Orkar inte formulera något sammanhängande utifrån allt du skriver så jag tänker helt fräckt stycka upp din text och babbla på.
”Graden av audiofil (menar behov av välljud) hos många på faktiskt förstås är väldigt högt jämfört med någon slags medelsvensson.”
Så är det kanske. Att vi har större behov av välljud alltså. Eller så klingar vardagen vackrare för medelsvensson än för oss och mättar deras behov av välljud.
”Jag känner ett flertal musikintresserade som samtidigt är yrkesmusiker och ingen av dessa är särskilt nogräknade med hur de får ljudet presenterat vid lyssning i hemmiljö. Jag har pratat med dem om detta och svaren brukar bli i stil med: Äsch det är inte så noga, lite fantasi måste man ha..”
-Min främsta teori är att de flesta nog utsatts så sällan för väl inspelad och uppspelad musik att de inte har någon konkret upplevelse att eftersträva när det gäller uppspelning av musik. Om de trots allt får för sig att eftersträva någonting liknande en verklig konsert (vilket åtminstone musiker med oförstärkta instrument borde kunna få för sig, om de någonsin lyssnat från utanför scenen), så kan besök i s.k. HiFibutiker enkelt få dem att tro att det är hopplöst, liksom besök hos de flesta audiofiler.
”Kan det vara så att sk. audiofiler har betydligt sämre föreställningsförmåga och/eller lättare blir störda av omgivningen och yttre omständigheter, rummet osv.
Samtidigt är vår hörsel konstruerad för att kunna tolka ljud i en variation av miljöer.
Är det i förhållande till hörseln/evolutionen väldigt onaturligt med moderna rum?
Alltså så pass annorlunda att vår hörsel inte tycker att det är i närheten av en godtagbar hörselmiljö?”
-I kala små rum funkar rytm bättre än harmonier, gles musik bättre än tät och fördistat bättre än rena toner. Audiofilen kranar därför på med gles jazz, Mark Knopflers vackert distade gitarr och färdigsönderprocessad kvinnosång med glest baskomp. Medelsvensson sänker istället volymen och lyssnar mer med hörlurar.
”För egen del så har jag precis nu vid 51 års ålder, efter flera års utbrändhet, muskelsmärtor, magproblem mm,fått diagnosen ADD, kortfattat handlar det till stor del om sämre uppmärksamhet och svårigheter att fokusera i samma utsträckning som ”normalmänniskan” allmänt lägre energinivå beroende på brist på dopamin bla.
Det har fått mig att fundera på mitt ”ljudintresse” (Som jag naturligtvis vill kalla musikintresse)
”
-Hög energinivå är nog bra för att kunna tolerera/uppskatta det mesta. Jag, med min ofta låga energinivå, gillar att kunna välja ut saker att koncentrera mig på och ser/hör nog vardagen mer som en attack på mina sinnen än vad medelsvensson gör.
”Jag säger inte på något sätt att alla här har någon form av brist eller tillkortakommande liknande det jag beskrev ovan men kan det vara så att det ändå finns något som flertalet har gemensamt som gör oss extra känsliga/kräsna?”
-Jag tror det mest utmärkande för oss är okvinnligheten i vår benägenhet att leta upp någorlunda svåra tekniska problem och vilja lösa dem. Kanske även det introverta i att lyssna utan att deltaga.
”Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?”
-Kan tro att det introverta (se ovan) kan vara lite utmärkande, men om HiFi var relativt vanligt och lätt att uppnå skulle nog få nöja sig med mindre.
.
När såg du angivningar för stereopanoreringar sist i ett partitur t.ex.?
