela lika bra från 1w till 1000w (för att använda Brystons egna språk), detta steg stod modell för SST2.
sprudel skrev:Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
sprudel skrev:Komorok skrev:sprudel skrev:Nu blir jag ju ännu mer nyfiken på att prova ett riktigt fiiiin-slutsteg och jämföra med Oppo 105, som jag dock tycker fungerar alldeles utmärkt.
Det låter rent!
Dags att testa EAR 868!
Ska du jämföra ett slutsteg mot en BD-spelare?
Vasa? Vaba?
Äh! Försteg, faattaru vääl!
Oppon är ju inte bara BD spelare, den är försteg, dac, multimediamaskin och dessutom saknar den färg enligt senaste Molt!
sprudel skrev:Rydberg skrev:sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Med mina senaste slutsteg 28B har jag inte upptäckt några sådan problem. 28B är av den senaste generation som ska spela lika bra från 1w till 1000w (för att använda Brystons egna språk), detta steg stod modell för SST2.
Hmm! Det har jag inte provat hemma. Det häftigaste Brystonsteget jag provat är 14 B sst. Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
Komorok skrev:sprudel skrev:Komorok skrev:sprudel skrev:Nu blir jag ju ännu mer nyfiken på att prova ett riktigt fiiiin-slutsteg och jämföra med Oppo 105, som jag dock tycker fungerar alldeles utmärkt.
Det låter rent!
Dags att testa EAR 868!
Ska du jämföra ett slutsteg mot en BD-spelare?
Vasa? Vaba?
Äh! Försteg, faattaru vääl!
Oppon är ju inte bara BD spelare, den är försteg, dac, multimediamaskin och dessutom saknar den färg enligt senaste Molt!
Ja då så.
Panelguy skrev:sprudel skrev:Rydberg skrev:sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Med mina senaste slutsteg 28B har jag inte upptäckt några sådan problem. 28B är av den senaste generation som ska spela lika bra från 1w till 1000w (för att använda Brystons egna språk), detta steg stod modell för SST2.
Hmm! Det har jag inte provat hemma. Det häftigaste Brystonsteget jag provat är 14 B sst. Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, om matchningen fungerar bättre med deras högtalare eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Finns inget som är för dyrt för att testas, vi har flera gånger tidigare testat apparater för många hundratusen. Däremot testar vi bara aktuella modeller som vi tror kan vara av intresse för våra medlemmar. Med detta inget sagt om just Plinius...sprudel skrev:Skulle vara kul att få F/E-testat Pliniusen via LTS-setup i StudioBlue. Kanske är den för sparsamt förekommande för att vara föremål för ett allmänintresse, eller för dyr?
Panelguy skrev:sprudel skrev:Rydberg skrev:sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Med mina senaste slutsteg 28B har jag inte upptäckt några sådan problem. 28B är av den senaste generation som ska spela lika bra från 1w till 1000w (för att använda Brystons egna språk), detta steg stod modell för SST2.
Hmm! Det har jag inte provat hemma. Det häftigaste Brystonsteget jag provat är 14 B sst. Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, om matchningen fungerar bättre med deras högtalare eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Rydberg skrev:Panelguy skrev:sprudel skrev:Rydberg skrev:sprudel skrev:@Rydberg.
Märkte du inte samma tendens när du provat olika slutsteg? Bryston ger bra ljudbild, väldigt bra men.....
du anar att det fortfarande finns steg som presenterar musiken som du vill ha den.
Med mina senaste slutsteg 28B har jag inte upptäckt några sådan problem. 28B är av den senaste generation som ska spela lika bra från 1w till 1000w (för att använda Brystons egna språk), detta steg stod modell för SST2.
Hmm! Det har jag inte provat hemma. Det häftigaste Brystonsteget jag provat är 14 B sst. Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, om matchningen fungerar bättre med deras högtalare eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Då tror jag att dessa jagar ett speciellt sound. Jag har testat och ägt ganska många slutsteg nu och Bryston är det som är klart svårtast att hitta en karaktär på.
Nattlorden skrev:sprudel skrev:Jag föll mer för hur Plinius presenterade i min setup.
14 B hade dock lite mer djup i ljudbilden, men Pliniusen mer kropp.
Vilket av dem var svårast att hitta karaktär på? ( I min uppfattning är det som du har svårast att uttala dig om det bästa. )
Panelguy skrev:Rydberg skrev:Låter de inte likadant så färgar ju minst en av dem.
Ja, frågan är vilken som inte gör det.
sprudel skrev:Parentesen förstår jag inte riktigt hur du tänker, utveckla!
Nattlorden skrev:Så därför frågar jag - vilken var svårast att finna karaktären på? För den är då den bästa.
BPM skrev:Nattlorden skrev:Så därför frågar jag - vilken var svårast att finna karaktären på? För den är då den bästa.
Så är det väl ändå inte..
Om karaktären det ena av stegen uppvisar föredras av lyssnaren, oavsett den upptäcktes enkelt eller med möda, måste väl det steget som presterade det föredragna ljudet, den föredragna "karaktären", vara det bästa?
Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Jo det finns, hör det dagligen (har både 208 och mina Bryston i anläggningen)Nattlorden skrev:Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Ja... Om nu det finns något sådant. Alternativet är att det är någon färgning som skärper till upplevelsen av detaljer. Kompression är typiskt en sådan (obs, jag påstår inte att Brystonen komprimerar, det är ett generellt exempel).
Rydberg skrev:Jo det finns, hör det dagligen (har både 208 och mina Bryston i anläggningen)
Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Nattlorden skrev:Kul.
Det stora problemet med F/E är väl dock konstlasten, specifikt den där olinjära öppna järnkärnan. Iofs borde det gå att slänga ut ett par högtalare utomhus att ha som last om man har ljuddämpat nog in till lyssningen.
Panelguy skrev:Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Är det då helt osannolikt att steg som nämnda Spectral eller Soulution skulle kunna gräva fram ännu mer ur inspelningen än Bryston?
Rydberg skrev:Nattlorden skrev:Kul.
Det stora problemet med F/E är väl dock konstlasten, specifikt den där olinjära öppna järnkärnan. Iofs borde det gå att slänga ut ett par högtalare utomhus att ha som last om man har ljuddämpat nog in till lyssningen.
För att f/e-lyssna försteg?
Rydberg skrev:Panelguy skrev:Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Är det då helt osannolikt att steg som nämnda Spectral eller Soulution skulle kunna gräva fram ännu mer ur inspelningen än Bryston?
Ingen aning! Om de gör det det bero på att Bryston saknar upplösning eller att de nämnda stegen exponera detaljer men som en färgning precis som Nattlorden är inne på. För att verkligen veta får man göra den där speciella lyssningen du vet
Nattlorden skrev:Rydberg skrev:Nattlorden skrev:Kul.
Det stora problemet med F/E är väl dock konstlasten, specifikt den där olinjära öppna järnkärnan. Iofs borde det gå att slänga ut ett par högtalare utomhus att ha som last om man har ljuddämpat nog in till lyssningen.
För att f/e-lyssna försteg?
Ah.... Försteg! Nej, då blir det ju enklare! Roligt, det är ovanligt!
Rydberg skrev:Men jag kan ju lasta ner det lite för att pressa det iof, börjar nog med ca 10kOhm.
Panelguy skrev:Rydberg skrev:Panelguy skrev:Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Är det då helt osannolikt att steg som nämnda Spectral eller Soulution skulle kunna gräva fram ännu mer ur inspelningen än Bryston?
Ingen aning! Om de gör det det bero på att Bryston saknar upplösning eller att de nämnda stegen exponera detaljer men som en färgning precis som Nattlorden är inne på. För att verkligen veta får man göra den där speciella lyssningen du vet
Ola, du håller väl till i Tyskland numera? Det vore väl inte helt omöjligt att få låna hem ett par monoblock från Soulution och göra en.....ja du vet. Det vore intressant.
Lägsta lasten Stereophile använder är 600 ohm, lägre bör man nog inte gå. De flesta slutsteg brukar ju ha ett par tiotals kiloohm på ingången.Nattlorden skrev:Rydberg skrev:Men jag kan ju lasta ner det lite för att pressa det iof, börjar nog med ca 10kOhm.
Mitt f.d. Holfi-steg var på 800 ohm ( gick att ställas upp vid behov).
Nattlorden skrev:sprudel skrev:Parentesen förstår jag inte riktigt hur du tänker, utveckla!
Du har två olika steg. På något sätt har du tagit reda på hur du anser de låter. Jag frågar dig om hur lätt de var att ta reda på.
Om återgivningen av musik är bra så är det svårt, om inte omöjligt, att sätta en etikett på hur utrustningen låter. Det skall ju bara låta musik så naturligt som möjligt. Alltså.... Ju svårare karaktären är att hitta, ju bättre än utrustningen. Den skall inte hittas via att något låter ovanligt bra, den skall inte hittas via att något låter ovanligt dåligt. Det skall bara vara musik.
Så därför frågar jag - vilken var svårast att finna karaktären på? För den är då den bästa.
Panelguy skrev:Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, ... eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Rydberg skrev:Den enda Plinius jag hört var en polares integrerade (Plinius 8200), lite varm i karaktären vill jag minnas. Men det var typ 10 år sedan nu så inga mer bestående minnen.
Nattlorden skrev:Tack.
Pliniusen låter som en trevlig maskin. Fungerar den lika bra på komplex icke-akustisk musik också? Typ fixar den Mike Oldfield "Five miles out" bättre än Bryston?
(Har bara hört Plinius en enda gång på ett par Von Schweikert VR-4 för väldigt länge sedan och det lät bra då)
Almen skrev:Panelguy skrev:Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, ... eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Dessa två utsagor betyder för mig samma sak i sammanhanget. Det sista är ju i princip definitionen på att sakna färgning.
Panelguy skrev:Rydberg skrev:Den svåraste "färgningen" att hitta är nog avsaknaden av upplösning. Både Bryston och NAD208 är neutrala till sin karaktär men Bryston gräver fram mer detaljer och skärper upp konturerna. Har man aldrig hört dessa kan man kanske tro att NAD208 inte "färgar".
Är det då helt osannolikt att steg som nämnda Spectral eller Soulution skulle kunna gräva fram ännu mer ur inspelningen än Bryston?
Nattlorden skrev:Kul.
Det stora problemet med F/E är väl dock konstlasten, specifikt den där olinjära öppna järnkärnan. Iofs borde det gå att slänga ut ett par högtalare utomhus att ha som last om man har ljuddämpat nog in till lyssningen.
Harryup skrev:Det stora problemet är för min del att det inte speglar hur ens kombination kommer låta. Att det görs av andra, och. Att en missad detektion kan ge betyget inte detekterbar färgning. Vilket betyder just då, möjligen detekterbar under andra förutsättningar.
Nattlorden skrev:Harryup skrev:Det stora problemet är för min del att det inte speglar hur ens kombination kommer låta. Att det görs av andra, och. Att en missad detektion kan ge betyget inte detekterbar färgning. Vilket betyder just då, möjligen detekterbar under andra förutsättningar.
Nja, har du inget jättekonstigt i högtalarväg, så är ju risken för detektion hemma hos dig MINDRE. Men visst, har du Kappa 9 elle Apogee Scintilla så...
Harryup skrev:Och förstås att det inte finns något strikt samband att man upplever ej detekterade exemplar som de som man gillar.
sprudel skrev:Rydberg skrev:Den enda Plinius jag hört var en polares integrerade (Plinius 8200), lite varm i karaktären vill jag minnas. Men det var typ 10 år sedan nu så inga mer bestående minnen.
Det är möjligt att det är konstruktörens avsikt med värme. Klass A lite drygt 120 Watt, det blir varmt.
Nattlorden skrev:Harryup skrev:Och förstås att det inte finns något strikt samband att man upplever ej detekterade exemplar som de som man gillar.
Vilket på enklare svenska betyder?
Rydberg skrev:sprudel skrev:Rydberg skrev:Den enda Plinius jag hört var en polares integrerade (Plinius 8200), lite varm i karaktären vill jag minnas. Men det var typ 10 år sedan nu så inga mer bestående minnen.
Det är möjligt att det är konstruktörens avsikt med värme. Klass A lite drygt 120 Watt, det blir varmt.
Förmodar att det har ett utgångssteg med variabel förspänning annars skulle det dra ett par tusen watt i tomgång om det nu levererar 120w i klass A.
Eller tänker jag fel?:? Man brukar väl säga att en klass A förstärkare maximalt kan bli 50% vilket skulle tyda på 480w förlusteffekt men med tanke på vad apparaten lämnar i 4 ohm så tror jag mer på variabel förspänning.
Jämför med:
http://www.lts.a.se/pub/artiklar/LTS-ma ... -AP100.pdf
Min hjärna är för trött för att tänka just nu men jag räknade enligt Morellos metod ovan o kom fram till ca 1940w förlusteffekt på tomgång. Räknade säkert fel....
Panelguy skrev:Almen skrev:Panelguy skrev:Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, ... eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Dessa två utsagor betyder för mig samma sak i sammanhanget. Det sista är ju i princip definitionen på att sakna färgning.
Med "saknar" menar jag att det eventuellt skulle kunna finnas än mer transparenta steg som gräver ännu djupare i inspelningen.
Almen skrev:Panelguy skrev:Almen skrev:Panelguy skrev:Jag tycker man rätt ofta ser folk på olika forum som faller mer för ljudet hos andra märken än Bryston. Om det beror på att de föredrar färgat ljud, ... eller om Bryston saknar något som inte kommer fram i en F/E-lyssning skall jag låta vara osagt.
Dessa två utsagor betyder för mig samma sak i sammanhanget. Det sista är ju i princip definitionen på att sakna färgning.
Med "saknar" menar jag att det eventuellt skulle kunna finnas än mer transparenta steg som gräver ännu djupare i inspelningen.
Fast ett så gediget testat steg som Bryston bör inte göra något tekniskt fel i sprudels setup, eftersom dels hans högtalare är en mycket lättare last än konstlasten, dels F/E-lyssning är så mycket mer isolerande och precis.
Och om ett slutsteg saknar någon egenskap som behövs för att vara hörbart transparent så lär det ju höras i ett F/E-test, eller hur?
Plinius borde om något vara lättare att detektera än Bryston, eftersom de har genomgående sämre (om än inte dåliga) mätvärden.
Rydberg skrev:Lägsta lasten Stereophile använder är 600 ohm, lägre bör man nog inte gå. De flesta slutsteg brukar ju ha ett par tiotals kiloohm på ingången.Nattlorden skrev:Rydberg skrev:Men jag kan ju lasta ner det lite för att pressa det iof, börjar nog med ca 10kOhm.
Mitt f.d. Holfi-steg var på 800 ohm ( gick att ställas upp vid behov).
Naqref skrev:600 ohm borde inte vara något problem för ett riktigt försteg. På Pre-25 kan man utan större problem kortsluta utgångarna om man önskar.
Fig.1 VTL TL-5.5 II, balanced frequency response with volume control set to "117" at 1V, into: 100k ohms (left channel blue, right red), 600 ohms (left cyan, magenta right) (1dB/vertical div.).
Fig.5 VTL TL-5.5 II, balanced THD+N (%) vs frequency at 1V into: 100k ohms (left channel blue, right red), 600 ohms (left cyan, right magenta).
Laila skrev:Kanske skillnaden mellan ett klorblekt visavi ett inte klorblekt Melittafilter . . . typ.
Mich skrev:Alla jordar ihop.
Bryt inte jorden, för då kan du fin in en spik på över hundra volt i slutsteget. Inte bra![]()
//Michael
Varit fullt upp så inte hunnit bygga klart boxen men har lyssnat vidare öppet och där har inget ändrat på sig än så länge. Imorgon åker jag till Stubaierglaciären för en första skidhelg så blir inget lyssnat förrän tidigast i mitten av nästa vecka troligtvis.sprudel skrev:Hur går det för dig Rydberg? Haft tid att lyssna?
Rydberg skrev:Varit fullt upp så inte hunnit bygga klart boxen men har lyssnat vidare öppet och där har inget ändrat på sig än så länge. Imorgon åker jag till Stubaierglaciären för en första skidhelg så blir inget lyssnat förrän tidigast i mitten av nästa vecka troligtvis.sprudel skrev:Hur går det för dig Rydberg? Haft tid att lyssna?
Rydberg skrev:Varit fullt upp så inte hunnit bygga klart boxen men har lyssnat vidare öppet och där har inget ändrat på sig än så länge. Imorgon åker jag till Stubaierglaciären för en första skidhelg så blir inget lyssnat förrän tidigast i mitten av nästa vecka troligtvis.sprudel skrev:Hur går det för dig Rydberg? Haft tid att lyssna?
Johan_Lindroos skrev:Lite apfelsprudel hade inte suttit fel där nere, Rydberg!
sprudel skrev:Rydberg skrev:Varit fullt upp så inte hunnit bygga klart boxen men har lyssnat vidare öppet och där har inget ändrat på sig än så länge. Imorgon åker jag till Stubaierglaciären för en första skidhelg så blir inget lyssnat förrän tidigast i mitten av nästa vecka troligtvis.sprudel skrev:Hur går det för dig Rydberg? Haft tid att lyssna?
Ach soo, Stubai, viel Spass!
Där har jag tillbringat två veckor med extremväder från blå himmel, till snökaos respektive vecka. En helg är nog mer lagom, men det är ju nära och bra. Var bor ni?
Rydberg skrev:sprudel skrev:Rydberg skrev:Varit fullt upp så inte hunnit bygga klart boxen men har lyssnat vidare öppet och där har inget ändrat på sig än så länge. Imorgon åker jag till Stubaierglaciären för en första skidhelg så blir inget lyssnat förrän tidigast i mitten av nästa vecka troligtvis.sprudel skrev:Hur går det för dig Rydberg? Haft tid att lyssna?
Ach soo, Stubai, viel Spass!
Där har jag tillbringat två veckor med extremväder från blå himmel, till snökaos respektive vecka. En helg är nog mer lagom, men det är ju nära och bra. Var bor ni?
Vi bodde här: http://www.happy-stubai.at/ väldigt nice hotell med trevlig wellnessavdelning.
En helg är nog lagom för Stubai, hade helt ok väder!
Ska försöka hinna bygga klart swichboxen i veckan.
Rydberg skrev:Mich skrev:Alla jordar ihop.
Bryt inte jorden, för då kan du fin in en spik på över hundra volt i slutsteget. Inte bra![]()
//Michael
Jag hade tänkt löda ihop alla rca-kontakternas jord så då verkar jag vara på rätt spår. Jag har dock sett att vissa kör oisolerade rcakontakter så att hela lådan blir jordplan, mina är dock isolerade. Ska jag låta dem vara så?
Morello skrev:Rydberg skrev:Mich skrev:Alla jordar ihop.
Bryt inte jorden, för då kan du fin in en spik på över hundra volt i slutsteget. Inte bra![]()
//Michael
Jag hade tänkt löda ihop alla rca-kontakternas jord så då verkar jag vara på rätt spår. Jag har dock sett att vissa kör oisolerade rcakontakter så att hela lådan blir jordplan, mina är dock isolerade. Ska jag låta dem vara så?
Ja, sedan monterar du en konding på tex 1 µF melan chassie och din signaljord.
Morello skrev:100 k gör ingen större nytta. Man brukar ha kanske 100 ohm, men jag korrgerar mig: strunta i kondingen - anslut signal till chassie direkt. Chassiet är ju ändå inte skyddsjordat så någon risk för slinga uppstår ej.
petersteindl skrev:Morello skrev:100 k gör ingen större nytta. Man brukar ha kanske 100 ohm, men jag korrgerar mig: strunta i kondingen - anslut signal till chassie direkt. Chassiet är ju ändå inte skyddsjordat så någon risk för slinga uppstår ej.
Menar du att signal skall anslutas direkt till chassi eller signaljord?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 31 gäster