Hur många har hört en fiol live?

[sprudel]

I ett normalstort, nåväl, 60-70kvm och stått 5-6 m ifrån instrumentet?
Vilket enormt drag det är i dessa instrument! Hur många dB ger de ifrån sig?
Likadant en röst live på samma avstånd, många dB där också.
Vill du ha den återgivningen så krävs det kapacitet i setupen, stor kapacitet som jag tror är mycket större än de flesta föreställer sig om man ska komma i närheten av verklighetens dynamik.
Vem har mätt på ljudnivåerna, och kommit fram till hur mycket?

[AndreasArvidsson]

Ja faktum är att många akustiska instrument samt sång kräver en hel del kapacitet för att kunna återges korrekt. Jag har tyvärr inga mätningar, men jag delar din uppfattning.

[Nattlorden]

Japp...fast bara sådär 15 cm från örat... Har funderingar då och då att skaffa en igen... Har inte spelat på många år nu, tröttnade och slängde violinen för att den började tappa stämningen för fort.

[mrGaskill]

Du menar att du började spela och stämningen sjönk? Hm.

[Nattlorden]

Du menar att du började spela och stämningen sjönk? Hm.

snarare att stämningen sjönk mellan jag slutade spela och nästa gång jag skulle börja.

Jag hade den inne på service, men det var inte moderna stämskruvar, så jag gissar den var lite väl känslig för förändringar i luftfuktigheten. Så det var bara att hålla tummarna att det inte var en Stradivarius när den åkte i träåtervinningen...

[hifikg]

Du menar att du började spela och stämningen sjönk? Hm.

snarare att stämningen sjönk mellan jag slutade spela och nästa gång jag skulle börja.

Jag hade den inne på service, men det var inte moderna stämskruvar, så jag gissar den var lite väl känslig för förändringar i luftfuktigheten. Så det var bara att hålla tummarna att det inte var en Stradivarius när den åkte i träåtervinningen...

Såna där gamla italienska byggen är inte mycket att spara på.

[RogerJoensson]

Jag hade den inne på service, men det var inte moderna stämskruvar

Menar du att stämskruvarna inte såg ut så här:?
http://en.wikipedia.org/wiki/Tuning_peg

[Nattlorden]

Jag hade den inne på service, men det var inte moderna stämskruvar

Menar du att stämskruvarna inte såg ut så här:?
http://en.wikipedia.org/wiki/Tuning_peg

De var betydligt mer konade.

[Svante]

Här är en artikel som handlar om ljudnivåer och risker för hörselskador hos violinister:

http://www.speech.kth.se/prod/publicati ... 31-048.pdf

Och en massa godis om fioler:

http://www.speech.kth.se/qpsr/show_by_a ... nsson%2C+E.

[sprudel]

Här är en artikel som handlar om ljudnivåer och risker för hörselskador hos violinister:

http://www.speech.kth.se/prod/publicati ... 31-048.pdf

Och en massa godis om fioler:

http://www.speech.kth.se/qpsr/show_by_a ... nsson%2C+E.

Tack! Tämligen rejäla nivåer alltså.

[RogerGustavsson]

Jo, fiol har jag ofta hört då två i familjen trakterar det instrumentet. Det är bra drag i fioler vilket framkommer när man lyssnar på en violinkonsert med symfoniorkester. Fiolen går utan vidare fram, en ensam cello får ofta svårt att hävda sig mot orkestern.

Har även spelat in fiol några gånger och noterat att det ska krämas på rejält vid reproduktion via ljudanläggningen hemmavid. Inte minst beror det på att omanupulerad dynamik ger låg medelnivå. Det verkar som många inspelningar är dynamikreducerade, även de med klassisk musik och det används i regel stödmik på solisten. Jag antar att det ingår i sättet att "domesticera" fonogrammet så att det "får plats" hemma i vanligt boende.

[bassman]

En fiol ligger i örats känsliga område och visst kan den låta starkt..

Jag stod plåtade mitt i Norrbotten Big Band för några månader sedan. Dom hade besök av en trumpetare vid namn Jan Allan. Den volymen var jag inte beredd på! Hade trombonerna i ryggen och när dom började tuta… JÖSSES,! Jag höll på att skita på mig

Dom såg att jag kröp ihop och när jag kollade bakåt garvade dom åt mig.. sicka jävla typer

[RogerGustavsson]

Ja, blåsinstrument kan vara ljudstarka. En traditionell scenuppställning för storband brukar vara att ha de ljudstarkaste längst bak. Bakifrån: trumpeter, tromboner och så längst fram, saxofoner. Finns ju några trumpetare som spelar extremt starkt à la Maynard Ferguson. Satt på rad två när Lasse Lindgren spelade i stan, jävlar vad det skar i öronen.

[RogerJoensson]

Här är en artikel som handlar om ljudnivåer och risker för hörselskador hos violinister:
http://www.speech.kth.se/prod/publicati ... 31-048.pdf

I en orkester...
Nu har jag bara skummat texten, men den visar inte om det är egna fiolen, fiolsektionen eller alla delar av orkestern sammantaget som utgör ev risk? Man har inte heller mätt vid höger resp vänster öra hos själva violinisten och på så sätt fått med egna instrumentets del i risken? Vad jag förstår handlar det bara om livet i orkestern eller har jag missförstått?

Jag kan bara konstatera att min egen hörsel bli lätt dämpad, särskilt på vänsterörat, efter att ha spelat en halv timme eller så (trots att jag inte har någon särskilt ljudstark fiol) och att det blir ännu värre när många spelar samtidigt i ett och samma rum, när man måste ta i för att höra sig själv. Spelar jag längre än kort använder jag ofta hörselskydd på vänsterörat, även om det känns bakvänt. Det hela är på hobbynivå och rör sig väldigt sällan om spel hela dagarna, ändå är jag tämligen övertygad om att det inte är riskfritt att spela länge utan skydd.
Finns det någon studie i hörselskador vs solospel (fiol)?

[RogerJoensson]

Jo, fiol har jag ofta hört då två i familjen trakterar det instrumentet. Det är bra drag i fioler vilket framkommer när man lyssnar på en violinkonsert med symfoniorkester. Fiolen går utan vidare fram, en ensam cello får ofta svårt att hävda sig mot orkestern.

Jo fiolen står sig kanske mot cellon (pga att ligger i ett mer fördelaktigt register), men det krävs också att arrangemangen släpper fram en ensam solist i en orkester (som brukar backa rejält när en fiolsolist ska höras). Det finns mer än en anledning till att man har en mindre flock av fiolister i en orkester...

Har även spelat in fiol några gånger och noterat att det ska krämas på rejält vid reproduktion via ljudanläggningen hemmavid. Inte minst beror det på att omanupulerad dynamik ger låg medelnivå. Det verkar som många inspelningar är dynamikreducerade, även de med klassisk musik och det används i regel stödmik på solisten.

Precis. Såå ljudstark är den inte! Ljudinspelningar förstorar ofta solisten genom att lyfta den med stödmik eller genom att hålla tillbaka orkestern i starka passager eller att lyfta ljudet när nivån sjunker. När en orkester brakar på krävs det många fioler för att inte dränkas.

[Morello]

Hörde massor av violiner så sent som i lördags på KOnserthuset i stockholm.

[Tony]

Jo, jag har frekventerat Bingsjö spelmansstämma i många år, och det kan vara ett elände att få en blund i ögonen för allt fiolspelande i buskarna! Det räcker inte med hörselproppar ens.
Men när de spelar i nån av "husen" där så är det rejält drag, utan förstärkare. Kan förstå varför de var så poppis på logdanser förr.

Hörde nån Stradivarius på Last night of the Proms förra året, men det var ju i en stor lokal, så det är inte samma sak som ett vanligt rum heller...

[markusA]

När det ändå pratas om ljudnivå och akustiska instrument så vill jag nämna skottska säckpipor. Det är snudd på smärtsam ljudnivå inomhus, säckpipan är ett maktinstrument för slagfältet.

[RogerJoensson]

Men när de spelar i nån av "husen" där så är det rejält drag, utan förstärkare. Kan förstå varför de var så poppis på logdanser förr.

Men oftast var det nog bara en ensam fiol eller två, på logdanser förr. Det var nog inte värst högljutt. Sen kom dragspelet och fiolen hade svårt att hävda sig. Sen kom elgitarren...
Jag kommer ihåg när jag en gång var i Tyskland för att spela fiol till ett folkdanslag. Vi var tre fioler och ett dragspel. En dragspelare som verkligen kunde anpassa nivån till fiolerna (inte särdeles vanligt). På en av kvällarna var det träff med ett tyskt folkdanslag och vi skulle spela lite gemensamt. Tyskarnas dragspelare satte sig bakom oss och drog på. Inte en chans att höra sig själv ens. Efter en kvart utan att få en syl i vädret, gick jag till mitt rum och spelade själv. Hur hårt man än filar, finns inte mycket till chans att matcha en tysk som spelar marchmusik på dragspel. Fy för den lede!

På utomhusdansbanor var det not inte jättelätt att tränga inom vid spel till dans med en eller två fioler, men det gick uppenbarligen. Folk dansade väl tyst och lyssnade isället för att gapa i kapp med dagen PA-högtalare. Vid större danser utomhus förr var det inte ovanligt med blåsorkester, tror jag.
Ibland spelas det enstaka fioler till dans utan förstärkning på t ex spelmanstämmor. Särskilt utomhus blir det väldigt ljudsvagt. Folk får dansa tysta som möss. -Och gör det. Det är en häftig upplevelse första gången man upplever det. Vilket fokus det blir på det som händer! "Less is more!"

[aisopos]

När det ändå pratas om ljudnivå och akustiska instrument så vill jag nämna skottska säckpipor. Det är snudd på smärtsam ljudnivå inomhus, säckpipan är ett maktinstrument för slagfältet.

På Edinburgh military tatoo fick jag en gång höra ett större gäng säckpipeblåsare blåsa något militäriskt.
Ja du, det blev helt klart en massa gåshud på mig.

Och hade jag varit fienden och hört detta så hade det säkert blivit brunt i brallan också ...


Edinburgh military tatoo kan jag förövrigt rekommendera till alla musik och ljudintresserade, skithäftigt. Jag önskar verkligen att jag kommer mig dit fler gånger.
https://www.youtube.com/watch?v=2lRJr_SpXHM


edit:
Ja sorry att jag fortsatte OT ...

[sprudel]

Hörde massor av violiner så sent som i lördags på Konserthuset i Stockholm.

Gött e de!
Men har du lyssnat i ett normalstort rum?

[petersteindl]

En gång för länge sedan då det begav sig och jag hade ljudbutiken så kom min vän Semmy Lazaroff som då spelade violin i Stockholms Filharmoniska orkester till butiken.
Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

En violin som trakteras med full kraft i bostadsrum blir i stort sett öronbedövande om rummet inte är fyllt med absobtionsmaterial.

Ännu värre är det med operasångare. Då får man i stort sett hålla för öronen då det tas i. Jag har svårt att greppa att den mänskliga rösten kan bli så stark.

Småungar som skriker är ju inte heller så svagt

Droppen var nog då jag såg Birgit Nilsson på Operan i Richard Strauss Electra. 100 man i orkestern som spelar fff och Birgit som sjunger. Det är mycket starkt och då börjar Birgit sjunga starkare och starkare och ännu starkare i fortet.

Till slut hördes inte orkestern trots att de spelade på för fulla muggar. Det gick bara att höra Birgit Nilsson.

Det var en sällsam upplevelse och jag förstår Sten Broman då han berättade om Birgit Nilssons premiär på Parisoperan där han beskrev de gamla gubbarna (musikskribenterna) som med rynkor i pannan och penna och partitur i näven skulle skriva ner Birgit såsom brukligt är på premiärer i Paris oavsett om det är musik eller artist. Då Birgit i slutakten börjar sjunga ut ordentligt så höjdes gubbarnas ögonbryn och då hon gick upp ännu mer så reste gubbarna sig upp från stolarna och då hon tog i ytterligare så blev gubbarna förstummade och då hon sjöng slutackorden stod de bara och gapade och pennorna och partituren föll i golvet Ingen kunde väl ens tro att det ens var möjligt, men det var det. Då myste Sten Broman. Det blev inga dåliga recensioner.

Jag skulle inte vilja ha hört Birgit sjunga för fullt i ett bostadsrum om jag inte fick använda öronproppar.

Jag har dock hört goda operasångare i bostadsmiljö och då var det enkla lieder och det var nog så starkt.

På torsdag skall jag gå på konsert i konserthuset. Dvoraks cellokonsert och symfoni av Nielsen.

Mvh
Peter

[zartok]

jag har faktiskt hört en stradivarius när jag var liten. idag är det förjävligt surt att jag inte kunde uppskatta det hela. idag känns det över huvudtaget som en väldigt orimlig plats att höra den på.

vi var på skolan, och det skulle komma en kringresande musiker och visa några instrument. det var en kvinna och en man, mannen talade ingen svenska. det här lär ha varit för runt 20 år sen.

musikerna hade med sig flertalet olika instrument, dom flesta nyproducerade. bland annat så hade dom med två stycken fioler. vi fick ta på den ena, medans den andra (stradivariusen) fick vi bara se på. på lite avstånd dessutom, då det var mannens privata ägodel. kvinnan började instruera om hur det fungerade att spela fiol och visade att man måste dra stråken på ett speciellt sätt för att den inte ska börja knarra och låta förjäkligt. sen spelade hon en liten trudelutt. sen spelade mannen en liten visa och jag minns inte att jag hörde någon skillnad på dom. then again, är man under 10 år och ointresserad av musik så kanske man inte hör så stor skillnad på fiol och fiol.

det jag minns att dom sa var att kvinnans fiol kostade 50.000 kr, vilket vi inte förstod då man fick en väldigt fin bil för det. då sa dom att mannens fiol kostade jättemycket mer då det var en fiol som var över 100 år gammal. kvinnans fiol var en replika av mannens fiol och gjord av någon gammal duktig fiolsnidare.

när jag tänker efter så är hela historian rätt sjuk då det är ytterst osannolikt att man skulle ta med ett så dyrt instrument, än mindre spela på det, på en skola. eller över huvudtaget spela på en. mig veterligen så står många stradivarius på museum.

dom hade med sig en massa andra instrument också, bland annat trumpeter minns jag. trumpeterna var vi väldigt mycket mer intresserade av eftersom när någon av oss väl lyckades få ett ljud så lät det så in i helskotta i vårt lilla rum (musiksal).

[RogerJoensson]

Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

Jag använder konsekvent ordet fiol, medvetet. Det är ett jävla snobberi kopplat till skiljandet på fiol och violin. Det är samma instrument. Bara snobbskrällen envisas att markera skillnaden. Man kan använda vilket av orden man vill, men att hävda att det enskilda ordet måste användas kopplat till en viss musikstil, det ogillar jag ordentligt.

En violin som trakteras med full kraft i bostadsrum blir i stort sett öronbedövande om rummet inte är fyllt med absobtionsmaterial.

-Men tar du in en tysk dragspelare. Då ska du få höra på riktiga grejer! -Eller en tysk blåsorkester!!!

Jag skulle inte vilja ha hört Birgit sjunga för fullt i ett bostadsrum om jag inte fick använda öronproppar.

Nej, det vore sinnessjukt att bara tänka tanken.

[IngOehman]

När det ändå pratas om ljudnivå och akustiska instrument så vill jag nämna skottska säckpipor. Det är snudd på smärtsam ljudnivå inomhus, säckpipan är ett maktinstrument för slagfältet.

För att inte tala om de små krokpinnespelade trummorna som tillhör samma musiktradition. De är
faktiskt åtskilliga dB högljuddare än säckpiporna.

Men svaret på trådfrågan är ja. Jag har mätt. Och man behöver klara sisådär 105 dB.

Så länge vi inte talar om att återge just säckpipor och skotska trummor då som sagt.

Då närmar det sig snarare 125 dB peak.


Vh, iö

[sprudel]

När det ändå pratas om ljudnivå och akustiska instrument så vill jag nämna skottska säckpipor. Det är snudd på smärtsam ljudnivå inomhus, säckpipan är ett maktinstrument för slagfältet.

För att inte tala om de små krokpinnespelade trummorna som tillhör samma musiktradition. De är
faktiskt åtskilliga dB högljuddare än säckpiporna.

Men svaret på trådfrågan är ja. Jag har mätt. Och man behöver klara sisådär 105 dB.

Så länge vi inte talar om att återge just säckpipor och skotska trummor då som sagt.

Då närmar det sig snarare 125 dB peak.


Vh, iö

Och inte bara 105dB, utan 105 dB utan besvärande distorsion. Kan man fixa det via inspelning och återuppspelning, egentligen?

[IngOehman]

Javisst kan man det.

Frågan är mera om och när man vill det.

Jag är i varje fall av uppfattningen att det finns skäl att återge de live-händelser som låter bra,
och det är framförallt (om vi talar violin) de där där violinen har spelats i ett rum som den passar
i. Och spelats på ett sätt som passar i rummet inte minst.

Det finns många violininvolverande händelser som jag inte vill återge, och inte ens ser något värde
i att de spelats in, och i själva verket inte ser något värde i att de hände från början ens.

Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

Jag använder konsekvent ordet fiol, medvetet. Det är ett jävla snobberi kopplat till skiljandet på fiol och violin. Det är samma instrument. Bara snobbskrällen envisas att markera skillnaden. Man kan använda vilket av orden man vill, men att hävda att det enskilda ordet måste användas kopplat till en viss musikstil, det ogillar jag ordentligt.

Jag håller med, och jag säger för det mesta violin. Kanske för att det känns mest naturligt för
mig som cellist, då violin och violoncell är samma språkstam. Har inte tänkt så mycket på det
utan är van att det heter violin bara, medan det i andra sammanhang, folkmusiken, verkar vara
vanligare att säga fiol.

Vill dock träda in till försvar med avseende på Semmy. Jag är rätt säker på att han bara skojade
med Peter, eftersom Semmy inte bara brukar säga fiol själv, han kallar sig dessutom ofta fiolist
istället för violinist, och jag har hört honom argumentera praktiskt taget exakt som du Roger, att
det är snobbism bara att särskilja begreppen.

En violin som trakteras med full kraft i bostadsrum blir i stort sett öronbedövande om rummet inte är fyllt med absobtionsmaterial.

-Men tar du in en tysk dragspelare. Då ska du få höra på riktiga grejer! -Eller en tysk blåsorkester!!!

Jag skulle inte vilja ha hört Birgit sjunga för fullt i ett bostadsrum om jag inte fick använda öronproppar.

Nej, det vore sinnessjukt att bara tänka tanken.

Vill bara för protokollet nämna att "öronbedövande" inte behöver betyda kolossala ljudtryck.
För den som spelar drabbas ofta framförallt västerörat, så helt harmlöst är det ju inte, men
en del av hemligheten är den stora puckel (som ibland kallas för stallbacken) i örats känsligaste
område.

Och min uppfattning (någon annan kan hävda något helt annat) är att en välspelad violin, även
på FFF-nivå, i ett normalt vardagsrum (RT60 = 0,5 sekunder) på några meters avstånd, inte är
så himla öronbedövande. I kala rum, visst...

Och mätmässigt är det runt 105 dB det når.

Men, det blir rätt så olika i olika rum.


Vh, iö

[Max_Headroom]

Ja, jag har hört fiol live. På nära håll.
Jag har sagt det förr och säger det igen: Dom flesta "hifi anläggningar" är på tok för små för att kunna återge knappt något på ett realistiskt sätt. Membranarea och effekt räcker helt enkelt inte. Och gör det så låter det ofta inte rent. Detta gäller för i prinicp alla steroes jag har hört, oavsett pris.
Några få har dock utmärkt sig positivt. Hembyggen/specialbygge med JBL-element och drivers samt LarsRs INO-rigg. Mina egna grejjor står sig bra också.

Sedan är det mycket långt ned till resten jag har hört. Det lät bra när jag hörde det då, men det var innan jag kom i kontakt med mer seriösa grejjor (Nerkis JBL-rigg var en öronöppnare, allt annat jag hade hört och tyckt låtit bra visade sig bara vara skit).

Också om man jämför med riktig auktustik musik, live, så är relsutatet från dom flesta stereos pinsamt dåligt, inte bara när man jämför dom mer riktiga apparater och högtalare. Extra pinsamt när grejjorna kostar som en bättre ny bil...
Det går att få till det bra, men det kräver kunskap och det blir stort, i alla fall högtalarna måste bli det av fysiska skäl. Det behöver dock inte bli SÅ jäkla dyrt.
Tyvärr finns nästan inget lämpigt att köpa, man måste bygga i alla fall högtalarna själv, eller köpa från någon specialfirma. Toppar finns att köpa, men väldigt ont om basar.

[Svante]

En gång för länge sedan då det begav sig och jag hade ljudbutiken så kom min vän Semmy Lazaroff som då spelade violin i Stockholms Filharmoniska orkester till butiken.
Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

En violin som trakteras med full kraft i bostadsrum blir i stort sett öronbedövande om rummet inte är fyllt med absobtionsmaterial.

Fast då blir det ju en fiol, för inte har du väl en hel orkester i bostadstrummet .

Vilket får mig att tänka på, hört hos järnhandlaren:
-Har ni större spik än de här?
-Det där är inte spik, det är nubb.
-Jahaja, ok, har ni större nubb än de här då?
-Nej, då blir det spik.

[RogerGustavsson]

Förra året var den franske violinisten/dirigenten Augustin Dumay och gästade Jönköping. Det spelades Mozart och hjälp vilket drag han hade i fiolen! Inte nog med det, han eldade på provinsorkestern till att överträffa sig själva. Jag och hustrun blev minst sagt imponerade. Är lite överraskande varje gång man hör någon som är duktig på fiol, att det hörs så bra även i stora lokaler. Detta har inträffat vid flera tillfällen, t.ex. hade även Sara Chang en liknande klang ur sin fiol. Det svenska stjärnskottet Ava Bahari (känd från TV-serien Molanders) har inte kommit dit än men det kommer nog. Det blir också något annorlunda när mera vanligt folk hanterar fioler i t.ex. folkmusik. Jag tror heller inte ljudnivån är överdrivet hög (vid lyssningsplats) men fiolen spelar i ett register där hörseln är känslig. Vet inte hur många repititioner jag lyssnat på de senste 13 åren men öronbedövande ljudnivå är det verkligen inte för lyssnaren, möjligen för den som trakterar fiolen. Är väl inte för inte många spelar med öronproppar? Någonstans fanns en uppgift om att 30-40% av orkestermusikerna hade hörselnedsättningar. De framför trumpet/trombon och slagverket sitter illa till.

[bootstrap]

Jag har hört orkester några gånger, med violin då. Min sambo spelar fiol hemma ibland, på amatör nivå.

[sprudel]

Javisst kan man det.

Frågan är mera om och när man vill det.

Jag är i varje fall av uppfattningen att det finns skäl att återge de live-händelser som låter bra,
och det är framförallt (om vi talar violin) de där där violinen har spelats i ett rum som den passar
i. Och spelats på ett sätt som passar i rummet inte minst.

Det finns många violininvolverande händelser som jag inte vill återge, och inte ens ser något värde
i att de spelats in, och i själva verket inte ser något värde i att de hände från början ens.

Vh, iö

Min vanligaste, vardagligaste upplevelser av fiol är i ett stort rum, vår aula, avståndet varierar från 8-10 m till mer, beroende på vad som spelas osv. Det är ibland alldeles sagolikt vackert, instrumentet i sig är en skönhetsupplevelse och är musiken samtidigt tilltalande så behöver man aldrig fundera över andra droger.

[RogerJoensson]

Ja, jag har hört fiol live. På nära håll.
Jag har sagt det förr och säger det igen: Dom flesta "hifi anläggningar" är på tok för små för att kunna återge knappt något på ett realistiskt sätt. Membranarea och effekt räcker helt enkelt inte.

Fiolens bidrag under 200Hz är starkt begränsat, det är ju en ordentlig andel övertoner även vid ett par hundra hz. Särskilt på normala lyssningsplatser. Så jädra mycket membranarea och effekt väl krävs väl inte för att få mer än tillräckligt ljudtryck över 200Hz, för att återge en fiol på naturliga nivåer?! Kan hända är många hifi-anläggningar underdimensionerade i midden för att man saltar någon annanstans eller väljer att köra med specialiska, lågeffektiga slutsteg kombinerat med låg verkningsgrad, men så jädra starkt spelar ingen fiol i de registren så att membranarean är problem för att uppnå naturligt ljudtryck.(?) När det dras på så är det ju högre frekvenser som skenar, lite som dist+kompression. Då förflyttas mer och mer av energiandelen till övre midden och diskanten.

Kanske pratar du om en högtalare med smalare mer kontrollerad riktverkan i de lägre registen, att man dämpar rumsbidraget där och därmed ger ljudet bättre skärpa. Ja då kan lite större membran vara en fördel (beroende på rummets akustik). Men har det nog inte så mycket med ljudtrycksbegränsning pga för liten konarea att göra?

[Max_Headroom]

Ja, jag har hört fiol live. På nära håll.
Jag har sagt det förr och säger det igen: Dom flesta "hifi anläggningar" är på tok för små för att kunna återge knappt något på ett realistiskt sätt. Membranarea och effekt räcker helt enkelt inte.

Fiolens bidrag under 200Hz är starkt begränsat, det är ju en ordentlig andel övertoner även vid ett par hundra hz. Särskilt på normala lyssningsplatser. Så jädra mycket membranarea och effekt väl krävs väl inte för att få mer än tillräckligt ljudtryck över 200Hz, för att återge en fiol på naturliga nivåer?!

Jo tydligen. Många får problem med disten. Ljudtrycken kan dom kanske kräma ut, men det låter orent och dåligt. Större membran = mindre membranutslag + lite mer riktverkan vilket minskar oljudet som rummet allt för ofta "bidrar" med.

[sprudel]

Vilket får mig att tänka på, hört hos järnhandlaren:
-Har ni större spik än de här?
-Det där är inte spik, det är nubb.
-Jahaja, ok, har ni större nubb än de här då?
-Nej, då blir det spik.

Den här är ju alldeles förnämlig, apropå ingenting, har inte sett den förut.

[petersteindl]

...

Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

Jag använder konsekvent ordet fiol, medvetet. Det är ett jävla snobberi kopplat till skiljandet på fiol och violin. Det är samma instrument. Bara snobbskrällen envisas att markera skillnaden. Man kan använda vilket av orden man vill, men att hävda att det enskilda ordet måste användas kopplat till en viss musikstil, det ogillar jag ordentligt.

Jag håller med, och jag säger för det mesta violin. Kanske för att det känns mest naturligt för
mig som cellist, då violin och violoncell är samma språkstam. Har inte tänkt så mycket på det
utan är van att det heter violin bara, medan det i andra sammanhang, folkmusiken, verkar vara
vanligare att säga fiol.

Vill dock träda in till försvar med avseende på Semmy. Jag är rätt säker på att han bara skojade
med Peter, eftersom Semmy inte bara brukar säga fiol själv, han kallar sig dessutom ofta fiolist
istället för violinist, och jag har hört honom argumentera praktiskt taget exakt som du Roger, att
det är snobbism bara att särskilja begreppen.
...

Njaee, Semmy var ganska bestämd. Att det endast skulle vara på skämt håller jag för uteslutet. Däremot sa han det med glimten i ögat.

Semmy spelade ju även folkmusik och Semmy var en spelman. Då det var folkmusik var det folkmusik och fiol.
Då det var klassisk musik så var han violinist och spelade violin. Så var tiderna och språkbruket då. Huruvida det skiljer sig idag vet jag inte.

Jag har heller aldrig sett detta språkbruk som snobberi och Semmy var sannerligen ingen snobb. Olika ord för likadan sak fast i olika sammanhang.

Mvh
Peter

[KarlXII]

Låter snobbigt. Tacka vet jag en fyllesjungande bajenklack beväpnad med ett batteri vuvuzuelor.
Då snackar vi volym.

[Thump]

Jag mätte (för kul) Brian Blade när han var på besök i Stavanger på föreläsning för sisådär 10 år sedan. Över ett spann på 10min så lirade han nere vid 30dB och upp till 125dB och maken till "vackra" transienter har jag aldrig hört. Det var stundtals hög nivå, men aldrig jobbigt på något sätt.
Känns svårt (idag när jag planerar för nya högtalare) att kunna reproducera det på ett fint sätt.

[RogerGustavsson]

Jag mätte (för kul) Brian Blade när han var på besök i Stavanger på föreläsning för sisådär 10 år sedan. Över ett spann på 10min så lirade han nere vid 30dB och upp till 125dB och maken till "vackra" transienter har jag aldrig hört. Det var stundtals hög nivå, men aldrig jobbigt på något sätt.
Känns svårt (idag när jag planerar för nya högtalare) att kunna reproducera det på ett fint sätt.

Fast han spelar väl inte fiol? Han är väl trummis och där är öronskydd rätt bra om man vill behålla hörseln.

[jockewe]

Och min uppfattning (någon annan kan hävda något helt annat) är att en välspelad violin, även
på FFF-nivå, i ett normalt vardagsrum (RT60 = 0,5 sekunder) på några meters avstånd, inte är
så himla öronbedövande. I kala rum, visst...

Och mätmässigt är det runt 105 dB det når.

Men, det blir rätt så olika i olika rum.


Vh, iö

Precis, vi peakar runt 105-110 nå'nstans (attacker) men snackar man konstant ljudtryck är det sällan över 85 någon längre stund och så spelar man inte i vardagsrum om man inte måste testa gränser.
Ett ganska behagligt instrument om "välspelat" !

Jag vill nämna två saker;
1) Violinister drabbas i båda öronen, det har visst nå't med muskelspänning att göra - alltså inte främst vä. öra
2) nedsatt hörsel får vi orkestermusiker av ljudtryck över tid, att t.ex repa en hel dag Mahler och sedan öva tre timmar. inte av enstaka stunder med 100+ dB.

/J

[Thump]

Jag mätte (för kul) Brian Blade när han var på besök i Stavanger på föreläsning för sisådär 10 år sedan. Över ett spann på 10min så lirade han nere vid 30dB och upp till 125dB och maken till "vackra" transienter har jag aldrig hört. Det var stundtals hög nivå, men aldrig jobbigt på något sätt.
Känns svårt (idag när jag planerar för nya högtalare) att kunna reproducera det på ett fint sätt.

Fast han spelar väl inte fiol? Han är väl trummis och där är öronskydd rätt bra om man vill behålla hörseln.

Nej, han spelar inte fiol. Ja tog det som respons på att akustiska instrument har stor dynamik.
Hörselskydd är väl generellt bra. Det är givet. Men med ett dynamiskt spel (som Brian Blade demonstrerade) så skulle inte hörselskydd vara nödvändigt.

[phon]

Hörde två fioler häromdan på nära håll i ett vanligt rum, i ett vardagsrum närmare bestämt.

[sprudel]

Hörde två fioler häromdan på nära håll i ett vanligt rum, i ett vardagsrum närmare bestämt.

Mera! Fixar din anläggning att återge en sådan upplevelse?

[emil_fh]

Då min bror har spelat fiol i tiotals år så har jag hört det många gånger.

Kan såklart uppfattas som skrikigt, men när jag skriver det här och känner efter hur det brukar låta, är ord som:

Torrt
Varmt
Resonant
Fylligt
Direkt
Dynamiskt

vad som kommer fram, och ja det är ett bra tryck som kommer ur dem.

[sprudel]

Då min bror har spelat fiol i tiotals år så har jag hört det många gånger.

Kan såklart uppfattas som skrikigt, men när jag skriver det här och känner efter hur det brukar låta, är ord som:

Torrt
Varmt
Resonant
Fylligt
Direkt
Dynamiskt

vad som kommer fram, och ja det är ett bra tryck som kommer ur dem.

Bra fångad upplevelse, känner igen mig i det du beskriver.

[sprudel]

Det kan bli skoj på söndag. Två elever som läser på Hvitfeldtska Gymnasiets musikprogram spets kommer och hälsar på med viola och fiol. En liten stunds fin underhållning, och kanske lite referensstärkande aktivitet för den delen också.
Blir säkert ett tag med grillen också, goa korvar och en liten pilsner Kronkan, det blir en fin kväll.

[hevi]

Generellt när det gäller alla typer av akustiska instrument så tycker jag att det beror väldigt mycket på lokalen, hur det upplevs. Min brors fru är skolad violinist och spelar ett inte oansenligt antal instrument utöver det, och det är helt makalöst hur stor skillnad det är på hur det låter dels beroende på vilken violin eller viola etc man spelar på, och inte minst beroende på lokal, men framförallt måste det till en duktig musiker för att locka fram det sista dropparna med sagda instrument i sagda lokal!?!

Den mest omvälvande musikupplevelsen jag någonsin upplevt (by far) var när hennes bästa kompis spelade en tratitionell irländsk folkvisa på 100% natursenad keltisk harpa i Ingarö kyrka på min brorsons dop (Ingarös k:a är en mycket liten kyrka byggd helt i trä). Sådan organisk närvarokänsla att det inte går att beskriva i ord...jag ryser bara jag tänker på det...

[Kronkan]

Det kan bli skoj på söndag. Två elever som läser på Hvitfeldtska Gymnasiets musikprogram spets kommer och hälsar på med viola och fiol. En liten stunds fin underhållning, och kanske lite referensstärkande aktivitet för den delen också.
Blir säkert ett tag med grillen också, goa korvar och en liten pilsner Kronkan, det blir en fin kväll.

Ett program helt omöjligt att slå.

Den mest lyssnade fiolskiva hos mig är "Jazz på Ungerska"
https://www.youtube.com/watch?v=23FhZXKPQYQ

[sprudel]

Generellt när det gäller alla typer av akustiska instrument så tycker jag att det beror väldigt mycket på lokalen, hur det upplevs. Min brors fru är skolad violinist och spelar ett inte oansenligt antal instrument utöver det, och det är helt makalöst hur stor skillnad det är på hur det låter dels beroende på vilken violin eller viola etc man spelar på, och inte minst beroende på lokal, men framförallt måste det till en duktig musiker för att locka fram det sista dropparna med sagda instrument i sagda lokal!?!

Den mest omvälvande musikupplevelsen jag någonsin upplevt (by far) var när hennes bästa kompis spelade en tratitionell irländsk folkvisa på 100% natursenad keltisk harpa i Ingarö kyrka på min brorsons dop (Ingarös k:a är en mycket liten kyrka byggd helt i trä). Sådan organisk närvarokänsla att det inte går att beskriva i ord...jag ryser bara jag tänker på det...

Håller helt med dig här. Haksläppet är när internationella virtuoser bevistar skolan för sk. masterclass-lektioner. När de greppar stråken så märker man det, det är stort.

[Frutti]

Haft flickvän som spelat i Suso. Och en vän som på den tiden (8 år sen typ) var på nivån att spela i kvartett för kungafamiljen allena (minus kungen som inte gillar klassiskt). Vännen följde jag med en gång när hon repeterade i ett sånt där repetitionsrum på musikhögskolan. Minns det som ca 20 kvm med ett piano och precis rätt mängd dämpning. Helt klart en av mitt livs bästa musikupplevelser.

Så här låter hon tydligen nu: https://www.youtube.com/watch?v=oXezbLt46eM

[RogerGustavsson]

Det verkar bli en rolig sammankomst på västkusten till helgen!

Det där med rummets inverkan på hur man uppfattar den uppförda musiken är viktigt för mig. Det är ofta tråkigt att höra akustiska instrument i fel omgivning. Vardagsrum tycker jag passar fiol och cello rätt dåligt, det behövs mera rymd för att instrumenten ska komma till sin rätt, framförallt lite mera takhöjd än vad som är standard. Har också märkt att utövare och lyssnare kan ha olika uppfattning om när det låter bra. Musikerna själva föredrar att tydligt höra sig själva och sina medmusiker, antagligen genom mycket reflektioner från närmiljön. Det är inte säkert att det sammanfaller med att det låter bra hos lyssnarna. Kammarmusik i stor sal tycker jag blir helt fel.

[Kronkan]

Det verkar bli en rolig sammankomst på västkusten till helgen!

Det där med rummets inverkan på hur man uppfattar den uppförda musiken är viktigt för mig. Det är ofta tråkigt att höra akustiska instrument i fel omgivning. Vardagsrum tycker jag passar fiol och cello rätt dåligt, det behövs mera rymd för att instrumenten ska komma till sin rätt, framförallt lite mera takhöjd än vad som är standard. Har också märkt att utövare och lyssnare kan ha olika uppfattning om när det låter bra. Musikerna själva föredrar att tydligt höra sig själva och sina medmusiker, antagligen genom mycket reflektioner från närmiljön. Det är inte säkert att det sammanfaller med att det låter bra hos lyssnarna. Kammarmusik i stor sal tycker jag blir helt fel.

Spelar själv inget instrument tyvärr. Ingick så att säga inte i uppväxten. Men spelat teater, håller en del tal, samt tidigare varit officiant vid begravningar. När man får möjlighet till att tala i ett rum som upprätthåller nivån är det lätt. Men för åhöraren kan säkert den efterflöjande efterklangen vara besvärlig. Som talare är jag ju ansvarig för att nivån är rätt. Att tala i lite besvärliga situationer är svårare än när förutsättningarna är rätta. Att läsa dikt kan vara betydligt lättare där nivån och du själv hör dig är ju lättare än där det blir dött.

Borde ju vara så för musiker också. Men för lyssnaren är det ju annorlunda. Deras förutsättningar kan ju av akustiska skäl vara annorlunda än för den som uppträder eller för andra delar av publiken.

[beyond]

Jag har sett en naken tjej en gång!

[IngOehman]

Och min uppfattning (någon annan kan hävda något helt annat) är att en välspelad violin, även
på FFF-nivå, i ett normalt vardagsrum (RT60 = 0,5 sekunder) på några meters avstånd, inte är
så himla öronbedövande. I kala rum, visst...

Och mätmässigt är det runt 105 dB det når.

Men, det blir rätt så olika i olika rum.


Vh, iö

Precis, vi peakar runt 105-110 nå'nstans (attacker) men snackar man konstant ljudtryck är det sällan över 85 någon längre stund och så spelar man inte i vardagsrum om man inte måste testa gränser.
Ett ganska behagligt instrument om "välspelat" !

Jag vill nämna två saker;
1) Violinister drabbas i båda öronen, det har visst nå't med muskelspänning att göra - alltså inte främst vä. öra
2) nedsatt hörsel får vi orkestermusiker av ljudtryck över tid, att t.ex repa en hel dag Mahler och sedan öva tre timmar. inte av enstaka stunder med 100+ dB.

/J

Jag har kollat hörseln på rätt så många violinister. Det är uppenbart att västerörat är mera drabbat hos de flesta.

Visst kan många vara drabbade i båda öronen, men i en orkester kommer det ju ljud från alla håll, och för många
(framförallt de som sitter långt bak) så kan ljud från slagverk och blås faktiskt vara en större orsak till hörselskador
än det egna instrumentet.

Men min kommentar gällde bara det egna instrumentets verkan. Och som jag skrev så har det varit tydligt att hör-
selnedsättning på vänster öra är vanligare/större än på höger hos violinister. Jag har när jag undersökt hörseln på
dem jag vetat varit violinister även bett dem visa hur de håller instrumentet, vilket faktiskt skiljer en del. Alltså
hur huvudet är vridet i förhållande till instrumentet.

Möjligen finns det ett samband även däremellan, alltså att de som håller instrumentet mera vänsterut, är ojämnare
drabbade, men mitt underlag är alldeles för litet och "mjukt" för att man skall kunna dra några definitiva slutsatser
om detta.


Vh, iö

[Harryup]

Är nog så att det beror också på vem man har som granne.
Sitter man framför blåsarna så har man även en "viss" påverkan ifrån andra.

mvh/Harryup

[IngOehman]

...

Vi pratade om inspelning eftersom Semmy även var inspelningstekniker och jag använde ordet fiol.
Det föll inte i god jord. "Peter, vi spelar inte fiol, vi spelar violin i orkestern. Det heter violin. Fiol må tillhöra folkmusiken."

Det är som i engelskan mellan fiddle och violin. Jaha, sedan den dagen använder jag violin i samband med orkesterspel och klassisk musik.

Jag använder konsekvent ordet fiol, medvetet. Det är ett jävla snobberi kopplat till skiljandet på fiol och violin. Det är samma instrument. Bara snobbskrällen envisas att markera skillnaden. Man kan använda vilket av orden man vill, men att hävda att det enskilda ordet måste användas kopplat till en viss musikstil, det ogillar jag ordentligt.

Jag håller med, och jag säger för det mesta violin. Kanske för att det känns mest naturligt för
mig som cellist, då violin och violoncell är samma språkstam. Har inte tänkt så mycket på det
utan är van att det heter violin bara, medan det i andra sammanhang, folkmusiken, verkar vara
vanligare att säga fiol.

Vill dock träda in till försvar med avseende på Semmy. Jag är rätt säker på att han bara skojade
med Peter, eftersom Semmy inte bara brukar säga fiol själv, han kallar sig dessutom ofta fiolist
istället för violinist, och jag har hört honom argumentera praktiskt taget exakt som du Roger, att
det är snobbism bara att särskilja begreppen.
...

Njaee, Semmy var ganska bestämd. Att det endast skulle vara på skämt håller jag för uteslutet. Däremot sa han det med glimten i ögat.

Det gör man väl när man skojar.

Det finns för övrigt flera ord än violin och fiol, t ex fiddla** och fela.

Tittar man på ordet så tycker jag egentligen att violin är det rimligare, eftersom just denna instru-
mentfamilj ju utvecklades i Italien, och där heter det ju så. Om man skall vara noga så var original-
instrumentet violan, och i de tidiga orkestrarna med det nya instrumentet (alltså de efter da gamba-
orkestrarna*) så var violan det dominerande instrumentet, inte violinen. Violin är diminutiv (liten-
form) av viola. Betyder alltså liten viola.

*I de tidiga viola/violin-orkestrarna var dock fortfarande viola da gamban med på ett hörn, oftast var
det den näst största varianten (jag tror det fanns i huvudsak fyra storlekar, även om det fanns många
varianter och även en viss utveckling, t ex tillkom i någon tid en extra sträng) i en roll liknande den
som violoncellen senare tog över och blev det största instrumentet i violin(viola)-familjen. Det är den
än idag faktiskt cellon, eftersom kontrabasen med sin lite annorlunda form och sin kvartstämning inte
räknas dit, det är en äldre konstruktion, så viola da gamba-arvet lever faktiskt vidare. Och före viola
da gamba så var det väl rebec som gällde tror jag.

**Egentligen ser jag fiddla mest som ett smeknamn för violin, eftersom fiddla ju även var ett verkligt
instrument, jag tror den oftast hade tre strängar, en föregångare till violinen, och möjligen även till
både viola da gamban och rebecen! Jag tror fiddlan är ett väldigt gammalt instrument. Men det är inte
helt olikt en modern violin, trots sin ålder.

I England kallar man ofta fiolspelare för fiddler. Kanske är det just därför man ibland hör violinen kallas
fiddla i Sverige?

Personligen så misstänker jag att instrumentet Lira di Braccio (en mycket märkligt sak) har en mycket
större del i tillkomsten av den moderna violinfamiljen än vad som brukar nämnas. I varje fall när det
gäller formgivningen.

- - -

Jag kan tycka att det är lite intressant att utvecklingen av instrumentet violin (viola, cello) i princip
har upphört (det fanns en viss typ 100 år efter cremona-perioden, men sen typ ingen). Instrumenten
har sett likadan ut i flera hundra år. Frågan är vad det beror på. Kan det vara något så enkelt skäl som
att den är... färdigutvecklad? Att den inte kan bli bättre/ingen vill att den skall bli annorlunda?

Samma sak kan sägas om flygeln. Ingen utveckling att tala om i över 100 år.

- - -

Ordet fiol tror jag kommer via tyskan på något sätt.

Vissa typer av fioler skiljer sig rätt mycket från en violin enligt det italienska receptet. Kanske kan
man säga att fiol och fela är vidare begrepp än violin. Det finns ju t ex cigarrlådefioler, hardanger-
felor och träskofioler, men knappast träskoviolin.

Fast å andra sidan har ju även violinen justerats genom åren. Den har t ex fått längre hals.

Ungefär så tänker jag.

Semmy spelade ju även folkmusik och Semmy var en spelman. Då det var folkmusik var det folkmusik och fiol.
Då det var klassisk musik så var han violinist och spelade violin. Så var tiderna och språkbruket då. Huruvida det skiljer sig idag vet jag inte.

Igen - när jag talat med Semmy om det så har han varit tydlig med att man kan säga vilket man vill,
och som jag nämnde så kallar han sig ibland fiolist bara för att vara tydlig med detta. Men alla som
känner musikvärlden vet ju att det normala är att man säger violin i klassisk musik-sammanhang. I
vissa sammanhang är det vanligare att man byter ord dock. T ex är det vanligt att man säga förstafiol
om den stämman.

Jag har heller aldrig sett detta språkbruk som snobberi och Semmy var sannerligen ingen snobb. Olika ord för likadan sak fast i olika sammanhang.

Du skriver "var" varje gång du talar om Semmy, varför?


Vh, iö

[IngOehman]

Här ser vi en klurig filur spela Rebec:






Vh, iö

[Thump]

IÖ, angående en stagnerad utveckling av de akustiska instrumenten du talar om... är det inte bara så, att man inte vill ändra på ljudbilden som en utveckling av instrumentet skulle medföra? Skulle flygeln ta en större plats i ljudbilden, så måste de andra instrumenten kompensera för det... etc
Utveckling HAR ju dock skett på instrumenten (Rhodes-pianot var ju en portabel variant av pianot/flygeln) och Hammond utvecklade ju elorgeln för att få en transportabel orgel. Att det sen inte stämmer överens med vad som "passar" in i en symfoniorkester, är en annan sak.

[IngOehman]

Om du med ljudbild menar instrumentens klang och/eller styrka så är det möjligt att det är ett av skälen,
men samma sak har ju kunnat anföras i alla tiden, och trots det så har det varit en rätt så dramatisk utveck-
ling av instrumenten under tiden 1300 - 1700.

Men nu är man nöjd och har därför inte ändrat instrumenten på väldigt länge. De är "färdiga". Jag ville bara
peka på att det har varit rätt sällsynt i musikinstrumenthistorien. De flesta sorters instrument utvecklas ju
ständigt och ändrar sig därför över tiden. Så har inte varit fallet med (bland andra) violin och piano.

Att andra klaviaturinstrument har utvecklats är förstås riktigt, men det är inte riktigt samma sak. Det har
ju alltid funnits massor av olika klaviaturinstrument och att det kommer nya är... inget nytt!

Men violinen ala cremona har bara utecklats lite (alla gamla violiner, nästan utan undantag har byggts om
för att tillgodose önskemålen, även sådana instrument som kallas originalinstrument) och detsamma gäller
för det recept på ett grand piano som Steinway i princip hållit sig till sedan 1800-talet.

Och jag vill inte antyda att det är något dåligt, snarare vill jag peka på att det kan vara ett tecken på att
något är väldigt bra - instrumenten alltså. Så bra att man inte vill ändra på dem.


Vh, iö

[Thump]

Kom att tänka på en sak. Utvecklingen av instrumenten står ju still. Men däremot så sker det en hel del utveckling med strängarna till instrumenten (och de spelar ju en mycket stor roll). Många vill ju fortfarande köra sen-strängar eller åtminstone syntetiska sen-strängar, men även stål/mässings/brons-spunna är populärt. Steinway (har jag för mig) pysslar/pysslade en hel del med hammarmekaniken till vissa av deras flyglar. Men i stort sett så står det ju relativt still.

[IngOehman]

Ja, och jag ser det som en sorts kvittens ifrån... "världen", att instrumenten i det stora hela är färdiga.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Hur färdigt något än är så kan man vidareutveckla och antingen förbättra eller låta det blir till något nytt. -Stråkinstrumentens strålmönster borde kunna förbättras en hel del, så att det låter mera lika på olika lyssnarplatser t e x. Men icke. Det är så konservativt inom denna finsektor att det kväver alla nya idéer innan de ens har tänkts. Framför allt ska det visuella följa den "rätta" mallen. Hur välljudande man än skulle kunna göra instrumenten, så skulle de inte kunna få något som helst genomslag om det inte ser ut som de gamla originalen, alltså några utvalda original som av någon anledning anses har den perfekta funktionen (baserat på utseendet).

Nya idéer, det var sån't där som man höll på med förr!

http://orgs.usd.edu/nmm/Violins/1800-1849/Chanot.html
Undrar hur de var och vad de hade kunnat bli...

Att komma asande med ett helt nytt instrument och tro att det skulle kunna få något genomslag i "seriösa" sammanhang, det är nog bara att glömma idag. Har det tillkommit någonting sedan Thereminen (som setts som seriöst)? -Det var väl 100 år sedan man släppte in det i finrummet. -En kort period... https://www.youtube.com/watch?v=w5qf9O6c20o
Sen kan jag väl i och för sig tycka att Theremin låter lite "ailen" till "klassisk" musik, men det tycker jag operatanterna och farbröderna också gör, allt som oftast...

[RogerGustavsson]

Hur mycket kan egentligen vara original idag av de där 300-åriga fiolerna från Italien? Sättet att spela på dem har väl också ändrats under de århundradena som förflutit? Pianon och flyglar har väl trots allt förändrats under en tid, möjligen mindre under det senaste århundradet?

[petersteindl]

...

Jag har heller aldrig sett detta språkbruk som snobberi och Semmy var sannerligen ingen snobb. Olika ord för likadan sak fast i olika sammanhang.

Du skriver "var" varje gång du talar om Semmy, varför?

Därför att jag i detta fall relaterar till just den händelsen i Ljudbutiken i början på 80-talet. Du relaterar nog till händelser långt senare.

Semmy är fortfarande ingen snobb och har aldrig varit så länge jag känt Semmy vilket är i 44 år.

Hur utförligt måste jag skriva? Du behöver inte svara. Jag har fått nog av att skriva på forumet. Att det skall bli en snedvriden och konstlad debatt om Semmy ser jag som synnerligen osmakligt.

Ingen annan än jag och Semmy vet vad Semmy sa till mig och hur samtalet gick.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Och min uppfattning (någon annan kan hävda något helt annat) är att en välspelad violin, även
på FFF-nivå, i ett normalt vardagsrum (RT60 = 0,5 sekunder) på några meters avstånd, inte är
så himla öronbedövande. I kala rum, visst...

Och mätmässigt är det runt 105 dB det når.

Men, det blir rätt så olika i olika rum.


Vh, iö

Precis, vi peakar runt 105-110 nå'nstans (attacker) men snackar man konstant ljudtryck är det sällan över 85 någon längre stund och så spelar man inte i vardagsrum om man inte måste testa gränser.
Ett ganska behagligt instrument om "välspelat" !

Jag vill nämna två saker;
1) Violinister drabbas i båda öronen, det har visst nå't med muskelspänning att göra - alltså inte främst vä. öra
2) nedsatt hörsel får vi orkestermusiker av ljudtryck över tid, att t.ex repa en hel dag Mahler och sedan öva tre timmar. inte av enstaka stunder med 100+ dB.

/J

Hej jockewe

Idag var jag på konserthuset.

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent Sakari Oramo
Frans Helmerson cello
Anu Komsi sopran
Karl-Magnus Fredriksson baryton
P Lindgren Solo una linea "Fantasmi" (Uruppförande av Kungliga Filharmonikernas beställningsverk)
Dvorák Cellokonsert
Paus
Nielsen Symfoni nr 3 "Sinfonia espansiva"

Fantastisk fin konsert. Frans spelar fint och Bach som extranummer var särdeles trevligt.

Här är ett smakprov. klicka sedan i pilen till höger

Är det du i blå jeans och orange tröja?

Mvh
Peter

[Nattlorden]

Stått still? De är numera ofta virtualiserade till mjuvarusyntar, det kan väl inte kallas för att stå still?

[Svante]

Hur färdigt något än är så kan man vidareutveckla och antingen förbättra eller låta det blir till något nytt. -Stråkinstrumentens strålmönster borde kunna förbättras en hel del, så att det låter mera lika på olika lyssnarplatser t e x. Men icke. Det är så konservativt inom denna finsektor att det kväver alla nya idéer innan de ens har tänkts. Framför allt ska det visuella följa den "rätta" mallen. Hur välljudande man än skulle kunna göra instrumenten, så skulle de inte kunna få något som helst genomslag om det inte ser ut som de gamla originalen, alltså några utvalda original som av någon anledning anses har den perfekta funktionen (baserat på utseendet).

Det är många som utan instrumentbyggarens kunskaper har tyckt att instrumenten borde gå att göra bättre. Några få har gett sig den på att implementera sina idéer. Inte sällan slutar det med att de kommer fram till att det finns en anledning till att instrumenten ser ut som de gör och att de inte går att göra bättre.Väldigt sällan resulterar det i en reell förbättring. Åsikten om att förbättringspotential finns kanske snarare beror på den egna okunskapen än att det verkligen finns en reell förbättringpotential.

...men förstås tar instrumentutvecklingen nya steg och bildar nya instrument ibland, tex pga att tekniken möjliggör det. Gitarrer utvecklades till elgitarrer när möjligheten att förstärka ljudet elektriskt kom, och en elgitarr är idag väsentligt annorlunda än en elektriskt förstärkt akustisk gitarr. Men det lär bara ha uppfunnits ett enda nytt helakustiskt instrument under 1900-talet som fått någon större spridning. Det säger något om att de akustiska instrumenten nog är rätt färdigutvecklade. Ramarna har varit givna sedan 1800-talet, minst och då har man nog redan kommit på allt.

[Nattlorden]

Men det lär bara ha uppfunnits ett enda nytt helakustiskt instrument under 1900-talet som fått någon större spridning. Det säger något om att de akustiska instrumenten nog är rätt färdigutvecklade. Ramarna har varit givna sedan 1800-talet, minst och då har man nog redan kommit på allt.

Vilket? Jag tänkte saxofån men google sade 1840 på den...

[IngOehman]

...

Jag har heller aldrig sett detta språkbruk som snobberi och Semmy var sannerligen ingen snobb. Olika ord för likadan sak fast i olika sammanhang.

Du skriver "var" varje gång du talar om Semmy, varför?

Därför att jag i detta fall relaterar till just den händelsen i Ljudbutiken i början på 80-talet. Du relaterar nog till händelser långt senare.

Jag refererar inte till någon specifik händelse, snarare många olika där diskussioner om orden fiol och violin kommit upp.
Min kommentar var för övrigt riktad till Roger. Jag har inte ifrågasatt det du berättat att Semmy sagt, jag ville bara tydlig-
göra att jag är övertygad om att Semmy skojade och inte alls avsåg att snobba. Och som sagt, han har själv gjort sig lustig
över dem som snobbar genom att se ned på ordet fiol.

Och som sagt, jag tycker det är intressant att även de som säger violin ofta säger förstafiol och andrafiol om stämmorna.

Semmy är fortfarande ingen snobb och har aldrig varit så länge jag känt Semmy vilket är i 44 år.

Nej, det är han verkligen inte.


Vh, iö

[petersteindl]

...
Jag refererar inte till någon specifik händelse, snarare många olika där diskussioner om orden fiol och violin kommit upp.
Min kommentar var för övrigt riktad till Roger. Jag har inte ifrågasatt det du berättat att Semmy sagt, jag ville bara tydlig-
göra att jag är övertygad om att Semmy skojade och inte alls avsåg att snobba. Och som sagt, han har själv gjort sig lustig
över dem som snobbar genom att se ned på ordet fiol.

Och som sagt, jag tycker det är intressant att även de som säger violin ofta säger förstafiol och andrafiol om stämmorna.

Semmy är fortfarande ingen snobb och har aldrig varit så länge jag känt Semmy vilket är i 44 år.

Nej, det är han verkligen inte.


Vh, iö

Ok, då förstår jag.

Tips! Denna konsert går på konserthuset även på lördag.

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent Sakari Oramo
Frans Helmerson cello
Anu Komsi sopran
Karl-Magnus Fredriksson baryton
P Lindgren Solo una linea "Fantasmi" (Uruppförande av Kungliga Filharmonikernas beställningsverk)
Dvorák Cellokonsert
Paus
Nielsen Symfoni nr 3 "Sinfonia espansiva"

Mvh
Peter

[IngOehman]

Hur färdigt något än är så kan man vidareutveckla och antingen förbättra eller låta det blir till något nytt. -Stråkinstrumentens strålmönster borde kunna förbättras en hel del, så att det låter mera lika på olika lyssnarplatser t e x. Men icke. Det är så konservativt inom denna finsektor att det kväver alla nya idéer innan de ens har tänkts. Framför allt ska det visuella följa den "rätta" mallen. Hur välljudande man än skulle kunna göra instrumenten, så skulle de inte kunna få något som helst genomslag om det inte ser ut som de gamla originalen, alltså några utvalda original som av någon anledning anses har den perfekta funktionen (baserat på utseendet).

Det är många som utan instrumentbyggarens kunskaper har tyckt att instrumenten borde gå att göra bättre. Några få har gett sig den på att implementera sina idéer. Inte sällan slutar det med att de kommer fram till att det finns en anledning till att instrumenten ser ut som de gör och att de inte går att göra bättre.Väldigt sällan resulterar det i en reell förbättring. Åsikten om att förbättringspotential finns kanske snarare beror på den egna okunskapen än att det verkligen finns en reell förbättringpotential.

...men förstås tar instrumentutvecklingen nya steg och bildar nya instrument ibland, tex pga att tekniken möjliggör det. Gitarrer utvecklades till elgitarrer när möjligheten att förstärka ljudet elektriskt kom, och en elgitarr är idag väsentligt annorlunda än en elektriskt förstärkt akustisk gitarr. Men det lär bara ha uppfunnits ett enda nytt helakustiskt instrument under 1900-talet som fått någon större spridning. Det säger något om att de akustiska instrumenten nog är rätt färdigutvecklade. Ramarna har varit givna sedan 1800-talet, minst och då har man nog redan kommit på allt.

Tror du har en poäng där många är rätt så färdigutvecklade. Men det finns ändå gott om exempel på
utveckling av förefintliga akustiska instrument under hela 1900-talet, se t ex på gitarren i dess olika
varianter.

Sen har vi mer eller mindre helt nya instrument, som t ex altgitarren. Ett instrument som ofta glöms
bort och som definitivt har utvecklats under 1900-talet är... Symfoniorkestern! Det kanske låter lite
konstigt att betrakta en hel orkester som ett instrument, men likväl menar jag det finns fog för att
göra det, i varje fall ibland.

Men även om man gör det så tvingas man konstatera att även detta jättelika instruments utveckling är
mer eller mindre över, och har varit det sedan Mahlers tid. Han blev som det verkar den sista verkliga
orkesterutvecklaren. I varje fall den senaste, och det var ett bra tag sedan.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Det är många som utan instrumentbyggarens kunskaper har tyckt att instrumenten borde gå att göra bättre. Några få har gett sig den på att implementera sina idéer. Inte sällan slutar det med att de kommer fram till att det finns en anledning till att instrumenten ser ut som de gör och att de inte går att göra bättre.Väldigt sällan resulterar det i en reell förbättring. Åsikten om att förbättringspotential finns kanske snarare beror på den egna okunskapen än att det verkligen finns en reell förbättringpotential.

Jo, det är klart, om man saknar tillräckliga kunskaper då är det svårt att nå ända fram.
Och om man går den andra, den rätta och vägen, och är övertygad om att instrumenten redan är färdigutvecklade. Ja, då stannar det ju där, naturligtvis.

Det säger något om att de akustiska instrumenten nog är rätt färdigutvecklade. Ramarna har varit givna sedan 1800-talet, minst och då har man nog redan kommit på allt.

Det är väl som du säger då. Allt är redan gjort och därför är det ingen mening att lägga energi på förändringar.
Menar du även att utsmyckningarna på stråkinstrumenten är utvecklade enbart för den optimala funktionen och inte kan ha andra förklaringar?

[IngOehman]

Fast jag tror inte Svante menade att vara utvecklingsfientlig.

Kanske ser han det lite som jag, att det går att jämföra instrument med maträtter. Efter en tids utveckling
så stabiliserar sig ofta recepten (ibland i flera varianter än en, som t ex spaghetti carbonara, som är... lite
olika saker i Rom och i Florens, speciellt med avseende på "såsen" som i det ena fallet är en äggula, punkt).

Det betyder inte att man säger att det inte behövs någon utveckling, bara att man kanske inte behöver vara
upprörd över att JUST DESSA recept har nått sitt mål. Men det går ju alltid att hitta på nya maträtter.

Du nämner att man skulle kunna ge violinen ett jämnare utstrålningsmönster, men jag kan tycka att det kan
finnas poänger med ojämnheterna, som ju t ex medger akustiska effekter av koreografi. Att vissa orkestrar
sitter på "ryskt vis", alltså med förstafiol till vänster och andra till höger, är ju ett exempel på hur man kan
utnyttja den effekt som instrumentens spridningesegenskaper ger - som alltså kan användas för att ge dessa
två stämmer olika identiteter klangligt. Den skulle gå förlorad om violinen skulle sprida jämnt.

Saxofon skall man inte tala om, få instrument är så koreografiskt modulerbara.


Vh, iö

[jockewe]

Hej jockewe

Idag var jag på konserthuset.

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent Sakari Oramo
Frans Helmerson cello
Anu Komsi sopran
Karl-Magnus Fredriksson baryton
P Lindgren Solo una linea "Fantasmi" (Uruppförande av Kungliga Filharmonikernas beställningsverk)
Dvorák Cellokonsert
Paus
Nielsen Symfoni nr 3 "Sinfonia espansiva"

Fantastisk fin konsert. Frans spelar fint och Bach som extranummer var särdeles trevligt.

Här är ett smakprov. klicka sedan i pilen till höger

Är det du i blå jeans och orange tröja?

Mvh
Peter

Ja, det är jag... Kul att du var där, jag såg dig inte tyvärr!
Som sagt gör vi samma konsert på lördag kl. 15.00

[RogerJoensson]

Fast jag tror inte Svante menade att vara utvecklingsfientlig.

Kanske ser han det lite som jag, att det går att jämföra instrument med maträtter. Efter en tids utveckling
så stabiliserar sig ofta recepten

Jo, så kan man ju se det, men å andra sidan har råvarorna till största del varit givna och smaken starkt påverad av evolutionen och tradition. Kanske är vi i en brytningstid just vad gäller råvarorna, när det börjar pratas om att vi ska gå över till att äta insekter mm och dessutom börjar kunna odla konstgjort kött och hitta på helt nya grödor osv. Med alla risker det innebär, så är det ändå utveckling, förutsatt att den leder någonstans och inte bara genererar kopior.

Du nämner att man skulle kunna ge violinen ett jämnare utstrålningsmönster, men jag kan tycka att det kan
finnas poänger med ojämnheterna, som ju t ex medger akustiska effekter av koreografi. Att vissa orkestrar
sitter på "ryskt vis", alltså med förstafiol till vänster och andra till höger, är ju ett exempel på hur man kan
utnyttja den effekt som instrumentens spridningesegenskaper ger - som alltså kan användas för att ge dessa
två stämmer olika identiteter klangligt. Den skulle gå förlorad om violinen skulle sprida jämnt.

Alltså ska instrumenten inte utvecklas?
Vilken är sannolikheten att en sådan skillnad/standard skulle uppstå idag?
I Ryssland var det väl rätt mycket experimenterande (oordning) strax efter revolutionen. Den dirigentlösa orkestern, med sina speciella möjligheter och begränsningar, är ett exempel som uppstod och försvann när Stalin likriktade ordningen med kraft.
Nu är det dessbättre inte rena förbud som ligger bakom att expeimentlustan stannat av i väst, men jag tror det handlar väldigt mycket om samhällsutveckling, stora standardiserade system och hur stödpengar fördelas. Det är inte en slump att så mycket utveckling stannat av. En del beror på att allt ska vara stort, lika och utbildat på ett sätt från början till slut. Om effektivitet.
-Med mindre och mindre utrymme för lokalt och egensinnigt/nytt tänkande.

Jag tror att musiker skulle vara mer intresserade av att prova nya instrumentvarianter, än de som inte själva spelar, men betalar deras löner och fattar de stora besluten.

[RogerJoensson]

Ja, det är jag

Då vet man lite mer om dig. Mina råd om hörselskydd och annat känns lite nu.

[IngOehman]

Fast jag tror inte Svante menade att vara utvecklingsfientlig.

Kanske ser han det lite som jag, att det går att jämföra instrument med maträtter. Efter en tids utveckling
så stabiliserar sig ofta recepten

Jo, så kan man ju se det, men å andra sidan har råvarorna till största del varit givna och smaken starkt påverad av evolutionen. Kanske är vi i en brytningstid just vad gäller råvarorna, när det börjar pratas om att vi ska gå över till att äta insekter mm och dessutom börjar kunna odla konstgjort kött och hitta på helt nya grödor osv. Med alla risker det innebär, så är det ändå utveckling, förutsatt att den leder någonstans och inte bara genererar kopior.

Du nämner att man skulle kunna ge violinen ett jämnare utstrålningsmönster, men jag kan tycka att det kan
finnas poänger med ojämnheterna, som ju t ex medger akustiska effekter av koreografi. Att vissa orkestrar
sitter på "ryskt vis", alltså med förstafiol till vänster och andra till höger, är ju ett exempel på hur man kan
utnyttja den effekt som instrumentens spridningesegenskaper ger - som alltså kan användas för att ge dessa
två stämmer olika identiteter klangligt. Den skulle gå förlorad om violinen skulle sprida jämnt.

Alltså ska instrumenten inte utvecklas?

Det är en bra omän möjligen något ledande fråga.

Jag har inget svar på den, men tänker ungefär som så att "ska" är ett starkt ord. Jag funderar när det gäller
sådana här saker mera över hur saker blir och varför, än hur det "ska" vara. Och gäller det musikinstrument
så tänker jag mig att det inte finns någon enkel regel för om de "ska" utvecklas eller inte.

Jag tror det är mera som så att de som har egenskaper som någon irriterar sig på, blir utvecklade, de som
inte längre har några sådana egenskaper krav (till följd av den utveckling som varit) stannar av och upplevs
som varande färdiga. Men inget är ju absolut. Ganska färdiga borde det kanske heta. Tittar man på violin-
familjen så har den ju inte stått helt stilla om man inkluderar "kringutrustningen". Det har skett en utveckling
med avseende på "nedre" (tänk cellist) stämskruven, hak- och bröst delar för violinen och stackeln för cello.
Stråkarna görs idag ibland av kolfiber. Men när det gäller hur de låter så har utvecklingen stått ganska stilla
under väldigt många år.

Ett stort värde i detta är förstås att man använder dem till att spela musik som är komponerad för dem, och
som skrivits under många hundra år. I vissa fall är det dock skrivet för så många hundra år sedan att man anser
att man skall spela det på extra gamla, ickemoderniserade instrument. Då gör man i förekommande fall det.

Vilken är sannolikheten att en sådan skillnad/standard skulle uppstå idag?
I Ryssland var det väl rätt mycket experimenterande (oordning) strax efter revolutionen. Den dirigentlösa orkestern, med sina speciella möjligheter och begränsningar, är ett exempel som uppstod och försvann när Stalin likriktade ordningen med kraft.
Nu är det dessbättre inte rena förbud som ligger bakom att expeimentlustan stannat av i väst, men jag tror det handlar väldigt mycket om samhällsutveckling, stora standardiserade system och hur stödpengar fördelas. Det är inte en slump att så mycket utveckling stannat av. En del beror på att allt ska vara stort, lika och utbildat på ett sätt från början till slut. Om effektivitet.
-Med mindre och mindre utrymme för lokalt och egensinnigt/nytt tänkande.

Ja, kanske. Men vi får nog ta på oss en del av skulden också. Du och jag alltså. För varje människa som har
synpunkter på vad andra borde göra, förlorar ju lite av sina arguments styrka om de berättar vad andra skall
göra, men avstår från att göra detta själv. Det är ju just för att ingen utvecklar instrumenten som de inte blir
utvecklade. Varken andra, eller jag, eller du gör det. Det är därför det inte blir gjort. Det har aldrig eller i
varje fall väldigt sällan, varit en statsstyrd angelägenhet.

Jag tror att musiker skulle vara mer intresserade av att prova nya instrumentvarianter, än de som inte själva spelar, men betalar deras löner och fattar de stora besluten.

Ja, så kan det kanske vara.

Speciellt solister kan ju dessutom skaffa sig ett försprång genom att bli den främsta representanter för ett alldeles
nytt instrument. Då blir konkurrensen mindre och man blir den stora stjärnan. Den enda.

Men det är å andra sidan inte säkert att det blir någon som skrivit någon musik för det nya instrumentet... Så för
att musik skall skrivas måste det först slå igenom, och det har det gjort först när tillräckligt många spelar det, och
då är konkurrensen där igen.

Den som gör allt själv kan lyckas dock.

Nu kommer jag inte på så många exempel på nytt som slagit, de enda 1900-talsinstrument jag kommer på som har
blivit något som på riktigt är världskänt är instrument som i varje fall delvis är elektroniska instrument. Om jag
räknar bort klaviaturbaserade instrument (synthar, pianon orglar...) så är mina favoriter nog "the Chapman Stick"
och Thereminen.


Vh, iö

[Thump]

Slagverksinstrumenten har ju alltid haft intressanta saker på gång. Det är väl fördelen med att vara det mest enkla instrumentet (konstruktionsmässigt alltså).
Octoban, hang drum, gong bass drum är några jag kommer på just nu.

[RogerJoensson]

-Med mindre och mindre utrymme för lokalt och egensinnigt/nytt tänkande.

Ja, kanske. Men vi får nog ta på oss en del av skulden också. Du och jag alltså. För varje människa som har
synpunkter på vad andra borde göra, förlorar ju lite av sina arguments styrka om de berättar vad andra skall
göra, men avstår från att göra detta själv.

Visst, men då kan man ju inte diskutera utveckling annat inom det område där man själv verkar.

Det är ju just för att ingen utvecklar instrumenten som de inte blir
utvecklade. Varken andra, eller jag, eller du gör det. Det är därför det inte blir gjort. Det har aldrig eller i
varje fall väldigt sällan, varit en statsstyrd angelägenhet.

En del styrmedel kommer väl från just den källan? Och inte spiller väl kulturkassan över något till idé/nyutveckling/forskning kring nya eller förändrade musikinstrument? Inte för att jag menar att staten ska finansiera sådant, men att man tyvärr motverkar det när man riktar pengarna till enbart det färdigutvecklade, standardiserade och rigida.

Jag tror att musiker skulle vara mer intresserade av att prova nya instrumentvarianter, än de som inte själva spelar, men betalar deras löner och fattar de stora besluten.

Ja, så kan det kanske vara.

Speciellt solister kan ju dessutom skaffa sig ett försprång genom att bli den främsta representanter för ett alldeles
nytt instrument. Då blir konkurrensen mindre och man blir den stora stjärnan. Den enda.

Men det är å andra sidan inte säkert att det blir någon som skrivit någon musik för det nya instrumentet... Så för
att musik skall skrivas måste det först slå igenom, och det har det gjort först när tillräckligt många spelar det, och
då är konkurrensen där igen.

Den som gör allt själv kan lyckas dock.

Jo, det vore väl som en dröm... -Som från förr.
-Man kan vidareutveckla, förfina befintliga instrument också. Då finns ju en fungerande repertoar redan och man behöver inte lära sig spela ett helt nytt instrument från noll...

[IngOehman]

Men du håller väl med om att man inte får höra ett komponerat verk som det var avsett att höras (från
kompositören) om man ändra musikinstrumenten således att de inte längre låter likadant?

Nu är det kanske inte hela världen om så sker, det finns ju gott om exempel på t ex Mozart och Bach bara
för att ta två exempel, som oftast spelas på instrument som låter annorlunda eller är andra än de som de
komponerade musiken för. Saker som idag oftast framförts på flygel kan t ex ha skrivits för något annat
klaviaturinstrument.

Men min poäng är att det är en sak att ändra instrument och en annan att utveckla nya. Jag ser inga bra
skäl till att motarbeta utveckling av nya instrument, och ser heller inte att någon gör det*. Men däremot
ser jag skäl att inte ändra de instrument som det komponerats så mycket musik för. Inte ändra dem så att
de låter signifikant annorlunda alltså.


Vh, iö

- - - - -

*Ingen verkar så intresserad av att göra dem bara. Bortsett då förstås från elektroniska instrument.

[RogerJoensson]

Men du håller väl med om att man inte får höra ett komponerat verk som det var avsett att höras (från
kompositören) om man ändra musikinstrumenten således att de inte längre låter likadant?

Ja.
Men bara för att man utvecklar framåt, så behöver det inte betyda att man glömmer bakåt. Inkluderat tiden före de stora orkestrarnas och standardiseringens tid...

Nu är det kanske inte hela världen om så sker, det finns ju gott om exempel på t ex Mozart och Bach bara
för att ta två exempel, som oftast spelas på instrument som låter annorlunda eller är andra än de som de
komponerade musiken för. Saker som idag oftast framförts på flygel kan t ex ha skrivits för något annat
klaviaturinstrument.

Exakt. Men nu har det tagit stopp. Standardiseringen är fulländad.

Men min poäng är att det är en sak att ändra instrument och en annan att utveckla nya. Jag ser inga bra
skäl till att motarbeta utveckling av nya instrument, och ser heller inte att någon gör det*.

Delvis gör man det från samhällets sida. Man utbildar och delar ut stöd. Stöden är riktade till det som anses vara det rätta och detta påverkar efterfrågan och intresse. Det påverkar i förlängningen även vidareutveckling av befintliga instrument. Eftersom de från samhället anses vara färdigutvecklade, så är det inget värt att lägga energi på.

En viss ökad öppning bakåt tiden finns kanske, men den är väl rätt minimal och rätt gammal den med.

För övrigt så tycker jag att de färdigutvecklade fiolena och de övriga instrumenten, från den fina världen, kan låta väldigt bra. (Bara så att ingen missförstår.)

[IngOehman]

Något tjusigare än Heifetz Guarneri (som ingen vågar spela på idag då man knappast kan göra det
utan att bli jämförd med just Heifetz...) det har jag nog aldrig hört i violinväg. Den gör mig rätt så
ointresserad av att ändra på violinen som instrument.

Men en helt ny sorts celloliknande instrument har jag faktiskt ritat. För en förfärlig massa år sedan
dessutom. Tiden har bara inte räckt för att bygga den.


Vh, iö

[RogerJoensson]

-För att cellon som instrument inte är färdigutvecklad, medan fiolen är just det?

[IngOehman]

Nä, detta är ju ett nytt instrument, skrev jag ju. Det är inte meningen att den skall
ersätta cellon. Det är inte ens meningen att den skall "bli nå't", jag skall ha en bara.

Det är dock ett instrument för cellister, på så vis att den är lätt att spela för den som
är cellist, eftersom den bland annat är stämd likadant.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Hur ser ni här på saken.
Har utsmyckningarna/snirklingarna på stråkinstrumenten enbart kommit till för den optimalt ljudliga funktionen eller kom de till (åtminstone delvis) av filosofiska eller utseendemässiga skäl?

[RogerGustavsson]

Du nämner att man skulle kunna ge violinen ett jämnare utstrålningsmönster, men jag kan tycka att det kan
finnas poänger med ojämnheterna, som ju t ex medger akustiska effekter av koreografi. Att vissa orkestrar
sitter på "ryskt vis", alltså med förstafiol till vänster och andra till höger, är ju ett exempel på hur man kan
utnyttja den effekt som instrumentens spridningesegenskaper ger - som alltså kan användas för att ge dessa
två stämmer olika identiteter klangligt. Den skulle gå förlorad om violinen skulle sprida jämnt.

Det där med hur olika instrument placeras i symfoniorkestrar har tydligen varierat.



Här en annan placering från nyårskonserten i Wien 2014, basarna i mitten längst bak.

http://www.youtube.com/watch?v=jIPL5gxjKO4

[IngOehman]

Roger G:
Visst är det så. De där du visar är den vanliga ryska och den vanligt
västeuropeiska. Fast det förekommer ju att man sätter upp si och så
både här och där.


Roger J:
Självklart finns det saker som är mest estetik, men var går gränsen?

Jag föredrar att se gränsen som gående där man kan göra annorlunda
utan att påverka ljudet. Exempelvis är F-hålen inte ren estetik, de har
stor betydelse för ljudet. Utan F-hål låter det inget vidare, men man
kan ändra formen på dem en del utan att ljudet påverkas mycket. De
kan t ex göras som smala halvmånar eller utdragna S.

Det har faktiskt byggts en del violiner med annorlunda utformade F-
hål. Intrumentkroppen kan man titta på på liknande sätt. Den smala
midjan har med spelbarhet att göra. Stråken måste få plats, och att
det buktar ut där den inte behöver få plats har att göra med att man
behöver en viss volym på låddan också. Men de små spetsarna är mest
utsmyckning då violinen är skapligt "hård i kanterna" (det som rör sig
mest är locket av gran), så om spetsarna finns där eller inte påverkar
inte ljudet nämnvärt. Även när det gäller detta har det byggts violiner
utan spetsarna runt midjan.

En annan detalj är huvudet. Det behöver vara styvt, men det är inte
nödvändigt att det är format som just en snäcka. Det finns även där
gott om exempel på att instrumentmakarna har tagit sig friheter och
format på annat sätt, ett lejonhuvud, en tass, en formlös klump. Det
går också bra.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Det verkar ju bra och rimligt att man flyttar runt lite i orkestern så att det passar lokal, arrangemang osv.

=====

"Soloists prefer new violins over old in blind test"
Även om det kanske rör sig om små skillnader, så kan det åtminstone tyda på att det finns vissa förbättringspotentialer. Åtminstone när man testar utan att se eller veta om man spelar på ett gammalt original eller ny kopia.
http://nypost.com/2014/04/07/soloists-p ... lind-test/

[IngOehman]

Fast det har gjorts blindtester många gånger, och det går att hitta en test för varje åsikt man vill kunna
hävda är rätt.

Felet är naturligtvis att de som gjort blindtesterna inte agerar vetenskapligt när de drar slutsatser. Man
får inte dra sådana slutsatser som dragits. Det finns inget blindtest som går att göra, där man kan bevisa
att nya är bättre än gamla.

Man kan bara visa vad som föredrogs i det enskilda fallet. Detta är ju dels helt subjektiva saker, det kan
vara beroende av programmaterial, vem som spelar, hur de spelar på grund av hur instrumentet känns att
spela på, vilka som sitter och bedömer blindt (om det inte är de som spelar) och inte minst är urvalet ju
extremt litet i jämförelse med hur många instrument som faktiskt existerar. Hur anser de sig ha bevisat
attde valda instrumenten är representanter för de epitet de väljer att säga sig ha testat?

Men att ha falsifierat "gamla instrument är alltid bättre" kan man med fog säga har gjorts med framgång
i många sådana där blindtester. Men det är något helt annat än att dra sådana där slutsatser som jag ofta
har sett att det har dragits.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Roger J:
Självklart finns det saker som är mest estetik, men var går gränsen?

Jag föredrar att se gränsen som gående där man kan göra annorlunda
utan att påverka ljudet. Exempelvis är F-hålen inte ren estetik, de har
stor betydelse för ljudet. Utan F-hål låter det inget vidare, men man
kan ändra formen på dem en del utan att ljudet påverkas mycket. De
kan t ex göras som smala halvmånar eller utdragna S.

Det har faktiskt byggts en del violiner med annorlunda utformade F-
hål. Intrumentkroppen kan man titta på på liknande sätt. Den smala
midjan har med spelbarhet att göra. Stråken måste få plats, och att
det buktar ut där den inte behöver få plats har att göra med att man
behöver en viss volym på låddan också. Men de små spetsarna är mest
utsmyckning då violinen är skapligt "hård i kanterna" (det som rör sig
mest är locket av gran), så om spetsarna finns där eller inte påverkar
inte ljudet nämnvärt. Även när det gäller detta har det byggts violiner
utan spetsarna runt midjan.

En annan detalj är huvudet. Det behöver vara styvt, men det är inte
nödvändigt att det är format som just en snäcka. Det finns även där
gott om exempel på att instrumentmakarna har tagit sig friheter och
format på annat sätt, ett lejonhuvud, en tass, en formlös klump. Det
går också bra.


Vh, iö

Eftersom nästan alla byggare och köpare låst sig så hårt till utseendemässiga kvalitéer och detaljer, så har man begränsat sina möjligheter (eftersom man högst vanligen är säker på att varenda liten detalj är essentiellt för ett gott resultat). Mindre fokus på visuella detaljer hade väl sannolikt öppnat för fler möjligheter som påverkar ljudet?
Tro tusan att det måste finnas plats för stråken, men alla snirklar osv, varför lägger man så stort värde i detta, utan att ens intressera vad som är viktigt eller inte?
-Man lärt sig att det där hemligheterna ligger. Eller i lacken. Eller. Nästan alla VET det. För så är det. Jag vet inte säkert om det är så, med jag får det inte att gå ihop och har svårt att acceptera det hela. Det var typ dit jag ville komma.
Men som sagt, det hindrar inte att resultaten många gånger är fantastiska. Jag gillar även det slutgiltiga utseendet.

[RogerJoensson]

Fast det har gjorts blindtester många gånger, och det går att hitta en test för varje åsikt man vill kunna
hävda är rätt.

Fast solglasögongrejen var ny för mig åtminstome. Det ger ju åtminstone en möjlighet att skilja bort en del visuella intryck som kan påverka musikern. I de flesta "blind"tester (inte såå många) jag läst om, så är det mest lyssnarna som har lyssnat ovetnade om vilket instrument som spelas.
Det som framkommit är åtminstone att de gamla instrumenten inte alltid anses låta bäst när varken musiker eller lyssnare vet vilket instrument som det spelas på, även om man vanligtvis är övertygad om motsatsen oblindat.

Jag ser det som ett steg framåt.
Man skulle kunna göra större blindade tester med varierat material och göra om samma test utan blindning för att sedan jämföra resultaten.
Inget hindrar att man fortsätter att använda metoden om och om igen med samma högvärderade gamla referensinstrument, för att med tiden får fram större användbara sammanställningar som visar på hur det visuella och förutfattade meningar i sig påverkar.

En musiker som själv betalar för sitt instrument skulle kunna ha nytta av att blindtesta (blindad), med hjälp av några bra lyssnare eller inspelningsutrustning.
Sen kanske värdet av att andra vet vad musikern spelar på ska vägas in och kanske påverkas även musikern så mycket av att veta att han spelar på ett högvärderat, gammalt instrument så mycket att en blindtest i slutänden skulle vara kontraproduktiv för slutresultatet.
Om det är så, då ska ingenting ändras alls. Det är bara att ge upp argumenterandet, innan man orsakar skada.

Ahh, låt dom hålla på...

[petersteindl]

Hej jockewe

Idag var jag på konserthuset.

KUNGLIGA FILHARMONIKERNA
Dirigent Sakari Oramo
Frans Helmerson cello
Anu Komsi sopran
Karl-Magnus Fredriksson baryton
P Lindgren Solo una linea "Fantasmi" (Uruppförande av Kungliga Filharmonikernas beställningsverk)
Dvorák Cellokonsert
Paus
Nielsen Symfoni nr 3 "Sinfonia espansiva"

Fantastisk fin konsert. Frans spelar fint och Bach som extranummer var särdeles trevligt.

Här är ett smakprov. klicka sedan i pilen till höger

Är det du i blå jeans och orange tröja?

Mvh
Peter

Ja, det är jag... Kul att du var där, jag såg dig inte tyvärr!
Som sagt gör vi samma konsert på lördag kl. 15.00

Jag vinkade några gånger, men du såg inte mig. Jag satt nära mitten på 10 raden Parkett.

Tack för en fin konsert.

Mvh
Peter

[RogerJoensson]

Fast det har gjorts blindtester många gånger, och det går att hitta en test för varje åsikt man vill kunna
hävda är rätt.

Förresten. Jag har letat efter blindstudier där det omvända blev resultatet. -Att gamla högvärderade instrument ansetts låta bättre än välgjorda nya. Det borde inte vara svårt att välja ut instrument som ger det utfallet, men jag går bet på att hitta några sådana blindstudier. Jag skulle vilja läsa hur de utförts och diskussionen som ev. följde. Av ren nyfikenhet.
Kanske p g a brist på sensationsvärde så verkar de ha drunknat i floden av artiklar som inte ger detta utfall. -Tips?

[jockewe]

Ett instruments finaste kvalitet är hur mycket musikalisk inspiration det ger sin spelare - Svårt att mäta.

Man kan få nästan samma ljud ur många instrument men det är olika svårt att få till det och olika roligt.

[IngOehman]

Nej, tyvärr inte. Jag har tagit del av många sådana studier genom åren, men de flesta av dem
nog före internets storhetstid, så de är som så mycket pre-internet svåra att finna. Men det är
nog som du säger, att sensationsvärdet är nästan noll.

Jag känner ju till folk som bygger instrument och inte mist folk som känner folk väldigt väl som
bygger instrument, så tester där målet varit att få veta hur moderna kopior av gamla instrument
(byggda av eliten av instrumentbyggare) står sig mot originalen har jag läst många - och ofta så
står sig kopiorna rätt bra. Väldigt bra till och med.

Men då är de det bästa av de bästa nutida instrumentbyggarna man jämfört de gamla instrumenten
med - och dessutom har det oftast handlat om instrument som har byggts som kopior på de gamla!

Det vill säga de står på de gamlas axlar, och om något är det väl ett indicium på hur fantastiska de
gamla instrumenten är, omän inte oslagbara. Men lika imponerande är det, tycker jag, att våra nu-
tida instrumentmakare, de bästa av dem, kan bygga kopior som mäter sig med de gamla och till och
med överträffar dem.

Några studier där man inte stått på de gamla mästarnas axlar (menar inte att det är något fel att
göra det nota bene) genom att kopiera gamla instrument (fast inte i deras ursprungliga form utan
i den utvecklade, de har ju alla modifierats sedan Cremona-perioden) utan byggt helt nya instru-
ment fritt efter instrumentbyggarens ideer om hur de borda se ut istället, känner jag inte till, men
det finns kanske sådana också? Och nog kan viss utveckling vara av godo. Jag vet ju att t ex helt nya
stråkar i kolfiber fått fantastiska lovord från eliten av violinisterna. Men ändå är det ju stråkar som i
huvudsak är avsedda att ha samma egenskaper som stråkar alltid har varit avsedda att ha.

Så hur det än går i sådana här tester så är det man testar ju ändå för det mesta det gamla receptet,
för även nybyggda instrument är ju byggda enligt standard.

- - -

Men om vi (någon) för skojs skull skulle göra ett helt nytt violin-instrument, låt oss kalla den nyfela,
och denna i en blind lyssningstest inte bara skulle föredras utan även entydigt låta annorlunda än en
normal violin, betyder det då att den är bättre? Alltså bättre att spela den musik som komponerats
för en violin på?

Jag kan tänka att den kan vara bättre för en ny repertoar och kul att använda för den gamla reperto-
aren. Men att den senare ändå bör få spelas även med gamla instrument (violinen), i varje fall någon
gång då och då. Jag tycker ju att detta med hur kompositören tänkt sig musiken, är en komponent av
intresse. För mig är den det.

Jag gillar Tomitas Ravel-album, men jag skulle inte vilja vara utan... faktiskt inte någon enda av alla
de orkesterinspelningar jag har!

För mig är helt enkelt musik mer än bara njutning.

Om någon skrev om en bok av någon berömd författare så den blev "bättre" (enligt säg majoriteten av
en grupp proläsare), så skulle jag ändå vilja läsa originalet. Jag vill veta vad författaren vill säga, och
det spelar ingen roll om det är en artikel eller en bok eller en musikkomposition. En version med en
massa ändringar av det ena och andra, som någon redaktör, förlagsdirektör eller kanske en översättare
gjort tycker jag är mycket mindre intressant. Jag har för övrigt läst ett antal böcker på först engelska
och sedan svenska och jag kan väl säga att jag på det stora hela är imponerad över många av våra över-
sättare. Det känns som om de känner som jag.

När det gäller orkestrering av t ex verk som är avsedda för piano eller en mindre ensamble är saken för-
stås en annan, eftersom det då av nödd och tvungenhet måste bli en del av skapandet. Som jag ser det
har man då två seriekopplade kompositörer. Det kan bli mycket bra! Men jag kan ärligt erkänna att jag
aldrig hört en orkestrerad sak som jag vetat varit baserad på säg en pianokomposition - utan att samtidigt
bli väldigt nyfiken på originalkompositionen.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Nej, tyvärr inte. Jag har tagit del av många sådana studier genom åren, men de flesta av dem
nog före internets storhetstid, så de är som så mycket pre-internet svåra att finna.

Blind-studier där även musikern var blindad? -Synd att de inte går att få tag på i så fall.

och dessutom har det oftast handlat om instrument som har byggts som kopior på de gamla!

Det vill säga de står på de gamlas axlar,

Det vore väl underligt om man inte använde sig av kunskaper och metoder man redan har och som fungerar, när man försöker komma lite längre i att förfina detaljerna.

Men om vi (någon) för skojs skull skulle göra ett helt nytt violin-instrument, låt oss kalla den nyfela,
och denna i en blind lyssningstest inte bara skulle föredras utan även entydigt låta annorlunda än en
normal violin, betyder det då att den är bättre? Alltså bättre att spela den musik som komponerats
för en violin på?

Naturligtvis inte! Driver du med mig?

[Martin]

Massor med gånger. Är uppväxt med fiol hemma, har kusiner som spelat fiol sedan de var små osv. Vi hade dem spelandes på vårt bröllop.

Det kan låta från väldigt obehagligt (skorvigt) till väldigt skönt mjukt och vackert beroende på instrument förhållanden och vem som spelar. Att bedöma om en fiolinspelning är riktig är väldigt svårt.

[RogerJoensson]

Ett instruments finaste kvalitet är hur mycket musikalisk inspiration det ger sin spelare - Svårt att mäta.

Man kan få nästan samma ljud ur många instrument men det är olika svårt att få till det och olika roligt.

Du har bra poänger där!

[IngOehman]

Nej, tyvärr inte. Jag har tagit del av många sådana studier genom åren, men de flesta av dem
nog före internets storhetstid, så de är som så mycket pre-internet svåra att finna.

Blind-studier där även musikern var blindad? -Synd att de inte går att få tag på i så fall.

Den jag minns bäst hade inga andra lyssnare än musikern själv, som spelade blindt på instrumenten.
Och flera cremona-instrument placerade sig i topp.

Jag tror faktiskt att det för en lyssnare är väldigt svårt att bedöma sådana kvaliteter som har mera
med spelbarhet och sådant att göra. Vilken skicklig musiker som helst kan spela skapligt bra en kort
stund på även ett rätt trist instrument, men en hel konsert?

Musikern själv känner dock väldigt snabbt om trivseln infinner sig.

och dessutom har det oftast handlat om instrument som har byggts som kopior på de gamla!
Det vill säga de står på de gamlas axlar,

Det vore väl underligt om man inte använde sig av kunskaper och metoder man redan har och som fungerar, när man försöker komma lite längre i att förfina detaljerna.

Ja, jag skrev ju det, alltså att det inte är något fel att göra det. Jag skrev till och med att det är
mycket imponerande att våra nutida instrumentmakare kan bygga kopior som inte bara mäter sig
med, utan till och med överträffar de gamla.

Det som är så imponerande med det är att den som gör så i huvudsak är nödd att använda reverse
engineering, för det går ju inte att fråga de gamla mästarna om exakt hur de tänkte och varför de
gjort si eller så med det ena eller andra.

Men om vi (någon) för skojs skull skulle göra ett helt nytt violin-instrument, låt oss kalla den nyfela,
och denna i en blind lyssningstest inte bara skulle föredras utan även entydigt låta annorlunda än en
normal violin, betyder det då att den är bättre? Alltså bättre att spela den musik som komponerats
för en violin på?

Naturligtvis inte! Driver du med mig?

Nej, verkligen inte. Jag tycker inte svaret är självklart, det var därför jag ställde frågan. Jag skulle
gärna lyssna på äldre kompositioner på både den där nyfelan och på äldre instrument. Jag vill bara
inte att den nya skall slå ut den gamla så till den milda grad att den gamla försvinner. Typ så som har
faktiskt i princip har hänt med många äldre klaviaturinstrument, för vilka musiken som skrivits idag
nästan uteslutande framförs på piano.

Så jag tycker inte svaret är givet, men jag tycker frågan är viktig och intressant att vända och vrida
lite på. Jag försökte absolut inte driva med dig. Ursäkta om du uppfattade det så.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Jag tror faktiskt att det för en lyssnare är väldigt svårt att bedöma sådana kvaliteter som har mera
med spelbarhet och sådant att göra. Vilken skicklig musiker som helst kan spela skapligt bra en kort
stund på även ett rätt trist instrument, men en hel konsert?

Musikern själv känner dock väldigt snabbt om trivseln infinner sig.

Och du menar att detta inte spiller av sig på slutresultatet. -Alltså i det som lyssnaren hör? Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det, men det är en intressant tanke som vänder upp och ner på rätt mycket.

[petersteindl]

Så här kunde det stå i en annan tråd.

...Ni ser väl inte instrument utvecklas. En Fiol ser likadan ut nu som på 1700talet.

En klok man sade till mig i fråga om högtalare. jag var inne på stativare på den tiden. Mannen log och menade väl. Har du någonsin sett en liten kontrabas?

MM, violinerna som används i orkestrar idag är inte byggda såsom de en gång var även fast instrumenten för ögat ser likadana ut. I stort sett alla gamla violiner är ombyggda från den tiden och det är inga små förändringar. Det finns instrument som betraktas som original och de används ofta av orkestrar som vill behålla en ursprungsklang. Idag kan man spela mycket starkare på instrumenten och stämningen är mycket högre än förut.

MvH
Peter

Men du missa poängen!

De är inte stora som en handflata och genererar mer ljud.

Visst är det lite förändring men det är närmare att betrakta som förfining. Inte ny utveckling.

Näerå, jag är på ängen All nyutveckling som leder framåt är förfiningar. Evolution kallas det Vikten är densamma och de levererar massor med mer ljud. Det finns mindre violiner men de får inte bli för små om de skall gå att spela på En violin som är i storleken av en handflata tror jag blir lite svårtrakterad men jockewe kanske har ytterligare synpunkter. Violin bör vara lätt, låta vackert, vara lättspelad, kunna spela starkt, hålla stämningen och kosta mindre än 7 förmögenheter.

MvH
Peter

Ämnet har varit uppe i debatt i många trådar tidigare

Mvh
Peter

[jockewe]

Musikmuseet fick härom året lite pengar för att göra det möjligt att höra något (och se) från alla de instrument de har!
Ett underbart projekt där jag fick vara med på ett hörn och spela på allt ifrån cigarrlåde, träskofiol och nytänkande Hutchins (en oktav högrefiol t.ex)

Nu är det lite krångligt att söka men testa! Jag hittade elva instrument iallafall...

http://www.mimo-db.eu/MIMO/Infodoc/ged/View.aspx?eid=OAI_SMS_MM_POST_2371&searchId=e3bf09d3-66db-4615-90b9-45fa4b9511b9

Uppe till höger finns en knapp med "next" på för att gå till nästa "fiol"...
Vissa av dessa instument var inte spelbara men ändå kan man göra en liten demo som illustrerar att hela familjen är rätt lik sig oavsett ålder och stämning.

[petersteindl]

Jättekul!

Då jag lyssnar på alla snuttar vill jag införan en ny värdering. Jag kallar det för balsam för själenfaktor.

Graderingen är från 1-10 där 10 är bäst och av alla snuttar att döma går BFS-faktorn från 4 till 10 där många ligger i topp. Den som spelar gör det förnämligt.

Jag anser dock att det inte spelas av en robot d v s lika på de olika violinerna. För mig låter det som om musikanten spelar på varje enskild fiol/violin som om det vore anpassat till just det instrumentet. Det är så att säga maxxat.
Kan inte bli bättre. Mycket proffsigt.

Ett roligt instrument är detta.


En fyrkantig fiol, lite av en cigarrlåda.

Mvh
Peter

[RogerJoensson]

Det måste ha varit kul att provspela dessa olika gamlingar.

Jag får intrycket att variationerna i inspelningarna ibland bidrar mer till de hörbara skillnaderna än instrumenten. Vissa låter rätt illa. Det är nog som det sägs, svårt att bilda sig en uppfattning av inspelningar, men det låter som om vissa instrument är svårspelade. T ex låter det som om nr 8 är väldigt svårflörtad i att ta vissa toner. Att den gärna vill ha lite betänketid.
Är detta instrument som står ospelade och samlar damm? Behövde de i så fall motioneras länge för att fungera bättre/bra eller hanns det inte med?

Cigarrlådefiolen var en överaskning, visst låter den ojämn, men ändå så mycket varmare än merparten av träskolfiolerna som vi har här nere och som jag har hört. De ska låta så tunt och gnälligt som möjligt, verkar det. Det är på den nivån att jag vrider mig i plågor och backar, med handen för munnen för att inte tänderna ska spricka. Jag kanske överdriver lite, men åt det hållet är det. Någon hade en träskofiol som "lät som en dålig fiol", gissar åt hållet cigarrlådan, men fick den ombyggd så att resonanserna hamnade exakt där det gör ont i öronen och inget var kvar i fyllighetsregistret. Då var han nöjd. -Efter att ha dragit upp den 2-3 halvtoner!
Dessa träskofioler är liksom inte hifi, inte ens i verkligheten.

[RogerJoensson]

En ska som jag undrar över är vilken typ av strängar är mest populära att använda till fiolerna i orkestersammanhang, idag. -Stål eller syntet? -För sensträngar är väl inte aktuellt?

[Perfector]

I ett normalstort, nåväl, 60-70kvm och stått 5-6 m ifrån instrumentet?
Vilket enormt drag det är i dessa instrument! Hur många dB ger de ifrån sig?
Likadant en röst live på samma avstånd, många dB där också.
Vill du ha den återgivningen så krävs det kapacitet i setupen, stor kapacitet som jag tror är mycket större än de flesta föreställer sig om man ska komma i närheten av verklighetens dynamik.
Vem har mätt på ljudnivåerna, och kommit fram till hur mycket?

Har ingen erfarenhet av den biten, men spelades fiol i 4½ år som barn.

[Cicaro]

En ska som jag undrar över är vilken typ av strängar är mest populära att använda till fiolerna i orkestersammanhang, idag. -Stål eller syntet? -För sensträngar är väl inte aktuellt?

Vet inte hur det ser ut i riktiga professionella orquestrar men stål har dominerat senaste 10 åren i de semiamatörorquestrar jag spelat i, mycket tack vare sin hållbarhet och förmåga att hålla stämningen bra.

Senaste åren har det kommit en del stållindade kompositsträngar som får det bästa av både sensträngsvärlden och stålsträngsvärlden. Högre hållbarhet men sensträngarnas mjukare klang. (Har själv bytt till Thomastik dominant respektive Thomastik Infeld Red på mina fioler från att tidigare använt prim stålsträngar).

På tal om att få violiner höras i större orquestrar, har själv införskaffat elvioliner som jag har när jag ska spela i rockuppsättning (omöjligt att få en ensam fiol höras tillsammans med trumset, elbas, elgitarr osv).

Sån här skulle vara kul att äga:

[RogerJoensson]

Vet inte hur det ser ut i riktiga professionella orquestrar men stål har dominerat senaste 10 åren i de semiamatörorquestrar jag spelat i, mycket tack vare sin hållbarhet och förmåga att hålla stämningen bra.

Odiskutabelt så. Jag hobbyspelar själv ibland i spelmanslag och en del använder plast/kompositsträngar (som är långt ifrån temperaturstabila). Riktigt illa blir det när den som delar ut stämtonen använder plaststrängar, ränner in och ut under tiden (kyla, värme...) under tiden som ton(erna) delas ut. Det låter sedan därefter när alla ska försöka samsas...

Orsaken till att jag ställde frågan var att en del som verkar kunniga inom området menar att orkestrarna gick från sensträngar till stålsträngar och att det är det man använder idag. Jag ifrågasätter det, inte för att jag faktiskt vet, men eftersom det finns en uppsjö av plast/kompositsträngar där många ligger i höga prisklasser, så undrar jag om inte proffs och orkestrar åtminstone är en målgrupp. Utbudet är ju enormt.
Det vore intressant att faktiskt få veta hur det är i en stor orkester och hur man ställer sig i frågan. Tycker man olika och väljer fritt eller finns det någon form av norm som det flesta/alla följer? Är det som de där kunniga har sagt, eller har det förändrats?

(omöjligt att få en ensam fiol höras tillsammans med trumset, elbas, elgitarr osv).

Det är nog tufft, oförstärkt. Hur stark man än tycker att en fiol kan låta, så inser man snabbt när man försöker spela med ett rockband "att allt är relativt".

Sån här skulle vara kul att äga:

Jag har funderat att köpa en trattfiol här: http://www.strohviolin-shop.com/en/index.php
Det är ju inte så dyra. Om det visar sig att det inte är något man vill spela på, så får man väl ha den som prydnad...

[IngOehman]

Jag tror faktiskt att det för en lyssnare är väldigt svårt att bedöma sådana kvaliteter som har mera
med spelbarhet och sådant att göra. Vilken skicklig musiker som helst kan spela skapligt bra en kort
stund på även ett rätt trist instrument, men en hel konsert?

Musikern själv känner dock väldigt snabbt om trivseln infinner sig.

Och du menar att detta inte spiller av sig på slutresultatet. -Alltså i det som lyssnaren hör? Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det, men det är en intressant tanke som vänder upp och ner på rätt mycket.

I det långa loppet gör det det defintivt med de allra flesta flesta violinister, de spelar bättre om de trivs
med instrumentet. Det är lite som i formel 1. En fenomenal förartalang kan köra ruskigt snabbt även om
bilen inte känns bra, men i långa loppet (ja, precis detta) så är en bil som känns bra bättre.

Kontentan av det hela är att man om man vill få svar på allt som har med saken att göra kan tvinga den som
spelar att spela en hel violinkonsert så att lyssnarna skall kunna bedöma om det låter mindre roligt när det
är mindre roligt för violinisten att spela. Men en blindtest med god statistik kräver åtskilliga repetitioner så
det inte är slumpen bara som man ser, och åtskilliga repetitioner av en violinkonsert tar lång tid. Det kan
även vara så att man hör den olika varje gång, på grund av att man hört den olika många gånger innan, ju
längre framåt i studien man kommer...

Men man kan lösa det genom att istället för att fråga lyssnarna om det låter som om det är trevligt att spela
på instrumentet, fråga musikern direkt.


Vh, iö

[Perfector]

Jag tror faktiskt att det för en lyssnare är väldigt svårt att bedöma sådana kvaliteter som har mera
med spelbarhet och sådant att göra. Vilken skicklig musiker som helst kan spela skapligt bra en kort
stund på även ett rätt trist instrument, men en hel konsert?

Musikern själv känner dock väldigt snabbt om trivseln infinner sig.

Och du menar att detta inte spiller av sig på slutresultatet. -Alltså i det som lyssnaren hör? Jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det, men det är en intressant tanke som vänder upp och ner på rätt mycket.

I det långa loppet gör det det defintivt med de allra flesta flesta violinister, de spelar bättre om de trivs
med instrumentet. Det är lite som i formel 1. En fenomenal förartalang kan köra ruskigt snabbt även om
bilen inte känns bra, men i långa loppet (ja, precis detta) så är en bil som känns bra bättre.

Kontentan av det hela är att man om man vill få svar på allt som har med saken att göra kan tvinga den som
spelar att spela en hel violinkonsert så att lyssnarna skall kunna bedöma om det låter mindre roligt när det
är mindre roligt för violinisten att spela. Men en blindtest med god statistik kräver åtskilliga repetitioner så
det inte är slumpen bara som man ser, och åtskilliga repetitioner av en violinkonsert tar lång tid. Det kan
även vara så att man hör den olika varje gång, på grund av att man hört den olika många gånger innan, ju
längre framåt i studien man kommer...

Men man kan lösa det genom att istället för att fråga lyssnarna om det låter som om det är trevligt att spela
på instrumentet, fråga musikern direkt.


Vh, iö

Eller så gör man som gamle herr Öst. Ställer sig på scenen och säger " Hörrni pöjkar. Stäm int' så jävla noga, då låt de så tunt"

[IngOehman]

Vet inte hur det ser ut i riktiga professionella orquestrar men stål har dominerat senaste 10 åren i de semiamatörorquestrar jag spelat i, mycket tack vare sin hållbarhet och förmåga att hålla stämningen bra.

Odiskutabelt så. Jag hobbyspelar själv ibland i spelmanslag och en del använder plast/kompositsträngar (som är långt ifrån temperaturstabila). Riktigt illa blir det när den som delar ut stämtonen använder plaststrängar, ränner in och ut under tiden (kyla, värme...) under tiden som ton(erna) delas ut. Det låter sedan därefter när alla ska försöka samsas...

Orsaken till att jag ställde frågan var att en del som verkar kunniga inom området menar att orkestrarna gick från sensträngar till stålsträngar och att det är det man använder idag. Jag ifrågasätter det, inte för att jag faktiskt vet, men eftersom det finns en uppsjö av plast/kompositsträngar där många ligger i höga prisklasser, så undrar jag om inte proffs och orkestrar åtminstone är en målgrupp. Utbudet är ju enormt.
Det vore intressant att faktiskt få veta hur det är i en stor orkester och hur man ställer sig i frågan. Tycker man olika och väljer fritt eller finns det någon form av norm som det flesta/alla följer? Är det som de där kunniga har sagt, eller har det förändrats?

Detta är ju inte mitt expertområde, men de flesta jag känner använder syntetsträngar (perlonkärna tror
jag är det vanligaste materialet), och de är trots allt rätt bra på att hålla stämningen. De sjunker när de
är nya, men även om de påverkas även av temperaturen är de inte så dåliga tycker jag.

De är VÄLDIGT mycket bättre än sensträngar.

För E-strängen använder nästan alla stålsträng förvisso. Tror det handlar mindre om att hålla stämningen,
men desto mera om att hålla, punkt. Inte gå av alltså.

Solister använder oftare sensträngar, men inte alla. Heifetz använde sensträng även för E-strängen! Det
var inte helt sällsynt att den gick av under pågående konsert...

Stålsträngar eller rättare sagt "stålsträngar" (mer om det strax*) är framförallt populära för bas och cello,
talar man Jazz så är det nästan det enda som förekommer. Stålsträngningar för basister lancerades (för
väldigt många år sedan) som just jazz-strängar. Men det finns många violinister som spelar på spelar på
stålsträngar också, och det bästa med dem är nog just att de håller stämningen så bra.

*Jag skrev ju stålsträngar inom citationstecken, och det beror på att man i branschen använder ordet stål-
strängar i betydelsen metallkärnesträng. Det är inte alls säkert att det är just stål i kärnan. Många andra
metaller kan användas, och används. Det är en djungel för den som skall välja strängar.

Till sist vill jag nämna att det faktiskt inte är ovanligt att man blandar strängar! Det kan bero på att man
har ett instrument med egenskaper som kan kompenseras med strängval, men också att ens spelstil gör
att man gillar att ha lite olika klang på olika strängar. Jämfört med hifi-tweakning finns det stort utrymme
för verkliga, signifikanta och värdefulla påverkanseffekter av att leka med strängval.

På min cello sitter det tråkiga syntetsträngar. Inte tråkiga i betydelse att sådana låter tråkigt, utan tråkiga
i betydelsen att jag inte experimenterat med det nämnvärt. JAG har varit tråkig alltså, och bara köpt dem,
utan djupare tankar och helt utan experiment. Intrumentet som sådant är inte tillräckligt kul för att det
skall vara kul att djupdyka.


Vh, iö

[Cicaro]

På min cello sitter det tråkiga syntetsträngar. Inte tråkiga i betydelse att sådana låter tråkigt, utan tråkiga
i betydelsen att jag inte experimenterat med det nämnvärt. JAG har varit tråkig alltså, och bara köpt dem,
utan djupare tankar och helt utan experiment. Intrumentet som sådant är inte tillräckligt kul för att det
skall vara kul att djupdyka.


Vh, iö

Nu vet jag inte hur deras cellosträngar är men thomastik dominant. Stållindade med nylon/syntetkärna är att rekommendera till fiol i vart fall, finns till cello också. Jag bytte på fiolen eftersom jag behövde mjukare strängar utan att tappa ljud (ledvärken gjorde sig väldigt gällande med stålsträngar så ville gå ner i strängspänning. Bortsett från att jag fick stränga om en gång då de är betydligt tjockare (hade förskjutit alla strängar ett hack upptäckte jag när jag skulle stränga esträngen och hade g kvar

[RogerJoensson]

Men man kan lösa det genom att istället för att fråga lyssnarna om det låter som om det är trevligt att spela
på instrumentet, fråga musikern direkt.

Jo, jag är med på den linjen. Att alla möjliga intryck kan påverka musikern, även sådant som egentligen inte har någon ljudlig funktion och att allt sammantaget kan vara viktigt, med de förutsättningar som finns. Jag accepterar också att det kan vara svårt eller omöjligt för lyssnaren att avgöra skillnaderna som musikern upplever (där han sitter). Det leder till flera frågeställningar, beroende på vad man vill veta.

Det jag fann intressant var bl a att få veta något lite om hur ljudet ur instrumentet påverkas av de visuella intrycken och trosuppfattningar. Det är svårt att göra detta utan blindtestning. Personligen har jag ju lite svårt för att man baserar värderingar på nonsensintryck, men å andra sidan är det inte nonsens för den som upplever det, så man kanske ska låta det vara, eftersom det fungerar. Jag misstänker att det delvis är samma mekanismer iblandade som i homeopati och sådant. Det kan fungera för den som vill och tror, även om det blindat är verkningslöst.

Om det nu är så svårt för lyssnaren att egentligen höra skillnaderna efter att musikern ha gjort sitt jobb, varför finns det så många proffsbedömare (sådana som inte spelar på instrumenten i fråga) som berättar hur det låter och som man lyssnar på som experter i fråga? Är det bara blaj? -Kanske är det så? Kan man då ens diskutera hur bra fiolerna låter? Är det då inte alltid musikerns arbete man då diskuterar?
Vill man hård-dra det du skrivit tidigare, så handlar det till största del om en arbetsmiljöfråga, eftersom som det efter musikerns anstränging låter likadant ändå för lyssnaren.
Ska man rota i detta? Jag vet inte. Men på något sätt så hade det känts rimligare om man valde instrument enbart efter dess faktiska förmåga att skapa det ljud man vill ha. Men det är jag det.

För några år sedan, före genomslagen för blindtesterna (må de alla vara dåligt utförda eller inte) så var nästa alla övertygade om Cremona-instrumentens oöverträffbarhet ljudmässigt. Det var inte heller ovanligt att tro att det var omöjligt att göra en kopia som lät lika bra som de gamla originalen (det som är kvar av dem). Det är nog fler som tror att det går nu, jämfört med för 20 år sedan i alla fall. Jag tror blindtesterna och studierna har påverkat. Om det är bra eller dåligt, det beror nog på vem man frågar. Särskilt om resultaten av blindtesterna är värdelösa.

[RogerJoensson]

Eller så gör man som gamle herr Öst. Ställer sig på scenen och säger " Hörrni pöjkar. Stäm int' så jävla noga, då låt de så tunt"

[RogerJoensson]

Nu vet jag inte hur deras cellosträngar är men thomastik dominant. Stållindade med nylon/syntetkärna är att rekommendera till fiol ...

Man ska nog inte ge sig tusan på att en viss stängsort fungerar bra på alla fioler. Jag köpte Thomastik Dominant en gång i tiden, efter att ha blivit hänförd och spelat på en fiol försedd med dessa. Den lät fantastisk! Min enkla fiol nästan tvärdog med dem på... Resonanserna blev skumma, lös A-sträng tappade tonen, E-strängen kixade och fiolen blev överlag väldigt svårspelad.
Det enda man kan garantera är, att om strängarna fungerar bra på ett instrument, så fungerar de bra på det instrumentet.

[Cicaro]

Man ska nog inte ge sig tusan på att en viss stängsort fungerar bra på alla fioler. Jag köpte Thomastik Dominant en gång i tiden, efter att ha blivit hänförd och spelat på en fiol försedd med dessa. Den lät fantastisk! Min enkla fiol nästan tvärdog med dem på... Resonanserna blev skumma, lös A-sträng tappade tonen, E-strängen kixade och fiolen blev överlag väldigt svårspelad.
Det enda man kan garantera är, att om strängarna fungerar bra på ett instrument, så fungerar de bra på det instrumentet.

Sant. Men i djungeln av olika sorter så testar jag hellre en sort som någon skrivit något gott om även om det för den delen inte är någon garanti att det låter bra på mitt instrument. Jag har dominant på två olika elfioler. Den ena låter riktigt bra, den andra är överdominant på G-strängen men har inte orkat leta efter något annat till den.

Och då kan man tycka att det inte borde göra alltför stor skillnad på två elvioliner av samma fabrikat (dock inte samma modell)

[jockewe]

I "min" orkester - Kungliga Filharmonikerna i Sthlm så tror jag faktiskt att ingen spelar på stål (utom E då som vanligtvis är just "stål"sträng) utan en
liten övervikt åt syntethållet före de som använder de dyrare strängarna med senkärna. Som nämnt ovan så pusslar man ihop den strängmix som passar
just ens eget instrument bäst.

I "barockorkestrarna" i landet spelas i princip uteslutande på sensträngar (även e) - vissa spunna men ofta ren sena.

Sen har vi alla andra sammanhang där det passar bättre antingen med stål eller syntet...

På Musikmuseets instrument försökte vi sätta på strängar som passade med perioden då fiolen var byggd. (jag hade en låda full med gamla...)
Vissa av instumenten är i så dåligt skick/dåligt byggda att det inte ens gick att spela på alla fyra strängar, så att det låter illa är inte konstigt.

[Svante]

Jag har ju hört talas om sensträngar men aldrig funderat på det så mycket. Är det riktiga senor från djur, och isf vilket djur har tillräckligt långa, jämntjocka senor för att passa på en fiol?

[IngOehman]

Det finns många varianter, men jag vet att man förr ofta skar till remsor av tarmar som sedan blev
rundade och i förekommande fall spunna. Och man kallade detta för sensträngar. Men jag tror det
finns sådana som är gjorda från riktiga senor också, men de är förstås alltid behandlade (om inte
annat mekaniskt - formade) för att få rätt egenskaper. Men det baserar jag bara på fadda minnen
av saker som jag läst för mycket, mycket länge sedan.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Det finns många varianter, men jag vet att man förr ofta skar till remsor av tarmar som sedan blev
rundade och i förekommande fall spunna.

Att man skämtsamt kallar fiolspel för "tarmagnäll" har nog sin förklaring...

Riktiga senor, ingen aning.
Man kanske kallade tarmtråden för sena eftersom den blev stark som en sena eller att sena=tråd i allmänhet?

[petersteindl]

Den här länken kanske kan vara av intresse?

http://www.etymotic.com/publications/erl-0022-1991.pdf

Mvh
Peter

[sprudel]

Nu har vi hört!
Två elever som går andra året på spetsprogrammet i musik på Hvitfeldtska Gymnasiet, 17 år idag, och spelat sedan de var 4 år gamla höll en liten konsert för oss. Helt sagolikt duktiga pojkar.
Tror det var en spännande upplevelse för oss alla att erfara dynamiken, alla övertonerna och träkänslan i instrumenten, och framför allt, musiken som helt tog överhand över hur det låter. Enbart musik, så vackert.
De små styckena av Bartok imponerade mest, duett med Viola och fiol, suveränt framfört.
På bilden har vi från vänster Sportis, Anders vinyl, Kronkan, Doris(portugisisk vattenhund), Lennart J, min fru och dotter.
Därefter blev det lokala Göteborsbryggeriers öl och fina korvar, och slutligen ordentlig lyssning på McIntosh mc75 Anniversary! De spelar bra, men kanske behöver ett försteg för att spela ännu bättre, en släkting då.

[RogerJoensson]

Den här länken kanske kan vara av intresse?

http://www.etymotic.com/publications/erl-0022-1991.pdf

Mvh
Peter

Tack.

Det styrker misstankarna om att fiolspelares vänsteröra är utsatt:
"Violinists and violists showed significantly poorer thresholds at 3-6KHz in the left ear, than the right ear, consistent with the left ear's greater exposure from their instruments."
Diagram som visar skillnaden höger vänster öra, överst till höger på sidan 2801.

Det kan vara en poäng att välja åtminstone övningsinstrument som är mjuka i skadeområdet (för vänsterörat) om man inte är bekväm att spela med hörselskydd på. Kanske finns utrymme för vidareutveckling, för att förhindra hörselskador. Att se till så att instrumenten strålar så att vänsterörat skonas, men att det ändå låter bra ut. En arbetsmiljöfråga.
Uppenbarligen finns ju instrument som har ett hål i övre midden (i spelarens öra/öron), men som ändå låter bra ut. Nackdelen är att de gärna drar åt det nasala och väsiga för den som spelar och det är kanske inte bra det heller av andra skäl.
Av hörselskadeskäl verkar det i alla fall vara en rätt dålig idé att placera fiolen så nära öronen och låta just de där frekvenserna dra iväg. -Men lite får man kanske offra för konsten och inte minst traditionen. Frågan är värd att lyftas.

[IngOehman]

Det stämmer bra med vad jag sett när jag studerat violinisters hörsel.

Från sidan två i denna tråd:

viewtopic.php?f=9&t=58317&p=1657243&hilit=v%C3%A4nster#p1657243


Vh, iö

[Kronkan]

Hej!

Tack för ett trevligt och spännande arrangemang. Trevlig hund den där vattenhunden. Vaktade gården på ett föredömlig sätt. Lät ju mycket, som två galna schäfrar ungefär– faktiskt mest denna kväll. Men sen ville den mest bli klappad. Doris är ju en bohuslänsk flattbottnade eka som ju är roddbar i riktigt grunt vatten. Är vattenhunden döpt efter denna båttyp?
http://no.wikipedia.org/wiki/Doris_(b%C3%A5t)
Sedan efter Doris ljudvolym kom nog fiolerna eller om det var violiner efter upplevd ljudstyrka.
Vardagsrummet upplevde jag som mer väldämpat än vad jag trodde. Ganska torr klang såsom jag upplevde det. Trots volymen på fiolspelet var det inte obehagligt såsom det lätt kan bli om man vrider på volymen i en anläggning. Separationen mellan det som händer går väl knappast att få till i en vanlig anläggning. Det är också något i kontrollen eller hur man uttrycker det som inte är jämförbart med en vanlig anläggning.
Det gjorde knappast heller något att det ibland blev fel. Allt blev så klart och tydligt samtidigt utan någon som helst plåga. Inget vasst eller kantigt alls upplevdes. Trots tydligheten och höga toner. En detaljnivå som nog slår allt annat i apparatväg.
Ölen var mkt god och korvarna var kryddiga.

Sedan gjorde jag en inbjudan till lyssning hemma hos Kronkan. Temat kan då vara att lyssna på lite olika utgåvor av vinyl kontra cd. Jag är ju inte så modern som de övriga som ju spelar utan apparater. Har jag monospelaren klar skulle kvällen kunna ägnas åt att spela mono över två högtalare. Lite Elvis, Cash, Beatles och han Miles samt MJQ. Lite musik från 1956 och några år framåt. Allt på skivor från åren.
Tack alla för en trevlig kväll. Klappa Doris från mig!

[distad]

Jag är uppväxt med Gotlänsk folkmusik (mycket fiol) och sedan jag träffade min sambo så har det blivit mycket lyssning på sambons kör i olika miljöer och allmänt så tycker jag bättre om verkligheten än usla inspelningar som för ofta blir påträngande i diskanten för egen del, och natuligtvis brist på mellanregister.

[IngOehman]

jag tycker också bättre om verkligheten än usla inspelningar som ofta blir påträngande i diskanten för
din del.

Men skämt åsido - alla inspelningar är inte usla och det finns även skillnader mellan hur olika anläggningar
återger deinspelningar man spelar, goda såväl som usla.


Därför finns det massor av fall där jag definitivt föredrar en superb inspelning av en superb originalhän-
delse på min egen anläggning, framför många av de originalhändelser som finns därute. Men anläggningen
har därutöver en massa helt unika egenskaper som inte verkligheten alls kan konkurrera med:

1. Den är nära, jag har min anläggnings konserthus här hemma.

2. Den medger att jag får höra en och samma händelse om och om igen, om jag vill.

3. Den ger mig en möjlighet att höra saker som jag missat, till och med saker som spelades innan jag ens
var född.

Det finns mycket annat också, men min hifi-anläggning ger mig fantastiskt mycket glädje.


Vh, iö

[Kronkan]

Det finns mycket annat också, men min hifi-anläggning ger mig fantastiskt mycket glädje.


Vh, iö

Samma här! Men mest glädje ger mig vinylspelaren.

Har mixtrat något idag lite inspirerad av besöket hos Sprudel. Man skall ha respekt för en Plinius. Lite justering av några kablar och lite provlyssning av mina nya bimutenbehandlade stenar som nu tynger elektrostaterna på ovansidan. Vill minnas svagt att jag frågade om tyngd för ett tag sedan. Nu verkställd. Låter bra.

Men också prövat hur CD kontra Vinyl låter hemma. Prövning blev Monica Z "Varsamt" och lite annat.

Det låter förvånansvärt lika. Det är inte så att vinylen rundar cd-spelaren på alla parametrar. Skulle man ta det stycke för stycke så är nog basen lite mer kontrollerad vid digital uppspelning. Så det skulle säkert gå att göra en provning del för del.

Men vinylen plockar inte sönder ljudbilden så som cd-speleriet gör. Observera nu alla att jag inte säger något generellt. Utan detta gäller hemma hos mig. Lätt moddade elektrostater med lätt moddade rörförstärkeri samt ett vanligt neutralt riaa och en äldre moddad cd-spelare. Spelar med KT88 rör ultralinjärt. Blir lite för allmänt och mjukt om jag spelar i triodläget. En smaksak kanske.

Vinylen vinner på en mjukare men inte upplevd detaljfattigare ljudbild. Cd-speleriet lite tuffare i spelstilen. De enskilda ljuden blir mera påträngande och spränger sönder ljudbilden.

Det finns en behaglighet men mera knaster i vinylen. Så blir det för mig i min anläggning med mina preferenser.

Men anläggningen är relativt dynamisk för övrigt om den får sådant uppdrag.

[sprudel]

Jag funderar på om inte du skulle ställa en ödmjuk förfrågan till Lennart J. att få prova hans McIntosch-steg i din setup?
Det kunde bli verkligt spännande.
Pliniusen ställer jag upp med hos dig när som helst:-)

[jockewe]

På en CD med Kremer (cd'n är rätt ojämn http://www.artistdirect.com/nad/store/artist/album/0,,390530,00.html ) finns ett spår "Rag-Gidon-Time for violin & piano" Av Kancheli som jag tycker låter precis som det låter att spela live... Mycket att lyssna på där! Jag vet inte om man kan köpa den låten någonstans på nätet...

[RogerGustavsson]

På en CD med Kremer (cd'n är rätt ojämn http://www.artistdirect.com/nad/store/artist/album/0,,390530,00.html ) finns ett spår "Rag-Gidon-Time for violin & piano" Av Kancheli som jag tycker låter precis som det låter att spela live... Mycket att lyssna på där! Jag vet inte om man kan köpa den låten någonstans på nätet...

Är det samma som CD:n Kremerland? Denna: http://open.spotify.com/track/1BB0Ap5rS7PLepM9mA1epO

Den finns att köpa för nedladdning i flac: http://www.prestoclassical.co.uk/w/23763

[phloam]

Det stämmer bra med vad jag sett när jag studerat violinisters hörsel.

Från sidan två i denna tråd:

viewtopic.php?f=9&t=58317&p=1657243&hilit=v%C3%A4nster#p1657243


Vh, iö

Här får jag en vision av IÖ, springandes på en vacker sommaräng och jagandes violinister med stor håv, för att sedan lägga dem i en väska och ta hem dem för studier.

[Kronkan]

Jag funderar på om inte du skulle ställa en ödmjuk förfrågan till Lennart J. att få prova hans McIntosch-steg i din setup?
Det kunde bli verkligt spännande.
Pliniusen ställer jag upp med hos dig när som helst:-)


Klart att det skulle vara lärorikt och trevligt att koppla upp Plinius och Lennarts grejer. Av Lennarts grejer så skulle jag mest idag vara intresserad av hans lite äldre och moddade rörmonoblock. Jag kör nu med en skivspelare från 1972 och vore roligt att veta om ett äldre rörmonoblock vore något att tänka på. Pliniusen låter lite farligt – tänk om man börjar fundera på sådant där modernt . Fast det är ju ändå klass A så det får väl gå.

Låter som ett erbjudande man inte kan säga emot. Men först vill jag få lite ordning på spelarna. Båda fodrar lite pill. Den äldre har nu minst 6 meter signalkabel. Vilket jag vill korta men hittar inte lödpennan och lödtennet, bara gasen. Har heller inte kontrollerat inställningar m m. Hastigheten något lite fel. Problem med den nya remmen genom att den helt plötsligt kan börjar vandra på växlarna. Så jag kör just nu med den gamla som spelar något lite långsamt. Den moderna är inte i spelbart skick. Troligtvis fel i någon kabel vilket orsakar brum.




Annars tänkvärd det där med fiolerna live. Det som är problemet ibland kan vara ljudnivån. En ruggigt bra anläggning skall gå att höja och det skall låta bra det med. För nivå är ju en del av upplevelsen som gör att man hör bättre in i musiken och det rum där det hände. Men det kan ju också då höras sådant man inte vill höra. Min anläggning blir ibland lite överengagerad i någon del i det övre registret. Det är en upplevelse men då sänker man ju något.

[jockewe]

På en CD med Kremer (cd'n är rätt ojämn http://www.artistdirect.com/nad/store/artist/album/0,,390530,00.html ) finns ett spår "Rag-Gidon-Time for violin & piano" Av Kancheli som jag tycker låter precis som det låter att spela live... Mycket att lyssna på där! Jag vet inte om man kan köpa den låten någonstans på nätet...

Är det samma som CD:n Kremerland? Denna: http://open.spotify.com/track/1BB0Ap5rS7PLepM9mA1epO

Den finns att köpa för nedladdning i flac: http://www.prestoclassical.co.uk/w/23763

Jag tror tyvärr inte det (jag har inte spotify i datorn efter att den trasslat med ljudkortet några gånger med starka smällar som resultat) Rag är bara 4.05 lång på Le Cinema cd'n, kan vara så att han spelat in med Orkestern på "ditt" spår...?

[RogerGustavsson]

Du har rätt, det är två olika inspelningar. Den på Spotify är 4.57 och den du länkat till bara 4.09. Orkester är det på båda, Kremerata Baltica resp. Deutsches Symphonie-Orchester Berlin. Den på Spotify är annorlunda ljudmässigt, väldig sparlåga på den.

[IngOehman]

Det stämmer bra med vad jag sett när jag studerat violinisters hörsel.

Från sidan två i denna tråd:

viewtopic.php?f=9&t=58317&p=1657243&hilit=v%C3%A4nster#p1657243


Vh, iö

Här får jag en vision av IÖ, springandes på en vacker sommaräng och jagandes violinister med stor håv, för att sedan lägga dem i en väska och ta hem dem för studier.

Ungefär så går det till, men jag dietyletrar dem inte, och sätter heller inte upp dem på en tavla genomstuckna
av en nål. Och skall man vara noga så är ju håven som fångar in dem bara den självgående djungeltelegrafen.
De har nästan allihopa hört av sig till mig och haft frågor som har att göra med att de "känt av" sin hörsel.

Nästan alla violinister som jag har talat med utöver detta verkar även ha erfarit hörbesvär då och då. Lika ofta
på ett ungefär har det handlat om att de känt sig lomhörda eller haft pip och susningar eller känt sig besvärade
av starka ljud, speciellt av viss karaktär. I några fall har det varit så illa att de haft svårt att fortsätta spela då
ljudet från det egna instrumentet blivit för obehagligt för dem.

Violin är en påfrestning för hörseln, tvivelsutan. För den som spelar instrumentet alltså.


Vh, iö

[jockewe]

Violin är en påfrestning för hörseln, tvivelsutan. För den som spelar instrumentet alltså.
Vh, iö

Vill bara tillägga att det inte är violinens ljud som sådant utan mängden timmar vi spelar på den som frestar på hörseln.
För en god orkesternivå (professionellt) behövs våra 5 podietimmar per dag och minst 2 övningstimmar dagligen (om öronen klarar det...)

[jockewe]

Du har rätt, det är två olika inspelningar. Den på Spotify är 4.57 och den du länkat till bara 4.09. Orkester är det på båda, Kremerata Baltica resp. Deutsches Symphonie-Orchester Berlin. Den på Spotify är annorlunda ljudmässigt, väldig sparlåga på den.

Lät det som orkester på båda har de länkat fel, spår 9 (4.05' långt) är fiol och piano... Oleg Maisenberg spelar Klaver eller Flygel eller Grand Piano, vad ni nu vill kalla det PK

[RogerGustavsson]

Lät det som orkester på båda har de länkat fel, spår 9 (4.05' långt) är fiol och piano... Oleg Maisenberg spelar Klaver eller Flygel eller Grand Piano, vad ni nu vill kalla det PK

Denna http://www.allmusic.com/performance/rag ... 0000876585 hittade jag.

[jockewe]

Lät det som orkester på båda har de länkat fel, spår 9 (4.05' långt) är fiol och piano... Oleg Maisenberg spelar Klaver eller Flygel eller Grand Piano, vad ni nu vill kalla det PK

Denna http://www.allmusic.com/performance/rag ... 0000876585 hittade jag.

Ja, det där har de verkligen trasslat till - skulle tro att det på din länk är Takemitsu "Nostalghia"!

Såhär låter den (med clown på skridskor LoFi...) http://www.youtube.com/watch?v=-qMuH6q6Sso

[Kronkan]

Jag funderar på om inte du skulle ställa en ödmjuk förfrågan till Lennart J. att få prova hans McIntosch-steg i din setup?
Det kunde bli verkligt spännande.
Pliniusen ställer jag upp med hos dig när som helst:-)

Här kommer en första inbjudan till gänget och en fråga till Lennnartj.

Efter sommaren kommer jag att inviga min nya monospelare. Skulle ödmjukas därför vilja fråga Lennart om att inför detta tillfälle låna två äldre moddade monoblock i klass A med KT88-rör. En tänkt återgivningskedja som skall vara något modern men ändå återspegla en äldre teknik. Dock släpper inte Popsnöret "sin" äldre skivspelare till ett ombygge till simpel monospelare . Som alla vet gav jag henne en egen skivspelare med ett erbjudande om att bygga om den till stadens bästa monospelare. Det gick åt skogen. Alltså monospelaren.

Så monopickuppen får monteras på en fabriksmoddad Regarm som spelas på min Michell. Rör och och elektrostater i kedjan.

En äldre forskare i biologi med riktningshörsel som specialite är inbjuden och kommer att stå för ett kortare liveframträdande kring riktningshörsel och forskning kring densamma. Var igår och betalade honom för en tidigare insats där han läste igenom en enklare sak jag skrivit om fjärilar och bin i våra trädgårdar. Han tog motvilligt mot en flaska italiensk dryck. I kväll kommer han hålla en exkursion för några grannar där vi går bakom vårt hus för att titta vad som flyger och växer där.

Kanske lite försök med mono över en respektive två högtalare för att se om det blir någon skillnad.

Får se om det går att införskaffa någon bra musik med violiner. Det torde dock vara det enklare problemet. Bäst vore det med lite zigenskt och/eller Bela Bartok. När jag lyssnade på Bartok hemma hos dig live fick jag idén att göra en vinprovning med ungerska söta viner samt spela musik från denna region. Så gillar jag att också använda våra skivspelare. En del av vår livsstil.

[sprudel]

Underbart upplägg Kronkan!
Får nog se till att lämna en öring på bryggan under sommaren också.

[Kronkan]

Underbart upplägg Kronkan!
Får nog se till att lämna en öring på bryggan under sommaren också.

Tack för snälla ord!
Men alla arrangemang efter detta kommer ju att vara bleka i jämförelse.
http://i1324.photobucket.com/albums/u60 ... 93dbe6.jpg

Men som sagt hade bostadsrättsföreningens biolog och riktningsforskare arrangerat en liten skogspromenad i vårt eget naturreservat som ju gränsar mot vår tomt. Då berättades det ju om ormbunkar, jag bidrog lite om fjärilars liv, men vi fick berättat att en fågels varningsrop för rovfågel kan vara designad för att vara svår att riktningsbestämma. Andra ljud de åstadkom var ju till för att berätta att här är jag, stor och stark men vacker. Då lättare att riktningsbestämma. Som ett gäng manliga tonåringar ungefär. Eller ett GÖK-sällskap.

Men kommer senare att PM Lennartj. Och fråga om han har lust att komma med sina lite äldre monoblock. Det var ju en duktig attan på tubrullning. Jag kommer ju själv sitta dagarna före och prova rör förvirrad och svettig.

Hittar inte lödkolven så sprang till Elfa. De hade ju lagt ner . Den moderna sättet att leva tränger sig på. Biltema hade ju dock det som behövdes till små pengar.
Så nu kortat ner kabeln till stereospelaren med 2 meter. Dessa metrar hamnade ju också bland alla andra kablar och grendosor. Men allt tar ju lite tid så efter sommaren är nu planen att det skall invigas en MONOSPELARE. Då har man blivit nörd på riktigt. Min dotter, till skillnad mot din, kommer att gråta blod och absolut inte komma på ett sådant galet arrangemang. Hon riktningsbestäms genom ljudet -meN PaPPaaa.

Välkommen att lämna av fisk av vilken art som helst bara den går att grilla. Det går nog också att ordna en båtplats lite tillfälligt om man kommer sjövägen. Sängar finns också om man har lust att dricka vitt till. Puben öppen på lördagar. Man måste dock bli medlem i en liten kulturförening för Mjörns utveckling. Detta kostar ca 10 kr.

Det är möjligt att vi kommer att paddla runt Orust i år. Detta för att äta sig runt på de restauranger som finns på denna vackra ö. Vi tältar då.

[lennartj]

@Kronkan: klart att du får låna mina Perkamoddade Mk.III någon vecka eller två.
Om det blir framåt sensommaren ska jag försöka bli klar med att utvärdera vilka kopplingskondensatorer jag tycker att ger bästa återgivningen.
Jag befarar att preferenserna kommer att variera beroende på vilka rör jag spelar med.
När det gäller slutrör råder ingen tvekan, det ska vara Svetlana winged-C KT88.
I vintras köpte jag på mig ett antal NOS smårör av god "medelklass" till ganska rimliga priser efter goda råd från Roland på Tangotubes och radiomuseet som jag inte hunnit lyssna på ännu. Det slog mig just att jag ännu inte gjort den termiska förbättringen på det andra slutsteget som jag testat på det första slutsteget som varit struligt.

Sedan är de nog redo att jämföras med vilka slutsteg som helst avseende njutningsfylld musikåtergivning på rimliga nivåer.

[bassman]

Fan vad najs ni har det, lennartj trevligt att du köpt rör av vår alldeles egna pite-Roland på Tangtubes han är en väldigt skön snubbe!

Själv har jag kört en rengöring av öronen och upplevde den största förbättringen i mannaminne. Upp med basnivån 4dB och ner med volymen det dubbla och allt finns där!

Det är inte roligt att älska musik på ganska stark nivå å ha problem med öronen! Plågade öron koxar/pluggar ihop av öronproppar under repitioner men satan vad roligt när man för en stund få höra hur ens anläggning egentligen låter!

Jag får besök av ett par förväntansfulla skelleftebor i morgon så det gäller att stämma av

[Kronkan]

@Kronkan: klart att du får låna mina Perkamoddade Mk.III någon vecka eller två.
Om det blir framåt sensommaren ska jag försöka bli klar med att utvärdera vilka kopplingskondensatorer jag tycker att ger bästa återgivningen.
Jag befarar att preferenserna kommer att variera beroende på vilka rör jag spelar med.
När det gäller slutrör råder ingen tvekan, det ska vara Svetlana winged-C KT88.
I vintras köpte jag på mig ett antal NOS smårör av god "medelklass" till ganska rimliga priser efter goda råd från Roland på Tangotubes och radiomuseet som jag inte hunnit lyssna på ännu. Det slog mig just att jag ännu inte gjort den termiska förbättringen på det andra slutsteget som jag testat på det första slutsteget som varit struligt.

Sedan är de nog redo att jämföras med vilka slutsteg som helst avseende njutningsfylld musikåtergivning på rimliga nivåer.

Hoppas ju inte bara på slutsteg utan även på dig. Kan ju inte återskapa helt en hifi-situation från monotiden. Men ändå lite använda rör m m från lite äldre tider.

Dessa slutsteg har lärt mig något kring upplevelsen av stereo och musik. De kommer dock reagera annorlunda med mitt försteg samt högtalare. Så är det ju. Men intresserad av att sätta in dem i min kedja. Absolut. Förhoppningsvis med några andra ljudnördar.

Inbjudan efter sommaren!

Oj är Tango Tubes från Piteå. Man lär sig hela livet. Skall man köpa rör så bör man ju ringa TangoTubes.

Delar av mina rötter kommer ju norrifrån men inte så långt upp som Piteå. Ragunda/Hammarstrand, Ådalen mm. Någon tur mot Kiruna var ju morfar för att arbeta. Men huvudnäringen var flottning m m. Det är ju mera historia än rör som ju lever

[lennartj]

Jo, det är klart att jag förväntar att vara med på själva träffen också, men tänkte att du kunde få lite tid att lyssna in dig på slutstegen och välja musikexempel som tydliggör goda eller mindre goda sidor.
Som du vet står jag ju inte utan slutsteg hemma ändå.

[sprudel]

Jo, det är klart att jag förväntar att vara med på själva träffen också, men tänkte att du kunde få lite tid att lyssna in dig på slutstegen och välja musikexempel som tydliggör goda eller mindre goda sidor.
Som du vet står jag ju inte utan slutsteg hemma ändå.

Snart gör du det? Jag har ju McIntosharna, och Kronkan dina Perka, och .... Så går det när man är generös!

[Kronkan]

Jo, det är klart att jag förväntar att vara med på själva träffen också, men tänkte att du kunde få lite tid att lyssna in dig på slutstegen och välja musikexempel som tydliggör goda eller mindre goda sidor.
Som du vet står jag ju inte utan slutsteg hemma ändå.

Klart att jag kommer och hämtar dem någon vecka innan. Och lyssnar lite.

Det värsta är inte bara att du har en rar liten samling av monoblock. Alla olika typer av KT 88 -rör. Jag blir så ledsen när jag tänker på detta. Kunna tubrulla KT88:or. Det är inte många som kan detta. Inte jag i alla fall

Det blir en liten utställning med gamla monoskivor. Lite jazz utgiven av Blue Note. Kanske något klassiskt. ELVIS, Beatles, Cash och någon easy. Segovia finns ju också. Startpunkten blir nog 1956 då det kunde låta så här

https://www.youtube.com/watch?v=AvdUwiBSuKY

[RogerJoensson]

Kanske kommer någon och spelar fiol live också?

[Kronkan]

Kanske kommer någon och spelar fiol live också?

Liveuppträdandet kommer att bestå av en fågelforskare som forskat på riktningshörsel. Han kommer kanske härma fåglars olika läten för att demonstrera hur riktninsbestämningen kan underlättas och försvåras av ett ljuds design. Jag kommer att träna på hur unga ugglor gör för att exakt kunna riktningsbestämma skogsmusen . Så denna gång blir liveframträdandet föga musikaliskt.

Kan dock be Popsnöret sjunga Balalajka med hennes egen text där hon smädar en ljudnörd hon känner. Smärtsamt men sant . Detta skedde när jag fyllde 60 år.

[sprudel]

Kanske kommer någon och spelar fiol live också?

Liveuppträdandet kommer att bestå av en fågelforskare som forskat på riktningshörsel. Han kommer kanske härma fåglars olika läten för att demonstrera hur riktninsbestämningen kan underlättas och försvåras av ett ljuds design. Jag kommer att träna på hur unga ugglor gör för att exakt kunna riktningsbestämma skogsmusen . Så denna gång blir liveframträdandet föga musikaliskt.

Kan dock be Popsnöret sjunga Balalajka med hennes egen text där hon smädar en ljudnörd hon känner. Smärtsamt men sant . Detta skedde när jag fyllde 60 år.

Själv-kännedom är en fin egenskap, men ibland kan man bli förvånad över sig själv också.

[lennartj]

Klart att jag kommer och hämtar dem någon vecka innan. Och lyssnar lite.

Det värsta är inte bara att du har en rar liten samling av monoblock. Alla olika typer av KT 88 -rör. Jag blir så ledsen när jag tänker på detta. Kunna tubrulla KT88:or. Det är inte många som kan detta. Inte jag i alla fall

Det blir en liten utställning med gamla monoskivor. Lite jazz utgiven av Blue Note. Kanske något klassiskt. ELVIS, Beatles, Cash och någon easy. Segovia finns ju också. Startpunkten blir nog 1956 då det kunde låta så här

https://www.youtube.com/watch?v=AvdUwiBSuKY

Ca. kl.15
Ledsen tycker jag inte att du ska vara, möjligen lite avis.
Jag tycker dock att det är tragiskt att Svetlana lagt ner produktionen av sina winged-C KT88 och jag hade ju en gnutta flax i och med att de fabriksmonterade KT88 i mina MC75 som bara var spelade en timma ÄR winged-C. De kommer jag att vara rädd om och företrädesvis spela på den kvartett jag har sedan tidigare.

Ca. kl.23
Hann inte skicka innan det var dags för genrep och tämligen välbesökt konsert i Hagakyrkan med Mikaeli Sångare och jazz-trio samt middag på lokal.

Till höstens lyssningsträff med avstamp 1956 tar jag gärna med "The Cole Porter Songbook" med Ella producerad av Norman Granz och inspelad just 1956, lysande!
Det blir en svår uppgift att välja ut någon enstaka låt.
Antagligen hade jag tänkt skriva något mer, men det kommer jag väl på i morgon.

[Laila]

Jojjomensan, ja har faktister hört ena "fiol live", så dä så . . . typ.

[Kronkan]

Klart att jag kommer och hämtar dem någon vecka innan. Och lyssnar lite.

Det värsta är inte bara att du har en rar liten samling av monoblock. Alla olika typer av KT 88 -rör. Jag blir så ledsen när jag tänker på detta. Kunna tubrulla KT88:or. Det är inte många som kan detta. Inte jag i alla fall

Det blir en liten utställning med gamla monoskivor. Lite jazz utgiven av Blue Note. Kanske något klassiskt. ELVIS, Beatles, Cash och någon easy. Segovia finns ju också. Startpunkten blir nog 1956 då det kunde låta så här

https://www.youtube.com/watch?v=AvdUwiBSuKY

Ca. kl.15
Ledsen tycker jag inte att du ska vara, möjligen lite avis.
Jag tycker dock att det är tragiskt att Svetlana lagt ner produktionen av sina winged-C KT88 och jag hade ju en gnutta flax i och med att de fabriksmonterade KT88 i mina MC75 som bara var spelade en timma ÄR winged-C. De kommer jag att vara rädd om och företrädesvis spela på den kvartett jag har sedan tidigare.

Ca. kl.23
Hann inte skicka innan det var dags för genrep och tämligen välbesökt konsert i Hagakyrkan med Mikaeli Sångare och jazz-trio samt middag på lokal.

Till höstens lyssningsträff med avstamp 1956 tar jag gärna med "The Cole Porter Songbook" med Ella producerad av Norman Granz och inspelad just 1956, lysande!
Det blir en svår uppgift att välja ut någon enstaka låt.
Antagligen hade jag tänkt skriva något mer, men det kommer jag väl på i morgon.

Mikaelisångare!
http://mikaeli.collet.se/illustra/2009- ... kyrkan.jpg

Lennart står längst bak något höger om mitten i grön kavaj, tror jag.
Har en liten samling av Ella dock inte The Songbook. Ledsen nu också . Många av mina egna Ella sena återutgivningar och annat skrammel . Men Ella på Verve kan aldrig bli fel . Rätt stämning att ha under en del av lyssningen. Bra design på omslaget också. Världsklass
https://www.youtube.com/watch?v=z6M--07fGwU

Ursäkta här kommer omslaget!
https://www.youtube.com/watch?v=txBnEh-SpGg
Just nu kom jag att tänka på att liften inte heller har full funktionalitet på min arm som sitter på den tänkta monospelaren. Suck.

[E]

Hade ju turen att sitta på en av de 130 platserna på årets folkmusikfestival i Tobo.



http://www.esitobo.org/index.php?option ... Itemid=147

Det enda som behövde el i lokalen var väl belysningen.

Några namn som hördes spela fiol live i går var Sonia Sahlström, Liz Carroll och
Sérgio Crisóstomo.

Stockholm Lisboa Project var läskigt bra! (Så bra att jag övervann min vid det laget
mycket svåra sömnbrist.)

Mvh E*

[Kronkan]

Kanske kommer någon och spelar fiol live också?

Liveuppträdandet kommer att bestå av en fågelforskare som forskat på riktningshörsel. Han kommer kanske härma fåglars olika läten för att demonstrera hur riktninsbestämningen kan underlättas och försvåras av ett ljuds design. Jag kommer att träna på hur unga ugglor gör för att exakt kunna riktningsbestämma skogsmusen . Så denna gång blir liveframträdandet föga musikaliskt.

Kan dock be Popsnöret sjunga Balalajka med hennes egen text där hon smädar en ljudnörd hon känner. Smärtsamt men sant . Detta skedde när jag fyllde 60 år.

Själv-kännedom är en fin egenskap, men ibland kan man bli förvånad över sig själv också.

Jo precis. Popsnöret pekar ofta på saker och ting och säger ”självkritik”. Jag säger alltid ”Jag kommer att bättre mig tills nästa gång jag gör fel”. Idag svarade jag dock att ”Det är organiserat så”. Hon skrattade länge och gott. Längst in är hon nog snäll .

Elvis och Nashvillesoundet går ju inte helt att slippa när man skall spela 50 talet. Elvis spelade 1956 in: (Vilken jag inte har på vinyl men säkerligen på cd)
https://www.youtube.com/watch?v=YUWMSVDPdGQ
Framgången påverkade soundet framåt.
https://www.youtube.com/watch?v=XypbUOWg0VA
Det var nog en bit från det verkliga bettet från en fiol.

En gång till:
https://www.youtube.com/watch?v=gFxgNNP-3pg
Och världen var ändrad

[lennartj]

@Kronkan: Angående den tidigare refererade bilden på mig i Mikaeli Sångare, där står jag ungefär mitt i skocken med en senapsgul skjorta.
Gunhild som står framför mig har en grön sjal över ena axeln. Då är det nog lättare att identifiera mig längst till vänster på den här bilden

Vad jag glömde säga igår var nog snarare en undran om slutrör, jag har trott att du åtminstone har både en uppsättning JJ KT88 och en uppsättning kinesiska KT88. Komplettera med en uppsättning Electro-Harmonix KT88 om du vill ha ett annat prisvärt alternativ.
http://www.thetubestore.com/Tubes/KT88-Tube-Types
Den som letar både länge och väl hittar säkert rören till lägre pris inklusive frakt, tull och moms, men jag tycker prisnivån är ok.

Jag är ingen fanatisk samlare som söker förstautgåvor till svindlande pris och har inte koll på när mitt Ella/Cole Porter-album gavs ut, men gissar på 70-talet. Köpt i Vinyl-Kjellarn för 60 kr medan jag väntade på att Helmer skulle komma.

[lennartj]

Min utgåva är troligen denna
http://www.discogs.com/Ella-Fitzgerald-The-Cole-Porter-Songbook/release/2644986

[sprudel]

@Kronkan: Angående den tidigare refererade bilden på mig i Mikaeli Sångare, där står jag ungefär mitt i skocken med en senapsgul skjorta.
Gunhild som står framför mig har en grön sjal över ena axeln. Då är det nog lättare att identifiera mig längst till vänster på den här bilden

Vad jag glömde säga igår var nog snarare en undran om slutrör, jag har trott att du åtminstone har både en uppsättning JJ KT88 och en uppsättning kinesiska KT88. Komplettera med en uppsättning Electro-Harmonix KT88 om du vill ha ett annat prisvärt alternativ.
http://www.thetubestore.com/Tubes/KT88-Tube-Types
Den som letar både länge och väl hittar säkert rören till lägre pris inklusive frakt, tull och moms, men jag tycker prisnivån är ok.

Jag är ingen fanatisk samlare som söker förstautgåvor till svindlande pris och har inte koll på när mitt Ella/Cole Porter-album gavs ut, men gissar på 70-talet. Köpt i Vinyl-Kjellarn för 60 kr medan jag väntade på att Helmer skulle komma.

Snygg bild!

[Kronkan]

Hej Sprudel m fl
Sara K hjälper mig just att justera mitt rum och rör m m. Musik med låg bas och kvinnlig röst som avslöjar brister i rummets/anläggningen förmåga att återge diskantområdet oförstört. Bra inspelat också. Vinylen har också mycket hög kvalité.
https://www.youtube.com/watch?v=pRa8lfi ... kq_zpOfITD

När jag var och lyssnade på violinspelet hos Sprudel både tänkte och sa jag att detta går inte att återge som det var. Alltså att stereo har en begränsning som gör att steget mot upplevd verklighet blir en dröm.
Efter denna lyssning så blev jag motbevisad. Lyssnade hos Akkelis på en anläggning i hans stora rum bestående av en rörförstärkare spelande på några hornhögtalare. Det var den mest transparanta stereoerfarenhet hittlills. Allt upplevt så rent att det bara återstår instrument som spelar i rummet.
Rummet som anläggningen står är ett rum som är mera diffuserat än absorberat. Svanåvingar lite överallt. Relativt stort också.
Sedan hem igen och de svagheter som ens egen anläggning hörs ju som vanligt. Lite hård i toppen och för varm i lågbasen med tendens till att bli lite entonig i detta låga register.
Så vad göra? Bär hem 2,2 m2 svanåvingar i förhoppningen att de inte skall märkas så mycket. Hoppas kan man ju. De upptäcktes gradvis. Själv lossas jag som inget speciellt har hänt. Nog bästa strategin.
De hjälper i basområden även om något finns att förbättra i lågbasen fortfarande. Där något för varmt.
Sedan tar jag och dödar reflexen helt bakom lyssningspositionen med att fylla några hyllor i bokhyllan. Den är 40 cm djup. Ca 40 cm i höjd och 80 cm i bredd fylldes helt bakom sweetspot. Sara K sjunger nu bättre vilket är för mig en viktig förbättring. Tidigare problem med speciellt kvinnliga röster som sjunger högt är nu mindre. Röster överhuvudtaget förbättrade tycker jag. Det lite hårda i diskantområdet har minskat. Så kvinnliga röster, trumpeter och saxofoner blir nu mera naturliga.
Men inte är jag helt där violinerna var hemma hos Sprudel. Sökandet efter den heliga graalen fortsätter om jag får behålla vingarna m m.

Här en länk som jag snott från ett inlägg som Adhoc tidigare gjort i annat forum. Berör bakre och tidiga reflexen för att lite mera naturligt ljud.
http://www.resonatorstockholm.com/Optif ... Manual.pdf

[stefanolo]

Intressant tråd. Spelade själv i åtta år. Önskar att få uppleva min violinidol Itzhak Perlman live någon gång

[Johan_Lindroos]

Kronkan, här kommer en liten varning: Sitt bara inte alltför nära, om du har satt upp en absorbent bakom lyssningsplats. Absorbent bakom lyssningsplats tenderar till att det låter reflexfritt i en halvsfär bakom dig, vilket är en onaturlig upplevelse då ditt sinne VET att du sitter i ett rum. Den vanligaste åtgärden bakom lyssningsplats brukar vara att diffusera. Jag anser att förslaget som ges i länken är mycket ovanligt och rent av märkligt. I övrigt är dock pappret ganska intressant. Är dock absorbenten bara en liten rymdvinkel av lyssningen bakom dig, tror jag inte att försämringen är till jättestor nackdel. Hur långt har du från lyssningsplats till nuvarande absorbent bakom lyssningsplats?

Förslaget som ditt; att placera absorbent bakom lyssningsplats brukar dyka upp regelbundet, någon gång per år kanske. Det kan vara så att skillnaden mellan före och efter åtgärd är så stor, att de som provat det är i början överväldigade av att det var en så pass stor skillnad, snarare än att de har upplever större musikalisk realism. Emellertid anser jag att man bör sansa sig och ställa sig en funderare: - Är det en skillnad man vill uppleva, eller är det egentligen en mer naturtrogen musikupplevelse man önskar sig? Vad jag kan minnas brukar de som provat ha sansat sig efter ett tag när de provat fram och tillbaka.

Ovanstående är dock ett experiment jag tycker man kan prova, för att undersöka vad som händer, för att sedan återgå till antingen rent reflektiv bakomvarande vägg, eller en diffuserande bakomvarande vägg.

- Inte helt fel är en vanlig bokhylla med en massa böcker, som kan ge en kombination av halvhyfsad diffusering och halvhyfsad absorption. Det blir i varje fall nästan aldrig "fel". Ett annat sådant exempel är lyssningsrum som är helt fyllda med bokyllor runt väggarna men i övrigt helt utan tanke på akustikreglering, faktiskt är ganska trevliga rum att spela högtalarmusik i.

[Kronkan]

Hej Johan! JAg hinner inte just nu ge dig ett större inlägg. Lyssningsplatsen är ca 2,25 meter ut från den bakre väggen. Den bakre väggen är helt täckt av en djup bokhylla. Där är det böcker som är mycket slarvigt uppställda. Alltså mycket slarvigt men de är trots detta inte riktigt motsvarande en professionell absorbent. Bakom böckerna är det 12 cm absorberande material från Bullerbekämparen. Bokhyllan är ca 170 hög. Ovanför dem finns det 2,40 x 0,60 meter diffuserande vingar från Svanå. Bredvid bohyllan och vingaran är det en större hel öppning mot hallen.

Den yta där jag tagit bort reflexen helt är 0,75 x 0,37 meter. Inget större ingrepp. Troligtvis inte mätbart i strikt mening men påtagligt hörbart. Som jag skrev innan så förbättras kvinnliga röster, saxofoner och trumpeter påtagligt enligt min enkla uppfattning. När de kryper upp i registret har tonen hårdnat. Inte alls som jag vill ha det. Har inte upplevts helt naturligt.

Nu låter röster och de instrument med höga övertoner bättre. Personligen kan jag fortfarande tycka att det finns en mindre förbättringspotential. Men ljudbilden helt levbar. Ok enligt egen bedömning. Men som sagt var så kan man alltid skruva på saker och ting.

Någon risk att bakväggen upplevs som dödämpad finns inte. Prövat med att klappa händer och prata högt mot dem.

Rummet har fortfarande en RT 60 på över 0,40. Men inte mätt just nu. Nu hör jag in åtgärderna istället.

Har sedan tidigare jämfört olika sätt att behandla denna lilla yta med första reflex. Min egen slutsats är som ovan.

[Kronkan]

Intressant tråd. Spelade själv i åtta år. Önskar att få uppleva min violinidol Itzhak Perlman live någon gång

Den fiol jag mest lyssnad på är nog Svend Asmussen eftersom jag då och då lyssnar på när han spelar "Jazz på Ungerska" tillsammans med Jan Johansson. En LP som inte är korrekt centrerad och som dessutom varpar men ändå spelar helt njutbar musik . Såsom jag tycker. Enligt baksidestexten är det en oktavfiol som spelas.

https://www.youtube.com/watch?v=23FhZXKPQYQ

Här spelar Itzhak Perlman med partner Bartok
https://www.youtube.com/watch?v=dkbsj44soBo

[Johan_Lindroos]

Hej Johan! JAg hinner inte just nu ge dig ett större inlägg. Lyssningsplatsen är ca 2,25 meter ut från den bakre väggen. Den bakre väggen är helt täckt av en djup bokhylla. Där är det böcker som är mycket slarvigt uppställda. Alltså mycket slarvigt men de är trots detta inte riktigt motsvarande en professionell absorbent. Bakom böckerna är det 12 cm absorberande material från Bullerbekämparen. Bokhyllan är ca 170 hög. Ovanför dem finns det 2,40 x 0,60 meter diffuserande vingar från Svanå. Bredvid bohyllan och vingaran är det en större hel öppning mot hallen.

Den yta där jag tagit bort reflexen helt är 0,75 x 0,37 meter. Inget större ingrepp. Troligtvis inte mätbart i strikt mening men påtagligt hörbart. Som jag skrev innan så förbättras kvinnliga röster, saxofoner och trumpeter påtagligt enligt min enkla uppfattning. När de kryper upp i registret har tonen hårdnat. Inte alls som jag vill ha det. Har inte upplevts helt naturligt.

Nu låter röster och de instrument med höga övertoner bättre. Personligen kan jag fortfarande tycka att det finns en mindre förbättringspotential. Men ljudbilden helt levbar. Ok enligt egen bedömning. Men som sagt var så kan man alltid skruva på saker och ting.

Någon risk att bakväggen upplevs som dödämpad finns inte. Prövat med att klappa händer och prata högt mot dem.

Rummet har fortfarande en RT 60 på över 0,40. Men inte mätt just nu. Nu hör jag in åtgärderna istället.

Har sedan tidigare jämfört olika sätt att behandla denna lilla yta med första reflex. Min egen slutsats är som ovan.

Ah, ok. Då sitter du långt från väggen bakom dig. Då har nog inte den lilla väggsnutten du har absorberat någon särskilt katastrofal verkan.

Sådan som kan vara störande i ditt fall är den stora öppningen mot annat rum. Det kan skapa så kallad bruten efterklangstidskurva. Man kan se det som att efterklangskurvan har en viss (brantare) lutning i begynnelsen efter att ljudkällan stängts av, som sedan övergår i en längre avklingningstid på slutet, alltså innan bakgrundsbruset nåtts. - Det man kan göra i dylika fall är att sätta upp ett enkelt tjockt draperi i öppningen om man inte vill göra några byggnadsåtgärder.

Du har även en efterklangstid på ca 0,4 sekunder vilket är ganska långt i mitt tycke, för bäst möjliga förutsättningar för lyssning på högtalarmusik. Nu hjälper möjligen dina linjekälledipoler dig en smula på vägen. Kanske skulle du fundera på att minska efterklangstiden mer. Fast jag antar att du vill behålla ljusinsläppet som jag sett på några bilder från ditt lyssningsrum. Gardiner som du kan dra för vid behov, skulle det fungera för dig inredningsmässigt?

Bakom högtalarna vill jag minnas att du satt upp lite grann grejsimojs. Hur ställer du dig inför tanken att göra något mer där?

[Wolfie]

Min dotter började spela fiol i höstas...
Jag vet hur en fiol låter live! Fast på det inte så önskvärda sättet

Som tur är har hon snabbt blivit mycket bättre

[Rosita-8523]

Visst har jag hört fiol live! Jag tycker bättre om basfiol.

[sprudel]

Visst har jag hört fiol live! Jag tycker bättre om basfiol.

Ja!!!

Det är också gött, i en bra lokal.

[IngOehman]

"Basfiol" är ett intressant ord. Intressant eftersom det är missvisande då det ju antyder att det är en sorts
fiol, vilket det ju inte är.

Utgår man istället ifrån violin-namnet så heter instrumenten som är nära besläktade (samma familj) violin,
viola och violoncell. Men basen (som inte är i samma familj) heter kontrabas eller bara kontra. Det kan man
tycka är riktigare. Double bass, string bass, contrabass eller upright bass säger man på engelska, det sista
blir ju ståbas på svenska, vilket ju också används.

Sammanfattning:

Basen är ett äldre instrument som inte tillhör violinfamiljen. Så frågan är om det verkligen är rätt att man
kallar den för basfiol (om man anser att violinen heter fiol)? Nu säger man ju fiol främst i folkmusiksamman-
hang där inte basfiolen används så mycket eftersom den är så svår att gå omkring med och spela på, men
ändå.

Hursomhelst: Kontrabas är fint.


Vh, iö

[Kronkan]

Kronkan, här kommer en liten varning: Sitt bara inte alltför nära, om du har satt upp en absorbent bakom lyssningsplats. Absorbent bakom lyssningsplats tenderar till att det låter reflexfritt i en halvsfär bakom dig, vilket är en onaturlig upplevelse då ditt sinne VET att du sitter i ett rum. Den vanligaste åtgärden bakom lyssningsplats brukar vara att diffusera. Jag anser att förslaget som ges i länken är mycket ovanligt och rent av märkligt. I övrigt är dock pappret ganska intressant. Är dock absorbenten bara en liten rymdvinkel av lyssningen bakom dig, tror jag inte att försämringen är till jättestor nackdel. Hur långt har du från lyssningsplats till nuvarande absorbent bakom lyssningsplats?

Förslaget som ditt; att placera absorbent bakom lyssningsplats brukar dyka upp regelbundet, någon gång per år kanske. Det kan vara så att skillnaden mellan före och efter åtgärd är så stor, att de som provat det är i början överväldigade av att det var en så pass stor skillnad, snarare än att de har upplever större musikalisk realism. Emellertid anser jag att man bör sansa sig och ställa sig en funderare: - Är det en skillnad man vill uppleva, eller är det egentligen en mer naturtrogen musikupplevelse man önskar sig? Vad jag kan minnas brukar de som provat ha sansat sig efter ett tag när de provat fram och tillbaka.

Ovanstående är dock ett experiment jag tycker man kan prova, för att undersöka vad som händer, för att sedan återgå till antingen rent reflektiv bakomvarande vägg, eller en diffuserande bakomvarande vägg.

- Inte helt fel är en vanlig bokhylla med en massa böcker, som kan ge en kombination av halvhyfsad diffusering och halvhyfsad absorption. Det blir i varje fall nästan aldrig "fel". Ett annat sådant exempel är lyssningsrum som är helt fyllda med bokyllor runt väggarna men i övrigt helt utan tanke på akustikreglering, faktiskt är ganska trevliga rum att spela högtalarmusik i.

Johan! Tack för intresse och synpunkter! Ursäkta dröjsmålet med svaret.


Gardiner, draperier och mera mattor är utanför det tänkbara. Min livskamrat har där inlagt ett riktigt tydligt veto. Möjligt att en klok justering med något kortare efterklang skulle vara till nytta. Men RT 60 återspeglar ju upplevt välljud inte med hög noggranhet. Finns så mycket annat som påverkar. Har hört rum med både kortare och längre efterklang som låter bra. Det bästa rummet som jag hört har faktiskt haft längre efterklang än mitt eget. Men då mera diffuserat och något större.
Köpte ett paket med begagnade Svanåvingar för att ställa två ovanför bokhyllan bakom lyssningspostionerna, vilket nu är gjort. I paketet ingick också två mindre vingar med måtten 60x60 cm. Om jag nu ställer dessa mindre vingar på väggen bakom högtalarna får jag en förbättrad ljudbild. Men som sagt var inte heller något som jag just nu tar upp med min hustru.
Eventuella vikningar vad gäller efterklangen så minskas ju dessa av elektrostaternas något mindre spridning. De sprider men mindre.
Hela nedre delen av väggen bakom högtalarna är täckta av absorbenter men på delar av dem är det upphängda diffusorer. Dessa betyder en del för att skapa en naturlig ljudbild. Men de sitter inte riktigt dikt an mot väven utan en mindre distans skall öka basens förmåga att tränga in i absorbenten bakom. Men även dessa diffusorer absorberar (0,3) säkert också tv:n. Olika material absorberar olika. Men jag bedömer att det kan vara klokt att få ner nivån på de närmaste reflexerna och om de går att diffusera så är det ingen nackdel.
Rummet har tre öppningar med en total bred på ca 4,5 meter. När vi flyttade in så blev ljudet inget bra. Då tog jag hjälp av Stefan hos Akkelis och mätte rummet. RT60 var 0,58 och vissa områden inom basen låg 15 dB över vad de borde göra. Långt från förutsättningar för ett naturligt ljud. Plugga basporten sänkte problemen med 3 dB.
Har pragmatiskt använt mig av både absorption och diffusion. Basen är diffuserad med hjälp av soffan som är idag en helt sluten konstruktion mot golvet. Detta innebar en sänkning av de besvärligaste noderna med 3 dB. Men energin i basen kom att spridas mera ut till rummets öppningar. Där startade andra noder att låta. Därför spelar anläggningen ner till minst 20 Hz utan subar. Nivån kanske fortfarande för hög under 40 Hz.
Min vision är naturligt ljud utan lyssningströtthet. Men att nå ditt i ett vardagsrum är en annan sak.
Personligen är den mest naturliga återgivning som jag hört ett mindre rörförstärkare som spelat på en hornkonstruktion med hög känslighet fast med vanliga element i basen med separat förstärkning
http://www.akkelisaudio.com/shop/1785/a ... 796860.jpg
Det var förvånansvärt dynamiskt och rent. Rummet är diffuserat.
En del av det naturliga ljudet är ju att en massa toner från instrumentet sys ihop på rätt sätt. Detta blir ju tydligt i basområdet. Testar att spela violinsten Cecilia Zilliicaus högt hemma. Når nog nivån som vi hade hemma hos Sprudel men tycker inte att det då längre hänger ihop. De höga tonerna tar över. Det här både rena och sammansatta uteblir delvis hos mig.
https://www.youtube.com/watch?v=6YXT2Y0f6qg

Men kommer nog att pröva att koppla in en rumskorrigerare i höst om det går. För nyfikenhetens skull. Provat att lyssna på en sådan. Mina fördomar mot sådant fick sig en liten törn. Åtminstone tillräckligt för att bli nyfiken. Speciellt mycket mera akustiska insatser är nog inte tänkbara. Byta utrustning och partner är inte heller en aktuell frågeställning.


Men trevlig midsommar

[E]

Vad är det din fru har för underlig passion som krockar så hårt med ditt musik-
intresse? Eller är hon bara oförmögen att förstå/respektera din passion (förmodar
jag) för musik? (Alltså, jag förutsätter att du har varit tydlig med att det är din
passion.) Eller tror hon kanske att ett högklassigt musiklyssningsrum måste se ut
på ett sätt som hon inte kan acceptera?

En annan fråga om ett begrepp som jag ofta har svårt att förstå vad folk menar
med: Blir du nästan ALDRIG lyssningstrött av levande ljud/musik (och är det
detta du vill UPPNÅ framför högtalarna), eller blir du SNABBT lyssningstrött av
levande ljud/musik (och är det detta du vill SLIPPA framför högtalarna)?

Trevlig midsommar!
E*

[Kronkan]

Hoppas att midsommaren var trevlig!
Hustrun, även kallad Popsnöret spelar mycket musik och kan mycket om just popmusik. Under vintern åker vi alltid på lördagarna och tittar i lite skivbackar. Hon kan definitivt även följa med på en lyssning. Åtminstone förr. I sin ungdom stog hon i tidningen Hifi och musiks monter under mässor i Göteborg. Så jag klagar definitivt inte. På sätt och vis har vi ett gemensamt intresse men med lite olika perspektiv, engagemang och sådant. Om man säger så att hon är inte lika engagerad i absorbenter och diffusorer men har ju accepterat en del. Men hon blev mycket glad när hon fick en skivspelare av mig i våras.
Vi har lite olika utgångspunkter som tur är. Olikheten driver ju processen. Skulle man vara lika i allt så blir det ju lätt ”död i gemensam sjukdom”.
Gardiner och sånt förekommer dock inte i vårt hem.
Svårt att svara på frågan om lyssningströtthet när man lyssnar på levande musik. Det är ju något helt annat att vara på konsert. Om man exempelvis jämför Kraftwerk live med hur det spelas hemma så är det ju inte samma sak. Du har en rent fysisk och påtaglig kroppslig upplevelse av basen. Du har en publik kring dig som dansar. 3D bilder projiceras så hustrun blir rädd när rymdskepp glider mot dig. Allt är upplagt att hålla dig i ett gastkramande grepp. En gång på en litet jubileumsfirande bland goda vänner så spelades det lite äldre musik med hjälp av gitarr och röst. Hur kul som helst. Så bestämde jag mig för att lyssna på ljudet. Det var ju inte speciellt bra alls. Men kul och engagerande ändå.
Mina referenser är ju inte så enkelt som att det är verkligheten som är referensen. Själv är ju andra anläggningar och rum också en viktig referens. Typ – detta går att åstadkomma. Men hos mig finns det nog också uppfattningar om hur instrument låter.
Du kan ha rätt i att lyssningströtthet handlar åtminstone delvis handlar om förväntningar d v s om referenser.
Men jag lyssnade på den bästa anläggning/rum jag hört tillsammans med en helt främmande person. Upplevelsen var så direkt att här kan man sitta hur länge som helst. Upplevelsen var att det som hördes var absolut rent. Varseblivningen sände ett budskap om att man lyssnade på något verkligt. Fanns inget som störde. Transparent upplevelse så det går inte att runda. Kom direkt. Inget tänkande kring hur det lät var ens möjlig. Det lät bara rätt.
Men mellan min hustru och mig så finns det en dramatisk skillnad på hur vi lyssnar. Jag föredrar ofta tystnad eller frånvaro av musik. Så exempelvis här på Skåpesund vid odlingarna. Popsnöret knäpper alltid på transistorn och så högt som möjligt. I bilen samma sak. Ensam ofta P1 när hon är med så är det dock ofta ös i bilen.
När jag lyssnar på musik är det mest på stora anläggningen.
Just nu går hon förbi och säger att man får ”ta det goda med det onda” syftandes på absorbenterna och mig och så sjunger hon om detta på melodin Kalinka och så skrattar hon. Så man får se det som en process att få upp de två mindre Svanåvingarna på väggen ovanför tv:n. Men hon måste dock involveras på rätt sätt.
……………………………………………………………………………………..
Innan vi åkte till torpet så provlyssnade jag på fioler spelat över olika kopplingar, ultralinjärt och triod. Låter bättre med triod. Tar bort en del av hårdheten. Men då bara 25 watt att tillgå och anläggningen klipper om man försöker skruva på högt.
Även att öka graden av diffusion bedömer jag som positiv. Har inga extra absorbenter att pröva med.
……………………………………………………………………….
Men hur tänker du själv kring lyssningströtthet?
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
En del av frågeställningarna kring att leva ihop är väldigt praktiskt men samtidigt upplevelsebaserat. För att lösa friktionerna som kan uppstå i det praktiska har vi en mycket strikt arbetsfördelning som inte är bestämd riktigt av könsroller. Jag lagar exempelvis mera mat eftersom vi båda trivs med denna mat. Hon städar alltid så slipper hon bli irriterad på vad hon tycker brister i utförandet. Vi har ju 22 skivbackar varav de flesta på golvet monterade på hjul. Mängder av kabel. Två monoblock också på golvet. Absorbenter under soffan gör nog att hennes rutiner störs om hur det skall vara när hon städar.

[RogerGustavsson]

Jag vågar mig på att påstå att damerna är lite mera trendkänsliga... Idag ska det vara ljust (ofta vitt), fräscht och sparsamt möblerat. Helst ska ingen audio- eller videoutrustning synas. Håller själv på och tömmer två rum inför totalrenovering och ju mer man bär ut desto obehagligare klang blir det i rummen. Känns nästan obehagligt hur ljudet "piskar runt". Inte nog med att det ska vara sparsamt möblerat, gärna öppen planlösning som tvingar alla att delta i lyssnandet. Det är ju inte tvingande att köra med avancerad akustikreglering, har man tur räcker rejäl möblering en bra bit. Uppbrytning av stora plana ytor, stoppmöbler och mycket grejor framplockat gör mycket och det blir ju ofta mysigare dessutom!

[Kronkan]

Jo Roger, det är mycket rätt i det du säger! Men det finns ett men. Många lever i hus med väggar som gör att en del av ljudet försvinner ut ur rummet. En form av absorption kan man säga. Men vi har lämnat denna period i livet och sålt hus och flyttat till lägenhet men har också ett litet lantligt ställe.

I vår lägenhet är alla inre väggar, tak och golv av den absolut hårdaste betong jag träffat på. Går knappt att fästa en betongkrok i väggen. Stiften böjer sig. Konstruktionen av huset är mjuka ytterväggar och den bärande konstruktionen är tunga och stabila inre väggar. Det är en konstruktion med garage längst ner i källaren.

Det är ju bra för ljud mellan lägenheterna som knappast tar sig igenom sådana väggar. Och vi kan spela musik. Nackdelen är att energin återvänder in i lägenheten och gör ljudet hårt samt bygger upp stabila resonanta vågor. Så det var inte alls roligt trots att grannarna slapp höra eländet. Fast vi fick klagomål vid ett tillfälle. Det var då jag klistrade fast mjuka fötter på högtalarna. Om det hjälpte vet jag inte men vi har inte sedan dess fått något klagomål.

Tror säkert att lägenheten skulle varit bra för en enkel tv och lite enklare apparater men in kommer fullskaliga högtalare som villigt sprider energi och välljud under rätt förhållanden. Så väggarnas konstruktion är nog viktigare än min hustrus synpunkter.

Den öppna planlösningen kom att bli en fördel när jag förstod att använda det flexibla rumsstödet i basområdet som uppstod. Som hustrun idag citerar en dansk serie så får man ta det goda med det onda. Eller vända ont till gott.