Senaste Stereophile?

[AlbertHall]

Jag har en prenumeration av Stereophile. Dock saknar jag aprilnumret. Någon annan här som heller inte fått det i brevlådan?
Kanske de har problem med tanke på dagsläget.

[RogerGustavsson]

Har bara den elektroniska utgåvan och den kom den 10:e mars.

[Mirage]

Jag har inte heller fått aprilnumret än, men jag har för mig att det brukar dröja en bit in i månaden innan de kommer. Känns inte som att det var så länge sen marsnumret kom, men det var det kanske....

Aprilnumret av Sound & Vision har inte heller kommit till mig, den kommer ofta samtidigt.

Det där med elektronisk prenumeration på har jag inte tänkt på! Ser att det bara kostar $2/år att lägga till, eller så kanske man kunde klara sig utan papperstidningen då... Fast jag gillar att ha en tidning att bläddra i...

[RogerGustavsson]

Ja, det är trevligare att bläddra i en papperstidning. Har i princip bara ett par papperstidningar kvar på abonnemang, DN och MoLt. Har i snart 50 år prenummererat på Auto, Motor und Sport men sedan några år bara digitalt. Papperstidningar fyller hyllmeter snabbt om man som jag sparar på dem (inte DN förstås)! Har mängder med Sportauto, Teknikens Värld, Gute Fahrt (VAG-bilar), MotorTrend, Road & Track, Autocar. Autotest och några till som jag glömt namneen på. Sedan har vi audiotidskrifter som Hifi & Musik (och dess föregångare), Radio & Television (och dess efterföljare), Stereoplay, HiFi News & Record Review, Audio (tysk), High Fidelity (dansk) och några till. Vilken samlare man är...

[AlbertHall]

Ja, det är trevligare att bläddra i en papperstidning. Har i princip bara ett par papperstidningar kvar på abonnemang, DN och MoLt. Har i snart 50 år prenummererat på Auto, Motor und Sport men sedan några år bara digitalt. Papperstidningar fyller hyllmeter snabbt om man som jag sparar på dem (inte DN förstås)! Har mängder med Sportauto, Teknikens Värld, Gute Fahrt (VAG-bilar), MotorTrend, Road & Track, Autocar. Autotest och några till som jag glömt namneen på. Sedan har vi audiotidskrifter som Hifi & Musik (och dess föregångare), Radio & Television (och dess efterföljare), Stereoplay, HiFi News & Record Review, Audio (tysk), High Fidelity (dansk) och några till. Vilken samlare man är...

Ha ha, ja det där känner jag igen.

Tack till alla för svaren.

[Mirage]

Stor igenkänning även här! Prenumererar fortfarande på rätt många (pappers-) tidningar och samlar på nästan alla. Många hyllmeter blir det...

HiFi & Musik, HemmaBio, Stereophile, Sound & Vision, Båtliv, Motor, Vi Bilägare, Åka Skidor, Aktiespararen, Sunt Förnuft, Svensk Veteran, Sprängnytt, Kollega och Arvika Nyheter är de jag kommer på nu att jag har.

Har ändå minskat ner en del, tidigare var det fler tidningar om båtar och bilar; som nu bara står och tar några hyllmeter.

[Vinylcalle]

Ja, det är trevligare att bläddra i en papperstidning. Har i princip bara ett par papperstidningar kvar på abonnemang, DN och MoLt. Har i snart 50 år prenummererat på Auto, Motor und Sport men sedan några år bara digitalt. Papperstidningar fyller hyllmeter snabbt om man som jag sparar på dem (inte DN förstås)! Har mängder med Sportauto, Teknikens Värld, Gute Fahrt (VAG-bilar), MotorTrend, Road & Track, Autocar. Autotest och några till som jag glömt namneen på. Sedan har vi audiotidskrifter som Hifi & Musik (och dess föregångare), Radio & Television (och dess efterföljare), Stereoplay, HiFi News & Record Review, Audio (tysk), High Fidelity (dansk) och några till. Vilken samlare man är...

Hej Roger.

Du har inte Audio (tyska) April 1993? I så fall hade jag varit väldigt tacksam om du kunde fota/skanna testet av Accuphase DP-90/DC-91.

Mvh Carl

[RogerGustavsson]

Är kanske inte omöjligt att jag har den. Om den finns i bostaden kan den hittas men ligger den i garaget blir det svårt, där finns mycket annat i vägen. Ska kolla.

Det ligger två stycken på ebay. https://www.ebay.de/sch/i.html?_from=R4 ... 3&_sacat=0

[RogerGustavsson]

@Vinylcalle, tyvärr verkar mina tyska Audio ligga djupt begravna i garaget.

[Vinylcalle]

Tack för att du tittade. Får kanske beställa den. Har så fullt redan med hifitidningar/skivor osv

[Mirage]

Aprilnumret av Stereophile landade i min brevlåda i dag!

[RogerGustavsson]

Fick den digitala maj-utgåvan igår.

[sprudel]

Fick den digitala maj-utgåvan igår.

Samma här

[Mirage]

Postgången över Atlanten är inte snabb!

[hifikg]

O jag som inte hunnit öppna senaste H&M än, plasten har åkt av och den ligger intill lyssningsfåtöljen, men läsa samtidigt som god musik strömmar ur anläggningen är näst intill omöjligt. Får väl dra på Sven-Ingvars eller nåt.

[ErikAndersson]

Hi-Fi Weekly (Copy).jpg (126.81 KiB) Visad 5732 gånger

Från en tid när det begav sig.

[hifikg]

Hi-Fi Weekly (Copy).jpg

Från en tid när det begav sig.

Oj, du ligger långt efter, du måste ha en jäkligt bra anläggning

[petersteindl]

Hi-Fi Weekly (Copy).jpg

Från en tid när det begav sig.

Oj, du ligger långt efter, du måste ha en jäkligt bra anläggning

Den kom nyss. Det är PostNord som nyss delat ut den.

[hifikg]

Hi-Fi Weekly (Copy).jpg

Från en tid när det begav sig.

Oj, du ligger långt efter, du måste ha en jäkligt bra anläggning

Den kom nyss. Det är PostNord som nyss delat ut den.

Ha, ha, touché!

[AlbertHall]

O jag som inte hunnit öppna senaste H&M än, plasten har åkt av och den ligger intill lyssningsfåtöljen, men läsa samtidigt som god musik strömmar ur anläggningen är näst intill omöjligt. Får väl dra på Sven-Ingvars eller nåt.

Hennes&Mauritz ??? Vad har det med HiFi att göra?

[hifikg]

O jag som inte hunnit öppna senaste H&M än, plasten har åkt av och den ligger intill lyssningsfåtöljen, men läsa samtidigt som god musik strömmar ur anläggningen är näst intill omöjligt. Får väl dra på Sven-Ingvars eller nåt.

Hennes&Mauritz ??? Vad har det med HiFi att göra?

Förstår att du inte hänger med, du skriver inte mycket om hifi. Även om du vid något tillfälle antytt att du gillar Dexter. Du får fundera ett varv till. Lycka till!

[AlbertHall]

O jag som inte hunnit öppna senaste H&M än, plasten har åkt av och den ligger intill lyssningsfåtöljen, men läsa samtidigt som god musik strömmar ur anläggningen är näst intill omöjligt. Får väl dra på Sven-Ingvars eller nåt.

Hennes&Mauritz ??? Vad har det med HiFi att göra?

Förstår att du inte hänger med, du skriver inte mycket om hifi. Även om du vid något tillfälle antytt att du gillar Dexter. Du får fundera ett varv till. Lycka till!

H&M, tycker du att det är bra?

[hifikg]

H&M, tycker du att det är bra?

När jag var ny läste jag den noga i jakten på det perfekta ljudet och bläddrade förbi musiktipsen.
Numera läser jag musikavdelningen mycket noga och läser sällan om ljudprylar, jag har nått mitt mål + lite bonus.
Fast ibland gottar jag mig åt hur de vränger sig själva ut och in för att hitta på nya sätt att beskriva varför ljudprylarna i senaste numret är ännu bättre än i föregående. Vi som vet, vi vet.

[AlbertHall]

H&M, tycker du att det är bra?

När jag var ny läste jag den noga i jakten på det perfekta ljudet och bläddrade förbi musiktipsen.
Numera läser jag musikavdelningen mycket noga och läser sällan om ljudprylar, jag har nått mitt mål + lite bonus.
Fast ibland gottar jag mig åt hur de vränger sig själva ut och in för att hitta på nya sätt att beskriva varför ljudprylarna i senaste numret är ännu bättre än i föregående. Vi som vet, vi vet.

Såja

[hifikg]

H&M, tycker du att det är bra?

När jag var ny läste jag den noga i jakten på det perfekta ljudet och bläddrade förbi musiktipsen.
Numera läser jag musikavdelningen mycket noga och läser sällan om ljudprylar, jag har nått mitt mål + lite bonus.
Fast ibland gottar jag mig åt hur de vränger sig själva ut och in för att hitta på nya sätt att beskriva varför ljudprylarna i senaste numret är ännu bättre än i föregående. Vi som vet, vi vet.

Såja

Vad tycker du själv?

[AlbertHall]

När jag var ny läste jag den noga i jakten på det perfekta ljudet och bläddrade förbi musiktipsen.
Numera läser jag musikavdelningen mycket noga och läser sällan om ljudprylar, jag har nått mitt mål + lite bonus.
Fast ibland gottar jag mig åt hur de vränger sig själva ut och in för att hitta på nya sätt att beskriva varför ljudprylarna i senaste numret är ännu bättre än i föregående. Vi som vet, vi vet.

Såja

Vad tycker du själv?

Jag lägger inte mina pengar där.

[hifikg]

Såja

Vad tycker du själv?

Jag lägger inte mina pengar där.

Nåja, du kanske får tips i forat på hur din finner din rigg och bra musiktips.

[Mirage]

Eller så läser AlbertHall kanske om detta i Stereophile.

Jag har en prenumeration av Stereophile. Dock saknar jag aprilnumret. Någon annan här som heller inte fått det i brevlådan?
Kanske de har problem med tanke på dagsläget.

[Ted_B]

H&M, tycker du att det är bra?

När jag var ny läste jag den noga i jakten på det perfekta ljudet och bläddrade förbi musiktipsen.
Numera läser jag musikavdelningen mycket noga och läser sällan om ljudprylar, jag har nått mitt mål + lite bonus.
Fast ibland gottar jag mig åt hur de vränger sig själva ut och in för att hitta på nya sätt att beskriva varför ljudprylarna i senaste numret är ännu bättre än i föregående. Vi som vet, vi vet.

Då läser vi den på samma sätt [emoji106]

Skickat från min G8341 via Tapatalk

[AlbertHall]

Vad tycker du själv?

Jag lägger inte mina pengar där.

Nåja, du kanske får tips i forat på hur din finner din rigg och bra musiktips.

Nja, min rigg känns ganska klar på ett bra tag. Musiktips, brittiska Grammophone och BBC Classic är bra. Sedan snappar man upp en hel del genom P2.

[ErikAndersson]

Att driva ett hifi magasin i Sverige är definitivt ingen dans på rosor. Det gäller här att magasinet har ett så brett innehåll att många smakriktingar samt kunskapsnivåer tillfredsställs. Att jämföra med engelsspåkiga magasin som säljes över hela världen tycker jag är fel. Att H&M fortfarande är vid liv efter c:a 50+ år tycker jag är en prestation av stora mått.

[Morello]

Stereophile är ju en tämligen unik blaska i så motto att den dels bjuder på seriösa och mycket välskrivna mätreportage, dels anekdoter helt utan bäring på vetenskaplighet.

[AlbertHall]

John Atkinson är helt klart en tillgång i branchen.
Ibland läser jag också HiFi News&RecordReview.
Gillar deras analyser av sk HiResnedladdningar. Allt är inte guld som glimmer.

[PekkaJohansson]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

[AlbertHall]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Nja, det finns väl några undantag. Kalman Rubinsson t ex.
Sedan tror jag inte att alla uppskattar en absolut korrekt återgivning.
Det finns många ingångar till musiklyssnandet.

[PekkaJohansson]

Självklart finns det många ingångar - musiken, tekniken, musikhistorien, teknikhistorien och inte minst skivor från olika perioder. Jag kan själv fascineras av äldre prylar och ägde själv en komplett retroanläggning i toppklass för 25 år sedan. Problemet är att vältrandet i historiska format inte bidrar till att göra vår hobby mer intressant eller begriplig för den som söker de riktigt stora upplevelserna. VInyl och horn och deras brister har funnits i människors hem sedan sent 40-tal medan utmaningen i dag är att visa att hifi kan innebära något fantastiskt. Framför allt finns kunskapen och möjligheterna till skillnad från förr. Då duger det inte att förminska lyssningen genom att återgå till vinyl, rör och hörlurar.

Med vänlig hälsning

Pekka

[AlbertHall]

Självklart finns det många ingångar - musiken, tekniken, musikhistorien, teknikhistorien och inte minst skivor från olika perioder. Jag kan själv fascineras av äldre prylar och ägde själv en komplett retroanläggning i toppklass för 25 år sedan. Problemet är att vältrandet i historiska format inte bidrar till att göra vår hobby mer intressant eller begriplig för den som söker de riktigt stora upplevelserna. VInyl och horn och deras brister har ju funnits i människors hem sedan sent 40-tal medan utmaningen i dag är att visa att hifi kan innebära något fantastiskt. Framför allt finns ju kunskapen och möjligheterna till skillnad från förr. Då duger det inte att förminska lyssningen genom att återgå till vinyl, rör och hörlurar.

Med vänlig hälsning

Pekka

Javisst, jag håller med dig. Men för många är det inte målet tror jag. Du ser vilket uppsving vinylen har. T o m rullbandaren är tillbaks. Min sista rullbandare försvann 1975! Vinylmöjligheten har jag kvar dock.
Sitter på kanske 1000 LP med BRA musik.
Föredrar annars CD, DVD-A och SACD. Samt egna digitala inspelningar av diverse begivenheter.
En bra analog tuner är underskattat.

Men jag har hört bra vinylriggare. Klart lyssningsbara.
Jag har hört bra rörljud. Mycket trevligt, även om jag inte själv skulle implementera det i huvudanläggningen.
Horn har jag aldrig lyssnat på nog för att ha någon uppfattning.

[Bill50x]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

[hifikg]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

Kul som omväxling, extra krydda liksom. Min NAD 208 har sällan varit så kall som nu

[PekkaJohansson]

Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

En självemotsägelse så god som någon! Bill50x, du hävdar emellanåt att sämre teknologi och mer oljud skulle främja musikupplevelsen. Du får gärna återkomma med sakliga argument - tills så sker är jag benägen att tro att det sitter mer i ditt huvud och i val av fonogram, apparater och lyssningsmiljö. Det är inte alls avsett som en anklagelse utan som ett sätt att försöka hitta en förklaring till våra ofta motsatta erfarenheter. Jag har själv gjort resan från historiska format på både apparat- och fonogramsidan och senare kunnat förkasta dem. Jag har också varit med i sammanhang där dessa apparater, som i Stereophile, återanvänds och hyllas trots sina tillkortakommanden. Med vetskap om vad som faktiskt kan åstadkommas framstår dessa prylars pånyttfödda popularitet som mer än en smula underlig - åtminstone om man är ute efter annat än nostalgitrippen. Ja, alldeles särskilt om man uppskattar väl återgiven musik.

Med vänlig hälsning

Pekka

[AlbertHall]

Jag uppskattar i första hand väl inspelad musik.
Självklart med musik/musiker/tonsättare som jag gillar.
Då funkar det med både rör och transistorer. Vinyl lika väl som optiskt media. Mätresultaten har mindre med detta att göra än vad man kan tro.

Jo, jag har en anläggning som mätmässigt är relativt fullgod.
Man kan höra en fluga skita, men det är ju liksom inte hela grejen.

[Ted_B]

Jo, jag har en anläggning som mätmässigt är relativt fullgod.
Man kan höra en fluga skita, men det är ju liksom inte hela grejen.

Men det är ju inte speciellt bra. om man säger så, vem har någonsin hört en fluga skita i verkligheten?

[darkg]

Att höra en fluga skita är bra, men får man en känsla av vad den åt till frukost?

[sprudel]

Självklart finns det många ingångar - musiken, tekniken, musikhistorien, teknikhistorien och inte minst skivor från olika perioder. Jag kan själv fascineras av äldre prylar och ägde själv en komplett retroanläggning i toppklass för 25 år sedan. Problemet är att vältrandet i historiska format inte bidrar till att göra vår hobby mer intressant eller begriplig för den som söker de riktigt stora upplevelserna. VInyl och horn och deras brister har funnits i människors hem sedan sent 40-tal medan utmaningen i dag är att visa att hifi kan innebära något fantastiskt. Framför allt finns kunskapen och möjligheterna till skillnad från förr. Då duger det inte att förminska lyssningen genom att återgå till vinyl, rör och hörlurar.

Med vänlig hälsning

Pekka

”Förminska lyssningen genom att återgå till vinyl, rör eller hörlurar.”

Jag är av den uppfattningen att de som väljer vinyl, eller rör, gör det av anledningen att förbättra sin lyssningsupplevelse, inte förminska.m

[Morello]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

Årets motsägelse - väl återgiven musik tarvar bland annat låg distorsion!

Rörslutsteg är mycket svårt att göra riktigt högpresterande samtidigt som rörförsteg utan svårighet kan göras riktigt bra.

Problemet med rörslutsteg är dels att rören är missanpassade till lasten, dels att den utgångstraf för att induktivt summera bidragen från respektive halva i ett push/pull-steg blir mycket stor och dyr eller presterar dåligt i basregistret. Därtill innebär utgångstrafen svårigheter att åstadkomma tillräckligt stor slingförstärkning/återkoppling och samtidigt tillse hygglig fasmarginal.

[hifikg]

Jo, jag har en anläggning som mätmässigt är relativt fullgod.
Man kan höra en fluga skita, men det är ju liksom inte hela grejen.

Men det är ju inte speciellt bra. om man säger så, vem har någonsin hört en fluga skita i verkligheten?

Va!? har du tappat den delen av hörseln redan?

[sprudel]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

Årets motsägelse - väl återgiven musik tarvar bland annat låg distorsion!

Jag är inte så säker på att den uppfattningen är allenarådande.
Att det köps så mycket vinylspelare, rörsteg mm beror ju på att man upplever en bättre återgivning än via apparater med låga distorsionssiffror och hård motkoppling. Lyssnare köper knappast apparater som ger sämre ljudupplevelse.

[hifikg]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

Årets motsägelse - väl återgiven musik tarvar bland annat låg distorsion!

Jag är inte så säker på att den uppfattningen är allenarådande.
Att det köps så mycket vinylspelare, rörsteg mm beror ju på att man upplever en bättre återgivning än via apparater med låga distorsionssiffror och hård motkoppling. Lyssnare köper knappast apparater som ger sämre ljudupplevelse.

Ibland får man skilja på ljudkvalitet och lyssningsupplevelse. Det är sällan en live-konsert har ultimat ljud, men upplevelsen kan vara bedövande och minnet sitta i mycket längre än någon CD-uppspelning någonsin gjort. På samma sätt tycker jag att en del soft vokal jazz kommer väldigt mycket till sin rätt med rör i kedjan, oavsett hur det mäter. Man ska inte vara livrädd för färgningar, bara man vet om dem. Jag använder t o m filter på bilder ibland även om jag alltid behåller originalet också, så klart. Nu när jag har döddämpat mitt lyssningsrum, nåja, så saknar jag livet i många inspelningar, men för stunden är det lite kul att höra musiken på ett alternativt sätt, det kommer att sluta med att jag river bort allt junk o återgår till ett levande lyssningsrum igen.

[sprudel]

Hur tänker du när du talar om ljudkvalitet från en hifi-anläggning om vi håller oss till det? Vad är god kvalitet, och vad är dålig kvalitet?

[ErikAndersson]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

[hifikg]

Hur tänker du när du talar om ljudkvalitet från en hifi-anläggning om vi håller oss till det? Vad är god kvalitet, och vad är dålig kvalitet?

God kvalitet får instrument att låta som instrument och röster som röster, det är ganska enkelt. Dålig kvalitet ger missljud av olika slag som slår igenom när man lyssnar. God kvalitet håller länge, jag vet inte hur länge, men jobbar på att ta reda på det. Dålig kvalitet lägger sig ner o dör efter en tids användning. En Volvo vs en MG kanske. Volvon levererar o är perfekt, kan bli lite tråkig nästan i sin perfektion, men hittar man roliga vägar är det trevligt ändå. MG´n går ibland och då är det riktigt skojsigt. Innan något elakt virus tar livet av en ska man äga en sportbil och en rörförstärkare. Kanske inte samtidigt, för då blir det svårt att välja vad man ska göra av sin tid

Just nu har jag börjat sukta efter ett försteg med rör, helt utan anledning.

[sprudel]

Hur tänker du när du talar om ljudkvalitet från en hifi-anläggning om vi håller oss till det? Vad är god kvalitet, och vad är dålig kvalitet?

God kvalitet får instrument att låta som instrument och röster som röster, det är ganska enkelt. Dålig kvalitet ger missljud av olika slag som slår igenom när man lyssnar. God kvalitet håller länge, jag vet inte hur länge, men jobbar på att ta reda på det. Dålig kvalitet lägger sig ner o dör efter en tids användning. En Volvo vs en MG kanske. Volvon levererar o är perfekt, kan bli lite tråkig nästan i sin perfektion, men hittar man roliga vägar är det trevligt ändå. MG´n går ibland och då är det riktigt skojsigt. Innan något elakt virus tar livet av en ska man äga en sportbil och en rörförstärkare. Kanske inte samtidigt, för då blir det svårt att välja vad man ska göra av sin tid

Just nu har jag börjat sukta efter ett försteg med rör, helt utan anledning.

OK! Så god kvalitet är likställt med bra lyssningsupplevelse då?
Så ser jag det i alla fall, en anläggning av god kvalitet ger stor behållning, får jag ingen behållning så är det inte bra kvalitet heller.
Bra är ju ett värdeomdöme i relation till ett mål, och för mig är det målet givet.

[sprudel]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

Haha! Så kan ju göra om man bryr sig.

[Morello]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

Definiera "lilla".

[sprudel]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

Definiera "lilla".

Hah! Det här kommer vi aldrig att vara överens om!

[Tangband]

Jag ser inte rörförstärkare som ett steg tillbaka. Det är en alldeles utmärkt teknologi att bygga elektronik på. Självklart är det mer pyssel med rörförstärkare, de kräver lite omsorg för att ge sitt bästa. Rörsteg är dock inget för dem som jagar den sista nollan i distsiffror, utan mer för dem som uppskattar väl återgiven musik.

/ B

Kul som omväxling, extra krydda liksom. Min NAD 208 har sällan varit så kall som nu

Ni borde även prova nån stärkare med tpa3116 om ni gillar upplevelsemässigt öronvänligt ljud

En bra implementering mäter ungefär lika dåligt eller bra som ett bra rörslutsteg ( enligt audiosciencereview )

[Morello]

Det går itne att jämföra artefakterna från typiska rörslutsteg med klass-D-apparater - det är en absurd förenkling.

[Morello]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

Definiera "lilla".

Hah! Det här kommer vi aldrig att vara överens om!

Det är inget att vara överens om - jag undrade bara vad Perka menar med "lilla". Det kan ju vara 10%, 1%, 0,1% eller något annat. Typiska enpetare har dock en distorsion som är åtskilliga tiopotenser större än en riktigt fin transistorstärkare.

[peterh]

Hur tänker du när du talar om ljudkvalitet från en hifi-anläggning om vi håller oss till det? Vad är god kvalitet, och vad är dålig kvalitet?

God kvalitet får instrument att låta som instrument och röster som röster, det är ganska enkelt. Dålig kvalitet ger missljud av olika slag som slår igenom när man lyssnar. God kvalitet håller länge, jag vet inte hur länge, men jobbar på att ta reda på det. Dålig kvalitet lägger sig ner o dör efter en tids användning. En Volvo vs en MG kanske. Volvon levererar o är perfekt, kan bli lite tråkig nästan i sin perfektion, men hittar man roliga vägar är det trevligt ändå. MG´n går ibland och då är det riktigt skojsigt. Innan något elakt virus tar livet av en ska man äga en sportbil och en rörförstärkare. Kanske inte samtidigt, för då blir det svårt att välja vad man ska göra av sin tid

Just nu har jag börjat sukta efter ett försteg med rör, helt utan anledning.

Håller helt med.
Kan tillägga att ljudtrötthet uteblir, man bara fortsätter att lägga på skivor ..

[sprudel]

Definiera "lilla".

Hah! Det här kommer vi aldrig att vara överens om!

Det är inget att vara överens om - jag undrade bara vad Perka menar med "lilla". Det kan ju vara 10%, 1%, 0,1% eller något annat. Typiska enpetare har dock en distorsion som är åtskilliga tiopotenser större än en riktigt fin transistorstärkare.

Jag menar förstås vikten av minimal distorsion, kontra andra faktorer.

[Bill50x]

Hah! Det här kommer vi aldrig att vara överens om!

Det är inget att vara överens om - jag undrade bara vad Perka menar med "lilla". Det kan ju vara 10%, 1%, 0,1% eller något annat. Typiska enpetare har dock en distorsion som är åtskilliga tiopotenser större än en riktigt fin transistorstärkare.

Jag menar förstås vikten av minimal distorsion, kontra andra faktorer.

Nu är ju dist per definition en förändring/skillnad mellan det som går in och det som kommer ut. Minus förstärkningen förstås efter som det är meningen med en förstärkare

Men jag är inte helt säker på att de vanliga sakerna som "vi" mäter är de helt relevanta i alla sammanhang, framför allt är jag inte helt säker på att alla kombinationer av mätningar är helt klarlagda. Ett exempel, när jag lyssnade på två olika nätdelar till min skivspelare så kunde jag verifiera vissa ljudliga skillnader i form av enklare att följa basspelet på viss musik osv. Självklart var detta inte ngn form av voodoo utan säkert mätmässigt verifierbart. Det KAN ju ha varit ren placebo men eftersom jag är svårövertalbar när det gäller utgifter så ställer jag mig lite tvekande till den teorin.

Så nu kommer jag till den svåra biten, vilken/vilka mätmässiga parametrar i en nätdel till en skivspelare kan tänkas påverka hur jag uppfattar tydligheten i en musikers basspel? Enligt mig handlar det om mer än att mäta "wow and flutter" på skivspelaren.

Detta ligger lite i linje med hur man (jag) uppfattar hur mer äkta en bra rörförstärkare kan låta jmf med en bra transistordito. Handlar det om placebo, handlar det om (adderad) distorsion? Enligt mitt sätt att se det handlar det absolut inte om hur många nollor det är mellan kommatecknet och sista siffran i disten på en förstärkare. Jag menar, kan vi höra skillnaden mellan 0,001 och 0,00001 procent IM tex? Kan vi höra skillnaden mellan ett diskantfall på 0,1 dB vid 20 kHz resp 0,3 dB. Kan vi det när de flesta inte hör högre än 15k? Kan det finnas andra parametrar, eller kombinationer av parametrar som är viktigare?

Jag säger absolut inte att rörförstärkare generellt låter bättre än transistorförstärkare. Vad jag menar är att den finns en del rörförstärkare som låter otroligt övertygande och tex Audio Research rörsteg tom klår Linns förstärkeri på deras egen hemmaplan (spelglädje, tydlighet för olika musiker, "stampa takten" osv)

/ B

[Tangband]

Bill50x och Morello mfl - jag sticker ut hakan och påstår att dist från en förstärkare under 0,1 % är ohörbart på musikmaterial.

T.om dist på 1% kan vara svårt att höra med mycket musikmaterial, tex rock. Vilket en tråd här på faktiskt redan visat med musikexempel ( Tracy Chapman )

[petersteindl]

Bill50x och Morello mfl - jag sticker ut hakan och påstår att dist från en förstärkare under 0,1 % är ohörbart på musikmaterial.

T.om dist på 1% kan vara svårt att höra med mycket musikmaterial, tex rock. Vilket en tråd här på faktiskt redan visat med musikexempel ( Tracy Chapman )

Eftersom man på forumet ofta/ibland inkluderar allt i begreppet distorsion där output skiljer sig från input så blir det lite oöverskådligt med begreppet dist. Då man nämner en siffra med enheten % så tar jag för givet att man menar THD eller IM. Men det kan vara annat som menas.

[hifikg]

...OK! Så god kvalitet är likställt med bra lyssningsupplevelse då?

Ingen 100%-ig garanti, det finns fonogram som är skrämmande olyssningsbara, de ger aldrig någon bra upplevelse. Det finns även musik som jag har svårare att uppskatta, oavsett hur väl den återges. Men i stora drag så.

[Bill50x]

Eftersom man på forumet ofta/ibland inkluderar allt i begreppet distorsion där output skiljer sig från input så blir det lite oöverskådligt med begreppet dist. Då man nämner en siffra med enheten % så tar jag för givet att man menar THD eller IM. Men det kan vara annat som menas.

THD, IM - och vad har man för begrepp för övergångsdist, som han Ottala upptäckte? Hittade begreppet TIM, kan det vara det? Sedan kan det ju finnas en hel del annat som kan förfula signalen. En grov uppdelning är väl linjär dist (dvs frekvensgångsskillnader) och olinjär dist (allt annat?). Som okunnig kan jag tänka mig fasskillnader, brum och brus - det finns säkert annat som kan interferera med musiksignalen.

/ B

[goat76]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Art Dudley var en sann musikälskare vilket speglade hans val av komponenter för hans musikanläggning, han litade på sin egen hörsel och valde apparatur och högtalare mer efter musikaliska egenskaper över en "rak mätrapport".
Exempelvis så ansåg han att högtalarens förmåga att återge mer av de dynamiska egenskaperna i musiken var långt mer viktigt än hur rak frekvenskurvan var.

Lyssna noga på vad han säger i följande videoklipp efter ca 15:10 ( https://youtu.be/M0zwPWJdUXw?t=910 ) och framåt, spegla sen det mot vad som borde vara målet för en musikälskare när man väljer sina apparater och högtalare. Är det musikupplevelsen eller är det vissa utvalda kurvor från mätresultatet som är det viktigaste för slutmålet (musiklyssning)?



Och så några små efterföljande brasklappar och frågeställningar på det.

Låter det alltid bättre om mätningen av ljudsystemet visar på en rakare tonkurva, är bekräftelsen av ett fint mätresultat på denna enskilda parameter så viktigt att den för vissa går före både deras egna tycke och smak så att de behöver en visuell bekräftelse att allt är "rätt"?

Var är mätningarna som visar högtalarnas förmåga att återge så trovärdigt dynamiskt omfång i musiken som möjligt? Detta är en aspekt som uppenbarligen Art Dudley (R.I.P) satte mycket större vikt till än hur rak den uppmätta frekvenskurvan såg ut. Jag själv delar denna uppfattning fullt ut, detta med ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt samt flera* andra viktiga musikaliska aspekter, är långt mer viktigare för hur övertygande musiken i sin helhet återges än hur frekvenskurvan mätmässigt ser ut.

*Utöver ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt så värdesätter jag att de inspelade instrumenten har en trovärdig fyllighet och inte låta platt och "ihåligt", tydlig separation av instrumenten som bibehålls oavsett hur tät och intensiv musiken än må vara, samt att djup och bred i ljudbild målas upp på ett övertygande och engagerande sätt som lockar in mig i musiken.



Självklart kan en icke optimal tonkurva påverka musikåtergivningen negativt, helst om den visar på en väldigt "långa" avvikelser i frekvenskurvan som exempelvis att hela mellanregistret har en urgröptning, inte nödvändigtvis så djupt men över ett stort frekvansspann.

Kortare avvikelser kan gå djupare utan att tydligt direkt märkas eller komma ivägen för musiken i sin helhet, i en direkt jämförelse mellan högtalare så kan detta exempelvis te sig som att den ena högtalaren framhäver trummornas hi-hats lite tydligare än den andra eller vise versa. Utan att veta vilken av högtalarna som återger dessa hi-hats mest likt det som studio-ingenjören hade för avsikt att de skulle låta så kan vi lyssnare varken veta om det ät p.g.a den aktuella högtalaren eller om det var ett mixningsbeslut.
Det behöver allstå inte vara så enormt viktigt vilken av högtalarna som verkligen återgav hi-hatsen mest korrekt, helst inte då man som lyssnare klart föredrog den ena högtalaren (kanske den med mindre korrekt tonkurva) före den andra vad gäller dens förmåga att på ett mer trovärdigt sätt spela upp musiken med mer engagerande dynamik, med bättre separation, djup och bredd samt att instrumenten bibehåller en trovärdig fyllighet/"kropp".

I en inspelnings-värld där allt i inspelningskedjan har påverkat slutresultatet av det som återfinns på skivan så exiterar det egentligen inte mycket i tonkurvan som kan anses vara mer rätt eller fel, iallafall inte utifrån hur det verkligen lät när musikerna spelade musiken i inspelningslokalen.
- Hur hade musikerna rattat in tonkurvan på deras förstärkare eller hur exakt lät den specifika akustiska fiolen i det aktuella rummet, låter en Stradivari som vilken fiol som helst?
- Vilka mikrofoner användes och hur var dessa uppriggade, hur avvek dessa i frekvenskurvan och hur mycket färgade den övriga inspelningskedjan?
- Hur upplevde studio-ingenjören det verkliga ljudet i rummet, och om målet var att återge detta så likt det ljudet han upplevde, hur lyckades han med det? Vilka avvikelser vad gäller tonkurvan fanns det på hans lyssningsplats och i hans ljudsystem?

Allt ovanstående plus mycket annat i hela inspelningskedjan/studio-ingenjörens lyssning samt hans egna preferenser och mål har "urvattnat" det inspelade resultatet så enormt mycket att jakten på det korrekta neutrala ljudet är ganska meningslöst, det enda som återstår är att välja apparater och högtalare som presterar bäst enligt den egna lyssningen och som passar ens egna tycke och smak bäst.
Allt annat utomstående som mätningar och dylikt och vad andra tycker är mer rätt eller fel är av total sekundär art, iallafall om målet är bästa möjliga musikåtergivning (och då menar jag den ursprungliga musikhändelsen som få av oss verkligen kan bekräfta hur det verkligen lät i verkligheten) för dig, inte nödvändigtvis den exakta information som återfinns på inspelningen med alla de avvikelser som ändå redan är "inprintad" i den.

Tycker jag.

[Bill50x]

Kan bara hålla med dig goat76

/ B

[Helmut]

Synd att tidningarna inte använder sig av print on demand tekniken. Bara att skicka ett elektroniskt ex till ett svenskt tryckeri som skriver ut tidningen och skickar hem den till mej. Tänk va många tidningsbuntar man skulle slippa skicka kors och tvärs med flyg över hela världen.

[AlbertHall]

Synd att tidningarna inte använder sig av print on demand tekniken. Bara att skicka ett elektroniskt ex till ett svenskt tryckeri som skriver ut tidningen och skickar hem den till mej. Tänk va många tidningsbuntar man skulle slippa skicka kors och tvärs med flyg över hela världen.

Det skulle bli alldeles för dyrt. Ingen bra ide'.

[hcl]

Synd att tidningarna inte använder sig av print on demand tekniken. Bara att skicka ett elektroniskt ex till ett svenskt tryckeri som skriver ut tidningen och skickar hem den till mej. Tänk va många tidningsbuntar man skulle slippa skicka kors och tvärs med flyg över hela världen.

Är inte tidningar på papper om än ganska trevligt, men också något föråldrat?

Vi avslutade vårt sista dagstidningsabonnemang för snart 20 år sedan eftersom vi dels tyckte att kvaliteten på det redaktionella materialet var undermåligt och att det kändes som ett stort resursslöseri (inte ekonomiskt för oss, men väl i form av miljöpåverkan). Det som senare skulle komma att lanseras under namnet iPad stod på önskelistan redan långt innan den såg dagens ljus, främst eftersom det inte kändes helt optimalt att ha en lap-top på köksbordet. Lap-top:en fick dock agera nyhetsnav tills dess lanseringen av just iPad, som dessutom visade sig bli en ypperlig manick att styra musikspelaren med.

[Johan_Lindroos]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Art Dudley var en sann musikälskare vilket speglade hans val av komponenter för hans musikanläggning, han litade på sin egen hörsel och valde apparatur och högtalare mer efter musikaliska egenskaper över en "rak mätrapport".
Exempelvis så ansåg han att högtalarens förmåga att återge mer av de dynamiska egenskaperna i musiken var långt mer viktigt än hur rak frekvenskurvan var.

Lyssna noga på vad han säger i följande videoklipp efter ca 15:10 ( https://youtu.be/M0zwPWJdUXw?t=910 ) och framåt, spegla sen det mot vad som borde vara målet för en musikälskare när man väljer sina apparater och högtalare. Är det musikupplevelsen eller är det vissa utvalda kurvor från mätresultatet som är det viktigaste för slutmålet (musiklyssning)?

[ YouTube ]

Och så några små efterföljande brasklappar och frågeställningar på det.

Låter det alltid bättre om mätningen av ljudsystemet visar på en rakare tonkurva, är bekräftelsen av ett fint mätresultat på denna enskilda parameter så viktigt att den för vissa går före både deras egna tycke och smak så att de behöver en visuell bekräftelse att allt är "rätt"?

Var är mätningarna som visar högtalarnas förmåga att återge så trovärdigt dynamiskt omfång i musiken som möjligt? Detta är en aspekt som uppenbarligen Art Dudley (R.I.P) satte mycket större vikt till än hur rak den uppmätta frekvenskurvan såg ut. Jag själv delar denna uppfattning fullt ut, detta med ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt samt flera* andra viktiga musikaliska aspekter, är långt mer viktigare för hur övertygande musiken i sin helhet återges än hur frekvenskurvan mätmässigt ser ut.

*Utöver ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt så värdesätter jag att de inspelade instrumenten har en trovärdig fyllighet och inte låta platt och "ihåligt", tydlig separation av instrumenten som bibehålls oavsett hur tät och intensiv musiken än må vara, samt att djup och bred i ljudbild målas upp på ett övertygande och engagerande sätt som lockar in mig i musiken.



Självklart kan en icke optimal tonkurva påverka musikåtergivningen negativt, helst om den visar på en väldigt "långa" avvikelser i frekvenskurvan som exempelvis att hela mellanregistret har en urgröptning, inte nödvändigtvis så djupt men över ett stort frekvansspann.

Kortare avvikelser kan gå djupare utan att tydligt direkt märkas eller komma ivägen för musiken i sin helhet, i en direkt jämförelse mellan högtalare så kan detta exempelvis te sig som att den ena högtalaren framhäver trummornas hi-hats lite tydligare än den andra eller vise versa. Utan att veta vilken av högtalarna som återger dessa hi-hats mest likt det som studio-ingenjören hade för avsikt att de skulle låta så kan vi lyssnare varken veta om det ät p.g.a den aktuella högtalaren eller om det var ett mixningsbeslut.
Det behöver allstå inte vara så enormt viktigt vilken av högtalarna som verkligen återgav hi-hatsen mest korrekt, helst inte då man som lyssnare klart föredrog den ena högtalaren (kanske den med mindre korrekt tonkurva) före den andra vad gäller dens förmåga att på ett mer trovärdigt sätt spela upp musiken med mer engagerande dynamik, med bättre separation, djup och bredd samt att instrumenten bibehåller en trovärdig fyllighet/"kropp".

I en inspelnings-värld där allt i inspelningskedjan har påverkat slutresultatet av det som återfinns på skivan så exiterar det egentligen inte mycket i tonkurvan som kan anses vara mer rätt eller fel, iallafall inte utifrån hur det verkligen lät när musikerna spelade musiken i inspelningslokalen.
- Hur hade musikerna rattat in tonkurvan på deras förstärkare eller hur exakt lät den specifika akustiska fiolen i det aktuella rummet, låter en Stradivari som vilken fiol som helst?
- Vilka mikrofoner användes och hur var dessa uppriggade, hur avvek dessa i frekvenskurvan och hur mycket färgade den övriga inspelningskedjan?
- Hur upplevde studio-ingenjören det verkliga ljudet i rummet, och om målet var att återge detta så likt det ljudet han upplevde, hur lyckades han med det? Vilka avvikelser vad gäller tonkurvan fanns det på hans lyssningsplats och i hans ljudsystem?

Allt ovanstående plus mycket annat i hela inspelningskedjan/studio-ingenjörens lyssning samt hans egna preferenser och mål har "urvattnat" det inspelade resultatet så enormt mycket att jakten på det korrekta neutrala ljudet är ganska meningslöst, det enda som återstår är att välja apparater och högtalare som presterar bäst enligt den egna lyssningen och som passar ens egna tycke och smak bäst.
Allt annat utomstående som mätningar och dylikt och vad andra tycker är mer rätt eller fel är av total sekundär art, iallafall om målet är bästa möjliga musikåtergivning (och då menar jag den ursprungliga musikhändelsen som få av oss verkligen kan bekräfta hur det verkligen lät i verkligheten) för dig, inte nödvändigtvis den exakta information som återfinns på inspelningen med alla de avvikelser som ändå redan är "inprintad" i den.

Tycker jag.

Fast varför är det en bra idé att välja mellan antingen eller, när man kan välja både och?!

[goat76]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Art Dudley var en sann musikälskare vilket speglade hans val av komponenter för hans musikanläggning, han litade på sin egen hörsel och valde apparatur och högtalare mer efter musikaliska egenskaper över en "rak mätrapport".
Exempelvis så ansåg han att högtalarens förmåga att återge mer av de dynamiska egenskaperna i musiken var långt mer viktigt än hur rak frekvenskurvan var.

Lyssna noga på vad han säger i följande videoklipp efter ca 15:10 ( https://youtu.be/M0zwPWJdUXw?t=910 ) och framåt, spegla sen det mot vad som borde vara målet för en musikälskare när man väljer sina apparater och högtalare. Är det musikupplevelsen eller är det vissa utvalda kurvor från mätresultatet som är det viktigaste för slutmålet (musiklyssning)?

[ YouTube ]

Och så några små efterföljande brasklappar och frågeställningar på det.

Låter det alltid bättre om mätningen av ljudsystemet visar på en rakare tonkurva, är bekräftelsen av ett fint mätresultat på denna enskilda parameter så viktigt att den för vissa går före både deras egna tycke och smak så att de behöver en visuell bekräftelse att allt är "rätt"?

Var är mätningarna som visar högtalarnas förmåga att återge så trovärdigt dynamiskt omfång i musiken som möjligt? Detta är en aspekt som uppenbarligen Art Dudley (R.I.P) satte mycket större vikt till än hur rak den uppmätta frekvenskurvan såg ut. Jag själv delar denna uppfattning fullt ut, detta med ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt samt flera* andra viktiga musikaliska aspekter, är långt mer viktigare för hur övertygande musiken i sin helhet återges än hur frekvenskurvan mätmässigt ser ut.

*Utöver ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt så värdesätter jag att de inspelade instrumenten har en trovärdig fyllighet och inte låta platt och "ihåligt", tydlig separation av instrumenten som bibehålls oavsett hur tät och intensiv musiken än må vara, samt att djup och bred i ljudbild målas upp på ett övertygande och engagerande sätt som lockar in mig i musiken.



Självklart kan en icke optimal tonkurva påverka musikåtergivningen negativt, helst om den visar på en väldigt "långa" avvikelser i frekvenskurvan som exempelvis att hela mellanregistret har en urgröptning, inte nödvändigtvis så djupt men över ett stort frekvansspann.

Kortare avvikelser kan gå djupare utan att tydligt direkt märkas eller komma ivägen för musiken i sin helhet, i en direkt jämförelse mellan högtalare så kan detta exempelvis te sig som att den ena högtalaren framhäver trummornas hi-hats lite tydligare än den andra eller vise versa. Utan att veta vilken av högtalarna som återger dessa hi-hats mest likt det som studio-ingenjören hade för avsikt att de skulle låta så kan vi lyssnare varken veta om det ät p.g.a den aktuella högtalaren eller om det var ett mixningsbeslut.
Det behöver allstå inte vara så enormt viktigt vilken av högtalarna som verkligen återgav hi-hatsen mest korrekt, helst inte då man som lyssnare klart föredrog den ena högtalaren (kanske den med mindre korrekt tonkurva) före den andra vad gäller dens förmåga att på ett mer trovärdigt sätt spela upp musiken med mer engagerande dynamik, med bättre separation, djup och bredd samt att instrumenten bibehåller en trovärdig fyllighet/"kropp".

I en inspelnings-värld där allt i inspelningskedjan har påverkat slutresultatet av det som återfinns på skivan så exiterar det egentligen inte mycket i tonkurvan som kan anses vara mer rätt eller fel, iallafall inte utifrån hur det verkligen lät när musikerna spelade musiken i inspelningslokalen.
- Hur hade musikerna rattat in tonkurvan på deras förstärkare eller hur exakt lät den specifika akustiska fiolen i det aktuella rummet, låter en Stradivari som vilken fiol som helst?
- Vilka mikrofoner användes och hur var dessa uppriggade, hur avvek dessa i frekvenskurvan och hur mycket färgade den övriga inspelningskedjan?
- Hur upplevde studio-ingenjören det verkliga ljudet i rummet, och om målet var att återge detta så likt det ljudet han upplevde, hur lyckades han med det? Vilka avvikelser vad gäller tonkurvan fanns det på hans lyssningsplats och i hans ljudsystem?

Allt ovanstående plus mycket annat i hela inspelningskedjan/studio-ingenjörens lyssning samt hans egna preferenser och mål har "urvattnat" det inspelade resultatet så enormt mycket att jakten på det korrekta neutrala ljudet är ganska meningslöst, det enda som återstår är att välja apparater och högtalare som presterar bäst enligt den egna lyssningen och som passar ens egna tycke och smak bäst.
Allt annat utomstående som mätningar och dylikt och vad andra tycker är mer rätt eller fel är av total sekundär art, iallafall om målet är bästa möjliga musikåtergivning (och då menar jag den ursprungliga musikhändelsen som få av oss verkligen kan bekräfta hur det verkligen lät i verkligheten) för dig, inte nödvändigtvis den exakta information som återfinns på inspelningen med alla de avvikelser som ändå redan är "inprintad" i den.

Tycker jag.

Fast varför är det en bra idé att välja mellan antingen eller, när man kan välja både och?!

Ja, om man först fick möjlighet att lyssna på precis alla högtalare som existerar, och det i sitt eget lyssningsrum, så skulle man säkert kunna hitta något som har precis alla de egenskaper man föredrar samt att de även såg riktigt bra ut på pappret.

[IngOehman]

Jag blev lätt nedstämd efter att ha läst Almens notis om att Art Dudley har gått ur tiden - främst förstås för att han dog men också för att jag efter omläsning av hans texter insåg att de bygger på lyssning genom historiska prylar. Jag har förvisso sedan länge nöjt mig med att mestadels läsa Atkinsons mätrapporter men det var ändå en lätt chock att inse att en av världens mest ansedda hifi-tidskrifter inte är mer återgivningsintresserad än så. Jag har förstås också noterat mängden rörförstärkare och vinylspelare i Stereophile under senare år. Var det någon som skrev att vår hobby är på dekis?

Med vänlig hälsning

Pekka

Art Dudley var en sann musikälskare vilket speglade hans val av komponenter för hans musikanläggning, han litade på sin egen hörsel och valde apparatur och högtalare mer efter musikaliska egenskaper över en "rak mätrapport".
Exempelvis så ansåg han att högtalarens förmåga att återge mer av de dynamiska egenskaperna i musiken var långt mer viktigt än hur rak frekvenskurvan var.

Lyssna noga på vad han säger i följande videoklipp efter ca 15:10 ( https://youtu.be/M0zwPWJdUXw?t=910 ) och framåt, spegla sen det mot vad som borde vara målet för en musikälskare när man väljer sina apparater och högtalare. Är det musikupplevelsen eller är det vissa utvalda kurvor från mätresultatet som är det viktigaste för slutmålet (musiklyssning)?

[ YouTube ]

Och så några små efterföljande brasklappar och frågeställningar på det.

Låter det alltid bättre om mätningen av ljudsystemet visar på en rakare tonkurva, är bekräftelsen av ett fint mätresultat på denna enskilda parameter så viktigt att den för vissa går före både deras egna tycke och smak så att de behöver en visuell bekräftelse att allt är "rätt"?

Var är mätningarna som visar högtalarnas förmåga att återge så trovärdigt dynamiskt omfång i musiken som möjligt? Detta är en aspekt som uppenbarligen Art Dudley (R.I.P) satte mycket större vikt till än hur rak den uppmätta frekvenskurvan såg ut. Jag själv delar denna uppfattning fullt ut, detta med ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt samt flera* andra viktiga musikaliska aspekter, är långt mer viktigare för hur övertygande musiken i sin helhet återges än hur frekvenskurvan mätmässigt ser ut.

*Utöver ett så övertygande dynamiskt omfång som möjligt så värdesätter jag att de inspelade instrumenten har en trovärdig fyllighet och inte låta platt och "ihåligt", tydlig separation av instrumenten som bibehålls oavsett hur tät och intensiv musiken än må vara, samt att djup och bred i ljudbild målas upp på ett övertygande och engagerande sätt som lockar in mig i musiken.



Självklart kan en icke optimal tonkurva påverka musikåtergivningen negativt, helst om den visar på en väldigt "långa" avvikelser i frekvenskurvan som exempelvis att hela mellanregistret har en urgröptning, inte nödvändigtvis så djupt men över ett stort frekvansspann.

Kortare avvikelser kan gå djupare utan att tydligt direkt märkas eller komma ivägen för musiken i sin helhet, i en direkt jämförelse mellan högtalare så kan detta exempelvis te sig som att den ena högtalaren framhäver trummornas hi-hats lite tydligare än den andra eller vise versa. Utan att veta vilken av högtalarna som återger dessa hi-hats mest likt det som studio-ingenjören hade för avsikt att de skulle låta så kan vi lyssnare varken veta om det ät p.g.a den aktuella högtalaren eller om det var ett mixningsbeslut.
Det behöver allstå inte vara så enormt viktigt vilken av högtalarna som verkligen återgav hi-hatsen mest korrekt, helst inte då man som lyssnare klart föredrog den ena högtalaren (kanske den med mindre korrekt tonkurva) före den andra vad gäller dens förmåga att på ett mer trovärdigt sätt spela upp musiken med mer engagerande dynamik, med bättre separation, djup och bredd samt att instrumenten bibehåller en trovärdig fyllighet/"kropp".

I en inspelnings-värld där allt i inspelningskedjan har påverkat slutresultatet av det som återfinns på skivan så exiterar det egentligen inte mycket i tonkurvan som kan anses vara mer rätt eller fel, iallafall inte utifrån hur det verkligen lät när musikerna spelade musiken i inspelningslokalen.
- Hur hade musikerna rattat in tonkurvan på deras förstärkare eller hur exakt lät den specifika akustiska fiolen i det aktuella rummet, låter en Stradivari som vilken fiol som helst?
- Vilka mikrofoner användes och hur var dessa uppriggade, hur avvek dessa i frekvenskurvan och hur mycket färgade den övriga inspelningskedjan?
- Hur upplevde studio-ingenjören det verkliga ljudet i rummet, och om målet var att återge detta så likt det ljudet han upplevde, hur lyckades han med det? Vilka avvikelser vad gäller tonkurvan fanns det på hans lyssningsplats och i hans ljudsystem?

Allt ovanstående plus mycket annat i hela inspelningskedjan/studio-ingenjörens lyssning samt hans egna preferenser och mål har "urvattnat" det inspelade resultatet så enormt mycket att jakten på det korrekta neutrala ljudet är ganska meningslöst, det enda som återstår är att välja apparater och högtalare som presterar bäst enligt den egna lyssningen och som passar ens egna tycke och smak bäst.
Allt annat utomstående som mätningar och dylikt och vad andra tycker är mer rätt eller fel är av total sekundär art, iallafall om målet är bästa möjliga musikåtergivning (och då menar jag den ursprungliga musikhändelsen som få av oss verkligen kan bekräfta hur det verkligen lät i verkligheten) för dig, inte nödvändigtvis den exakta information som återfinns på inspelningen med alla de avvikelser som ändå redan är "inprintad" i den.

Tycker jag.

Jag sympatiserar med dina tankar och vilja att skjuta bort den sortens förenklingar som är så vanliga, t ex ”rak tonkurva är det viktigaste”, eller ”låg distorsion är det viktigaste”. Gillar också att du försvarar Art. Att kritisera honom baserat på lite ytlig kunskap om hans anläggningsval, utan att själv ha hört resultatet, ELLER ENS KÄNNA TILL DET TEKNISKA SUMMARESULTATET, är som jag ser det inte rimligt.

Men det där med vad som är viktigt i en anläggning...

Det finns inget (generellt) svar på vad som är det viktigaste! Eftersom ett sådant beror på utgångspunkten.

Om en återgivningskedjas (subjektivt) största fel är de som skapas av den olinjära distorsionen så är DET det viktigaste att optimera. Om en annan apparats största (subjektiva) fel är tonkurveorsakade klangfel, så är DET den egenskap som är viktigast att rätta till. Om den dynamiska förmågan (subjektivt) är det största problemet så är DET just denna man vinner mest på att ändra på.

MEN - att det är så rent tekniskt betyder heller inte att den som lyssnar och tycker beskriver det så! Folk är som regel dåliga på att förstå orsakerna bakom deras upplevelser.

Därtill kan en kvalitet vid teknisk analys i många fall visa sig vara en färgning, som man gillar.

- - -

En person som säger sig gilla en specifik rörförstärkare på grund av dess ”fantastiskt levande dynamik”, kan i det enskilda fallet i själva verket uppleva precis det - på grund av tonkurvefel, distorsion och MINSKAD dynamik.

Det gör inte rörförstärkaren sämre, det kan vara allt detta som gör den bättre! Om man med bättre får mena något som är livskvalitetshöjande. Och det måste man rimligen få mena!

- - -

Kort sagt, jag skriver under på den kritik du framför, men vill även påpeka att exakt samma kritik är applicerbar på det som du skriver.

Det sanna svaret på varför man tycker att en specifik högtalare är mera ”levande” kan vara oerhört komplext, och involvera mätbara egenskaper i väldigt många olika domäner, även om de, när personen som upplever det kanske sammanfattar upplevelsen till en hävdad teknisk egenskap (t ex dynamik) tycker sig höra t ex en större dynamik. Men som i verkligheten kan vara både mindre och i huvudsak dessutom bero på någon betoning i något frekvensområde tillsammans med lite snyggt utmejslade nya spektralkomponenter...

- - -

Det är komplext - tumregler förslår inte. Och jag kan tycka att det är extra dumt när en tumregel-dogm kritiseras, för stt ersättas an en annan. Sådant skapar inte kunskap, bara trender (med åsiktsgrupperingar) och att folk som tror på en väldsbild tycker att de som tror på en annan har fel...


Vh, iö

[AlbertHall]

Detta var ett BRA inlägg!

[goat76]

Detta var ett BRA inlägg!

Japp, det var det.

Kort sagt, jag skriver under på den kritik du framför, men vill även påpeka att exakt samma kritik är applicerbar på det som du skriver.

Så är det, det subjektiva ÄR i allra högsta grad helt individuellt från person till person, det är det som gör det subjektivt.

I tråden om högtalarfötter så var aldrig mitt mål att försöka applicera just mina subjektiva preferenser på någon annan, mitt mål var bara att försöka övertyga andra att ta reda på vad just de själva föredrar.
I en annan tråd var det nyligen tal om att REL rekommenderade häftmassa under deras subwoofers, jag drog iväg och inhandlade ett paket då det ändå är en så billig investering/inte så dyr förlust ifall jag subjektivt skulle föredra den lösningen.
Jag bytte hyfsat snabbt tillbaka till SD-fötterna då jag subjektivt klart föredrar den lösning, för just den applikationen.

Jag sympatiserar helt klart med Art Dudley då han uppenbarligen baserar sina val på det han subjektivt tycker är bäst, men det är hans subjektiva val och troligtvis föredrar jag något helt annat än honom.
Den punkten som jag dock tror att min smak överenstämmer väldigt bra med hans är det han beskriver när han talar om en högtalares förmåga att återge en trovärdig dynamik, denna uppfattade dynamik kan säkert (som du påpekar) i verkligheten egentligen vara sämre rent tekninskt sett, men vad spelar det egentligen för roll ifall det ändå är så man uppfattar det. Den subjektiva upplevelsen värderar jag även i detta läge som högre än vad det mätmässigt faktiskt är.

[hcl]

Detta var ett BRA inlägg!

Japp, det var det.

Kort sagt, jag skriver under på den kritik du framför, men vill även påpeka att exakt samma kritik är applicerbar på det som du skriver.

Så är det, det subjektiva ÄR i allra högsta grad helt individuellt från person till person, det är det som gör det subjektivt.

I tråden om högtalarfötter så var aldrig mitt mål att försöka applicera just mina subjektiva preferenser på någon annan, mitt mål var bara att försöka övertyga andra att ta reda på vad just de själva föredrar.
I en annan tråd var det nyligen tal om att REL rekommenderade häftmassa under deras subwoofers, jag drog iväg och inhandlade ett paket då det ändå är en så billig investering/inte så dyr förlust ifall jag subjektivt skulle föredra den lösningen.
Jag bytte hyfsat snabbt tillbaka till SD-fötterna då jag subjektivt klart föredrar den lösning, för just den applikationen.

Jag sympatiserar helt klart med Art Dudley då han uppenbarligen baserar sina val på det han subjektivt tycker är bäst, men det är hans subjektiva val och troligtvis föredrar jag något helt annat än honom.
Den punkten som jag dock tror att min smak överenstämmer väldigt bra med hans är det han beskriver när han talar om en högtalares förmåga att återge en trovärdig dynamik, denna uppfattade dynamik kan säkert (som du påpekar) i verkligheten egentligen vara sämre rent tekninskt sett, men vad spelar det egentligen för roll ifall det ändå är så man uppfattar det. Den subjektiva upplevelsen värderar jag även i detta läge som högre än vad det mätmässigt faktiskt är.

Jag håller med om det mesta ni båda skriver, men ... även hur man vill väga strikt subjektivt mot strikt objektivt kan variera. T.ex. i studiosammanhang blir det viktigt att återgivningen ÄR objektivt korrekt och dessutom med bästa möjliga förmåga att förmedla även det jag tror man eftersträvar i sökandet efter subjektivt bra återgivare. En i studiosammanhang objektivt okorrekt återgivning riskerar att det görs åtgärder för att motkompensera denna okorrekthet, vilket obönhörligen renderar i inkompatibilitet d.v.s. ett resultat som inte låter så bra i alla system som inte delar denna okorrekthet. Om monitorutrustningen inte lever upp till det man eftersträvar med sitt subjektiva återgivningsmål kan det dels leda till någon motsvarighet i kompensering som leder till inkompatibilitet med andra återgivningssituationer.

Just frågan om vad man faktiskt eftersträvar med ett sökande efter bästa möjliga återgivare med ett subjektivt mål förefaller lätt grumlig.

Det finns en lite mer påtaglig sida där t.ex. musiksmaksorientering ger en preferens för mer eller mindre av något, bas, diskant, ljudtrycksförmåga, faktisk reps. subjektiv dynamikförmåga etc. Den är som den är och kanske inte mycket att orda om. Det måste ju vara ok att vilja olika.

Det finns dock även en annan aspekt på det jag tror ofta bakas in i begreppet subjektivt, men som jag skulle hävda faktiskt mer tillhör den objektiva sidan trots att det tycks vara mycket svårt stt fånga dylika aspekter med mätningar. Vissa anser dessa aspekter vara nonsens, medan vissa går ”all-in” för just dessa aspekter. Främst syftar jag på vad man kanske kan benämna ”uppfattad musikalisk kvalitet”. Det är ett svårfångat begrepp eftersom det inte är speciellt väldefinierat med ord. Det går dock visa eller demonstrera med ljudexempel. Bästa kortfattade beskrivningen jag kan ge är nog; musikalisk begriplighet d.v.s. förstår man (musikmottagandemässigt) vad som spelas och hur detta (som spelas eller egentligen återges) uppfattas i det totala musikaliska sammanhang som utgör hela låten/stycket/framförandet. Hör man musiken eller hör man bara ljuden av den framförda musiken? T.ex. kan olika pianister förmedla olika känslor med ett och samma piano. God förmåga att förmedla dessa olika känslor via en inspelning uppspelad i en viss anläggning korrelerar till denna anläggnings förmåga objektiva kvaliteter i detta avseende. För god sådan förmåga krävs sannolikt bra prestanda avseende flera objektiva parametrar varav vissa mäts och redovisas medan andra sällan nämns och vissa inte ens är kända. De som helt fokuserar sina omdömen om musikåtergivare på dessa aspekter betraktar ibland dessa aspekter som nära nog fullständigt objektiva medan många andra (de flesta!?) nog betraktar samma aspekt som tillhörande den subjektiva sfären.

Det finns alltså i så fall minst tre huvuddomäner;

• strikt objektiva prestanda
• strikt subjektiva prestanda
samt
• något som bör betraktas som strikt objektivt, men p.g.a. brister att mäta, beskriva och förstå både de fysikaliska fenomenen såväl som hur vår hörsel faktiskt fungerar ändå faller in under det som vissa betraktar som objektivt och andra som subjektivt

[goat76]

Detta var ett BRA inlägg!

Japp, det var det.

Kort sagt, jag skriver under på den kritik du framför, men vill även påpeka att exakt samma kritik är applicerbar på det som du skriver.

Så är det, det subjektiva ÄR i allra högsta grad helt individuellt från person till person, det är det som gör det subjektivt.

I tråden om högtalarfötter så var aldrig mitt mål att försöka applicera just mina subjektiva preferenser på någon annan, mitt mål var bara att försöka övertyga andra att ta reda på vad just de själva föredrar.
I en annan tråd var det nyligen tal om att REL rekommenderade häftmassa under deras subwoofers, jag drog iväg och inhandlade ett paket då det ändå är en så billig investering/inte så dyr förlust ifall jag subjektivt skulle föredra den lösningen.
Jag bytte hyfsat snabbt tillbaka till SD-fötterna då jag subjektivt klart föredrar den lösning, för just den applikationen.

Jag sympatiserar helt klart med Art Dudley då han uppenbarligen baserar sina val på det han subjektivt tycker är bäst, men det är hans subjektiva val och troligtvis föredrar jag något helt annat än honom.
Den punkten som jag dock tror att min smak överenstämmer väldigt bra med hans är det han beskriver när han talar om en högtalares förmåga att återge en trovärdig dynamik, denna uppfattade dynamik kan säkert (som du påpekar) i verkligheten egentligen vara sämre rent tekninskt sett, men vad spelar det egentligen för roll ifall det ändå är så man uppfattar det. Den subjektiva upplevelsen värderar jag även i detta läge som högre än vad det mätmässigt faktiskt är.

Jag håller med om det mesta ni båda skriver, men ... även hur man vill väga strikt subjektivt mot strikt objektivt kan variera. T.ex. i studiosammanhang blir det viktigt att återgivningen ÄR objektivt korrekt och dessutom med bästa möjliga förmåga att förmedla även det jag tror man eftersträvar i sökandet efter subjektivt bra återgivare. En i studiosammanhang objektivt okorrekt återgivning riskerar att det görs åtgärder för att motkompensera denna okorrekthet, vilket obönhörligen renderar i inkompatibilitet d.v.s. ett resultat som inte låter så bra i alla system som inte delar denna okorrekthet. Om monitorutrustningen inte lever upp till det man eftersträvar med sitt subjektiva återgivningsmål kan det dels leda till någon motsvarighet i kompensering som leder till inkompatibilitet med andra återgivningssituationer.

Jag har nyligen i min egna lilla musikproduktion faktiskt börjat förstå varför flertalet sudios använt sig av Yamaha NS-10*, jag tror inte det handlar om att de försökte hitta en medel-dålig högtalare som på något vis skulle representera ett genomsnitt av mediokra ljudsystem som lyssnare där ute använder sig av.
Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna vilka sedan kunde korrigeras och efter det kontrolleras i den bättre lyssningen så att dessa korrigeringar inte tog bort för mycket.
Målet var alltså inte att musiken skulle vara anpassad för att låta bäst i NS-10, de anvädes bara för att lokalisera brister som annars var svåra att upptäcka.

Orsaken till min nya upptäckt är att när jag hade renderat ut mina egna låtar och lyssnade på dessa i mina "slit och släng"-lurar som har en överdriven bas så upptäckte jag en bumlighet i alla låtar i området 90-110 Hz. Denna bumlighet kunde jag sedan även höra i mina mer neutrala lurar om än mindre tydligt/framfusigt. Detta problem i basområdet hade innan det gått mig helt förbi trots att det orsakade en maskerande effekt för hela mixen. De dåliga hörlurarna har alltså hjälpt mig att identifiera ett problem tack vare att felet ”togs upp till ytan” p.g.a att dessa hörlurar har en höjning i just det området.

*Det stora problemet som uppstår med Yamaha NS-10 är dock de studios som missuppfattat användningsområdet för högtalaren och istället för att bara använda den som ett kompletterande verktyg istället använder den som den huvudsakliga monitorn, då riskerar dessa produktioner att verkligen anpassas efter den totalt sämre lyssningen.

Just frågan om vad man faktiskt eftersträvar med ett sökande efter bästa möjliga återgivare med ett subjektivt mål förefaller lätt grumlig.

Det finns en lite mer påtaglig sida där t.ex. musiksmaksorientering ger en preferens för mer eller mindre av något, bas, diskant, ljudtrycksförmåga, faktisk reps. subjektiv dynamikförmåga etc. Den är som den är och kanske inte mycket att orda om. Det måste ju vara ok att vilja olika.

Jag tror nog att det subjektiva endast verkar vara grumligt ifall man ger sig på att försöka förklara för någon annan om sina subjektiva önskemål, för en själv (förutsatt att man vågar lita på sin egen smak) så finns det väl inget lättare, man vet vad man själv gillar och när man hört det så vet man när man tycker det låter rätt.

Det finns dock även en annan aspekt på det jag tror ofta bakas in i begreppet subjektivt, men som jag skulle hävda faktiskt mer tillhör den objektiva sidan trots att det tycks vara mycket svårt stt fånga dylika aspekter med mätningar. Vissa anser dessa aspekter vara nonsens, medan vissa går ”all-in” för just dessa aspekter. Främst syftar jag på vad man kanske kan benämna ”uppfattad musikalisk kvalitet”. Det är ett svårfångat begrepp eftersom det inte är speciellt väldefinierat med ord. Det går dock visa eller demonstrera med ljudexempel. Bästa kortfattade beskrivningen jag kan ge är nog; musikalisk begriplighet d.v.s. förstår man (musikmottagandemässigt) vad som spelas och hur detta (som spelas eller egentligen återges) uppfattas i det totala musikaliska sammanhang som utgör hela låten/stycket/framförandet. Hör man musiken eller hör man bara ljuden av den framförda musiken? T.ex. kan olika pianister förmedla olika känslor med ett och samma piano. God förmåga att förmedla dessa olika känslor via en inspelning uppspelad i en viss anläggning korrelerar till denna anläggnings förmåga objektiva kvaliteter i detta avseende. För god sådan förmåga krävs sannolikt bra prestanda avseende flera objektiva parametrar varav vissa mäts och redovisas medan andra sällan nämns och vissa inte ens är kända. De som helt fokuserar sina omdömen om musikåtergivare på dessa aspekter betraktar ibland dessa aspekter som nära nog fullständigt objektiva medan många andra (de flesta!?) nog betraktar samma aspekt som tillhörande den subjektiva sfären.

Det finns alltså i så fall minst tre huvuddomäner;

• strikt objektiva prestanda
• strikt subjektiva prestanda
samt
• något som bör betraktas som strikt objektivt, men p.g.a. brister att mäta, beskriva och förstå både de fysikaliska fenomenen såväl som hur vår hörsel faktiskt fungerar ändå faller in under det som vissa betraktar som objektivt och andra som subjektivt

Jag förstår mycket väl vad du menar här, men eftersom det säkerligen är svårt att sammanställa en mängd mätningar som visar på detta så blir det nog för de flesta svårt att ta till sig. Kanske är det här forumet lite för ”strikt” i tankesättet för att öppna upp sig för en seriös diskussion om detta. Inget ont menat, men merparten av världens befolkning är tyvärr inte alltid så musikaliskt lagda så att de ens kan höra det och sätta sig in vad orsakerna kan vara. Det blir bara flummigt för dessa.

Något magiskt är det dock inte tal om, det är nog bara väldigt svårt att sammanställa med rätt typ av mätningar.

[RogerJoensson]

Å nej, inte NS10 igen.
Om man framhäver ett register så blir andra register underordnade. Man riskerar bli blind för det som inte är överdrivet. I NS10 fallet så riskerar runt 3-4 kHz att bli undertryckt pga utsläckningar bas-diskant och att det hamnar vid sidan av det som "framhävts", vilket kan leda till att man höjer där för att läka hålet vilket då t ex kan ge den där vanliga 80-tals-skrikigheten. Idén med diskanten vid sidan om mellanregistret är rent idiotisk (delad vid relativt hög frekvens) då det orsakar starkt varierande frekvensgång beroende på lyssningsvinkel eller när man flyttar sig i sidled (mixar), gärna med dippar i det värsta skrigighetsområdet. I det här fallet så illa att utsläckningarna kan variera starkt per öra pga avståndsskillnaden. Oseriös skräphögtalare. Den får mig att tänka på ondska, med tanke på vad den sannolikt orsakat. Eftersom frekvensgången är ett gungfly som varierar hit och dit, inte lite heller, så går det inte att ta vettiga beslut med en sådan högtalare.
Ja, jag vet att många skrivit det du nu ekar ut, men jag trodde att den grejen var över, slutdiskuterad, att man insett bristerna i resonemangen och gått vidare.

[goat76]

Å nej, inte NS10 igen.
Om man framhäver ett register så blir andra register underordnade. Man riskerar bli blind för det som inte är överdrivet. I NS10 fallet så riskerar runt 3-4 kHz att bli undertryckt pga utsläckningar bas-diskant och att det hamnar vid sidan av det som "framhävts", vilket kan leda till att man höjer där för att läka hålet vilket då t ex kan ge den där vanliga 80-tals-skrikigheten. Idén med diskanten vid sidan om mellanregistret är rent idiotisk (delad vid relativt hög frekvens) då det orsakar starkt varierande frekvensgång beroende på lyssningsvinkel eller när man flyttar sig i sidled (mixar), gärna med dippar i det värsta skrigighetsområdet. I det här fallet så illa att utsläckningarna kan variera starkt per öra pga avståndsskillnaden. Oseriös skräphögtalare. Den får mig att tänka på ondska, med tanke på vad den sannolikt orsakat. Eftersom frekvensgången är ett gungfly som varierar hit och dit, inte lite heller, så går det inte att ta vettiga beslut med en sådan högtalare.
Ja, jag vet att många skrivit det du nu ekar ut, men jag trodde att den grejen var över, slutdiskuterad, att man insett bristerna i resonemangen och gått vidare.

Du läste uppenbarligen inte mitt inlägg ordentligt, troligtvis ögnade du bara igenom det. Prova att läsa mitt inlägg igen och tänk efter vad det verkligen var jag skrev, för det verkar faktiskt vara som så att du tror att jag rekommenderar användandet av BS-10 som den huvudsakliga lyssningen.

Gör ett nytt försök så kommer du förhoppningsvis förstå vad det var jag verkligen skrev.

[RogerJoensson]

Det var detta jag reagerade på och som också den inledande meningen pekade på:

Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna ...

Jag tycker det är nonsens eftersom det inte finns ett typiskt problem som NS-10 kan simulera eller förstora. Dessutom ger den olika ljud beroende på lyssningsvinkel i en enda röra, vilket gör att även bedömningen blir lite vad som helst (inkl dubbelt fel när felen adderas).

[goat76]

Det var detta jag reagerade på och som också den inledande meningen pekade på:

Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna ...

Jag tycker det är nonsens eftersom det inte finns ett typiskt problem som NS-10 kan simulera eller förstora. Dessutom ger den olika ljud beroende på lyssningsvinkel i en enda röra, vilket gör att även bedömningen blir lite vad som helst (inkl dubbelt fel när felen adderas).

Får jag fråga vad du anser om det många gör när de tar den färdiga mixen och lyssnar på diverse ljudsystem som bilstereon och liknande för att säkerställa att mixen fungerar även utanför det huvudsakliga ljudsystemet i studion, tycker du även det är en helt dum och onödig grej att göra?

[RogerJoensson]

Det var detta jag reagerade på och som också den inledande meningen pekade på:

Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna ...

Jag tycker det är nonsens eftersom det inte finns ett typiskt problem som NS-10 kan simulera eller förstora. Dessutom ger den olika ljud beroende på lyssningsvinkel i en enda röra, vilket gör att även bedömningen blir lite vad som helst (inkl dubbelt fel när felen adderas).

Får jag fråga vad du anser om det många gör när de tar den färdiga mixen och lyssnar på diverse ljudsystem som bilstereon och liknande för att säkerställa att mixen fungerar även utanför det huvudsakliga ljudsystemet i studion, tycker du även det är en helt dum och onödig grej att göra?

Problemet var att många använde NS10 som en standard och att man använde den som en högtalare som mixen skulle funka i. Även om man även har en bättre lyssning så kommer skitstandarden att sannolikt avspegla sig i slutresultatet om man tar hänsyn till hur det låter genom skithögtalaren.
Att köra något i skithögtalare för att se om dom ballar ur vid pådrag etc kan man så klart göra, men börjar man göra klangmässiga beslut på en eller ett fåtal skithögtalare så är man ute på hal is och då blir det som det blir och olika inspelningar kommer att låta lite hur som helst, eftersom man gör olika beslut beroende på vad man lyssnade i när man rattade. NS10 bidrog sannolikt till en sådan våg av inspelningar med skev klang.

Ju mer inspelningarna varierar, ju större spridning, desto svårare blir det att få en och samma högtalare att i slutänden låta bra med alla inspelningar. Det behöver alltså inte ha med att de som tagit klangbesluten tycker så väldigt olika. "Soundet" på slutmaterialet, kommer inte att så väl avspegla intentionen. De utgår ju från hur det låter när de lyssnar och om lyssningen varierade när de tog besluten så blir det olika i slutänden. Om NS10 är standard, så kommer dess klang att påverkar slutresultatet. Jag tror att läget hade varit bättre om NS10 aldrig sett dagen ljus eller så fått stor spridning. Det var en särdeles dålig och udda högtalare att använda för att ta generella beslut.

[hcl]

Jag har nyligen i min egna lilla musikproduktion faktiskt börjat förstå varför flertalet sudios använt sig av Yamaha NS-10*, jag tror inte det handlar om att de försökte hitta en medel-dålig högtalare som på något vis skulle representera ett genomsnitt av mediokra ljudsystem som lyssnare där ute använder sig av. Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna vilka sedan kunde korrigeras och efter det kontrolleras i den bättre lyssningen så att dessa korrigeringar inte tog bort för mycket.
Målet var alltså inte att musiken skulle vara anpassad för att låta bäst i NS-10, de anvädes bara för att lokalisera brister som annars var svåra att upptäcka.

Orsaken till min nya upptäckt är att när jag hade renderat ut mina egna låtar och lyssnade på dessa i mina "slit och släng"-lurar som har en överdriven bas så upptäckte jag en bumlighet i alla låtar i området 90-110 Hz. Denna bumlighet kunde jag sedan även höra i mina mer neutrala lurar om än mindre tydligt/framfusigt. Detta problem i basområdet hade innan det gått mig helt förbi trots att det orsakade en maskerande effekt för hela mixen. De dåliga hörlurarna har alltså hjälpt mig att identifiera ett problem tack vare att felet ”togs upp till ytan” p.g.a att dessa hörlurar har en höjning i just det området.

*Det stora problemet som uppstår med Yamaha NS-10 är dock de studios som missuppfattat användningsområdet för högtalaren och istället för att bara använda den som ett kompletterande verktyg istället använder den som den huvudsakliga monitorn, då riskerar dessa produktioner att verkligen anpassas efter den totalt sämre lyssningen.

Idag betraktas nog Yamaha NS-10 som något som kan använda för att kontrollera en specifik brist i en mix, mer sällan som ett arbetsredskap att mixa med, även om det tycks finnas de som fortfarande använder dom även för det. Många betraktar dom nog allt som oftast som tämligen olämpliga för musikproduktion generellt, av samma anledning som att de används (d.v.s. p.g.a. deras besvärliga tonkurva).

Jag gissar att de flesta som mixar musik har noterat att något som låter bra när man mixat det i ett system inte riktigt funkar i vissa eller t.o.m. flera andra system. Har man ett olämpligt system att mixa i så blir i princip inget bra när det återges i flertalet andra system och precis som du antyder finns det vissa typiska eller standardfallgropar som vissa kan behöva en specifikt utformad (Tayloriserad) monitorsituation för att inte falla i. Yamaha NS-10 hade säkert aspekter som på den tiden gjorde att de som producerade musik inte gjorde de mest flagranta misstagen. Att de p.g.a. dessa högtalares tillkortakommanden även gjorde andra misstag är nog också ett faktum, men dessa ansågs antagligen som mindre allvarliga (i varje fall då!?). Yamaha NS-10 är dock (tack och lov) inte lika vanliga idag. Yamaha (och andra) har dock tagit fram konstruktioner som utseendemässigt anspelar på NS-10, men som i många fall inte alls har något annat än möjligen en bas/mellan driver med vit kon som enda likhet och möjligen även storleken. Det finns ju många högtalare som är bättre på alla sätt än NS-10 (eller någon av Yamahas egna utseendemässigt liknande monitorer för den delen). De (både NS-10 och nyare kloner etc) går säkert producera musik med, men de är knappast något man bör gå till som förstahandsval.

[goat76]

Det var detta jag reagerade på och som också den inledande meningen pekade på:

Jag tycker det är nonsens eftersom det inte finns ett typiskt problem som NS-10 kan simulera eller förstora. Dessutom ger den olika ljud beroende på lyssningsvinkel i en enda röra, vilket gör att även bedömningen blir lite vad som helst (inkl dubbelt fel när felen adderas).

Får jag fråga vad du anser om det många gör när de tar den färdiga mixen och lyssnar på diverse ljudsystem som bilstereon och liknande för att säkerställa att mixen fungerar även utanför det huvudsakliga ljudsystemet i studion, tycker du även det är en helt dum och onödig grej att göra?

Problemet var att många använde NS10 som en standard och att man använde den som en högtalare som mixen skulle funka i. Även om man även har en bättre lyssning så kommer skitstandarden att sannolikt avspegla sig i slutresultatet om man tar hänsyn till hur det låter genom skithögtalaren.
Att köra något i skithögtalare för att se om dom ballar ur vid pådrag etc kan man så klart göra, men börjar man göra klangmässiga beslut på en eller ett fåtal skithögtalare så är man ute på hal is och då blir det som det blir och olika inspelningar kommer att låta lite hur som helst, eftersom man gör olika beslut beroende på vad man lyssnade i när man rattade. NS10 bidrog sannolikt till en sådan våg av inspelningar med skev klang.

Ju mer inspelningarna varierar, ju större spridning, desto svårare blir det att få en och samma högtalare att i slutänden låta bra med alla inspelningar. Det behöver alltså inte ha med att de som tagit klangbesluten tycker så väldigt olika. "Soundet" på slutmaterialet, kommer inte att så väl avspegla intentionen. De utgår ju från hur det låter när de lyssnar och om lyssningen varierade när de tog besluten så blir det olika i slutänden. Om NS10 är standard, så kommer dess klang att påverkar slutresultatet. Jag tror att läget hade varit bättre om NS10 aldrig sett dagen ljus eller så fått stor spridning. Det var en särdeles dålig och udda högtalare att använda för att ta generella beslut.

Jag förstår inte vilka invändningar du egentligen har mot det jag skrivit, du måste ju ta hela mitt inlägg i beaktning och inte bara klippa ut en del och sedan göra en egen tolkning av det jag sagt.
Jag var ju noga med att poängtera att själva mixningen bör göras med den bästa möjliga lyssningen MEN att en kontroll-lyssning i en sämre högtalare/hörlurar kan avslöja/sätta förstoringsglas på tänkbara problem som inte gjorde sig uppmärksamma i den bättre lyssningen.
Jag har alltså INTE förordat att viktiga mixningsbeslut ska baseras på en sämre lyssning.

På dig verkar det som att jag förespråkar Yamaha NS-10 som enda och huvudsakliga lyssning vid musikproduktion, var har jag skrivit det?
Jag har själv aldrig hört ett par NS-10 och har således INTE rekommenderat den, det jag däremot har sagt är att den mycket väl kan användas som sekundärt system för att kontrollera ifall den visar några specifika brister i mixen, detta bör sedan kontrolleras och eventuellt korrigeras i mixen då man återgått till det bättre systemet.

När min mixning av min musik var färdig för kontroll-lyssning så lyssnade jag faktiskt först på iPhone och dens högtalare(!), sedan i två par bra och neutrala hörlurar. Ingen av dessa avslöjade något fel, det lät helt enkelt bra förutom att det var något som beslöjade mixen, men vad var det?.
Fortsatta tester var i ett par sämre hörlurar som har en uppenbar ”smiley kurva”, förstärkt bas och diskant, återhållsamt mellanregister. Här uppdagades/tydliggjordes ett problem i min mix, det fanns för mycket energi i området 90-110 Hz som i dessa lurar var väldigt tydligt. Detta registerspann beslöjade mixen på ett sätt som inte förekom i samma utsträckning när jag växlade över till diverse referensmusik av gott slag.

Det är det jag menar med att en betydligt sämre lyssning kan agera som ett ”förstoringsglas” som kan avslöja fel i mixen tack vare ett förstärkt område i frekvenskurvan. Om jag inte hade lyssnat på min mix i dessa skithörlurar så hade jag nog fortfarande grubblat över vad det exakta felet var som orsakade denna beslöjabde effekt. Nu vet jag.

[darkg]

Beskrivningar av vad som gör att det låter så bra, eller inte så bra, är verkligen... komplexa
Det blir till exempel nästan lite paradoxalt eller åtminstone förvirrat det här med objektivt-subjektivt när [antagna] objektiva egenskaper subjektivt kan vara olika väsentliga för nöjdheten*. Kunskapen eller tron om tekniska detaljer kan påverka belåtenheten, tillsammans med väldigt mycket annat som inte alltid har att göra med hur det låter. Vi är, tycks det, ganska obenägna att tro på att olika upplevelse inte avspeglas i olikt ljud och i sin tur annorlunda teknik. En extra bra eller dålig upplevelse antas ofta ha en teknisk förklaring. inte orimligt, men inte heller tvunget. Det spelar heller inte alltid så stor roll.

Min käpphäst är att vi knappast bör ifrågasätta våra eller andras upplevelser, det vill säga att de finns. Upplevelserna. Inte heller är det automatiskt illa att låta upplevelserna styra vissa beslut, inte ens i de fall upplevelserna faktiskt kan antas vara svagt kopplade till den objektiva verkligheten! Om en grej känns härlig, kan det ju räcka långt.
Men det finns ett värde i att kritisera antaganden om att denna upplevelse är ett bra argument mer generellt, till exempel via övertygelsen att upplevelsen nödvändigtvis avspeglar en viss objektiv skillnad utanför det egna medvetandet, typiskt av teknisk art.
Och ett potentiellt problem som nämnts är att svagt "verklighetsförankrade" val kan leda till sämre nöjdhet i långa loppet. (Om apparaten man köpte lät mumsigt pga ett tillfälligt sammanhang kanske man blir besviken i andra sammanhang, inre och yttre). Venedig kanske inte är lika magiskt efter skilsmässan, ändå kanske inget väsentligt är annorlunda i staden.

* Jag menar att upplevelsen kan påverkas av vad man tror sig veta om apparaturens tekniska (faktiska ljudliga) egenskaper. "Vet" man att det är en avslagen Denver "hör" man måhända brister, i synnerhet om den var billig och har skrattats ut av folk man litar på. Det är sannolikt tämligen ovanligt att vara helt immun mot sådant. Möjligen även lite korkat. Ett specialfall är när en apparat är till exempel sjukt snygg, eller har sju centimeter tjock frontpanel. Det kan man ju tycka om, och det kan då vara väsentligt, och det är rimligt att det kan vara så. Det är dock inte osannolikt att utförandet kommer att färga uppfattningen om hur det faktiskt låter, antingen direkt: Bättre upplevelse (pga vacker) som man tolkar som objektivt bättre ljud eller indirekt: Till exempel genom antaganden om teknisk kvalitet och exklusivitet som i sin tur förknippas med faktiskt olikt ljud.

Det kan givetvis vara korrekt att den dyrare/vackrare/mer hyllade apparaten verkligen är objektivt bättre. Venedig kan ha changerats. Men det är inte den enda, kanske inte heller den bästa, förklaringen till en påverkad upplevelse av en apparat i en situation.

---

Hifi-hittepå kommer sig nog till stor del av att vi vill äta kakan och ha den kvar, vi vill tro på att det föreligger begripliga teknisk-verkliga skäl till våra upplevelser och beslut. Det magiska tänkandet springer ytterst ur en längtan efter det rationella?

[RogerJoensson]

Jag förstår inte vilka invändningar du egentligen har mot det jag skrivit, du måste ju ta hela mitt inlägg i beaktning och inte bara klippa ut en del och sedan göra en egen tolkning av det jag sagt.

Det förklarade jag i det förförra inlägget. (NS10 som förstoringsglas...)

Jag var ju noga med att poängtera att själva mixningen bör göras med den bästa möjliga lyssningen MEN att en kontroll-lyssning i en sämre högtalare/hörlurar kan avslöja/sätta förstoringsglas på tänkbara problem som inte gjorde sig uppmärksamma i den bättre lyssningen.
Jag har alltså INTE förordat att viktiga mixningsbeslut ska baseras på en sämre lyssning.

Och jag förklarade varför jag tycker att just NS10 är dålig partner i att ta beslut.

På dig verkar det som att jag förespråkar Yamaha NS-10 som enda och huvudsakliga lyssning vid musikproduktion, var har jag skrivit det?

Du har inte skrivit det och jag har inte heller påstått att du har skrivit det så jag förstår inte varför du frågar.

Jag har själv aldrig hört ett par NS-10 och har således INTE rekommenderat den, det jag däremot har sagt är att den mycket väl kan användas som sekundärt system för att kontrollera ifall den visar några specifika brister i mixen, detta bör sedan kontrolleras och eventuellt korrigeras i mixen då man återgått till det bättre systemet.

Du har kanske inte direkt rekommenderat den, men du har försvarat användandet av den (trots att du inte hört den) och jag har förklarat varför jag tycker att just NS10 är dålig för ändamålet och vad som kan hända när man tar hänsyn till den.

När min mixning av min musik var färdig för kontroll-lyssning så lyssnade jag faktiskt först på iPhone och dens högtalare(!), sedan i två par bra och neutrala hörlurar. Ingen av dessa avslöjade något fel, det lät helt enkelt bra förutom att det var något som beslöjade mixen, men vad var det?.
Fortsatta tester var i ett par sämre hörlurar som har en uppenbar ”smiley kurva”, förstärkt bas och diskant, återhållsamt mellanregister. Här uppdagades/tydliggjordes ett problem i min mix, det fanns för mycket energi i området 90-110 Hz som i dessa lurar var väldigt tydligt. Detta registerspann beslöjade mixen på ett sätt som inte förekom i samma utsträckning när jag växlade över till diverse referensmusik av gott slag.

Om problemet bara hörs i skitlurarna och du kompenserar för det (vilket då förstås kan göra om du vill), så kan det vara ett felgrepp som ger en urgröpning i en bättre anläggning och att det inte hörs i den bättre anläggningen hos dig kan betyda att du har en urgröpning där och därför missade den. Kanske är den inte är så neutral som du tror. Om man börjar ta klangmässig hänsyn till skithögtalare/skitlurar då är man ute på det där gungflyet som jag pratar om. Man får inte en standard, utan en massa olika och det går inte att få till en lyssning som funkar på allt material i samma högtalare.
Om man vill fokusera på ett speciellt register av klangliga skäl så är det mycket bättre att temporärt använda eq, så att man har koll på påverkan och inte sitter och lyssnar i något sick-sackigt som ger dålig koll (som NS10 i vissa vinklar) och vilket t o m kan ge slumpvisa resultat.
Det är dessutom en aning långsökt att just NS-10 ska vara extra lämplig att visa hur det kommer att låta i en vanlig hemma-hos-anläggning (ett vanligt förekommande argument).

En sak som kan vara rimlig att ta hänsyn till om materialet ska kunna spelas rimligt starkt även på skithögtalare är nivå och dynamiksprång i basen. Det är trist att ev behöva åtgärda och riskerar försämra upplevelsen i den bättre anläggningen, men utan denna hänsyn kan ju mixen haverera i skithögtalarna som kanske börjar skramla och bottna. För denna koll är det en poäng att kolla av mixen i skithögtalare.

Det är det jag menar med att en betydligt sämre lyssning kan agera som ett ”förstoringsglas” som kan avslöja fel i mixen tack vare ett förstärkt område i frekvenskurvan. Om jag inte hade lyssnat på min mix i dessa skithörlurar så hade jag nog fortfarande grubblat över vad det exakta felet var som orsakade denna beslöjabde effekt. Nu vet jag.

Och jag har förklarat varför jag tycker att just NS10 är dålig även som förstoringsglas och vad hänsyn till dess egenskaper kan leda till. -Att des udda beteende färgar av sig och har färgat av sig.

[gopnik]

Varför i hela friden skulle man koppla in särskilda högtalare med krokig tonkurva för att förstärka ett visst register, när det räcker med en EQ-preset? Frågan är retorisk och fordrar inget svar.

[goat76]

Om problemet bara hörs i skitlurarna och du kompenserar för det (vilket då förstås kan göra om du vill), så kan det vara ett felgrepp som ger en urgröpning i en bättre anläggning och att det inte hörs i den bättre anläggningen hos dig kan betyda att du har en urgröpning där och därför missade den. Kanske är den inte är så neutral som du tror. Om man börjar ta klangmässig hänsyn till skithögtalare/skitlurar då är man ute på det där gungflyet som jag pratar om. Man får inte en standard, utan en massa olika och det går inte att få till en lyssning som funkar på allt material i samma högtalare.
Om man vill fokusera på ett speciellt register av klangliga skäl så är det mycket bättre att temporärt använda eq, så att man har koll på påverkan och inte sitter och lyssnar i något sick-sackigt som ger dålig koll (som NS10 i vissa vinklar) och vilket t o m kan ge slumpvisa resultat.

Du har uppenbarligen inte fattat något av det jag skrivit om du fortfarande tror att mixen ska anpassas till den sämre lyssningen.

Har du fortfarande verkligen inte förstått att de sämre hörlurarna pekade exakt var felet befann sig och tydliggjorde varför hela mixen beslöjades. Att det existerade ett fel hade redan upptäckts med den bättre lyssningen men det var extremt svårt att veta vad det egentligen var. Tack vare att felet förstorades så pass mycket i den sämre lyssningen tack vare baspuckeln i mixens problem-område så stod det klart vad som behövde rättas till.

Det är dessutom en aning långsökt att just NS-10 ska vara extra lämplig att visa hur det kommer att låta i en vanlig hemma-hos-anläggning (ett vanligt förekommande argument).[/quote]

Om du tar och läser mitt inledande inlägg som du hade motsättningar mot så kan du där läsa att det var precis det du här ovan motsatte dig mot som även jag påpekade INTE är anledningen till att många studios använder NS-10 som sekundärt system. Den främsta orsaken är att dessa studios upptäckte att dessa skräphögtalare var osedvanligt bra på att visa många av de fel och brister som ofta smyger sig in i mixar. Inte för att denna högtalare på något vis skulle låta som ett genomsnitt av alla världens samlade ljudsystem, det är en felaktighet som det garanterat är fler än du som fått missuppfattningen om, tyvärr.

[goat76]

Varför i hela friden skulle man koppla in särskilda högtalare med krokig tonkurva för att förstärka ett visst register, när det räcker med en EQ-preset? Frågan är retorisk och fordrar inget svar.

Jag har inte sagt att man ska koppla i någon särskild högtalare, det jag säger är att man bör testa mixen i så många olika ljudsystem som möjligt då fel i mixen kan göra sig extra tydliga i ett ljudsystem över ett annat.

Fel i mixen är ett fel i mixen oavsett vilket ljudsystem som uppmärksammar dig om just felet. Ett fel är aldrig rätt.
När felet upptäcks så kontrollerar man det i en neutral lyssning, hör man felet (om än mindre tydligt) så är det fortfarande ett fel man bör rätta till.

Att mixa ner flertalet ljudkällor till endast två (stereo) innebär att frekvenser hopar sig och lägger sig ”på hög”, om du någon gång testar att mixa en tät rocklåt så kommer du bli varse om att det inte alltid är lätt att lokalisera var och vad felet består av. Vad är det som beslöjar mixen och varför, varför låter det inte längre distinkt vilket alla enskilda kanaler trots allt gör, vad är det som gör att det hela låter ”boxy”, kompakt och dött?

Om du lyssnar på mixen på så många olika ljudsystem som möjligt så kan jag lova dig att fler fel gör sig tydliga, när man sedan lyssnar på de mer neutrala ljudsystemen/hörlurarna så hör man nu även dessa fel där, om än i mindre skala. Det kan då räcka med en så liten justering som 0,5 dB i kanske bara två av dom 20 separata kanalerna för att hela mixen ska öppna sig. Alka sätt och verktyg som kan användas för att lokalisera dessa fel är till nytta, även om dessa fel kom upp till ytan p.g.a att man först råkade upptäcka dem vid en lyssning på ett system med en baspuckel i och runt det området.
Hänger du med?

[gopnik]

Jag tänker inte diskutera detta. Det var som sagt en retorisk fråga. Jag fick mer än nog av det resonemang du för när dödsgroggaren gjorde detsamma för många år sedan. Ju mer du skriver, desto säkrare blir jag på att hela din bransch är fullständigt trasig. Ohjälpligt och totalt förtappad. De uppenbart institutionaliserade normer och resonemang som bubblar fram är bara för sorgliga.

[Dartman]

Beskrivningar av vad som gör att det låter så bra, eller inte så bra, är verkligen... komplexa
Det blir till exempel nästan lite paradoxalt eller åtminstone förvirrat det här med objektivt-subjektivt när [antagna] objektiva egenskaper subjektivt kan vara olika väsentliga för nöjdheten*. Kunskapen eller tron om tekniska detaljer kan påverka belåtenheten, tillsammans med väldigt mycket annat som inte alltid har att göra med hur det låter. Vi är, tycks det, ganska obenägna att tro på att olika upplevelse inte avspeglas i olikt ljud och i sin tur annorlunda teknik. En extra bra eller dålig upplevelse antas ofta ha en teknisk förklaring. inte orimligt, men inte heller tvunget. Det spelar heller inte alltid så stor roll.

Min käpphäst är att vi knappast bör ifrågasätta våra eller andras upplevelser, det vill säga att de finns. Upplevelserna. Inte heller är det automatiskt illa att låta upplevelserna styra vissa beslut, inte ens i de fall upplevelserna faktiskt kan antas vara svagt kopplade till den objektiva verkligheten! Om en grej känns härlig, kan det ju räcka långt.
Men det finns ett värde i att kritisera antaganden om att denna upplevelse är ett bra argument mer generellt, till exempel via övertygelsen att upplevelsen nödvändigtvis avspeglar en viss objektiv skillnad utanför det egna medvetandet, typiskt av teknisk art.
Och ett potentiellt problem som nämnts är att svagt "verklighetsförankrade" val kan leda till sämre nöjdhet i långa loppet. (Om apparaten man köpte lät mumsigt pga ett tillfälligt sammanhang kanske man blir besviken i andra sammanhang, inre och yttre). Venedig kanske inte är lika magiskt efter skilsmässan, ändå kanske inget väsentligt är annorlunda i staden.

* Jag menar att upplevelsen kan påverkas av vad man tror sig veta om apparaturens tekniska (faktiska ljudliga) egenskaper. "Vet" man att det är en avslagen Denver "hör" man måhända brister, i synnerhet om den var billig och har skrattats ut av folk man litar på. Det är sannolikt tämligen ovanligt att vara helt immun mot sådant. Möjligen även lite korkat. Ett specialfall är när en apparat är till exempel sjukt snygg, eller har sju centimeter tjock frontpanel. Det kan man ju tycka om, och det kan då vara väsentligt, och det är rimligt att det kan vara så. Det är dock inte osannolikt att utförandet kommer att färga uppfattningen om hur det faktiskt låter, antingen direkt: Bättre upplevelse (pga vacker) som man tolkar som objektivt bättre ljud eller indirekt: Till exempel genom antaganden om teknisk kvalitet och exklusivitet som i sin tur förknippas med faktiskt olikt ljud.

Det kan givetvis vara korrekt att den dyrare/vackrare/mer hyllade apparaten verkligen är objektivt bättre. Venedig kan ha changerats. Men det är inte den enda, kanske inte heller den bästa, förklaringen till en påverkad upplevelse av en apparat i en situation.

---

Hifi-hittepå kommer sig nog till stor del av att vi vill äta kakan och ha den kvar, vi vill tro på att det föreligger begripliga teknisk-verkliga skäl till våra upplevelser och beslut. Det magiska tänkandet springer ytterst ur en längtan efter det rationella?

Mycket välformulerat inlägg. Dessutom väldigt generellt applicerbart. I like!


//Jonas

[goat76]

Jag tänker inte diskutera detta. Det var som sagt en retorisk fråga. Jag fick mer än nog av det resonemang du för när dödsgroggaren gjorde detsamma för många år sedan. Ju mer du skriver, desto säkrare blir jag på att hela din bransch är fullständigt trasig. Ohjälpligt och totalt förtappad. De uppenbart institutionaliserade normer och resonemang som bubblar fram är bara för sorgliga.

Vadå min bransch och vad är det jag förstört menar du? Vad fan har jag med det du på något skruvat sätt förknippar mig med?

Eftersom du inte fattar något av det jag skrivit så är det otroligt konstigt att du drar några slutsatser alls, helt bisarrt!
Har även du dragit slutsatsen att jag förespråkar Yamaha NS-10, hur ligger det till med läsförståelsen egentligen?

[gopnik]

Jag har inte ens nämnt NS-10, men fortsätt veva om andras läsförståelse du. Kämpa!

[goat76]

Jag har inte ens nämnt NS-10, men fortsätt veva om andras läsförståelse du. Kämpa!

Då får väl du berätta mer exakt vad det är som får dig att reagera så starkt mot mig från ingenstans, vad är det jag skrivit som får dig att beskylla mig för hur hela studiobranschen ser ut?

[RogerJoensson]

Om problemet bara hörs i skitlurarna och du kompenserar för det (vilket då förstås kan göra om du vill), så kan det vara ett felgrepp som ger en urgröpning i en bättre anläggning och att det inte hörs i den bättre anläggningen hos dig kan betyda att du har en urgröpning där och därför missade den. Kanske är den inte är så neutral som du tror. Om man börjar ta klangmässig hänsyn till skithögtalare/skitlurar då är man ute på det där gungflyet som jag pratar om. Man får inte en standard, utan en massa olika och det går inte att få till en lyssning som funkar på allt material i samma högtalare.
Om man vill fokusera på ett speciellt register av klangliga skäl så är det mycket bättre att temporärt använda eq, så att man har koll på påverkan och inte sitter och lyssnar i något sick-sackigt som ger dålig koll (som NS10 i vissa vinklar) och vilket t o m kan ge slumpvisa resultat.

Du har uppenbarligen inte fattat något av det jag skrivit om du fortfarande tror att mixen ska anpassas till den sämre lyssningen.

Mycket möjligt. Jag utgick bara ifrån vad du skrev. Problemet hördes inte (eller avslöjades inte) i den bättre lyssningen, däremot i den sämre. Därefter justerade du efter det du hörde i den sämre lyssningen och föredrog det resultatet. Justeringen påverkades m a o av vad du hörde i den sämre lyssningen. Varför du inte kunde pricka in det i den bättre lyssningen (om den nu var neutral) begriper jag inte.

Har du fortfarande verkligen inte förstått att de sämre hörlurarna pekade exakt var felet befann sig och tydliggjorde varför hela mixen beslöjades. Att det existerade ett fel hade redan upptäckts med den bättre lyssningen men det var extremt svårt att veta vad det egentligen var. Tack vare att felet förstorades så pass mycket i den sämre lyssningen tack vare baspuckeln i mixens problem-område så stod det klart vad som behövde rättas till.

Nej, den logiken förstår jag faktiskt inte. Om felet var hörbart i den bättre lyssningen hade det väl varit bättre att angripa den där, med rätt avvägning.

Om du tar och läser mitt inledande inlägg som du hade motsättningar mot så kan du där läsa att det var precis det du här ovan motsatte dig mot som även jag påpekade INTE är anledningen till att många studios använder NS-10 som sekundärt system.

Jag har argumenterat mot många och läst inlägg av många över årtionden där man faktist anser att en bra mix ska funka i NS-10 och att man faktiskt ansträngt sig för just det eller att om man lärt sig hur NS-10 låter så kan man mixa direkt i dem. NS-10 var ju typ industristandard, en referens som man skulle ta hänsyn till. De flesta missade helt att en och samma NS-10 kan låta olika eftersom de har så erbarmligt dålig integration mellan elementen och att bas och diskantelement ligger sida vid sida... För kanske 20 år sedan var det nog vanligare att man fördrog NS-10 som arbetsverktyg än ratade dem, åtminstone bland dom som argumenterade och som hänvisade till div auktoriteter. Numera är det dock rätt ovanligt, eftersom de flesta gått vidare. Det är i alla fall min bild. När du drog fram NS-10 med samma gamla slitna argument, reagerade jag.

[AlbertHall]

Tidningen jag efterlyste har kommit för länge sedan nu.
Detta blev ju en kul tråd. Så ska det vara.

[jonaz81a]

Jag tror att om målsättningen är att göra en skiva som så låter bra/naturligt som tekniskt möjligt på en icke färgande anläggning så är det bra om den utrustning man använder för att utvärdera vid mixning/mastring också är så bra och icke färgande som möjligt. Även om vissa lyssnare föredrar vissa färgningar så föredrar vi olika färgningar, så det är bäst att vi sköter den saken själva i vår ände.

Är målsättningen att skivan ska låta bra i en typisk bilstereoanläggning uppspelad från en källa i bilen och därför vill mixa/mastra för just det så har man ett stort problem. Problemet är att 99% av alla anläggningar i bilar är usla, men på helt olika vis. Därför tror jag inte man tjänar särskilt mycket på att låna Robyns Prius och mastra i den (en referens som jag tycker saknats i tråden). Tvärt om kan man hävda att ju färre "fel" det finns på den färdiga skivan desto färre "fel" bör man uppleva i snittbilen vid uppspelning även om det inte nödvändigtvis betyder att det låter särskilt bra.

Är målet däremot att med hjälp av skivan dra så mycket lyssnare som möjligt till de reklamradiokanaler som spelar den så finns det som vi alla vet helt andra avvägningar man kan göra. Dock tycker jag att även här kan man låta radiokanalerna själva stå för massakern.



Ska man nödvändigtvis envisas med att mixa/mastra för en Svennsson-stereo så bör man självklart använda en Sony microstrero ur CMT-CPZ-serien vid mixning och mastring då dessa utan tvivel är Sveriges vanligaste stereoanläggningar. Tyvärr håller de långsamt på att ersättas av en vanligtvis klart sämre brokig skara bluetooth-grunkor.

Sony CMT-CPZ2.jpg (129.17 KiB) Visad 5297 gånger

Den här bilden hade jag kanske tänkt posta i Corona-tråden men den passar precis lika bra här.

garbage.jpg (49.22 KiB) Visad 5297 gånger

Att kompensera för ett för oss okänt fel med ett annat är knappast en framkomlig väg.

[goat76]

Om problemet bara hörs i skitlurarna och du kompenserar för det (vilket då förstås kan göra om du vill), så kan det vara ett felgrepp som ger en urgröpning i en bättre anläggning och att det inte hörs i den bättre anläggningen hos dig kan betyda att du har en urgröpning där och därför missade den. Kanske är den inte är så neutral som du tror. Om man börjar ta klangmässig hänsyn till skithögtalare/skitlurar då är man ute på det där gungflyet som jag pratar om. Man får inte en standard, utan en massa olika och det går inte att få till en lyssning som funkar på allt material i samma högtalare.
Om man vill fokusera på ett speciellt register av klangliga skäl så är det mycket bättre att temporärt använda eq, så att man har koll på påverkan och inte sitter och lyssnar i något sick-sackigt som ger dålig koll (som NS10 i vissa vinklar) och vilket t o m kan ge slumpvisa resultat.

Du har uppenbarligen inte fattat något av det jag skrivit om du fortfarande tror att mixen ska anpassas till den sämre lyssningen.

Mycket möjligt. Jag utgick bara ifrån vad du skrev. Problemet hördes inte (eller avslöjades inte) i den bättre lyssningen, däremot i den sämre. Därefter justerade du efter det du hörde i den sämre lyssningen och föredrog det resultatet. Justeringen påverkades m a o av vad du hörde i den sämre lyssningen. Varför du inte kunde pricka in det i den bättre lyssningen (om den nu var neutral) begriper jag inte.

Problemet är att du INTE alls utgick från något jag verkligen skrivit.
Jag skrev att det fanns något beslöjande i mixen som hördes i den mer neutrala lyssningen, det framgick dock inte vad felet verkligen var.

Inte förens jag gjorde min kontroll-lyssning i hörlurarna med en baspuckel i just det frekvensområdet där det beslöjande problem låg hade jag en aning om hur eller vad jag skulle åtgärda för att få bukt på problemet.

Tack vare att jag har kännedom om baspuckeln i dessa lurar OCH det faktum att mixen blev än mer beslöjad i denna lyssning så blev jag varse om precis var problemet låg, och att det hade med för mycket samlad energi i ett specifikt frekvensområde från flertalet kanaler.

Har du fortfarande verkligen inte förstått att de sämre hörlurarna pekade exakt var felet befann sig och tydliggjorde varför hela mixen beslöjades. Att det existerade ett fel hade redan upptäckts med den bättre lyssningen men det var extremt svårt att veta vad det egentligen var. Tack vare att felet förstorades så pass mycket i den sämre lyssningen tack vare baspuckeln i mixens problem-område så stod det klart vad som behövde rättas till.

Nej, den logiken förstår jag faktiskt inte. Om felet var hörbart i den bättre lyssningen hade det väl varit bättre att angripa den där, med rätt avvägning.

Felet var hörbart men svårt att identifiera i den neutrala lyssningen, det artade sig som något beslöjande, i och med att felet blev än mer beslöjande i de basförstärkta hörlurarna så blev det tydligt var felet befann sig.

Om du tar och läser mitt inledande inlägg som du hade motsättningar mot så kan du där läsa att det var precis det du här ovan motsatte dig mot som även jag påpekade INTE är anledningen till att många studios använder NS-10 som sekundärt system.

Jag har argumenterat mot många och läst inlägg av många över årtionden där man faktist anser att en bra mix ska funka i NS-10 och att man faktiskt ansträngt sig för just det eller att om man lärt sig hur NS-10 låter så kan man mixa direkt i dem. NS-10 var ju typ industristandard, en referens som man skulle ta hänsyn till. De flesta missade helt att en och samma NS-10 kan låta olika eftersom de har så erbarmligt dålig integration mellan elementen och att bas och diskantelement ligger sida vid sida... För kanske 20 år sedan var det nog vanligare att man fördrog NS-10 som arbetsverktyg än ratade dem, åtminstone bland dom som argumenterade och som hänvisade till div auktoriteter. Numera är det dock rätt ovanligt, eftersom de flesta gått vidare. Det är i alla fall min bild. När du drog fram NS-10 med samma gamla slitna argument, reagerade jag.

Men att du behövt argumentera mot flera personer som fått för sig något så underligt att Yamaha NS-10 skulle vara något slags medelvärde för alla världens samlade musik-anläggningar har väl knappast något med det jag skrev i det inlägget som startade denna diskussion.

VAD är det exakt du motsätter dig mot av det JAG skrev?
Och blanda inte in mig i det du diskuterat om med andra, för JAG är INTE av uppfattningen att man ska anpassa sin mix FÖR någon dålig lyssning.

Det JAG har skrivit står JAG för och det är följande:

Jag har nyligen i min egna lilla musikproduktion faktiskt börjat förstå varför flertalet sudios använt sig av Yamaha NS-10*, jag tror inte det handlar om att de försökte hitta en medel-dålig högtalare som på något vis skulle representera ett genomsnitt av mediokra ljudsystem som lyssnare där ute använder sig av.
Jag tror orsaken istället är att dessa NS-10 har förmågan att framhäva de brister som faktiskt vanligtvis finns i mixen vilka inte nödvändigtvis visar sig så tydligt i ett mer neutralt system, högtalarna från Yamaha satte liksom ett överdrivet förstoringsglas på de typiska bristerna vilka sedan kunde korrigeras och efter det kontrolleras i den bättre lyssningen så att dessa korrigeringar inte tog bort för mycket.
Målet var alltså inte att musiken skulle vara anpassad för att låta bäst i NS-10, de anvädes bara för att lokalisera brister som annars var svåra att upptäcka.

Det finns garanterat diverse musikstudios som använde dessa högtalare för att på något stolligt vis tro sig anpassa mixen till något slags medelvärde, men det är väl uppenbart om du läser hela min ovanstående text att det inte är dem jag talar om, eller att det är det jag förespråkar, eller hur?

[goat76]

Är målsättningen att skivan ska låta bra i en typisk bilstereoanläggning uppspelad från en källa i bilen och därför vill mixa/mastra för just det så har man ett stort problem. Problemet är att 99% av alla anläggningar i bilar är usla, men på helt olika vis. Därför tror jag inte man tjänar särskilt mycket på att låna Robyns Prius och mastra i den (en referens som jag tycker saknats i tråden). Tvärt om kan man hävda att ju färre "fel" det finns på den färdiga skivan desto färre "fel" bör man uppleva i snittbilen vid uppspelning även om det inte nödvändigtvis betyder att det låter särskilt bra.

Jag håller med, det är bara idioter som skulle få för sig att mixen ska låta som bäst i en dålig anläggning.
Jag hoppas verkligen inte att även du tror att det är det jag menar.

[Harryup]

Jag har pratat med 2 st studioägare till stora studios i Stockholm och de hade båda NS-10 som en möjlighet att lyssna på tillsammans med diverse andra högtalare enbart för att man hade många gästande tekniker som gärna använde dom för att dom har kända fel. Om det lät på ett visst sätt på på NS-10 så blev det bra på "vanliga högtalare". Ingen av dom tyckte att NS-10 var bra alls, och det var inte därför man hade dom. Gästande tekniker ville alltid ha möjlighet att lyssna på några kända högtalare inklusive Auratone.

[jonaz81a]

Jag håller med, det är bara idioter som skulle få för sig att mixen ska låta som bäst i en dålig anläggning.
Jag hoppas verkligen inte att även du tror att det är det jag menar.

Nejdå! Jag bara bidrar lite till forumets "kärnverksamhet" utan att ha så mycket nytt att komma med. Det är därför jag ältar sånt som majoriteten av oss ser som självklarheter.

[goat76]

Jag har pratat med 2 st studioägare till stora studios i Stockholm och de hade båda NS-10 som en möjlighet att lyssna på tillsammans med diverse andra högtalare enbart för att man hade många gästande tekniker som gärna använde dom för att dom har kända fel. Om det lät på ett visst sätt på på NS-10 så blev det bra på "vanliga högtalare". Ingen av dom tyckte att NS-10 var bra alls, och det var inte därför man hade dom. Gästande tekniker ville alltid ha möjlighet att lyssna på några kända högtalare inklusive Auratone.

Det är väldigt uppfriskande att se att åtminstone du förstår vad jag pratar om.

Varför får flera här för sig att jag på något vis påstår att mixen ska anpassas för att låta bäst/mest optimalt på en skräphögtalare eller ett par kassa hörlurar?
För mig är det en gåta.

[goat76]

Jag håller med, det är bara idioter som skulle få för sig att mixen ska låta som bäst i en dålig anläggning.
Jag hoppas verkligen inte att även du tror att det är det jag menar.

Nejdå! Jag bara bidrar lite till forumets "kärnverksamhet" utan att ha så mycket nytt att komma med. Det är därför jag ältar sånt som majoriteten av oss ser som självklarheter.

Okej!

[RogerJoensson]

@Harryup. Ja, dessvärre är det nog vanligt att NS-10 används som industristandard och referens fortfarande.

[RogerJoensson]

Du har uppenbarligen inte fattat något av det jag skrivit om du fortfarande tror att mixen ska anpassas till den sämre lyssningen.

Mycket möjligt. Jag utgick bara ifrån vad du skrev. Problemet hördes inte (eller avslöjades inte) i den bättre lyssningen, däremot i den sämre. Därefter justerade du efter det du hörde i den sämre lyssningen och föredrog det resultatet. Justeringen påverkades m a o av vad du hörde i den sämre lyssningen. Varför du inte kunde pricka in det i den bättre lyssningen (om den nu var neutral) begriper jag inte.

Problemet är att du INTE alls utgick från något jag verkligen skrivit.
Jag skrev att det fanns något beslöjande i mixen som hördes i den mer neutrala lyssningen, det framgick dock inte vad felet verkligen var.

Inte förens jag gjorde min kontroll-lyssning i hörlurarna med en baspuckel i just det frekvensområdet där det beslöjande problem låg hade jag en aning om hur eller vad jag skulle åtgärda för att få bukt på problemet.

Jodå. Det var precis det jag kommenterade.

Men att du behövt argumentera mot flera personer som fått för sig något så underligt att Yamaha NS-10 skulle vara något slags medelvärde för alla världens samlade musik-anläggningar har väl knappast något med det jag skrev i det inlägget som startade denna diskussion.

Ditt argument var det gamla vanliga standardargumentet till NS-10s fördel, som upprepats i absurdum, så jag förutsatte att det fanns ett samband, men visst det kan har varit en slump, så då släpper jag det.

[Harryup]

De gästtekniker använde NS-10 som en referens för hur andra högtalare i studion lät. En ny tekniker vill veta hur studion "låter" och står det en okänd ofärgande högtalare där så är dom inte hjälpta av det utan en referens.

[RogerJoensson]

Att använda just NS-10 som referens för att kalibrera in sig med låter väldigt oprecist, snudd på meningslöst om de där andra högtalarna nu verkligen är rimligt neutrala. Nån Genelec-monitor eller liknande skulle jag kunna begripa, för att kolla att man är i rätt härad, men inte just NS-10 som ju är lite väl "off". De borde vara historia vid det här laget. Jag hade hellre litat på min "inre referens" och medhavda inspelningar, än att gå via NS-10.

[juanth]

Beskrivningar av vad som gör att det låter så bra, eller inte så bra, är verkligen... komplexa
Det blir till exempel nästan lite paradoxalt eller åtminstone förvirrat det här med objektivt-subjektivt när [antagna] objektiva egenskaper subjektivt kan vara olika väsentliga för nöjdheten*. Kunskapen eller tron om tekniska detaljer kan påverka belåtenheten, tillsammans med väldigt mycket annat som inte alltid har att göra med hur det låter. Vi är, tycks det, ganska obenägna att tro på att olika upplevelse inte avspeglas i olikt ljud och i sin tur annorlunda teknik. En extra bra eller dålig upplevelse antas ofta ha en teknisk förklaring. inte orimligt, men inte heller tvunget. Det spelar heller inte alltid så stor roll.

Min käpphäst är att vi knappast bör ifrågasätta våra eller andras upplevelser, det vill säga att de finns. Upplevelserna. Inte heller är det automatiskt illa att låta upplevelserna styra vissa beslut, inte ens i de fall upplevelserna faktiskt kan antas vara svagt kopplade till den objektiva verkligheten! Om en grej känns härlig, kan det ju räcka långt.
Men det finns ett värde i att kritisera antaganden om att denna upplevelse är ett bra argument mer generellt, till exempel via övertygelsen att upplevelsen nödvändigtvis avspeglar en viss objektiv skillnad utanför det egna medvetandet, typiskt av teknisk art.
Och ett potentiellt problem som nämnts är att svagt "verklighetsförankrade" val kan leda till sämre nöjdhet i långa loppet. (Om apparaten man köpte lät mumsigt pga ett tillfälligt sammanhang kanske man blir besviken i andra sammanhang, inre och yttre). Venedig kanske inte är lika magiskt efter skilsmässan, ändå kanske inget väsentligt är annorlunda i staden.

* Jag menar att upplevelsen kan påverkas av vad man tror sig veta om apparaturens tekniska (faktiska ljudliga) egenskaper. "Vet" man att det är en avslagen Denver "hör" man måhända brister, i synnerhet om den var billig och har skrattats ut av folk man litar på. Det är sannolikt tämligen ovanligt att vara helt immun mot sådant. Möjligen även lite korkat. Ett specialfall är när en apparat är till exempel sjukt snygg, eller har sju centimeter tjock frontpanel. Det kan man ju tycka om, och det kan då vara väsentligt, och det är rimligt att det kan vara så. Det är dock inte osannolikt att utförandet kommer att färga uppfattningen om hur det faktiskt låter, antingen direkt: Bättre upplevelse (pga vacker) som man tolkar som objektivt bättre ljud eller indirekt: Till exempel genom antaganden om teknisk kvalitet och exklusivitet som i sin tur förknippas med faktiskt olikt ljud.

Det kan givetvis vara korrekt att den dyrare/vackrare/mer hyllade apparaten verkligen är objektivt bättre. Venedig kan ha changerats. Men det är inte den enda, kanske inte heller den bästa, förklaringen till en påverkad upplevelse av en apparat i en situation.

---

Hifi-hittepå kommer sig nog till stor del av att vi vill äta kakan och ha den kvar, vi vill tro på att det föreligger begripliga teknisk-verkliga skäl till våra upplevelser och beslut. Det magiska tänkandet springer ytterst ur en längtan efter det rationella?

Mycket väl uttryckt och formulerat. Jag kämpar ständigt med att hålla allt sånt där stånget. I längden håller verkligen inte en snygg fasad upp ett förljuget ljudideal eller ett köp baserat på skönhet och kanske inbillad status, där kvalitén för huvudsyftet inte håller fullt ut. Det vackraste verktyget är det med bästa funktionen. Det gäller att vara på sin vakt så inte den bedrägligaste och mest lättlurade delen av hjärnan får fritt spelrum. Självrannsakan är en delikat sport utan halvtidsvila inlagd.

Nu var jag på gränsen att plocka din: ” Det magiska tänkandet springer ytterst ur en längtan efter det rationella?” som ett citat att ha som signatur men så fick jag tanken att det nog gör sig bättre som brodyr på en bonad, varefter jag insåg att det inte är så vanligt med brodyrtext som avslutas med frågetecken.
På Instagram finns en person med ett konto som heter Jons korsstygn. Kanske han kan brodera det åt mig?

[goat76]

Jag tänker inte diskutera detta. Det var som sagt en retorisk fråga. Jag fick mer än nog av det resonemang du för när dödsgroggaren gjorde detsamma för många år sedan. Ju mer du skriver, desto säkrare blir jag på att hela din bransch är fullständigt trasig. Ohjälpligt och totalt förtappad. De uppenbart institutionaliserade normer och resonemang som bubblar fram är bara för sorgliga.

Nu har jag luskat i vem den där dödsgroggaren, menar medlemmen med användarnamnet popedh?

Vad exakt menar du när du förknippar mig med någon som till synes och av det jag hunnit läst förespråkar komprimering, limitering, tycker det är helt okej att skära bort allt under 35 Hz i basområdet, är mer brydd i att "vinna volym" än att behålla full dynamik och som jobbar för en musikindustri som jag önskar ska brinna upp?

Hur i all sin dar har du fått den synen av mig, allt det där är ju en total motsats till allt jag tror på.

Jag är emot all form av komprimering och limitering av ett stereospår, helst ska inget i mixen komprimeras alls, förutom i små doser ifall det absolut är tvunget att användas om att något riskerar att total-drunkna i mixen.
Självklart ska man inte ta bort något i basen som hör till instrumentets naturliga omfång, endast den "low rumble" som mikrofonen skapat på egen hand eller påverkats av dunsar och vibrationer i mikrofonställ och liknande. Dessutom bör man ta hand om det som i basområdet skapats då vissa instrument har överlappat varandra för mycket och skapat liknande problem som det jag hittade i min mix.

Troligtvis är jag den på hela detta forum som är mest emot efterhands-bearbetning av det inspelade materialet, för det är rätt många här som tror att de är emot det, men som inte ens hör när något enskilt spår har komprimerats hyfsat hårt i produktionen.

I övrigt vill jag att hela musikbranschen ska dö så att vi slipper all den skit den skapat i form av Loudness War och jakten på hit-musik vilket vill stöpa allt i samma form.

Så gopnik, vad är det det du påstår att jag står för, och vad är det för bransch jag representerar?

[hcl]

Appropå Yamaha NS10 så råkade jag snubbla över > denna artikel <

Med ref. till > denna avhandling <

Jag gissar att det länkats till dessa tidigare, men tyckte det kunde passa även här.

[goat76]

Appropå Yamaha NS10 så råkade jag snubbla över > denna artikel <

Med ref. till > denna avhandling <

Jag gissar att det länkats till dessa tidigare, men tyckte det kunde passa även här.

Artikeln från Sound On Sound har jag nyligen länkat till i en annan tråd, den är intressant, ska kolla in den andra också.

Det är helt klart bra att testa sin mix på flertalet ljudsystem och diverse högtalare/hörlurar, då exempelvis ett förstärkt register trots sina fel och brister kan tydliggöra/sätta förstoringsglas på fel som annars var svårt att finna. Att köra diverse frekvenssvep med diverse olika q-värden kan naturligtvis även det påskina samma eventuella fel på liknande sätt.
Att Yamaha NS-10 råkade ha vissa egenheter som av många ansågs visa ”typiska” problemområden i mixen var väl bara en bra grej, det som dock var väldigt olyckligt var att många verkade tro att dessa högtalare skulle användas som primär lyssning istället för att bara vara ett komplement/verktyg för att hitta dessa vanliga typiska fel.

Oavsett vilket verktyg som används för att lokalisera ett fel så är det bra att lokalisera ett fel, för då vet man vad och var felet befinner sig och kan då åtgärda det, bara man inte får för sig att man ska anpassa mixen för en dålig lyssning.

[hcl]

Appropå Yamaha NS10 så råkade jag snubbla över > denna artikel <

Med ref. till > denna avhandling <

Jag gissar att det länkats till dessa tidigare, men tyckte det kunde passa även här.

Artikeln från Sound On Sound har jag nyligen länkat till i en annan tråd, den är intressant, ska kolla in den andra också.

Det är helt klart bra att testa sin mix på flertalet ljudsystem och diverse högtalare/hörlurar, då exempelvis ett förstärkt register trots sina fel och brister kan tydliggöra/sätta förstoringsglas på fel som annars var svårt att finna. Att köra diverse frekvenssvep med diverse olika q-värden kan naturligtvis även det påskina samma eventuella fel på liknande sätt.
Att Yamaha NS-10 råkade ha vissa egenheter som av många ansågs visa ”typiska” problemområden i mixen var väl bara en bra grej, det som dock var väldigt olyckligt var att många verkade tro att dessa högtalare skulle användas som primär lyssning istället för att bara vara ett komplement/verktyg för att hitta dessa vanliga typiska fel.

Oavsett vilket verktyg som används för att lokalisera ett fel så är det bra att lokalisera ett fel, för då vet man vad och var felet befinner sig och kan då åtgärda det, bara man inte får för sig att man ska anpassa mixen för en dålig lyssning.

Ja, att provlyssna i allehanda system kan inte skada annat än om man gör åtgärder direkta kopplat till det man bara hör i något/några system. Hörs inte ett problem i det mest neutrala systemet ö.h.t. bör man nog vara försiktig med ev. åtgärder, men precis som du skriver så kan en "flaw" gå förbisedd i vissa system, men vara mycket mer tydlig i vissa.

Generellt tror jag ändå det är överlägset bäst att skaffa sig bästa möjliga monitorsystem och med det menar jag både neutralt, tydligt (avslöjande) både ur ett ljudmässigt såväl som ett musikaliskt perspektiv. Vi har lyckats utveckla vår monitorlyssning i den riktningen och med det har det också följt att det jag mixat hamnar mycket mer rätt redan tidigt i arbetsflödet, vilket ger ett bättre slutresultat och på avsevärt kortare tid.

[goat76]

Appropå Yamaha NS10 så råkade jag snubbla över > denna artikel <

Med ref. till > denna avhandling <

Jag gissar att det länkats till dessa tidigare, men tyckte det kunde passa även här.

Artikeln från Sound On Sound har jag nyligen länkat till i en annan tråd, den är intressant, ska kolla in den andra också.

Det är helt klart bra att testa sin mix på flertalet ljudsystem och diverse högtalare/hörlurar, då exempelvis ett förstärkt register trots sina fel och brister kan tydliggöra/sätta förstoringsglas på fel som annars var svårt att finna. Att köra diverse frekvenssvep med diverse olika q-värden kan naturligtvis även det påskina samma eventuella fel på liknande sätt.
Att Yamaha NS-10 råkade ha vissa egenheter som av många ansågs visa ”typiska” problemområden i mixen var väl bara en bra grej, det som dock var väldigt olyckligt var att många verkade tro att dessa högtalare skulle användas som primär lyssning istället för att bara vara ett komplement/verktyg för att hitta dessa vanliga typiska fel.

Oavsett vilket verktyg som används för att lokalisera ett fel så är det bra att lokalisera ett fel, för då vet man vad och var felet befinner sig och kan då åtgärda det, bara man inte får för sig att man ska anpassa mixen för en dålig lyssning.

Ja, att provlyssna i allehanda system kan inte skada annat än om man gör åtgärder direkta kopplat till det man bara hör i något/några system. Hörs inte ett problem i det mest neutrala systemet ö.h.t. bör man nog vara försiktig med ev. åtgärder, men precis som du skriver så kan en "flaw" gå förbisedd i vissa system, men vara mycket mer tydlig i vissa.

Generellt tror jag ändå det är överlägset bäst att skaffa sig bästa möjliga monitorsystem och med det menar jag både neutralt, tydligt (avslöjande) både ur ett ljudmässigt såväl som ett musikaliskt perspektiv. Vi har lyckats utveckla vår monitorlyssning i den riktningen och med det har det också följt att det jag mixat hamnar mycket mer rätt redan tidigt i arbetsflödet, vilket ger ett bättre slutresultat och på avsevärt kortare tid.

Om jag vid tillfälle får för mig att bygga en dedikerad hemmastudio så kommer jag helt klart kika på de där PSI Audio A-17-M du rekommenderade i en annan tråd, jag har dock inte något extra rum i mitt nuvarande boende som jag skulle kunna bygga något i så jag sköter mitt lilla oproffesionella musikskapande i mitt vanliga ljudsystem med tillhörande högtalare samt i diverse hörlurar. Allt som har med panoreringar, stereobalans, djupledsinformation och den totala mixningen avgör jag med högtalarlyssning medans olika hörlurar är ett bra komplement för att lyssna efter specifika detaljer och hjälper mig att hitta eventuella fel som det jag i tidigare inlägg beskrev.

Det ultimata skulle som sagt vara en hemmastudio med ett par riktigt bra neutrala monitorer som i närfältslyssning utesluter det egna rummet så mycket som möjligt, men eftersom jag inte jobbar med detta professionellt och att allt detta med musikskapande bara är ett intresse för att skapa min egen musik så är det svårt att motivera de kostnader det skulle innebära att bygga en riktig studio.

En högtalare som står högt på intresselistan just nu är ett par ATC SCM40, dessa ska jag försöka lyssna på för de verkar ha de egenskaper jag uppskattar med mina nuvarande högtalare, men med en mer neutral återgivning.
Fan att man ska bo 100 mil från närmaste återförsäljare av dessa högtalare!

[AlbertHall]

Tidningen kom för över 14 dagar sedan.

[Mirage]

Stereophile har fått en väldig fart på postgången! Förra veckan kom julinumret och i dag landade augustinumret i brevlådan. Det känns som att jag kan se in i framtiden nu!

[AlbertHall]

Jag saknar maj, juni och juli. Dock har jag fått augusti.

[Mirage]

Här har det kommit ikapp nu! Var borta på jobb tio dagar, när jag kom hem i söndags låg både majnumret och juninumret i brevlådan.

Kanske Corona som ställt till det lite extra med postgången. På jobbet har vi haft en del problem med försenade reseräkningar, och de ska bara till Finland...

[RogerJoensson]

När det var som värst i våras tog det sex veckor för ett EMS expressbrev att komma fram till USA. Posten har fraktats (kanske fortfarande) med båt eftersom det är så få flyg tillgängliga. Det jag skickade för lite mer än tre veckor sedan börjar dyka upp nu.
Även inom europa har det varit hopplöst långsamt. 4-5 veckor för ett rek.-brev till Spanien har inte varit ovanligt.

[Morello]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

[ErikAndersson]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

Samtliga komponenter i ett ljudsystem har någon form av distorsion, det helt perfekta ditorsionsfria existerar inte. Men det är alltid frågan om vad som är hörbart eller inte.

[Morello]

Det var inte svar på frågan - varför skulle en musikälskare vilja ha onödigt mycket distorsion? Det är väl snarast distorsionsälskare som gillar sådant - per definition.

[MacBruce]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

Samtliga komponenter i ett ljudsystem har någon form av distorsion, det helt perfekta ditorsionsfria existerar inte. Men det är alltid frågan om vad som är hörbart eller inte.

+1!
"Gott nog" är inte alltid "det bästas" fiende...

[ErikAndersson]

Det var inte svar på frågan - varför skulle en musikälskare vilja ha onödigt mycket distorsion? Det är väl snarast distorsionsälskare som gillar sådant - per definition.

Du borde kanske bli politiker, nu har du ändrat och vridit till frågeställningen till: ONÖDIGT MYCKET distorsion! Då får det hela en annan innebörd.

[Morello]

Om man kan trycka på en knapp och erhålla mer distorsion så tycker nog i alla fall jag att det blir onödigt mycket.

[jonasp]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

Precis, och varför i hela fridens namn skulle ”mätnisse” (pejorativt?) stå i motsatsförhållande till musikälskare? Måste man vara tekniskt inkompetent för att få gilla musik?

[distad]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

Precis, och varför i hela fridens namn skulle ”mätnisse” (pejorativt?) stå i motsatsförhållande till musikälskare? Måste man vara tekniskt inkompetent för att få gilla musik?

Nja jonasp. Förstår vad Erik menar, för det är ju så att särskilt här så kan ju en del inte lyssna på musik med distortion eller/och de har jäkligt svårt att säga att något lät bra när en rörförstärkare har varit i riggen. Kommer ihåg vilket jäkla liv det blev en gång när IÖ skrev att en rörförstärkare lät bra. Kommer inte ihåg vilken tråd det var men liv i luckan blev det. Jag bara skrattade åt spektaklet. Idag så verkar inte rör uppröra känslorna på det viset.

[ErikAndersson]

Blev lite OT tror jag, men hur som helst, vad den amerikanska firman avsåg var nog att distorsionen utan motkoppling var så låg att den var ohörbar. Då det var en SE förstärkare med linjära trioder tror jag att det var tanken

[Morello]

OT som i Output Transformer?

[jonasp]

Nja jonasp. Förstår vad Erik menar, för det är ju så att särskilt här så kan ju en del inte lyssna på musik med distortion eller/och de har jäkligt svårt att säga att något lät bra när en rörförstärkare har varit i riggen. Kommer ihåg vilket jäkla liv det blev en gång när IÖ skrev att en rörförstärkare lät bra. Kommer inte ihåg vilken tråd det var men liv i luckan blev det. Jag bara skrattade åt spektaklet. Idag så verkar inte rör uppröra känslorna på det viset.

Kanske lite tillspetsat av mig. Tycker bara inte om att stoppa in folk i fack. Du får gilla vad du vill utan att jag ska sätta etiketter på dig - eller hur? Självklart kan det låta bra med rör i riggen.

[sprudel]

Om man kan trycka på en knapp och erhålla mer distorsion så tycker nog i alla fall jag att det blir onödigt mycket.

Hellre en knapp för att minska graden av motkoppling!
Tycker jag då.

[Morello]

Men då blir mängden återkoppling onödigt liten.

[distad]

Nja jonasp. Förstår vad Erik menar, för det är ju så att särskilt här så kan ju en del inte lyssna på musik med distortion eller/och de har jäkligt svårt att säga att något lät bra när en rörförstärkare har varit i riggen. Kommer ihåg vilket jäkla liv det blev en gång när IÖ skrev att en rörförstärkare lät bra. Kommer inte ihåg vilken tråd det var men liv i luckan blev det. Jag bara skrattade åt spektaklet. Idag så verkar inte rör uppröra känslorna på det viset.

Kanske lite tillspetsat av mig. Tycker bara inte om att stoppa in folk i fack. Du får gilla vad du vill utan att jag ska sätta etiketter på dig - eller hur? Självklart kan det låta bra med rör i riggen.

Jag åt min sida tycker kanske inte om att göra det heller, men det är så tydligt ibland. Förr man fick förr direkt stämpeln i pannan där det stod du gillar färgat ljud och alltid med en negativ tonläge ifrån massan som tyckte annorlunda. Det var helt enkelt ett mer hårt tonläge förr.

[Morello]

Hårt tonläge - är du rörbög eller ?

[distad]

Hårt tonläge - är du rörbög eller ?

Ja, jag hade inte haft något emot att vara rörbög men jag har katter (älskar värme)och det har liksom inte blivit aktuellt med det utan jag har hittat annat som tilltalar mig så det det är bara slumpen att det inte blivit så.
Jag tycker tex att högtalarna som IÖ konstruerade åt ErikAndersson som var byggda för att köras med rörelektronik lät förträffligt bra ihop med Eriks elektronik. Mycket bättre än pi60 med sk. neutrala grejer.

[distad]

En amerikansk rörförstärkarfabrikant med SE trioder i den högre prisklassen har en omkopplare märkt mätläge resp lyssningsläge (Svenska). I mätläget är en motkopplingsslinga inlagd för att sänka den lilla distortion som finns. och i lyssningsläget koppla ur densamma. På det sättet tillfredställs både "mätnissar" och musikälskare.

"den lilla distorsion...."

För övrigt undrar jag varför musikälskare skulle vilja ha musiken kontaminerad med distorsion?

Precis, och varför i hela fridens namn skulle ”mätnisse” (pejorativt?) stå i motsatsförhållande till musikälskare? Måste man vara tekniskt inkompetent för att få gilla musik?

Man kan vända på frågan, måste man vara tekniskt snille för att kunna gilla musik? Jag ser musik som mat, tycker bättre om den om den är lite kryddad

[MacBruce]

Om man kan trycka på en knapp och erhålla mer distorsion så tycker nog i alla fall jag att det blir onödigt mycket.

Måste erkänna att jag inte läste tidigare inlägg tillräckligt noggrant. Instämmer!

[jonasp]

Hårt tonläge - är du rörbög eller ?

Ditt språkbruk har i ovanstående stycke direkt anmärkningsvärda brister!

[Morello]

Hårt tonläge - är du rörbög eller ?

Ja, jag hade inte haft något emot att vara rörbög men jag har katter (älskar värme)och det har liksom inte blivit aktuellt med det utan jag har hittat annat som tilltalar mig så det det är bara slumpen att det inte blivit så.
Jag tycker tex att högtalarna som IÖ konstruerade åt ErikAndersson som var byggda för att köras med rörelektronik lät förträffligt bra ihop med Eriks elektronik. Mycket bättre än pi60 med sk. neutrala grejer.

Men vad menas med "byggda för att köras med rörelektronik" - att en apparat innehåller rör beskriver inte dess tekniska egenskaper. Man kan konstruera en högtalare för att drivas med en given impedans, drivas med en förkompenserad frekvensgång etc, men det går inte att tillskriva rörslutsteg några generella egenskaper.

[distad]

"byggda för att köras med rörelektronik"

Det var det som sades när jag var på demon där flera Faktiskt.io medlemar också var. Jag kan inget om högtalarbyggeri men om jag minns rätt så skrev IÖ något om det också.

[jonasp]

Högtalare byggda för rörelektronik torde ha extra hög känslighet, och en jämn impedans för att undvika allt för stor samverkan med den typiskt lite högre utgångsimpedansen hos rörförstärkaren. Men då gör man egentligen en anpassning till en typisk rörförstärkare, om man ska vara petig.

[goat76]

Högtalare byggda för rörelektronik torde ha extra hög känslighet, och en jämn impedans för att undvika allt för stor samverkan med den typiskt lite högre utgångsimpedansen hos rörförstärkaren. Men då gör man egentligen en anpassning till en typisk rörförstärkare, om man ska vara petig.

Man skapar alltså teknisk synergi mellan drivning och högtalare.

[distad]

Högtalare byggda för rörelektronik torde ha extra hög känslighet, och en jämn impedans för att undvika allt för stor samverkan med den typiskt lite högre utgångsimpedansen hos rörförstärkaren. Men då gör man egentligen en anpassning till en typisk rörförstärkare, om man ska vara petig.

Man skapar alltså teknisk synergi mellan drivning och högtalare.

Något åt det hållet var det, för IÖ skrev att de var byggda för att drivas av rör och sedan var det något om att de kunde låta sämre med vanlig elektronik och det brukar ju inte vanliga lättdrivna burkar göra. Men jag minns inte var det var som skrevs tyvärr.

[Morello]

Högtalare byggda för rörelektronik torde ha extra hög känslighet, och en jämn impedans för att undvika allt för stor samverkan med den typiskt lite högre utgångsimpedansen hos rörförstärkaren. Men då gör man egentligen en anpassning till en typisk rörförstärkare, om man ska vara petig.

Ja, eller en transistorförstärkare. Kort och gott - man gör en högtalare som skall/bör drivas med tex 1 ohm etc.

[jonasp]

Högtalare byggda för rörelektronik torde ha extra hög känslighet, och en jämn impedans för att undvika allt för stor samverkan med den typiskt lite högre utgångsimpedansen hos rörförstärkaren. Men då gör man egentligen en anpassning till en typisk rörförstärkare, om man ska vara petig.

Man skapar alltså teknisk synergi mellan drivning och högtalare.

Man gör en teknisk specifikation så att högtalare och drivning (oavsett sort på båda) passar ihop!