Moderator: Redaktörer
darkg skrev:Jag gissar pga hörsägen att inmatad toppeffekt i diskanten kan matcha om inte överskrida den i basen.
Nattlorden skrev:Effekten behövs för att fixa full utstyrning när sådan finns i musikmaterialet, det kan lika väl vara vara till diskanten som till boomern. Hur stor del av den effekten som används rent statistiskt över tiden ser jag som irrelevant.... Skulle man välja att använda lägre effekt beroende på en sådan analys, så kommer man att införa toppklippning istället. Det vore som att begränsa sig till att spela på en 5W-förstärkare för att man inte använder mer i snitt... även om det finns toppar i musiken som behöver 500W när de kommer.
RogerGustavsson skrev:Det är delvis beroende på de olika registrens känslighet/effektivitet. Delning vid 2.5 kHz borde kräva ungefär samma effekt över som under den frekvensen. Om man har stora korrektioner typ bashöjning, kan de sluka effekt. Det beror också lite på musiktypen och vid vilken ljudnivå man lyssnar. Fullt drag vid högre frekvenser kan vara en öronplågare.
Tangband skrev:Jag kommer att kolla hur vanligt i praktiken det är med mycket energi i diskanten, vid normal musik.
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Det är delvis beroende på de olika registrens känslighet/effektivitet. Delning vid 2.5 kHz borde kräva ungefär samma effekt över som under den frekvensen. Om man har stora korrektioner typ bashöjning, kan de sluka effekt. Det beror också lite på musiktypen och vid vilken ljudnivå man lyssnar. Fullt drag vid högre frekvenser kan vara en öronplågare.
Jo visst spelar känsligheten hos elementet stor roll.
Men... tittar man på denna högtalare, en Adam a7x så har den 100 watt rms för boomern, och 50 watt rms för tweetern.
Men tweetern kanske har ett antal dB högre känslighet än boomern ?
Frekvenssvar: 42Hz - 50kHz
Maximal SPL @ 1m: > 114dB (per par)
Crossover-frekvens: 2500Hz
Mid-woofer-storlek: 175 mm
Mid-woofer röstspole: 38 mm
Mid-woofer kottmaterial: kol / Rohacell / glasfiber
Tweeter Typ: X-ART
Tweetermembranområde: 4 '' ² / 2420mm ²
Mid-Woofer-förstärkare: PWM
Power RMS / Music: 100W / 150W
Tweeterförstärkare: Klass A / B
Power RMS / Music: 50W / 75W
Höghylla EQ> 5 kHz: ± 6 dB
Låghylla EQ ± 6 dB
Tweeterförstärkning: ± 4 dB
Ingångskontakter: XLR / RCA
Ingångsimpedans: 30 KOhm
Magnetiskt skärmad: Nej
Mått (H x B x D): 13,5 '' x 8 '' x 11 '' / 337mm x 201mm x 280mm
Nattlorden skrev:Drive unit – Low Frequency (LF): 6.5”/150mm Super Linear with 75mm/3″ voice coil (SB75-150SL 8 Ohm)
Känslighet 85dB
Drive unit – High Frequency (HF): 1”/25mm dual suspension Soft Dome (SH25-76S 6 Ohm)
Känslighet 91,5dB
Almen skrev:Jo, men då är det fortfarande medeleffekt du pratar om. Som flera redan påpekat, det är toppeffekten som är intressant i sammanhanget.
JB skrev:Jag har aktivt delade DIY högtalare som frontar till mitt hemmabiosystem som jag delar vid 2500 hz. Drivningen består av ett A500 steg till diskanterna och ett likadant A500 steg till basarna, och jag måste spela väldigt högt för att VU-mätarna på diskantsteget ska ge något utslag överhuvudtaget när jag spelar musik. Nu kan man ju inte räkna ut någon exakt effektfördelning baserat på detta, men det syns tydligt att basarna slukar betydligt mer effekt än diskanterna iaf.
goat76 skrev:Är headroom en myt?
När jag bytte till en starkare förstärkare fick jag känslan av att det blev ett mer lugn i ljudet, kanske var det andra kvaliteer som visade sig än bara styrka?
Nattlorden skrev:goat76 skrev:Är headroom en myt?
När jag bytte till en starkare förstärkare fick jag känslan av att det blev ett mer lugn i ljudet, kanske var det andra kvaliteer som visade sig än bara styrka?
Nej, du slipper dist pga klippning om du har mer effekt. Och om du slipper ladda ur nätdelen i effektintensiva passager så ger det ytterligare.
JM skrev:Det är amplituden på det skapade ljudet i luft som avgör energibehovet.
Iso-phon kurvor visar indirekt att lägsta basen kräver mer energi för samma upplevda ljudtryck än diskanten.
Men är amplituden lika i basen och diskanten?
JM
Johan_Lindroos skrev:Har fredagskvällen börjat tidigt ikväll?
goat76 skrev:Nattlorden skrev:goat76 skrev:Är headroom en myt?
När jag bytte till en starkare förstärkare fick jag känslan av att det blev ett mer lugn i ljudet, kanske var det andra kvaliteer som visade sig än bara styrka?
Nej, du slipper dist pga klippning om du har mer effekt. Och om du slipper ladda ur nätdelen i effektintensiva passager så ger det ytterligare.
Då är det väl bara att se till så att man har bra med headroom för allt/alla element och vara noga med att kolla upp att nätdelen är nog kraftfull, så är man i hamn.
Nattlorden skrev:goat76 skrev:Nattlorden skrev:
Nej, du slipper dist pga klippning om du har mer effekt. Och om du slipper ladda ur nätdelen i effektintensiva passager så ger det ytterligare.
Då är det väl bara att se till så att man har bra med headroom för allt/alla element och vara noga med att kolla upp att nätdelen är nog kraftfull, så är man i hamn.
Japp, sikta på 2kW så är det lugnt.1kW kan funka, men då börjar man knapra på toleranserna.
JM skrev:Det är amplituden på det skapade ljudet i luft som avgör energibehovet.
Iso-phon kurvor visar indirekt att lägsta basen kräver mer energi för samma upplevda ljudtryck än diskanten.
Men är amplituden lika i basen och diskanten?
JM
Tangband skrev:Nattlorden skrev:goat76 skrev:
Då är det väl bara att se till så att man har bra med headroom för allt/alla element och vara noga med att kolla upp att nätdelen är nog kraftfull, så är man i hamn.
Japp, sikta på 2kW så är det lugnt.1kW kan funka, men då börjar man knapra på toleranserna.
Detdär låter som reklambladet från Crown som följde med mitt Crown xli1500.
Deras tabeller förespråkar rätt höga effektbehov.
jansch skrev:JM skrev:Det är amplituden på det skapade ljudet i luft som avgör energibehovet.
Iso-phon kurvor visar indirekt att lägsta basen kräver mer energi för samma upplevda ljudtryck än diskanten.
Men är amplituden lika i basen och diskanten?
JM
Det där blev väl inte riktig rätt......
.....eller motsäger du dig själv?
Menar du amplituden på luftmolekyler eller amplitud i form av tryckförändring....eller nåt annat? Jag fattar inte.
Fundera på hur en fyrkantvåg skulle "se ut" som ljud.....
Tangband skrev:Vad jag kan konstatera, är att toppnivån under 2,5 kHz är kring 13 dB högre än toppnivån över 2,5 kHz.
Nattlorden skrev:Tangband skrev:Vad jag kan konstatera, är att toppnivån under 2,5 kHz är kring 13 dB högre än toppnivån över 2,5 kHz.
Fast du kan ska kika på modern syntetisk musik snarare än klassisk akustisk.....
petersteindl skrev:Vad har rummet med din frågeställning att göra? Det enda du behöver veta är spektralinnehållet i musiken och ta reda på var topparna finns och vilken spänningsnivå de har. Du frågar ju inte på absolutvärde utan på förhållandet mellan bas och diskant eller snarast högsta peak i LP-delen och högsta peak i HP-delen. Jazz med trummor och cymbaler kanske ger annat resultat än det du fått fram?
Jag har gjort sådana mätningar på 70/80-talet och funnit att jag hade en del skivor med ljud vid 20 kHz som gick i taket så att säga.
Med vänlig hälsning
Peter
goat76 skrev:Det sätt som ger mest precist resultat för att se topparna borde väl vara så enkelt som att bara köra några MasVis analyser istället?
Eftersom man i sitt ljudsystem gärna vill kunna spela precis all typ av musik oavsett hur konstig balansen det än må vara i någon specifik låt, så bör man väl anpassa sig efter ”wurst case scenario”, och inte bara efter ett genomsnitt av ”fina inspelningar”.
petersteindl skrev:Vad har rummet med din frågeställning att göra? Det enda du behöver veta är spektralinnehållet i musiken och ta reda på var topparna finns och vilken spänningsnivå de har. Du frågar ju inte på absolutvärde utan på förhållandet mellan bas och diskant eller snarast högsta peak i LP-delen och högsta peak i HP-delen. Jazz med trummor och cymbaler kanske ger annat resultat än det du fått fram?
Jag har gjort sådana mätningar på 70/80-talet och funnit att jag hade en del skivor med ljud vid 20 kHz som gick i taket så att säga.
Med vänlig hälsning
Peter
petersteindl skrev:Vad har rummet med din frågeställning att göra? Det enda du behöver veta är spektralinnehållet i musiken och ta reda på var topparna finns och vilken spänningsnivå de har. Du frågar ju inte på absolutvärde utan på förhållandet mellan bas och diskant eller snarast högsta peak i LP-delen och högsta peak i HP-delen. Jazz med trummor och cymbaler kanske ger annat resultat än det du fått fram?
Jag har gjort sådana mätningar på 70/80-talet och funnit att jag hade en del skivor med ljud vid 20 kHz som gick i taket så att säga.
Med vänlig hälsning
Peter
hcl skrev:
Föreslår även att test med körmusik.
Tangband skrev:petersteindl skrev:Vad har rummet med din frågeställning att göra? Det enda du behöver veta är spektralinnehållet i musiken och ta reda på var topparna finns och vilken spänningsnivå de har. Du frågar ju inte på absolutvärde utan på förhållandet mellan bas och diskant eller snarast högsta peak i LP-delen och högsta peak i HP-delen. Jazz med trummor och cymbaler kanske ger annat resultat än det du fått fram?
Jag har gjort sådana mätningar på 70/80-talet och funnit att jag hade en del skivor med ljud vid 20 kHz som gick i taket så att säga.
Med vänlig hälsning
Peter
Tja, mätningen har förstås brister.![]()
Jag var även nyfiken hur hög ljudnivån akustiskt var i dB, det jag upplever som högt osv från en enda högtalare. Det visade sig att ljudnivån var lägre än jag trodde. Det behövs inte många watt om man bor i lägenhet, kör aktivt , har ett mindre rum och om väggarna är gjorda av hårt material.
Tangband skrev:hcl skrev:
Föreslår även att test med körmusik.
Det kommer...
petersteindl skrev:Upplysningsvis kan jag säga att om du mäter i lyssningsposition med rundkännande mikrofon så är du inte i närheten av att mäta energiinnehållet i programmaterialet såvida din högtalare inte är rak på totalt utstrålad energi upp till 20 kHz samt att dämpningen i rummet är konstant med frekvens. Du mäter inte det som går in i slutstegen eller det som går ut från slutstegen. Dock är det just det som är intressant om du vill ta reda på programmaterialets spektrala energiinnehåll gällande toppvärde.
Jag rekommenderar att du även gör mätningar elektroniskt före slutsteg.
Med vänlig hälsning
Peter
Tangband skrev:petersteindl skrev:Upplysningsvis kan jag säga att om du mäter i lyssningsposition med rundkännande mikrofon så är du inte i närheten av att mäta energiinnehållet i programmaterialet såvida din högtalare inte är rak på totalt utstrålad energi upp till 20 kHz samt att dämpningen i rummet är konstant med frekvens. Du mäter inte det som går in i slutstegen eller det som går ut från slutstegen. Dock är det just det som är intressant om du vill ta reda på programmaterialets spektrala energiinnehåll gällande toppvärde.
Jag rekommenderar att du även gör mätningar elektroniskt före slutsteg.
Med vänlig hälsning
Peter
Tack för tipset.
Mina högtalare är ganska raka on axis , med sinussvep eller puls. Även off axis i 30 graders vinkel .
Väggarna förstärker säkerligen en del i det lägre registret
petersteindl skrev:Upplysningsvis kan jag säga att om du mäter i lyssningsposition med rundkännande mikrofon så är du inte i närheten av att mäta energiinnehållet i programmaterialet såvida din högtalare inte är rak på totalt utstrålad energi upp till 20 kHz samt att dämpningen i rummet är konstant med frekvens. Du mäter inte det som går in i slutstegen eller det som går ut från slutstegen. Dock är det just det som är intressant om du vill ta reda på programmaterialets spektrala energiinnehåll gällande toppvärde.
Jag rekommenderar att du även gör mätningar elektroniskt före slutsteg.
Med vänlig hälsning
Peter
Tangband skrev:goat76 skrev:Det sätt som ger mest precist resultat för att se topparna borde väl vara så enkelt som att bara köra några MasVis analyser istället?
Eftersom man i sitt ljudsystem gärna vill kunna spela precis all typ av musik oavsett hur konstig balansen det än må vara i någon specifik låt, så bör man väl anpassa sig efter ”wurst case scenario”, och inte bara efter ett genomsnitt av ”fina inspelningar”.
Kan man se vid vilka frekvenser topparna är i en masvis-analys ? Om så är fallet- klart intressant.
RogerGustavsson skrev:Tangband, visar dina mätningar verkligen toppvärdena? Det liknar inte det man sett tidigare i div. tidskrifter. Vilka program kan man använda för att se toppvärdena i spektrat? Visuliseringar i t.ex. Foobar2000 och Windows Media Player verkar också visa medelvärden.
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Tangband, visar dina mätningar verkligen toppvärdena? Det liknar inte det man sett tidigare i div. tidskrifter. Vilka program kan man använda för att se toppvärdena i spektrat? Visuliseringar i t.ex. Foobar2000 och Windows Media Player verkar också visa medelvärden.
Jo de visar toppvärdena. Du måste använda ett mätprogram för högtalare och en mätmik. Jag har använt audiotools med peak hold funktionen , Dayton imm6 , och visar kurvorna helt utan smoothing.
Du kan göra samma test själv med tex REW med peak hold funktionen ( det finns väl en sådan ?) om du använder din UMIK 1 . Då registreras den högsta nivån i hela frekvensregistret om du tex spelar en hel symfoni.
Materialet jag använt finns ju länkat till Spotify. Bara att testa . Jag har skrivit utförligt hur jag testat.
jansch skrev:Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Tangband, visar dina mätningar verkligen toppvärdena? Det liknar inte det man sett tidigare i div. tidskrifter. Vilka program kan man använda för att se toppvärdena i spektrat? Visuliseringar i t.ex. Foobar2000 och Windows Media Player verkar också visa medelvärden.
Jo de visar toppvärdena. Du måste använda ett mätprogram för högtalare och en mätmik. Jag har använt audiotools med peak hold funktionen , Dayton imm6 , och visar kurvorna helt utan smoothing.
Du kan göra samma test själv med tex REW med peak hold funktionen ( det finns väl en sådan ?) om du använder din UMIK 1 . Då registreras den högsta nivån i hela frekvensregistret om du tex spelar en hel symfoni.
Materialet jag använt finns ju länkat till Spotify. Bara att testa . Jag har skrivit utförligt hur jag testat.
Som jag skrivit i tidigare inlägg - slutstegets "Effektbehov" för t.ex diskanten går inte att få fram genom ett ljudtrycksspektrum. Man måste mäta vilken maximal utspänning som krävs för ett musikstycke. Då musik är en blandning av toner, innehåller transienter samt att toner är fasförskjutna till varann är INTE maxeffekt = max spänning. Det går att överstyra en förstärkare med mindre effekt än den den uppmätta rms effekten. Det går också att få ut mer effekt än uppmätt max rms (t.ex fyrkantvåg).
Det m a o max möjlig utspänning som sätter gränsen, inte max effekt.
Morello skrev:Frågan är svår för att inte säga omöjlig att svara på - det beror nämligen på vad för programmaterial man avser lyssna på.
RogerGustavsson skrev:Men jag vill inte mäta via högtalarna utan den elektriska signalen som går till högtalarna, inte blanda in högtalare+rum.
Tangband skrev:jansch skrev:Tangband skrev:
Jo de visar toppvärdena. Du måste använda ett mätprogram för högtalare och en mätmik. Jag har använt audiotools med peak hold funktionen , Dayton imm6 , och visar kurvorna helt utan smoothing.
Du kan göra samma test själv med tex REW med peak hold funktionen ( det finns väl en sådan ?) om du använder din UMIK 1 . Då registreras den högsta nivån i hela frekvensregistret om du tex spelar en hel symfoni.
Materialet jag använt finns ju länkat till Spotify. Bara att testa . Jag har skrivit utförligt hur jag testat.
Som jag skrivit i tidigare inlägg - slutstegets "Effektbehov" för t.ex diskanten går inte att få fram genom ett ljudtrycksspektrum. Man måste mäta vilken maximal utspänning som krävs för ett musikstycke. Då musik är en blandning av toner, innehåller transienter samt att toner är fasförskjutna till varann är INTE maxeffekt = max spänning. Det går att överstyra en förstärkare med mindre effekt än den den uppmätta rms effekten. Det går också att få ut mer effekt än uppmätt max rms (t.ex fyrkantvåg).
Det m a o max möjlig utspänning som sätter gränsen, inte max effekt.
Det jag mätte upp är inte den akustiska rms effekten, utan de akustiska toppnivåerna under ett helt musikstycke med hjälp av peak hold funktionen i audiotools.
Men visst har mätningen brister
Nautikern skrev:Vilken del av frekvensområdet har störst area under sig? <2500Hz / >2500Hz?
Borde väll vara relevant för att veta hur mycket effekt som finns kvar till peakarna?
dewpo skrev:Jag provade att dela aktivt 18/30 vid 80 Hz & 24/24 vid 2200 Hz, Applicerade 4 dB baffel-steg på bas/mid, Och sänkte diskanten 6 dB![]()
Spelade in 6 kanaler digitalt och generade 3 stereo spår som jag analyserade med MasVis
Låten som användes vid experimentet var ->
RogerGustavsson skrev:Peakarna är redovisade i siffror för resp. register.
Nautikern skrev:Vilken del av frekvensområdet har störst area under sig? <2500Hz / >2500Hz?
Borde väll vara relevant för att veta hur mycket effekt som finns kvar till peakarna?
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Peakarna är redovisade i siffror för resp. register.
Fast inte vid vilken frekvens
hcl skrev:Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Peakarna är redovisade i siffror för resp. register.
Fast inte vid vilken frekvens
Är det för någon specifik frekevens som är det intressanta?
dewpo’s utmärkta exempel visar ju att spänningssvingsbehovet är ungefär detsamma för ”diskant”-registret som ”boomer”-registret, vilket inte bevisar att respektive register har samma förstärkarbehov, men att båda registren är i behov av just samma spänningssvingsförmåga.
Rille skrev:Hur mycket effekt som går åt i ett register beror på vad registret ska återge. Ett stycke med cymbaler kräver väldigt lite av basen men mycket av diskanten. Frågan är således omöjlig att besvara.
Tangband skrev:Rille skrev:Hur mycket effekt som går åt i ett register beror på vad registret ska återge. Ett stycke med cymbaler kräver väldigt lite av basen men mycket av diskanten. Frågan är således omöjlig att besvara.
Håller med dig. Men frågan är hur mycket energiinnehåll vid olika frekvenser musiken innehåller i praktiskt bruk.
Musik har som bekant väldigt lite gemensamt med sinustoner. Och folk lyssnar sällan på en cymbalkrasch på maxvolym.
Elliot har en väldigt intressant artikel här : http://sound-au.com/bi-amp2.htm
”The amplifiers for a triamped system may have an effect on the final sound quality. This is especially true of the tweeter amp, which will generally not require a lot of power (depending on crossover frequency). If we assume that the power drops off at 3dB/octave above 1kHz for 'typical' music signals, we can do a quick calculation - this is not difficult (nor is it terribly accurate), but will give an idea of how much power will be needed for the tweeters. Note that this formula errs on the side of safety (i.e. the tweeter amp will have more power than is really needed), and this provides a good margin - a tweeter driver amplifier which is clipping is not likely to enhance the sound quality!
We might quickly re-examine the power of the low and mid amps first, assuming that we have selected the 'equal power' low/mid frequency of about 300Hz. For a typical system for home use, 50 Watts for each will generally be enough - especially when you remember that biamping can give up to the approximate equivalent of double the actual power of the amps - i.e. 200 Watts.
So, for this example, given that we have arrived at using a 50 Watt amp for mid+high, we are now going to triamp, with a crossover frequency of (say) 3kHz. This is approximately 1.7 octaves above 1kHz (it's a little more, but it is not worth worrying about).
At 3dB/octave, and 1.7 octaves, this results in a power requirement for the tweeters of -3 x 1.7 = -5.1dB relative to the midrange amplifier. Reversing the dB (power) formula, it can be seen that the high frequency amp will need 0.31 of the midrange amp's power.
0.31 x 50 Watts = 15.5 Watts. I suggest that a 20-25 Watt amp will be appropriate, and will have more than enough headroom. This hypothesis has been proven in practice - my own system uses 70W midrange amps and a 20W tweeter amp. I doubt that it has ever clipped since the system was first set up.”
———————
Elliots mätningar och konstaterande stämmer bra in på mina egna mätningar hur energiinnehållet ser ut vid olika frekvenser- vid typiskt material. Det stämmer även bra med de effekter Adam och ATC använder i sina monitorer, som är delade hel-aktivt.
Vinylcalle skrev:Om du är allvarligt nyfiken så bör du mäta enligt något av dom förfaranden som presenterats för dig. Att en mycket kort transient ska registreras på en akustisk peak hold funktion tror jag är mycket osannolikt.
Mvh Carl
Tangband skrev:Jansch : Mina egna mätningar i denna tråd visar att s och t och övriga konsonanter i körmusik ligger på en lägre nivå och kräver inte mycket effekt. Konsonanterna ligger vid 8 khz och högre.
Cantate domino igen, denna gång Proprius.
Skivan finns här : https://open.spotify.com/album/5n9hV4so ... tkdfZj21DQ
Sången Ill est ne le divin enfant.
Boomer området under 2,5 kHz : 91 dB
Tweeter området över 2,5 kHz : 66 dB
Differens på 25 dB
Tangband skrev:Vinylcalle skrev:Om du är allvarligt nyfiken så bör du mäta enligt något av dom förfaranden som presenterats för dig. Att en mycket kort transient ska registreras på en akustisk peak hold funktion tror jag är mycket osannolikt.
Mvh Carl
Det finns ju bara en enda mätning som visar energiinnehållet på ett annat sätt i tråden.
Jag skulle vilja se fler sådana mätningar på körmusik . Gärna Proprius-skivan som finns på spotify.
Dewpo- orkar du testa med den låten ?
petersteindl skrev:Se där, du hann före. Peaken vid 8 kHz är s-ljud. De innehåller även högre frekvenser men vad jag minns är de starkast runt 8 kHz.
petersteindl skrev:Bara ni inte ser s som synonym med konsonanter. S är en konsonant av många, och s-ljud innehåller brusspektra som har hög nivå kring 8 kHz om jag minns rätt och går i frekvens ända upp mot 15-20 kHz. Filtrerar man diskanten så blir det svårare att höra skillnad på s och f. Konsonanter i svenska språket är b, c, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, w, x, z. Många ligger i lågfrekventa frekvensområden i jämförelse med s, t.ex. b.
Vill ni kolla upp vokaler så sök på formanter. Då man bedömer högtalare så är det väldigt bra att lyssna på röst och speciellt vokaler. På vokaler kan man enkelt höra om formanterna ligger rätt och vissa formanter är svåra, t.ex. e, i, y. De kan lätt bli överaccentuerade och låta påträngande, speciellt om grundtonsområdet har en dip i tonkurvan.
Med vänlig hälsning
Peter
petersteindl skrev: Bara ni inte ser s som synonym med konsonanter. [...]
Med vänlig hälsning
Peter
MacBruce skrev:petersteindl skrev: Bara ni inte ser s som synonym med konsonanter. [...]
Med vänlig hälsning
Peter
Beteckningarna "vokal" och "konsonant" anger ju bara, hur man uttalar bokstäverna ("självljud" resp "medljud" under min tid i skolan ), inte hur de låter. "V", t.ex, är ju entonigt ljudande...
MacBruce skrev:petersteindl skrev: Bara ni inte ser s som synonym med konsonanter. [...]
Med vänlig hälsning
Peter
Beteckningarna "vokal" och "konsonant" anger ju bara, hur man uttalar bokstäverna ("självljud" resp "medljud" under min tid i skolan ), inte hur de låter. "V", t.ex, är ju entonigt ljudande...
MacBruce skrev:petersteindl skrev: Bara ni inte ser s som synonym med konsonanter. [...]
Med vänlig hälsning
Peter
Beteckningarna "vokal" och "konsonant" anger ju bara, hur man uttalar bokstäverna, inte hur de låter. "V", t.ex, är ju entonigt ljudande...
petersteindl skrev:Det är väldigt små förändringar man behöver göra i delningsfilter för att få röstläge korrekt. Jag pratar om 0,25-0,5 dB som förändrar ljudet en tiopotens mer än vad man kan tro. Skillnaderna syns knappt vid mätning.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 27 gäster