Moderator: Redaktörer
Strmbrg skrev:Jag snodde och moddade Nattlordens kommentar i en annan tråd.
Jag tycker att det är såpass intressant att det kan vara värt en egen tråd.
"Legato link fungerar sålunda att... och det leder till att... vilket innebär att det låter..."
Även de som bara fått för sig att de vet hur något visst funkar kanske påverkas. "Du förstår, koner funkar som mekaniska dioder och leder bort vibrationer." (Bara för att de fått för sig något på grund av att symbolen för en diod påminner om utseendet på en kon.)
Jag kallar allt det där för "teknisk placebo". Det kan även handla om sådant som: "Det där kan inte funka, det kan inte ge någon hörbar inverkan alls. Det finns ingen teknisk rimlighet i det där..."
Och så hör man inte någon inverkan heller.
Så, låt oss ge sjutton i att i denna tråd gagga om den gängse placebon.
-Kan stor, rigid kunskap begränsa? Begränsa både mottaglighet och nyfikenhet?
Och, som "sanna vetenskapare", ge fasen i att gå i försvarsställning. Spåna prestigefritt.
JM skrev:Kunskap om testobjektet kan ge konfirmationsbias. Konfirmationsbias är ej placebo effekt.
Stor generell kunskapsbas i relevant område styr bedömningen annorlunda än vid begränsad kunskap.
Generellt ger större kunskapsbas mer differentierad bedömning.
JM
jonasp skrev:Nä, jag uppfattade min Pioneer med Legato Link som ganska avslagen, tyvärr.
RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
...
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.
RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
- Rörförstärkare låter 'varmt'. De är ju varma när de arbetar. Gäller även klass A transistor.
- Plastkoner låter plastiga.
- Metalldomer låter metalliskt hårda, silkesdomer silkeslea.
- Lådhögtalare har lådljud, dipoler låter 'öppet'.
- Basreflex låter ihåligt.
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.
Belker skrev:Självklart bidrar konfirmeringsbias till placeboeffekt. Det är sen gammalt. Case closed!
Bill50x skrev:RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
...
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.
Skojig analogi
Fast den "snabbaste" basen jag har upplevt var med en 24" Hartley woofer sittande i en 1,5 kubikmeter sluten låda driven av en klass A-förstärkare på 25 W.
/ B
Morello skrev:Det är mycket svengelska nu, pojkar.
Morgan skrev:RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
- Rörförstärkare låter 'varmt'. De är ju varma när de arbetar. Gäller även klass A transistor.
- Plastkoner låter plastiga.
- Metalldomer låter metalliskt hårda, silkesdomer silkeslea.
- Lådhögtalare har lådljud, dipoler låter 'öppet'.
- Basreflex låter ihåligt.
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.Belker skrev:Självklart bidrar konfirmeringsbias till placeboeffekt. Det är sen gammalt. Case closed!
Amen.
Vi är primitiva varelser ibland, vi människor. Om du lägger försökspersoner i en MRI-maskin och ställer dem frågor om vad de tycker om människor som avviker i något avseende, och samtidigt låter dem känna en obehaglig doft av sur mjölk eller liknande, så kommer de vara mer benägna att vara fientligt inställda, men om du låter dem känna doften av vanilj så kommer de vara mer toleranta än baseline.
Vi suggereras väldigt lätt, helt enkelt. Det blir inte bättre av att det florerar hundratals myter i hifi-svängen av det slag du nämner.
Morello skrev:Bill50x skrev:RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
...
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.
Skojig analogi
Fast den "snabbaste" basen jag har upplevt var med en 24" Hartley woofer sittande i en 1,5 kubikmeter sluten låda driven av en klass A-förstärkare på 25 W.
Är inte detta redan utrett - snabb bas torde betyda kraftig distorsion: flankerna blir brantare än vad de de facto skall vara.
Bas är ju per definition långsamma förlopp och diskant snabba förlopp - relativt sett alltså.
I mellanregistret har vi de mellansnabba förloppen.
Morello skrev:Bill50x skrev:RJohan skrev:Jag tycker mej ha märkt att HiFi-prylar gärna beskrivs ha ljud efter någon yttre fysisk egenskap. Alltså:
...
- Flera små koner ger 'snabbare' bas än en stor.
Skojig analogi
Fast den "snabbaste" basen jag har upplevt var med en 24" Hartley woofer sittande i en 1,5 kubikmeter sluten låda driven av en klass A-förstärkare på 25 W.
/ B
Är inte detta redan utrett - snabb bas torde betyda kraftig distorsion: flankerna blir brantare än vad de de facto skall vara.
Bas är ju per definition långsamma förlopp och diskant snabba förlopp - relativt sett alltså.
I mellanregistret har vi de mellansnabba förloppen.
Morgan skrev:Morello skrev:Det är mycket svengelska nu, pojkar.
Det är mycket gnäll om svengelska nu, Gustaf. Deal with it. Vad vore svenskan utan ord som grogg, fåtölj och incel?
Johan_Lindroos skrev:Morgan skrev:Morello skrev:Det är mycket svengelska nu, pojkar.
Det är mycket gnäll om svengelska nu, Gustaf. Deal with it. Vad vore svenskan utan ord som grogg, fåtölj och incel?
Grogg och fåtölj vet jag, men vad är "incel" för något?
I-or skrev:Visst, problemet är bara att inom psykologisk "forskning" kan 50-75% av resultaten inte reproduceras så man kan i princip lika lätt få motsatt resultat eller egentligen vilket resultat man vill (https://en.wikipedia.org/wiki/Replication_crisis).
Eftersom ljudåtergivning till stora delar är ett naturvetenskapligt område kan vi ju istället bara se till att anamma den vetenskapliga metoden (blindtest) så slipper vi diskutera den här typen av ganska meningslösa frågor.
JM skrev:
Allt hörande är till största delen kemiska och neurofysiologiska processer vilka ofta går att förklara i den psykologiska dimensionen. Dvs kunskap i detta område helt avgörande. Kunskap inom akustiken är ett nödvändigt men ej tillräckligt krav för att förstå hörandet i rum.
Utan neurofysiologi inte hörande. Uttalade kunskaper inom akustiken krävs för att tolkningen av neurofysiologiska fynd och psykologiska reaktioner skall korrekt bedömas.
Morgan skrev:JM skrev:
Allt hörande är till största delen kemiska och neurofysiologiska processer vilka ofta går att förklara i den psykologiska dimensionen. Dvs kunskap i detta område helt avgörande. Kunskap inom akustiken är ett nödvändigt men ej tillräckligt krav för att förstå hörandet i rum.
Utan neurofysiologi inte hörande. Uttalade kunskaper inom akustiken krävs för att tolkningen av neurofysiologiska fynd och psykologiska reaktioner skall korrekt bedömas.
Njae.. det där kan jag nog inte hålla med om. Man kan förstå ljudåtergivning och ljudperception alldeles utmärkt (och fullt tillräckligt bra för att exempelvis kunna utveckla jättebra högtalare) utan att veta ett skvatt om jonkanaler, aktionspotentialer, kaudal och rostral tonotopisk mappning av olika frekvensområden, och så vidare. Kännedom om APD, hyperakusi, auditorisk neuropati och tillstånd av liknande slag gör inte ett skvatt nytta för den som gör högtalare för normalhörande människor. Däremot är man betjänt av att begripa sig på IATD och andra aspekter av HRTF och allt annat som kan räknas till området psykoakustik.
Man behöver inte begripa det biologiska substratet (neurofysiologin) som utgör grunden för hur hörseln fungerar, för att kunna skapa goda tillämpningar av elektroakustik och akustik. Det är ungefär som att duktiga programmerare inte behöver veta mer om hur en dator funkar än att den har ett antal olika minnesnivåer och att den jobbar med binära tal och logiska portar.
petersteindl skrev:Som jag ser det finns inga förklaringar till kemiska, elektrokemiska, neurologiska och neurofysiologiska processer i den psykologiska domänen/dimensionen.
Mvh
Peter
JM skrev:petersteindl skrev:Som jag ser det finns inga förklaringar till kemiska, elektrokemiska, neurologiska och neurofysiologiska processer i den psykologiska domänen/dimensionen.
Mvh
Peter
Allt hörande är kemi. Utan kemin i hjärnan hör du ingenting. Även aktionspotentialer i nerverna är sekundära till kemi.
Lyssnar du på två olika högtalare - en ifåne och ett Bremen ägg - startar ljudet kemiska processer i hjärnan. Du svarar i tal är att ägget låter mycket bättre.
Ljudet från båda högtalarna är stimuli och ditt muntliga svar är en respons i den psykologiska dimensionen.
Lätt som en plätt.
JM
petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:Som jag ser det finns inga förklaringar till kemiska, elektrokemiska, neurologiska och neurofysiologiska processer i den psykologiska domänen/dimensionen.
Mvh
Peter
Allt hörande är kemi. Utan kemin i hjärnan hör du ingenting. Även aktionspotentialer i nerverna är sekundära till kemi.
Lyssnar du på två olika högtalare - en ifåne och ett Bremen ägg - startar ljudet kemiska processer i hjärnan. Du svarar i tal är att ägget låter mycket bättre.
Ljudet från båda högtalarna är stimuli och ditt muntliga svar är en respons i den psykologiska dimensionen.
Lätt som en plätt.
JM
Man kan inte förklara kemin utifrån psykologisk Input. Man kan heller inte förklara psykologin utifrån kemisk Input.
Mvh
Peter
JM skrev:petersteindl skrev:JM skrev:Allt hörande är kemi. Utan kemin i hjärnan hör du ingenting. Även aktionspotentialer i nerverna är sekundära till kemi.
Lyssnar du på två olika högtalare - en ifåne och ett Bremen ägg - startar ljudet kemiska processer i hjärnan. Du svarar i tal är att ägget låter mycket bättre.
Ljudet från båda högtalarna är stimuli och ditt muntliga svar är en respons i den psykologiska dimensionen.
Lätt som en plätt.
JM
Man kan inte förklara kemin utifrån psykologisk Input. Man kan heller inte förklara psykologin utifrån kemisk Input.
Mvh
Peter
Det går alldeles utmärkt att förklara psykologin utifrån kemin. I den forskargrupp jag jobbade med på Karolinska Institutet kunde vi i absoluta tal kvantifiera syreförbrukningen i specifika hjärncentra med syre-15 i den hemmabyggda positronemissionskameran. Helt möjligt att skapa funktionella bilder utifrån ljud. Syreisotopen har mycket korthalveringstid (122 s) och avger positroner (beta+) vilka annihilera med vanliga elektroner under avgivande av specifik gammastrålning vilken omvandlas med specifika algoritmer till funktionella bilder . Dvs materia och antimateria slås samman i hjärnan på försökspersoner där massan försvinner/konverteras till gammastrålning. Var lite läskigt att vara i samma rum. Massor radioaktiv syre-15 läckte ut i rummet trots gigantiskt luftutsug.
Liknande bilder på syreförbrukningen i hjärnan skapade jag vid neurofunktionella studier i magnetkameran. Vid lokal syreupptag ändras det syrebärande hemoglobinets magnetiska egenskaper vilka kan registreras mha speciella sekvenser magnetkarabilderna.
JM
Användare som besöker denna kategori: eljulio och 27 gäster