Perfekt hörsel och absolut gehör...

[hifikg]

är det en belastning eller en tillgång? Läser om medlemmar som hör skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz och liknande saker och kanske finns det någon med absolut gehör i vårt sällskap också? Blir inte sådana prestanda till nackdel oftare än det är till fördel om man vill njuta av musik? Jag kan uppskatta sång där somliga hör en massa "sura" toner och inte tror jag att jag skulle käka upp armbågen för att det saknas några tiondelar av en dB i någon del av det område min hörsel förmår uppfatta. Missar jag något?

[petersteindl]

är det en belastning eller en tillgång? Läser om medlemmar som hör skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz och liknande saker och kanske finns det någon med absolut gehör i vårt sällskap också? Blir inte sådana prestanda till nackdel oftare än det är till fördel om man vill njuta av musik? Jag kan uppskatta sång där somliga hör en massa "sura" toner och inte tror jag att jag skulle käka upp armbågen för att det saknas några tiondelar av en dB i någon del av det område min hörsel förmår uppfatta. Missar jag något?

Du kanske har missat att många kör sin lilla house curve på +/- 5 dB och feelgood på 10 dB men ävenså blir -0,2 dB vid 20 kHz fullständigt oanvändbart.

[JB]

Måste väl vara mer värt att kunna njuta av musiken överallt oavsett vad man har tillgång till att lyssna med än att måsta sitta perfekt placerad framför en snordyr anläggning varje gång man ska lyssna och knappt stå ut med att lyssna genom en anläggning som kostar mindre än 25 000 kr.
Jag skulle nog tippa på att 90% av min musiklyssning sker på jobbet med en snart 10 år gammal Mp3 spelare och ett par 250 kr Philips hörlurar, men självklart tycker jag ju det är häftigt att lyssna på musik genom lite finare anläggningar också, men det är absolut inget måste för att jag ska kunna uppskatta musiken.

[hifikg]

är det en belastning eller en tillgång? Läser om medlemmar som hör skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz och liknande saker och kanske finns det någon med absolut gehör i vårt sällskap också? Blir inte sådana prestanda till nackdel oftare än det är till fördel om man vill njuta av musik? Jag kan uppskatta sång där somliga hör en massa "sura" toner och inte tror jag att jag skulle käka upp armbågen för att det saknas några tiondelar av en dB i någon del av det område min hörsel förmår uppfatta. Missar jag något?

Du kanske har missat att många kör sin lilla house curve på +/- 5 dB och feelgood på 10 dB men ävenså blir -0,2 dB vid 20 kHz fullständigt oanvändbart.

Står man ut med en sådan "house curve" om man har perfekt hörsel o gehör? Eller stör man sig ruskigt då? Det e väl bra om ni som konstruerar prylar inte hör alltför illa, men för oss som bara ska lyssna känns det inte lika nödvändigt. Tänker jag.

[jockewe]

Jag har märkt att det är skillnad på att lyssna och att höra.
Perfekt hörsel måste betyda att man njuter maximalt av att lyssna.

Har man en extraordinär förmåga att höra/analysera små skillnader så kommer den till nytta om man sysslar med sådant.

Absolut gehör är ett sinne som många av mina kollegor ömsom har glädje av och förbannar, vissa framkallar det när det
behövs och klarar annars av att intonationen åker hit och dit, andra har det som ett filter man måste tänka bort hela tiden.

[darkg]

Jag har märkt att det är skillnad på att lyssna och att höra.
Perfekt hörsel måste betyda att man njuter maximalt av att lyssna.

Har man en extraordinär förmåga att höra/analysera små skillnader så kommer den till nytta om man sysslar med sådant.

Absolut gehör är ett sinne som många av mina kollegor ömsom har glädje av och förbannar, vissa framkallar det när det
behövs och klarar annars av att intonationen åker hit och dit, andra har det som ett filter man måste tänka bort hela tiden.

Jag tror att analytisk lyssning är som du beskriver absolut gehör. Det varierar mycket inte bara hur stor förmågan är utan även vilken roll den har. Ett sinne för detaljer kan väl rent allmänt sägas kunna vara positivt för helhetsupplevelsen, men andra gånger ett hinder, och ibland som ett av flera sätt att välja att erfara. Jag tror att vi sinsemellan är olika i detta avseende, vilket delvis kan förklara en del missförstånd eller svårighet att förstå varandra.

Jag är ganska säker på att en uppövad förmåga att urskilja kan både förhöja och förhindra.

[bassman]

Hur många med ordningsinne och struktur orkar med detta?

Herr Waits är genial på ett galet sätt. Jag gillar ha saker på plats men detta fixar jag enbart för det är Tom Waits

[Svante]

Jag förstår frågan, och den är väldigt intresssant, men behöver nyanseras. Man kan fråga sig om det är intressant att vi i LTS lyckas detektera en apparat som tappar 0,2 dB vid 20 kHz. Jag menar att det är det, eftersom man i när man lyssnar gärna vill förklara vad det är i signalen som gör att man hör en skillnad. Om då 0,2 dB är hörbart och det är en skillnad på 0,2 dB så har man hittat en förklaring. Man behöver inte ta till mer komplicerade ("finare"?) förklaringar som tex att apparaten har mer inbyggt "sväng". Att man kan höra en så liten skillnad innebär också att man vifd lyssning behöver nivåkalibrera ganska noga, annars kan man inte påstå att det är något annat än nivån som ger detektionen.

Ofta är det först när man har gjort den där noggranna kalibreringen som man märker hur liten skillnanden mellan olika apparater är. När man har märkt det ett antal gånger är det därför rimligt att lägga de där mer målande beskrivningarna på hyllan och förstå att skillnaderna faktiskt kan förklaras med relativt enkla, mätbara storheter som finns i apparatens egenskaper. Och att vi alla är utsatta för en god dos placebo i öppna lyssningar.

Av den anledningen är det viktigt att förstå hur små skillnader vi kan höra, och att utforma tester baserat på det. Och eftersom vi i LTS testar enskilda länkar tex effektförstärkare som kopplas ihop med andra apparater så kan ju felen adderas coh vill man att hela kedjan ska ge en ohörbart låg påverkan så har man antagligen ännu högre krav på länkarna. Detta gäller i ännu högre grad produktionskedjan, och mer om man använder många analogburkar i studion.

Nu var det inte det som tråden handlade om, utan om det är en belastning för den som hör så här små skillnader att göra det. När det gäller tonkurvepåverkan så är det knappast det, eftersom man så snart man lämnar den direkt jämförande testsituationen knappast hör lika små tonkurveskillnader. Däremot finns det väl flera vittnesmål om att absolut gehör kan vara jobbigt, jag har hört historier om folk med absolut gehör som har vuxit upp med ett piano som har varit en kvartston felstämt och därmed har fått sitt absoluta gehör felkalibrerat. Om det är sant vet jag inte, men det verkar jobbigt. För egen del har jag blivit medvetandegjord om masteringens påverkan på musiksignalen och det har gjort att jag känner mig utestängd från hela genrer. Det är jobbigt. Här pratar vi om påverkan på signalen som är många storleksordningar värre än vad vi detekterar i LTS lyssningstester och jag önskar ibland att jag vore lika döv för dem som de som producerar fonogrammen. Bättre vore dock om man såg till att göra produktionenrna bra.

Hörselsinnet är iaf märkligt. Det finns en god dos av undermedvetenhet i det, och jag tvekar ibland att göra folk medvetna om vad man kan höra, just pga att man riskerar att beröva dem från en del musikupplevelser.

[AndreasArvidsson]

Samma är det ju med synen. Man kan ha gått lyckligt ovetandes i hela sitt liv till någon välmenande nörd påpekar ett fel och när man väl sett/lärt sig se en specifik typ av fel på en TV eller projektor så kommer du alltid att se den i framtiden. Att gå tillbaka till att vara lyckligt ovetandes är inte ett alternativ.

Så Svante du är inte ensam om dessa "problem". Det finns gott om ljud- och bildnördar som delar det. Skulle göra mig förvånad om inte samma sak är sant om allt från kläder till mat. När väl ens öga för detaljer och kvalité blir för högt så är det svårt att vara nöjd med bara vad som helst.

[Lassej]

@Svante: när ni har detekterat en skillnad i en F/E lyssning och sedan kan härleda skillnaden i en mätning som t.ex. en sänkning av 0.2 dB vid 20 KHz så hittar ni en förklaring till skillnaden som upptäcktes men har det hänt att ni har detekterat en skillnad men inte kunnat påvisa det vid mätning?

Vad det gäller trådskaparens frågor så tror jag ja, en person med perfekt gehör kan nog uppfatta t.ex. en dålig inspelning som jobbig.
Som Andreas påpekar så höjs ju ribban ju mer medveten man är. Tror jag.

MVH
Lasse

[JM]

Jag förstår frågan, och den är väldigt intresssant, men behöver nyanseras. Man kan fråga sig om det är intressant att vi i LTS lyckas detektera en apparat som tappar 0,2 dB vid 20 kHz. Jag menar att det är det, eftersom man i när man lyssnar gärna vill förklara vad det är i signalen som gör att man hör en skillnad. Om då 0,2 dB är hörbart och det är en skillnad på 0,2 dB så har man hittat en förklaring. Man behöver inte ta till mer komplicerade ("finare"?) förklaringar som tex att apparaten har mer inbyggt "sväng". Att man kan höra en så liten skillnad innebär också att man vifd lyssning behöver nivåkalibrera ganska noga, annars kan man inte påstå att det är något annat än nivån som ger detektionen.

Ofta är det först när man har gjort den där noggranna kalibreringen som man märker hur liten skillnanden mellan olika apparater är. När man har märkt det ett antal gånger är det därför rimligt att lägga de där mer målande beskrivningarna på hyllan och förstå att skillnaderna faktiskt kan förklaras med relativt enkla, mätbara storheter som finns i apparatens egenskaper. Och att vi alla är utsatta för en god dos placebo i öppna lyssningar.

Av den anledningen är det viktigt att förstå hur små skillnader vi kan höra, och att utforma tester baserat på det. Och eftersom vi i LTS testar enskilda länkar tex effektförstärkare som kopplas ihop med andra apparater så kan ju felen adderas coh vill man att hela kedjan ska ge en ohörbart låg påverkan så har man antagligen ännu högre krav på länkarna. Detta gäller i ännu högre grad produktionskedjan, och mer om man använder många analogburkar i studion.

Nu var det inte det som tråden handlade om, utan om det är en belastning för den som hör så här små skillnader att göra det. När det gäller tonkurvepåverkan så är det knappast det, eftersom man så snart man lämnar den direkt jämförande testsituationen knappast hör lika små tonkurveskillnader. Däremot finns det väl flera vittnesmål om att absolut gehör kan vara jobbigt, jag har hört historier om folk med absolut gehör som har vuxit upp med ett piano som har varit en kvartston felstämt och därmed har fått sitt absoluta gehör felkalibrerat. Om det är sant vet jag inte, men det verkar jobbigt. För egen del har jag blivit medvetandegjord om masteringens påverkan på musiksignalen och det har gjort att jag känner mig utestängd från hela genrer. Det är jobbigt. Här pratar vi om påverkan på signalen som är många storleksordningar värre än vad vi detekterar i LTS lyssningstester och jag önskar ibland att jag vore lika döv för dem som de som producerar fonogrammen. Bättre vore dock om man såg till att göra produktionenrna bra.

Hörselsinnet är iaf märkligt. Det finns en god dos av undermedvetenhet i det, och jag tvekar ibland att göra folk medvetna om vad man kan höra, just pga att man riskerar att beröva dem från en del musikupplevelser.

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

JM

[Rille]

Intressant tråd! Jag har ju varit i studion (Studio blue) och hört nivåskillnader på 0,1db. Jag vet inte om jag skulle höra skillnaden vid 20khz och det beror säkert även om det är ett tapp på 0,2 från 19500hz eller från 15000hz. Fasen lär också vara olika för de två exemplen vilket säkert kan spela in i hur detekterbart det är..
Att ha absolut gehör stör säkert om man tycker att det är störande att musiker inte spelar helt rent, d.v.s. att det nog är helt individuellt. Det beror nog också på hur falskt det spelas/sjungs. Då störs jag mer av klipp där ett aaaa plötsligt börjar klinga eee.. Nu hävdar jag inte att jag har absolut gehör men jag hör när jag tycker det klingar falskt eller inte. Och jo jag stör mig på om det klingar falskt.

[Rille]

För övrigt har jag märkt att hörseln nu vid 44års ålder inte är lika bra just i diskanten som vid under 30år.. Så för min del är jag glad om jag hör 18khz eller 16khz för den delen..

[Svante]

@Svante: när ni har detekterat en skillnad i en F/E lyssning och sedan kan härleda skillnaden i en mätning som t.ex. en sänkning av 0.2 dB vid 20 KHz så hittar ni en förklaring till skillnaden som upptäcktes men har det hänt att ni har detekterat en skillnad men inte kunnat påvisa det vid mätning?

Inte vad jag kan påminna mig. Alltså, när man lyssnar på en apparat så har den ju potentiellt vilken sorts påverkan som helst, inklusive "konstigdistsombarahörspåjustdenhärmusiken", men för det mesta om inte alltid så matchar mätningarna lyssningsintrycken. Om en apparat har ett diskantfall så detekterar vi den oftast med diskantrik musik etc. Sen hör det till saken att vi oftast lyssnar på väldigt bra apparater, vilket gör att de fel som avgör oftast är triviala fel, som små tonkurveavvikelser. Det är sällan som vi ser dist som en förklaring, även om det har hänt.

Hmm, var det svar på frågan?

[Lassej]

@Svante: när ni har detekterat en skillnad i en F/E lyssning och sedan kan härleda skillnaden i en mätning som t.ex. en sänkning av 0.2 dB vid 20 KHz så hittar ni en förklaring till skillnaden som upptäcktes men har det hänt att ni har detekterat en skillnad men inte kunnat påvisa det vid mätning?

Inte vad jag kan påminna mig. Alltså, när man lyssnar på en apparat så har den ju potentiellt vilken sorts påverkan som helst, inklusive "konstigdistsombarahörspåjustdenhärmusiken", men för det mesta om inte alltid så matchar mätningarna lyssningsintrycken. Om en apparat har ett diskantfall så detekterar vi den oftast med diskantrik musik etc. Sen hör det till saken att vi oftast lyssnar på väldigt bra apparater, vilket gör att de fel som avgör oftast är triviala fel, som små tonkurveavvikelser. Det är sällan som vi ser dist som en förklaring, även om det har hänt.

Hmm, var det svar på frågan?

Japp, tack för det.

MVH
Lasse

[Svante]

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

Mja, nu är mitt minne inte så bra för absoluta siffror, men kanske. Jag har åtminstone för mig att vi detekterade någon apparat som hade fallit med 0,2 dB vid 20 kHz, men det är ju inte riktigt samma sak (orsaken skulle kunna var dist), men jag är faktiskt osäker.

Och så är det inte dubbelblint utan bara enkelblint, något som jag i detta specifika fall inte är bekymrad över. Risken för informationsläckage är mycket litet, bla för att man som testledare sällan har koll på vilket som spelas, det kollar man när växlingarna bryts.

[JM]

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

Mja, nu är mitt minne inte så bra för absoluta siffror, men kanske. Jag har åtminstone för mig att vi detekterade någon apparat som hade fallit med 0,2 dB vid 20 kHz, men det är ju inte riktigt samma sak (orsaken skulle kunna var dist), men jag är faktiskt osäker.

Och så är det inte dubbelblint utan bara enkelblint, något som jag i detta specifika fall inte är bekymrad över. Risken för informationsläckage är mycket litet, bla för att man som testledare sällan har koll på vilket som spelas, det kollar man när växlingarna bryts.

Att bedöma hörbara skillnader är en psykologiska testning och måste följa sedvanliga psykologiska testkriterier.
Dvs påståendet saknar relevans. Tyvärr.

JM

[PekkaJohansson]

Att vässa sinnena är av godo, menar jag. Att kunna skilja mellan chokladsmaker, blomdofter, musikinspelningar och bildskärmars kvalitet ger förutsättningar för ett rikare liv och med tanke på att vi har i snitt endast omkring 80 år på oss så vore det trist att inte ens försöka. Som amatörmusiker (med betoning på amatör) och skivsamlare sedan barnsben har mötet med likasinnade inom musik- och ljudhobbyn varit oerhört berikande. Jag kunde nog först tycka att det var jobbigt att lära mig höra även små tonhöjdsavvikelser men det måste inte nödvändigtvis göra falska toner olyssningsbara. Donovan spelar "Donna donna" på en gravt ostämd gitarr och det hade varit avgjort bättre om hans producent hade avbrutit och bett honom stämma om. Musikupplevelsen är trots det stor. Jag kan inte undgå att tänka fler borde vässa sina sinnen när jag går på hifi-mässa och hör knastriga, distande och skeva lp-plattor i kostsamma anläggningar. Omvänt njuter jag i stora drag när även små förbättringar i dynamisk förmåga och distorsionsnivå tar mig närmare den musik jag älskar - oavsett inspelningskvalitet. Det finns kort sagt inget att förlora på att vara välljudsentusiast och att bli en allt mer kunnig och erfaren lyssnare. Av det jag läser på forumet tycks glädjande nog många göra samma erfarenheter.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Svante]

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

Mja, nu är mitt minne inte så bra för absoluta siffror, men kanske. Jag har åtminstone för mig att vi detekterade någon apparat som hade fallit med 0,2 dB vid 20 kHz, men det är ju inte riktigt samma sak (orsaken skulle kunna var dist), men jag är faktiskt osäker.

Och så är det inte dubbelblint utan bara enkelblint, något som jag i detta specifika fall inte är bekymrad över. Risken för informationsläckage är mycket litet, bla för att man som testledare sällan har koll på vilket som spelas, det kollar man när växlingarna bryts.

Att bedöma hörbara skillnader är en psykologiska testning och måste följa sedvanliga psykologiska testkriterier.
Dvs påståendet saknar relevans. Tyvärr.

JM

Tja, om du är på det humöret så, visst. Jag förstår det, utifrån sett. Du måste dock hålla med om att det finns grader i helvetet. Enkelblint är bättre än öppet. Om testledaren upplever sig ha svårt att veta vilket läge som är vilket, så är det att närma sig det dubbelblinda. Om lyssnarna sitter och blundar och fokuserar sig helt på lyssnandet likaså. Men visst, bättre vore om man var helt säker på att lyssnarna verkligen hade noll möjlighet att veta vilket läge som motsvarar vad, tom om de försökte fuska.

Jag är som sagt inte orolig, jag har suttit där själv, men du får förstås vara det. Är det något som bekymrar mig är det just hur det kan tolkas utifrån, snarare än hur det verkligen är.

[HenrikE]

Att ha absolut gehör stör säkert om man tycker att det är störande att musiker inte spelar helt rent, d.v.s. att det nog är helt individuellt. Det beror nog också på hur falskt det spelas/sjungs. Då störs jag mer av klipp där ett aaaa plötsligt börjar klinga eee.. Nu hävdar jag inte att jag har absolut gehör men jag hör när jag tycker det klingar falskt eller inte. Och jo jag stör mig på om det klingar falskt.

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

[PekkaJohansson]

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Exakt samma reflektion gjorde jag när jag hörde inspelningen för första gången i går.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Harryup]

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

Mja, nu är mitt minne inte så bra för absoluta siffror, men kanske. Jag har åtminstone för mig att vi detekterade någon apparat som hade fallit med 0,2 dB vid 20 kHz, men det är ju inte riktigt samma sak (orsaken skulle kunna var dist), men jag är faktiskt osäker.

Och så är det inte dubbelblint utan bara enkelblint, något som jag i detta specifika fall inte är bekymrad över. Risken för informationsläckage är mycket litet, bla för att man som testledare sällan har koll på vilket som spelas, det kollar man när växlingarna bryts.

Har ni gjort det eller någon gjort det? Dvs, hör verkligen hela gruppen upp till 20kHz eller hör ni kanske 0,1 dB vid 16kHz men använder 20kHz som referens eftersom den där sjunkit 0,2?

Oavsett vilket så misstror jag ju inte resultatet att ni har hört det men det skulle förvåna mig om alla hörde skillnaden vid just 20kHz.

/Harryup

[Svante]

Har ni detekterat skillnad på 0,2 dB vid 20 kHz med minst dubbel blindstudier?

Mja, nu är mitt minne inte så bra för absoluta siffror, men kanske. Jag har åtminstone för mig att vi detekterade någon apparat som hade fallit med 0,2 dB vid 20 kHz, men det är ju inte riktigt samma sak (orsaken skulle kunna var dist), men jag är faktiskt osäker.

Och så är det inte dubbelblint utan bara enkelblint, något som jag i detta specifika fall inte är bekymrad över. Risken för informationsläckage är mycket litet, bla för att man som testledare sällan har koll på vilket som spelas, det kollar man när växlingarna bryts.

Har ni gjort det eller någon gjort det? Dvs, hör verkligen hela gruppen upp till 20kHz eller hör ni kanske 0,1 dB vid 16kHz men använder 20kHz som referens eftersom den där sjunkit 0,2?

Oavsett vilket så misstror jag ju inte resultatet att ni har hört det men det skulle förvåna mig om alla hörde skillnaden vid just 20kHz.

/Harryup

Jag tror vi kan vara ganska säkra på att ingen av oss hör 20 kHz. Diskussionen handlar som du säger om huruvida vi detekterar en apparat som har fallit med 0,2 dB vid 20 kHz. Inte om vi hör 20 kHz.

[ante_77]

Den som har perfekt gehör bör höra att ingen gitarr är perfekt stämd, förutom eventuellt lösa strängar.

[HenrikE]

Den som har perfekt gehör bör höra att ingen gitarr är perfekt stämd, förutom eventuellt lösa strängar.

Jo det vill ju till att gitarren är "rätt" stämd (dvs precis lagom mycket felstämd) så att felen sprids ut. Annars blir det lätt att vissa ackord låter rent och vissa blir skärande falska. När allt låter lite lite falskt är man hemma. Det blir bra nog för att jag inte ska störas av det.

[Jansson]

[ante_77]

Den som har perfekt gehör bör höra att ingen gitarr är perfekt stämd, förutom eventuellt lösa strängar.

Jo det vill ju till att gitarren är "rätt" stämd (dvs precis lagom mycket felstämd) så att felen sprids ut. Annars blir det lätt att vissa ackord låter rent och vissa blir skärande falska. När allt låter lite lite falskt är man hemma. Det blir bra nog för att jag inte ska störas av det.

Telecaster är ett helvete

[HenrikE]

Den som har perfekt gehör bör höra att ingen gitarr är perfekt stämd, förutom eventuellt lösa strängar.

Jo det vill ju till att gitarren är "rätt" stämd (dvs precis lagom mycket felstämd) så att felen sprids ut. Annars blir det lätt att vissa ackord låter rent och vissa blir skärande falska. När allt låter lite lite falskt är man hemma. Det blir bra nog för att jag inte ska störas av det.

Telecaster är ett helvete

Är en Telecaster besvärligare än andra gitarrer? I så fall varför?

[ YouTube ]

Bra video, enkelt och bra förklarat!

[ante_77]

Jo det vill ju till att gitarren är "rätt" stämd (dvs precis lagom mycket felstämd) så att felen sprids ut. Annars blir det lätt att vissa ackord låter rent och vissa blir skärande falska. När allt låter lite lite falskt är man hemma. Det blir bra nog för att jag inte ska störas av det.

Telecaster är ett helvete

Är en Telecaster besvärligare än andra gitarrer? I så fall varför?

[ YouTube ]

Bra video, enkelt och bra förklarat!

Ibland är en enkel förklaring inte helt korrekt. Fast den är ju enkel åtminstone.
Rent matematiskt så stämmer det han säger. Men det är många saker som är isväggen för den sanningen.
Trycker du ner strängen i mitten av strängens längd, dvs 12:e bandet, så får du en liten extra spänning på strängen, vilket gör att den kan bli något ljusare.

Truetemperament kan man googla på och en hel del andra saker, om man nu har lust.

Edit: telecastern är ett yxbygge och en dålig konstruktion helt enkelt

[HenrikE]

Telecaster är ett helvete

Är en Telecaster besvärligare än andra gitarrer? I så fall varför?

[ YouTube ]

Bra video, enkelt och bra förklarat!

Ibland är en enkel förklaring inte helt korrekt. Fast den är ju enkel åtminstone.
Rent matematiskt så stämmer det han säger. Men det är många saker som är isväggen för den sanningen.
Trycker du ner strängen i mitten av strängens längd, dvs 12:e bandet, så får du en liten extra spänning på strängen, vilket gör att den kan bli något ljusare.

Truetemperament kan man googla på och en hel del andra saker, om man nu har lust.

Självklart, en enkel förklaring av något komplicerat är ju oftast enkel för att man inte berättar hela sanningen. Man hinner inte mycket på 4 minuter, men jag tyckte det var en bra start på en nivå som väldigt många kan följa. Börjar man med för mycket detaljer direkt förvirrar man bara folk och får dem att tappa intresset.
Jag undrar fortfarande om och hur en Telecaster skiljer sig från andra gitarrer.. EDIT sorry nu såg jag svaret

[Ogjort]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

[HenrikE]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

Håller med fullständigt!

[Piotr]

Ser också absolut gehör som något kopplat till en referens med stor exakthet.

Tonsäker i utövande eller hörande kan existera utan absolut gehör... och med tämligen dålig koll på någon referens.

Farsan kunde ta ett helt ostämt stränginstrument och skruva till ett E just like that. Själv är jag chanslös på en sådan manöver.

Dock så har jag haft låtar i huvudet sedan 80-talet som jag inte hört på årtionden.. nynnat låten för mig själv och tagit fram den på spotify eller liknande och då har jag haft rätt tonart. Så lite av det där har jag i mig iaf.

Skramlar med div. sträng och blåsinstrument som glad amatör.

[Chaconne]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

[Chaconne]

Att ha absolut gehör stör säkert om man tycker att det är störande att musiker inte spelar helt rent, d.v.s. att det nog är helt individuellt. Det beror nog också på hur falskt det spelas/sjungs. Då störs jag mer av klipp där ett aaaa plötsligt börjar klinga eee.. Nu hävdar jag inte att jag har absolut gehör men jag hör när jag tycker det klingar falskt eller inte. Och jo jag stör mig på om det klingar falskt.

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Även jag är böjd att hålla mig. Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

[JM]

Läs....
Prof Diana Deutsch o kollegor har producerat många banbrytande forskningsresultat.
Gillar studien där hon visar att barn som börjar träna musik för 5 års ålder får nästa alltid absolut pich om de pratar mandarin hemma.

http://deutsch.ucsd.edu/psychology/pages.php?i=215

JM

[hifikg]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

Så har jag förstått att många har det, är det en tillgång eller ett "handikapp"? Jobbar man med musik bör det vara bra, gissar jag, men om man bara vill njuta till fullo?

[DVD-ai]

Jag avskyr när det är falskt i sammanhang när det INTE ska vara det...
Och kan uppskatta falskhet som ren jävulskap i sammanhang där det gör sig rätt, just för att det är fel på rätt sätt

Avskyr program som t.ex. Idol och egentligen alla tillfällen där jag behöver lyssna på falskspelande eller sjungande personer...
Det är för mig mycket svårt att bortse från falskheten, den är där och tar över allt... och oftast vid live uppträdanden så är den där mer eller mindre helt naturligt, det blir fel ibland även bland bra musiker

Jag har ingen skolning i instrument så kan inte översätta frekvenser till toner i G eller E osv...
Men jag vet hur en ton låter som jag har hört tidigare och vad som harmoniserar med denna, jag själv upplever att jag hör dessa saker oerhört tydligt och nästan slaktande av musikupplevelse i vissa fall.
Dock så är det inte värre än att jag mitt i alltihoppa har en ganska bra förmåga att helt enkelt välja att bortse från saker, bla detta med falskhet i dom doser som kan accepteras gå "under radarn" för att helheten är tillräckligt eller rent av mycket bra

[HenrikE]

Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

Mycket klokt råd! Har hört henne live en gång, 2013 i Brunnby kyrka. Det var bara Janine med sin violin och hennes pappa på cembalo och orgel. Utan tvekan en av de absolut bästa konserterna jag har varit på!

[rotel2]

Du behöver varken vara rädd eller orolig för din egen del!

Det är med all säkerhet endast ett par få procent på detta forum som överhuvudtaget hör 20kHz!

[Chaconne]

Gå gärna och se Janine live om du inte har gjort det.

Mvh

Mycket klokt råd! Har hört henne live en gång, 2013 i Brunnby kyrka. Det var bara Janine med sin violin och hennes pappa på cembalo och orgel. Utan tvekan en av de absolut bästa konserterna jag har varit på!

Låter som en höjdare! Såg henne på Konserthuset för en tid sedan och funderar på att gå på Berwaldhallen i maj. Antar att du hört hennes Tchaikovsky och Beethoven?

Mvh

[Chaconne]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

Så har jag förstått att många har det, är det en tillgång eller ett "handikapp"? Jobbar man med musik bör det vara bra, gissar jag, men om man bara vill njuta till fullo?

För det mesta ett handikapp, men lyssnar jag på någon som verkligen vet vad de pysslar med en tillgång.

Mvh

[Chaconne]

Det finns en dokumentär om en pianostämmare i Wien som är väldigt intressant, den heter Pianomania och rekommenderas om ni inte sett den. Medverkande är Lang Lang, Alfred Brendel och Pierre-Laurent Aimard. Stämning på en helt ny nivå ; )

Mvh

[Bill50x]

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Jag störs, men bara ibland, av falskspel. Ibland spelar man ju falskt med vilje, bara för att skapa en medveten disharmoni. En del tex sjunger falskt för att skapa en speciell känsla, andra för att de inte kan annat men det blir ändå känslosamt och "rätt". Håkan från Göteborg tex.

När det gäller de fyra årstiderna, jag är inte så säker på att Janine är så mycket bättre än Fabio i det avseendet. Nu är jag ingen musiker och kan givetvis förföras med annat än exakta toner men jag tycker nog ändå att Fabio Biondi är bland de bättre tolkningarna. Även Amadine Beyer gör en fantastisk tolkning men i sin helhet blir det hela lite syntetiskt. Detsamma gäller Enrico Onofri som är lite ojämn, vissa delar är riktigt bra, andra inte. Samma gäller Nigel Kennedy som var som bäst på sista genrepet i det programmet som handlade om just honom och de fyra årstiderna. I den slutliga versionen som sändes i sin helhet var hela framförandet betydligt lamare. Men kanske mer tonsäkert och korrekt - men tyvärr inte lika spännande och med den smittande spelglädjen. För min del är jag i det sammanhanget glad för att jag inte störs av eventuella fel i tonhöjd och liknande.

/ B

[bensnake]

Jag har förmågan att identifiera random toner från random tonalstrare samt frambringa önskad ton medelst sångrösten. På svängningen när. Utom vid svår förkylning samt vid bakfylla (pågående berusning på rimlig nivå är emellertid inget hinder).

I unga år upptäckte jag att jag kunde identifiera vilka tangenter som slogs an på pianot samt vilken tonart ett visst musikstycke framfördes i. Detta utvecklades till att även omfatta akustisk gitarr. Detta går dock att träna upp, har jag förstått. Varje ton och ackord alstrar olika övertoner och har olika klangstrukturer som ett tränat öra ska kunna identifiera, även om man inte har absolut gehör. Ett C-dur klingar helt enkelt annorlunda än ett D-dur, oaktat skillnaden i frekvens. Senare upptäckte jag att jag också kunde identifiera sinustoner. Detta är av förklarliga skäl betydligt svårare att träna sig till så jag antar att jag har någon form av absolut gehör.

När jag ska frambringa en ton, hör jag den i huvudet, oftast som en pianoton men jag varierar mig. Även en 'inre' gitarrton eller från en 440 stämgaffel funkar fint. Oftast utgår jag från just 440-A och transponerar sedan uppåt eller nedåt till önskad ton men alla toner inom oktaven kan jag 'höra inne i huvudet'.

När jag hör en låt på radion, hör jag vilken tonart den spelas i samt vilka ackord den består av. Ofta vet jag även i förväg vilka ackord som ska följa men det är nog en sjuka orsakad av eget spelande/låtskrivande samt att mycket av radiomusiken är tämligen förutsägbar.

Jag skulle säga att det är en tillgång på alla plan utom i ett fall; jag störs av om bandet ändrar tonart live, t.ex. sänker en halv- eller helton på grund av åldrad sångare. Eller om vi i coverbandet frångår originaltonarten på grund av att sångaren inte fixar omfånget. Vissa omtransponeringar är dock mer uthärdliga än andra. Att transponera ned från B-moll till A-moll kan ställa till det rejält i sinnet medan en sänkning från diss-moll till ciss-moll funkar betydligt bättre. Fan vet varför. Ackord med pianots svarta tangenter som grundtoner är mer förlåtande att transponera mellan, verkar det mig.

Sen kan jag också tycka att det är synd att jag inte lärt mig läsa noter klokt. Tack vare mitt gehör, har jag kunnat kosta på mig att vara lite lat.

Så sjuk är jag.

Edit: Roligast med denna förmåga är att kunna lira en låt på piano eller gura utan att ha tränat. Det räcker med att jag har lyssnat på låten tillräckligt för att ha den i huvudet. Sen är det bara att köra.

[ante_77]

Jag har förmågan att identifiera random toner från random tonalstrare samt frambringa önskad ton medelst sångrösten. På svängningen när. Utom vid svår förkylning samt vid bakfylla (pågående berusning på rimlig nivå är emellertid inget hinder).

I unga år upptäckte jag att jag kunde identifiera vilka tangenter som slogs an på pianot samt vilken tonart ett visst musikstycke framfördes i. Detta utvecklades till att även omfatta akustisk gitarr. Detta går dock att träna upp, har jag förstått. Varje ton och ackord alstrar olika övertoner och har olika klangstrukturer som ett tränat öra ska kunna identifiera, även om man inte har absolut gehör. Ett C-dur klingar helt enkelt annorlunda än ett D-dur, oaktat skillnaden i frekvens. Senare upptäckte jag att jag också kunde identifiera sinustoner. Detta är av förklarliga skäl betydligt svårare att träna sig till så jag antar att jag har någon form av absolut gehör.

När jag ska frambringa en ton, hör jag den i huvudet, oftast som en pianoton men jag varierar mig. Även en 'inre' gitarrton eller från en 440 stämgaffel funkar fint. Oftast utgår jag från just 440-A och transponerar sedan uppåt eller nedåt till önskad ton men alla toner inom oktaven kan jag 'höra inne i huvudet'.

När jag hör en låt på radion, hör jag vilken tonart den spelas i samt vilka ackord den består av. Ofta vet jag även i förväg vilka ackord som ska följa men det är nog en sjuka orsakad av eget spelande/låtskrivande samt att mycket av radiomusiken är tämligen förutsägbar.

Jag skulle säga att det är en tillgång på alla plan utom i ett fall; jag störs av om bandet ändrar tonart live, t.ex. sänker en halv- eller helton på grund av åldrad sångare. Eller om vi i coverbandet frångår originaltonarten på grund av att sångaren inte fixar omfånget. Vissa omtransponeringar är dock mer uthärdliga än andra. Att transponera ned från B-moll till A-moll kan ställa till det rejält i sinnet medan en sänkning från diss-moll till ciss-moll funkar betydligt bättre. Fan vet varför. Ackord med pianots svarta tangenter som grundtoner är mer förlåtande att transponera mellan, verkar det mig.

Sen kan jag också tycka att det är synd att jag inte lärt mig läsa noter klokt. Tack vare mitt gehör, har jag kunnat kosta på mig att vara lite lat.

Så sjuk är jag.

Edit: Roligast med denna förmåga är att kunna lira en låt på piano eller gura utan att ha tränat. Det räcker med att jag har lyssnat på låten tillräckligt för att ha den i huvudet. Sen är det bara att köra.

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.
När du nämner att ackorden klingar olika, så har jag inte tänkt på det förr. Men du har faktiskt rätt.
Det jag kommer ihåg från barnsben är The Final Countdown. När man spelade den i rätt tonart så var det ett helt annan klang. Det lät inte bra om man transponerade den, helt enkelt.

Jag har ett relativt gehör som faktiskt har blivit mycket sämre med åren, hur det nu är möjligt. Kanske p.g.a jag inte spelar så ofta?

[bensnake]

Det jag kommer ihåg från barnsben är The Final Countdown. När man spelade den i rätt tonart så var det ett helt annan klang. Det lät inte bra om man transponerade den, helt enkelt.

Exakt! Måste avlyssnas i F#-moll (som för övrigt är en 'snygg' tonart klangmässigt när man improviserar på pianot. Bättre 'spänst' än t.ex. E-moll. Ackordföljden F#-moll, D-dur, E-dur klingar vackrare än E-moll, C-dur, D-dur, trots att de inbördes intervallen mellan ackorden är desamma). Synthslingan har jag inbyggd i huvudet. Fel tonart skapar disharmoni i medvetandet... Såg dem senast -88 i Tipshallen i Jönköping. Då körde de i originaltonarten. Frågan är om Joey fixar det idag. Låten innehåller rätt höga passager för en åldrad hårdrockare...

[Bill50x]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

[bensnake]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

Jag må ha bra gehör men den kontexten är jag inte riktigt med på. Klaga på ljudet men inte kunna beskriva hur musiken förmedlas? Eventuell ironi gick mig förbi.

[Bill50x]

Mest synd är det om dem som har ett bra gehör men varken kan sjunga eller spela.

Nej, det är mest synd om oss som inte har ett absolut gehör OCH varken kan sjunga eller spela. Jag är bara sååå avis på tex bensnake. Tänk er att bara kunna klaga på ljudet i en stereo, inte att kunna beskriva hur den förmedlar musik!

/ B

Jag må ha bra gehör men den kontexten är jag inte riktigt med på. Klaga på ljudet men inte kunna beskriva hur musiken förmedlas? Eventuell ironi gick mig förbi.

Sorry, uttryckte mig lite klumpigt här. Vad vi töndöva utövare utan gehör kan göra är bara att kommentera ljudet vi hör. Vi kan inte avgöra om det som en anläggning gör handlar om att förmedla musik, i motsats till hur den låter. För även om anläggningen tex fallerar i avseende på frekvensgång i jämförelse med en annan anläggning så kanske den ändå förmedlar musiken bättre. Men för att fatta detta är det ju bra om man tex har ett bra gehör, som du.

Ingen ironi, bara klumpigt skrivet.

Mvh / B

[bensnake]

Sorry, uttryckte mig lite klumpigt här. Vad vi töndöva utövare utan gehör kan göra är bara att kommentera ljudet vi hör. Vi kan inte avgöra om det som en anläggning gör handlar om att förmedla musik, i motsats till hur den låter. För även om anläggningen tex fallerar i avseende på frekvensgång i jämförelse med en annan anläggning så kanske den ändå förmedlar musiken bättre. Men för att fatta detta är det ju bra om man tex har ett bra gehör, som du.

Ingen ironi, bara klumpigt skrivet.

Mvh / B

Aha! Jag är med. Nackdelen med att ha denna förmåga är också att man tenderar att bli lite styv i korken inför sig själv. Detta har jag insett alldeles nyligen. Jag är så mentalt säker på de uppenbara alternativt subtila skillnader jag tycker mig uppfatta vid öppna lyssningar, att jag måhända bortser från de suggestionseffekter som föreligger. Kanske uppfattar jag den grövre kabeln som en bättre länk just därför att den är... Grov? Jag har aldrig gjort något seriöst, kontrollerat och nivåkalibrerat blindtest. Det vore kul att göra. Sen är det ju inte ekvivalent att ha absolut tonalt gehör med att med säkerhet kunna identifiera och definiera alla sorters ljudliga (nivå)skillnader i frekvensgång som föreligger mellan skilda system.

[Svante]

Begreppsförvirrad påstår jag att "absolut gehör" avser förmågan att ange tonhöjd (eller frambringa) utan referens.

En sällsynt förmåga som om den inlärts vid farmors felstämda piano sannolikt kommer bli en eländig belastning när man hamnar
i sammanhang där instrumenten är korrekt stämda enligt gällande praxis.

Men det har väldigt lite att göra med huruvida men kan detektera "falska" toner eller inte i ett sammanhang.
Det behöver man inte alls ha absolut gehör för att kunna.

Ja, jag har samma uppfattning. Absolut gehör är att utan tillgång till yttre referens kunna avgöra vilken ton som spelas. Möjligen kan man kräva mer än 50 cents noggrannhet (vilket min definition antyder), frågan är då bara hur noga man ska kunna avgöra en tonhöjd, hur många cent fel får det bli för att det fortfarande ska anses rätt.

En alternativ definition kunde vara att kunna stämma ett instrument med en viss noggrannhet.

Att kunna avgöra om någon spelar falskt borde väl snarast kallas relativt gehör, eller bara gehör.

[PerStromgren]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

[sprudel]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Tror jag inte, men skolning och träning.

[bensnake]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Nej. Detta går att träna upp. Tror jag. Se mitt resonemang om toner och ackord och deras olika 'klanger'. Samma sak med akgura.

[Chaconne]

Det behövs inte absolut gehör för att störas av falskspel. För mig är det otroligt irriterande om musiker spelar småfalskt. Extra illa är det om det är stråkmusik, förmodligen eftersom jag själv spelar viola och har spelat i amatörorkester. Inspelningen av fyra årstiderna med Fabio Biondi som har varit uppe här är ett bra exempel. Helt onjutbar! Jo jag vet att han räknas som toppklass.. Men jämför med hur tex Janine Jansen spelar samma stycke!

Jag störs, men bara ibland, av falskspel. Ibland spelar man ju falskt med vilje, bara för att skapa en medveten disharmoni. En del tex sjunger falskt för att skapa en speciell känsla, andra för att de inte kan annat men det blir ändå känslosamt och "rätt". Håkan från Göteborg tex.

När det gäller de fyra årstiderna, jag är inte så säker på att Janine är så mycket bättre än Fabio i det avseendet. Nu är jag ingen musiker och kan givetvis förföras med annat än exakta toner men jag tycker nog ändå att Fabio Biondi är bland de bättre tolkningarna. Även Amadine Beyer gör en fantastisk tolkning men i sin helhet blir det hela lite syntetiskt. Detsamma gäller Enrico Onofri som är lite ojämn, vissa delar är riktigt bra, andra inte. Samma gäller Nigel Kennedy som var som bäst på sista genrepet i det programmet som handlade om just honom och de fyra årstiderna. I den slutliga versionen som sändes i sin helhet var hela framförandet betydligt lamare. Men kanske mer tonsäkert och korrekt - men tyvärr inte lika spännande och med den smittande spelglädjen. För min del är jag i det sammanhanget glad för att jag inte störs av eventuella fel i tonhöjd och liknande.

/ B

Kul att du hittat versioner som du gillar. Fabios tolkning spricker tyvärr för mig pga brist på teknik och att det är på tok för surt för min smak.

Mvh

[Svante]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Jag skulle säga att om man kan höra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano så har man absolut gehör. Det kompliceras dock lite av att det blir olika fingersättningar i olika tonarter och att man möjligen kan känna igen svårigheter i vissa tonarter och därigenom identifiera tonarten, men om man gör experimentet med "transpose-knappen" på ett elpiano så är det så. Per definition, eller per min definition av absolut gehör iaf.

[DQ-20]

Krävs absolut gehör för att avgöra vilken tonart en melodi spelas i på ett piano?

Nej, man kan fuska på olika sätt. Först kan man tar reda på om det är dur eller moll. Om man är van notbunden sångare kan man sedan sjunga grundtonen och "känna" tonen i halsen. Om man sedan vet vad en "rimlig" tonart är så brukar man kunna gissa rätt även utan absolut gehör. Att "mäta" med stämbanden fungerar oftast på en halvnot när - i alla fall för mig. Absolut gehör är som sagt mycket ovanligt även bland professionella musiker som måste intonera hela tiden (t.ex. sångare och stråkar). De flesta tycker att det låter falskt först när de hör intervaller. Dåligt intonerade stråkar är för övrigt det värsta jag vet.

/DQ-20

[HenrikE]

Kul att du hittat versioner som du gillar. Fabios tolkning spricker tyvärr för mig pga brist på teknik och att det är på tok för surt för min smak.

Kan bara hålla med, Fabio spelar som om han är förbannad. Angående din tidigare fråga så har jag inte hört de styckena med Jansen, men ska definitivt kolla upp dem. Tack för tipsen!

[petersteindl]

Jag har en massa olika inspelningar av årstiderna. Jag har även Fabio Biondi på OPUS 111 som jag aldrig gillat.

Mina favoriter är 2 olika utgåvor med Giuliano Carmignola. Den ena är originalet på DIVOX Antiqua och den andra på Brilliant Classics som är en 3-CD SET som är en licensutgåva från Divox.





Han har även gjort en inspelning på SONY.



Finns en video på tuben.



Med vänlig hälsning
Peter

[hifikg]

Anne Akiko Meyers tycker jag gnider sig igenom årstiderna rätt okej hon med



http://www.hdtracks.com/the-four-seasons-the-vivaldi-album

[sportbilsentusiasten]

Jag har förmågan att identifiera random toner från random tonalstrare samt frambringa önskad ton medelst sångrösten. På svängningen när. Utom vid svår förkylning samt vid bakfylla (pågående berusning på rimlig nivå är emellertid inget hinder).

I unga år upptäckte jag att jag kunde identifiera vilka tangenter som slogs an på pianot samt vilken tonart ett visst musikstycke framfördes i. Detta utvecklades till att även omfatta akustisk gitarr. Detta går dock att träna upp, har jag förstått. Varje ton och ackord alstrar olika övertoner och har olika klangstrukturer som ett tränat öra ska kunna identifiera, även om man inte har absolut gehör. Ett C-dur klingar helt enkelt annorlunda än ett D-dur, oaktat skillnaden i frekvens. Senare upptäckte jag att jag också kunde identifiera sinustoner. Detta är av förklarliga skäl betydligt svårare att träna sig till så jag antar att jag har någon form av absolut gehör.

När jag ska frambringa en ton, hör jag den i huvudet, oftast som en pianoton men jag varierar mig. Även en 'inre' gitarrton eller från en 440 stämgaffel funkar fint. Oftast utgår jag från just 440-A och transponerar sedan uppåt eller nedåt till önskad ton men alla toner inom oktaven kan jag 'höra inne i huvudet'.

När jag hör en låt på radion, hör jag vilken tonart den spelas i samt vilka ackord den består av. Ofta vet jag även i förväg vilka ackord som ska följa men det är nog en sjuka orsakad av eget spelande/låtskrivande samt att mycket av radiomusiken är tämligen förutsägbar.

Jag skulle säga att det är en tillgång på alla plan utom i ett fall; jag störs av om bandet ändrar tonart live, t.ex. sänker en halv- eller helton på grund av åldrad sångare. Eller om vi i coverbandet frångår originaltonarten på grund av att sångaren inte fixar omfånget. Vissa omtransponeringar är dock mer uthärdliga än andra. Att transponera ned från B-moll till A-moll kan ställa till det rejält i sinnet medan en sänkning från diss-moll till ciss-moll funkar betydligt bättre. Fan vet varför. Ackord med pianots svarta tangenter som grundtoner är mer förlåtande att transponera mellan, verkar det mig.

Sen kan jag också tycka att det är synd att jag inte lärt mig läsa noter klokt. Tack vare mitt gehör, har jag kunnat kosta på mig att vara lite lat.

Så sjuk är jag.

Edit: Roligast med denna förmåga är att kunna lira en låt på piano eller gura utan att ha tränat. Det räcker med att jag har lyssnat på låten tillräckligt för att ha den i huvudet. Sen är det bara att köra.

Jag hör bara när det är falskt, inte tonart eller annat..
Men förmågan att höra en låt o sedan kunna spela den är nog ganska vanligt, jag kan det tex. Man behöver nog inte vara så värst musikalisk för det, jag är ganska medioker.

[sportbilsentusiasten]

Jag fascineras ständigt över att många inte hör att det är falskt. Jag mår fysiskt illa vid program som idol och melodifestivalen medan andra njuter till fullo....

Mvh

Intressant att fler har problemet att kroppen reagerar okontrollerat. Hade det på känn.
Jag ser dock på Idol o Mello ändå, men mutar ljudet om någon sjunger falskt.

[Magnuz]

Det jag kommer ihåg från barnsben är The Final Countdown. När man spelade den i rätt tonart så var det ett helt annan klang. Det lät inte bra om man transponerade den, helt enkelt.

Exakt! Måste avlyssnas i F#-moll (som för övrigt är en 'snygg' tonart klangmässigt när man improviserar på pianot. Bättre 'spänst' än t.ex. E-moll. Ackordföljden F#-moll, D-dur, E-dur ...

Tror du tappade ett Bm.

[ChristianAndersson]

"Är absolut gehör medfött?"

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/916827?programid=5082