Moderator: Redaktörer
Baffel skrev:Ta ett system med ypperligt bra prestanda . Låga distorsionsnivåer i alla delar i kedjan tex . Låt säga att man kan införa distorsion i den kedjan , utan att byta ut någon apparatur i den , tex ändra förstärkares dist vid normal lyssningsvolym från tja typ 0,0005% till 0,05 %, eller 0,5% skulle man med sina öron höra någon skillnad då? Eller vart går gränsen ?
Misstänker att detta också har att göra med hur pass erfaren , van och duktig man med sina öron är att upptäcka distorsion.
Jag misstänker även att denna fråga varit uppe till diskussion tidigare , men ändock.
MorganM skrev:Jag har fått för mig att det låter (lite lite) öppnare/ljusare ju mer distorsion det är.
Kanske någon annan också som upplevt det så?
I-or skrev:MorganM skrev:Jag har fått för mig att det låter (lite lite) öppnare/ljusare ju mer distorsion det är.
Kanske någon annan också som upplevt det så?
Öppnare låter det definitivt inte, snarare mindre luftigt, kanske tjockt eller en aning skrälligt om man överdriver lite. Klangbalansen kan dock tippa över mot det ljusare hållet eftersom den spektrala effekten blir lite högre vid höga frekvenser från den extra nivån för de harmoniska komponenterna.
I-or skrev:Baffel skrev:Ta ett system med ypperligt bra prestanda . Låga distorsionsnivåer i alla delar i kedjan tex . Låt säga att man kan införa distorsion i den kedjan , utan att byta ut någon apparatur i den , tex ändra förstärkares dist vid normal lyssningsvolym från tja typ 0,0005% till 0,05 %, eller 0,5% skulle man med sina öron höra någon skillnad då? Eller vart går gränsen ?
Misstänker att detta också har att göra med hur pass erfaren , van och duktig man med sina öron är att upptäcka distorsion.
Jag misstänker även att denna fråga varit uppe till diskussion tidigare , men ändock.
Intressant fråga eftersom jag senast igår slogs av hur mycket konventionella högtalare distorderar även vid mellanhöga till höga frekvenser.
Jag satt vid datorn och gick över från lyssning med lågdistorderande hörlurar (Audio-Technica MSR7) till ett par Infinity Primus 140 som uppvisar förhållandevis medelmåttig distorsion för en liten högtalare. Det lät någorlunda hyggligt om än dynamiskt något begränsat med modern musik, men när jag gick över till Beethovens pianosonater (Telarc, förstås) så lät det ganska illa även vid beskedliga ljudtrycksnivåer. Välinspelad pianomusik slänger distorsionen i ansiktet på lyssnaren. Både hörlurar och högtalare är ekvaliserade till konstant frekvensgång (i hörlursfallet en subjektiv sådan för just mina öron).
Även om pianomusik är effektivt för att avslöja distorsion, kan man ofta höra denna med i stort sett allt programmaterial eftersom typiska högtalare uppvisar en THD om ca 0,2-0,5 % vid medelhöga ljudtrycksnivåer, d.v.s. långt över gränsen för detektion.
MIn gissning är att hörbarhetströskeln med rätt (eller kanske snarare fel) programmaterial går ned till en THD någonstans runt 0,01 % för typisk högtalardistorsion som tydligt domineras av andraton och ibland även tredjeton. Detta område är dock ganska outforskat och ibland kan man läsa hårresande rapporter, där lyssnare har misslyckats med att detektera en THD om 10 %.![]()
Detta gäller dock inte undertecknad och det bör tilläggas att även i basområdet (där vi är minst distorsionskänsliga) är konsensus att hörbarhetströskeln ligger vid ca 1 % THD. Jag kom i en tidigare tråd via maskeringskurvor och hörseltröskeln fram till att den teoretiskt möjliga distorsionströskeln bör ligga omkring 0,5 % i basområdet, så det verkar som att vi under optimala förhållanden kan detektera i princip ända ned till den teoretiska gränsen och denna gräns ligger under -80 dB (0,01 %) för lite högre frekvenser och medelhöga ljudtrycksnivåer (80-85 dB) i ett någorlunda tyst lyssningsrum. För lite högre ljudtrycksnivåer ökar olinjäriteterna i innerörat och distorsionskänsligheten sjunker därmed.
Sedan är det som vanligt en helt annan sak hur mycket vi störs av detta, detektion är en sak, störandegrad en annan. Jag ser dock detta område som den sista stora svagheten att eliminera vid tvåkanalslyssning. Har man en gång vant sig vid i stort sett distorsionsfri återgivning finns det ingen väg tillbaka, allt låter mer eller mindre orent med typiska högtalare.
jansch skrev:I-or skrev:MorganM skrev:Jag har fått för mig att det låter (lite lite) öppnare/ljusare ju mer distorsion det är.
Kanske någon annan också som upplevt det så?
Öppnare låter det definitivt inte, snarare mindre luftigt, kanske tjockt eller en aning skrälligt om man överdriver lite. Klangbalansen kan dock tippa över mot det ljusare hållet eftersom den spektrala effekten blir lite högre vid höga frekvenser från den extra nivån för de harmoniska komponenterna.
Harmonisk dist byggd på 2:a. 4:e eller 8:e överton låter definitivt inte "skrälligt" vid musikinstrument (dock får slaginstrument, som kan upplevas ha en annan karaktär, ett tunnare uttryck).
Upplevelsen kännetecknas generellt av en ljusare och mer harmonisk upplevelse. Alltså långt ifrån att det egentligen låter fel, i själva verket inte alls "fel".
Baffel skrev:Det var ju jag som startade en tråd om detta.Pinsamt . Glömde bort det
![]()
viewtopic.php?f=10&t=71170
Minns inte om det mynnade ut i något konkret , dvs frågan om när man hör någon skillnad är fortfarande obesvarad.
jansch skrev:Såklart!
2:a, 4:e och 8:e övertonen förbättrar ofta ljudet/musikupplevelsen. Vad är det för hårresande med med att ge hörseln något som förbättrar upplevelsen? ... detta även om hifi-nördar kan tycka att 10% är helt åt helvete....... dom vet inte vad dom pratar om. Vill man ha hifi eller vill man ha njutbart ljud?
I-or skrev:MorganM skrev:Jag har fått för mig att det låter (lite lite) öppnare/ljusare ju mer distorsion det är.
Kanske någon annan också som upplevt det så?
Öppnare låter det definitivt inte, snarare mindre luftigt, kanske tjockt eller en aning skrälligt om man överdriver lite. Klangbalansen kan dock tippa över mot det ljusare hållet eftersom den spektrala effekten blir lite högre vid höga frekvenser från den extra nivån för de harmoniska komponenterna.
Johan_Lindroos skrev:Baffel skrev:Det var ju jag som startade en tråd om detta.Pinsamt . Glömde bort det
![]()
viewtopic.php?f=10&t=71170
Minns inte om det mynnade ut i något konkret , dvs frågan om när man hör någon skillnad är fortfarande obesvarad.
Skulle en moderator kunna slå ihop trådarna?
petersteindl skrev:Kralle skrev:Har lite svårt att få det här med distorsion ur skallen. Skulle gärna vilja verifiera min mätsetup.
Finns det någon 'naturlig' ljudkälla som genererar ca 100 dB(A) på 1 m håll som är av naturen distorsionsfri?
I så fall kunde man göra en upptagning av den för att se hur mätsystemet beter sig.
Tänker på t ex en förbränningsmotor. Eller kanske en trumpet? Ett brusande vattenfall?
Här måste man sära på begreppen gällande distorsion. Man måste särskilja mellan olinjär distorsion kontra linjär distorsion. Inom hifi då man pratar om distorsion så menar man den olinjära distorsionen, så kallad harmonisk distorsion och intermodulationsdistorsion. Om det är harmonisk distorsion du efterfrågar så mäts den med sinuston som insignal. Det är ett systems olinjära egenskaper man då är ute efter att få belagt via mätning.
Insignalen till systemet, som t.ex. kan vara en högtalare, är en ren sinuston med frekvensen f1 och amplituden A1. På systemets utgång mäts utsignalen. Då finns det flera sinustoner på utgången. Det har i systemet skapats flera sinustoner med sin respektive frekvens skild från insignalens f1.
Man kallar ibland dessa sinustoner för övertoner och f1 för grundton. Så är det exempelvis hos akustiska musikinstrument exempelvis trumpeten. Dessa övertoner är udda och jämna heltalsmultiplar av grundtonen, 2, 3, 4, 5, 6, 7 gånger grundtonen f1, osv. Varje respektive överton har sin amplitud A.
Då det gäller ett systems överföringskarakteristik pratar man istället om deltoner. Grundtonen är delton 1 d v s f1 med amplituden A1. Sedan följer f2, f3, f4, f5, f6, f7 osv. Med sin respektive amplitud. Det betyder att summatonen F består av f1 + f2+f3+f4+f5+f6+f7 osv. Där alla har sin respektive amplitud. (Det är även så att alla deltoner har sin respektive fas, men för närvarande är det lite överkurs, men det kommer definitivt in och påverkar ljudet på sitt sätt). Alla dessa toner är deltoner där varje delton har sin givna frekvens samt variabel amplitud.
Mäter man den olinjära distorsionen, så kallad Harmonisk distorsion, så definieras den som ett bråk (division, kvot) med nämnare och täljare. Vill man ta reda på 2a-ton så är det f2/f1, 3e-ton är f3/f1. (Vill man vara riktigt petig så skiljer sig amplituden hos f1 på utgången från f1 på ingången på grund av att det har alstrats högre ordningens deltoner men vi bortser från detta än så länge). Som du märker är det flera saker man förenklar och bortser från då man analyserar system.
Vill man ha THD som är den totala harmoniska distorsionen så fås den genom kvoten av de högre ordningens toners respektive amplituders summa delat med 1a deltonens amplitud: (f2+f3+f4+f5+f6+f7+osv)/f1.
Själva definitionen utgår från f1 som är en sinuston med en och endast en given frekvens.
Den frekvensen alstras lämpligast med tongenerator som i princip innehåller en oscillator samt filter.
Jag tror inte att det finns något naturligt alstrat ljud med endast en frekvens.
Musikinstrument har fler frekvenser beståendes av en multipel deltoner. Jag tror att tvärflöjt kan fås att ge ifrån sig väldigt rena sinustoner men inte i närheten av en bra tongenerator.
Däremot är det så att en apparat med olinjär överföringsfunktion och därmed som alstrar harmonisk distorsion kommer att alstra en mängd intermodulationsdistorsion på insignal som består av en mängd deltoner som ju musikinstrument har. Dessutom varierar amplituden hos musikinstrumenten under spelets gång och då ändras intermodulationsdistorsionen fortlöpande under spelets gång och intermodulationsdistorsionen blir olinjärt amplitudmodullerat d v s beter sig som ett modulationsbrus överlagrat på musiksignalen.
Att skapa mätnormer för detta fenomen är inte det lättaste. Man gör det exempelvis av att ge en insignal som består av en summa flera sinustoner med samma respektive amplitud och kontrollerad fas.
Mvh
Peter
Baffel skrev:Ta ett system med ypperligt bra prestanda . Låga distorsionsnivåer i alla delar i kedjan tex . Låt säga att man kan införa distorsion i den kedjan , utan att byta ut någon apparatur i den , tex ändra förstärkares dist vid normal lyssningsvolym från tja typ 0,0005% till 0,05 %, eller 0,5% skulle man med sina öron höra någon skillnad då? Eller vart går gränsen ?
Misstänker att detta också har att göra med hur pass erfaren , van och duktig man med sina öron är att upptäcka distorsion.
Jag misstänker även att denna fråga varit uppe till diskussion tidigare , men ändock.
I-or skrev:jansch skrev:Såklart!
2:a, 4:e och 8:e övertonen förbättrar ofta ljudet/musikupplevelsen. Vad är det för hårresande med med att ge hörseln något som förbättrar upplevelsen? ... detta även om hifi-nördar kan tycka att 10% är helt åt helvete....... dom vet inte vad dom pratar om. Vill man ha hifi eller vill man ha njutbart ljud?
Detta med att 10 % THD inte skulle vara hörbart är mycket långt ifrån vetenskaplig konsensus. Dålig forskning förekommer inom alla områden. Läs vad jag skrev ovan om konsensus för låga frekvenser (1 % THD), där hörseln är relativt okänslig för distorsion.
jansch skrev:Så "hur sjösjuk" blir man av olika typer av distorsion? Är det en allmängiltig procentsats eller är det "det beror på....."
Baffel skrev:Intressant som vanligt av I-or jansch och petersteindl:Bra att ni , I-or och jansch , utgår ifrån vad man kan höra och uppleva! Även Peter gör väl det, tror jag.
Själv så snöade jag för ett tag sedan in på THD nivåer på förstärkare . Kollade givetvis på Hifiengine . Fin fint. Där jag tänkte; en klass A förstärkare med låg dist ( gammal , begagnad) och se där en klass AB men oj den hade ju 10 ggr mer dist ( 0,003% vs 0,03%) men då måste ju den med 0,003% låta bättre tänkte jag men se det fick jag tji för. Dels för att jag nu fattat att distmätningar kan vara utförda under de absolut mest gynnsamma förhållanden och inte säga så mycket om hur det låter / är/ mäts när man sedan spelar musik. Dels att jag inte alls tänkte på att högtalare distar . Det är ju tämligen meningslöst att då jämföra dessa förstärkare mot varandra med ett par högtalare som har tex 0,5 % dist . Det blir ju i det ena fallet 0,5 + 0,02 vs 0,5 +0,002 , dvs 0,52 vs 0,502 . Den lilla skillnaden dem emellan kan man ju omöjlighet höra . Och då har jag inte ens tagit i beakting vad som matas in i förstärkaren
Baffel skrev:Intressant som vanligt av I-or jansch och petersteindl:Bra att ni , I-or och jansch , utgår ifrån vad man kan höra och uppleva! Även Peter gör väl det, tror jag.
Själv så snöade jag för ett tag sedan in på THD nivåer på förstärkare . Kollade givetvis på Hifiengine . Fin fint. Där jag tänkte; en klass A förstärkare med låg dist ( gammal , begagnad) och se där en klass AB men oj den hade ju 10 ggr mer dist ( 0,003% vs 0,03%) men då måste ju den med 0,003% låta bättre tänkte jag men se det fick jag tji för. Dels för att jag nu fattat att distmätningar kan vara utförda under de absolut mest gynnsamma förhållanden och inte säga så mycket om hur det låter / är/ mäts när man sedan spelar musik. Dels att jag inte alls tänkte på att högtalare distar . Det är ju tämligen meningslöst att då jämföra dessa förstärkare mot varandra med ett par högtalare som har tex 0,5 % dist . Det blir ju i det ena fallet 0,5 + 0,02 vs 0,5 +0,002 , dvs 0,52 vs 0,502 . Den lilla skillnaden dem emellan kan man ju omöjlighet höra . Och då har jag inte ens tagit i beakting vad som matas in i förstärkaren
I-or skrev:jansch skrev:Såklart!
2:a, 4:e och 8:e övertonen förbättrar ofta ljudet/musikupplevelsen. Vad är det för hårresande med med att ge hörseln något som förbättrar upplevelsen? ... detta även om hifi-nördar kan tycka att 10% är helt åt helvete....... dom vet inte vad dom pratar om. Vill man ha hifi eller vill man ha njutbart ljud?
Detta med att 10 % THD inte skulle vara hörbart är mycket långt ifrån vetenskaplig konsensus. Dålig forskning förekommer inom alla områden. Läs vad jag skrev ovan om konsensus för låga frekvenser (1 % THD), där hörseln är relativt okänslig för distorsion.
sprudel skrev:Baffel skrev:Intressant som vanligt av I-or jansch och petersteindl:Bra att ni , I-or och jansch , utgår ifrån vad man kan höra och uppleva! Även Peter gör väl det, tror jag.
Själv så snöade jag för ett tag sedan in på THD nivåer på förstärkare . Kollade givetvis på Hifiengine . Fin fint. Där jag tänkte; en klass A förstärkare med låg dist ( gammal , begagnad) och se där en klass AB men oj den hade ju 10 ggr mer dist ( 0,003% vs 0,03%) men då måste ju den med 0,003% låta bättre tänkte jag men se det fick jag tji för. Dels för att jag nu fattat att distmätningar kan vara utförda under de absolut mest gynnsamma förhållanden och inte säga så mycket om hur det låter / är/ mäts när man sedan spelar musik. Dels att jag inte alls tänkte på att högtalare distar . Det är ju tämligen meningslöst att då jämföra dessa förstärkare mot varandra med ett par högtalare som har tex 0,5 % dist . Det blir ju i det ena fallet 0,5 + 0,02 vs 0,5 +0,002 , dvs 0,52 vs 0,502 . Den lilla skillnaden dem emellan kan man ju omöjlighet höra . Och då har jag inte ens tagit i beakting vad som matas in i förstärkaren
Du kan inte addera distorsion på det viset.
JM skrev:I-or kan du bifoga artiklar som styrker dina påståenden. Inte för jag betvivlar riktigheten i din citering utan för att se hur studierna är gjorda.
Tyvärr är nästan alla sk psykoakustiska forskningsartiklar (vanligen gjorda av fysiker/ingenjörer) är inte valida ur ett psykologiskt eller fysiologiskt perspektiv. Dvs det är svårt att vetenskapligt korrekt korrelera fysiken med upplevt ljud. Alltför ofta används fysikens multipotenta regelverk på psykologins begränsade ordinal data med totalt felaktiga resultat.
JM
jonasp skrev:Man kan inte göra kvadratrotssummering som Peter visar ovan för distorsion. Distorsionen i de olika tonerna kan ligga olika i fas och då stämmer summeringen inte. Jag kan möjligen göra ett exempel senare.
I-or skrev:Det hela beror helt enkelt på hur noggrann man är. Att utnyttja RMS-värden är en väletablerad ingenjörsmässig metod, medan man för att vara exakt naturligtvis måste summera bidragen komplext.
JM skrev:Tyvärr är nästan alla sk psykoakustiska forskningsartiklar (vanligen gjorda av fysiker/ingenjörer) är inte valida ur ett psykologiskt eller fysiologiskt perspektiv. Dvs det är svårt att vetenskapligt korrekt korrelera fysiken med upplevt ljud. Alltför ofta används fysikens multipotenta regelverk på psykologins begränsade ordinal data med totalt felaktiga resultat.
JM
Baffel skrev:Så vad blir den totala disten , eller hur man nu räknar om man pluggar in två olika system
1 . FM tuner 0,02% Förstärkare 0,03% Högtalare 0,5%
2. FM tuner 0,7 % Förstärkare 0,003 % Högtalare 0,5%
Sen om man leker med tanken att de är exakt lika förutom disten , skulle man höra någon skillnad mellan dessa två system?
jonasp skrev:Däremot är Peters metod alltid exakt om de två delarna som summeras innehåller olika frekvenskomponenter! Dvs distorsion av olika ordningstal.
Sedan ska det kanske påpekas att distorsion från två länkar i en kedja inte summeras alls, utan den senare länken lägger till sin distorsion även på den föregående länkens distorsionskomponenter. Det är detta fenomen som ger upphov till blandeffekten som Peter nämner i sitt inlägg.
petersteindl skrev:Baffel skrev:Så vad blir den totala disten , eller hur man nu räknar om man pluggar in två olika system
1 . FM tuner 0,02% Förstärkare 0,03% Högtalare 0,5%
2. FM tuner 0,7 % Förstärkare 0,003 % Högtalare 0,5%
Sen om man leker med tanken att de är exakt lika förutom disten , skulle man höra någon skillnad mellan dessa två system?
Med rms-principen blir summan THD:
1. 0,5013 %
2. 0,8602 %
Jag har med 4 decimaler bara för att visa att disten höjs pyttelite i fall 1. I fall 2 är tunern dominant. Normalt avrundar man till 1 eller 2 decimaler.
Om man hör skillnad på disten mellan dessa 2 system kan jag däremot inte ge ett exakt svar på. Det blir mest spekulationer.
Hur IM kommer in i beräkningen eller ej är jag inte helt säker på. Troligtvis gör den inte det. Tar man med det blir siffrorna högre och styggare.
MvH
Peter
Baffel skrev:... bortsett från att tester på tex förstärkare /mätningar verkar ske på stilla hav och inte när det stormar , så vad det uppgifterna säger är väl inte så mycket. Skulle vara något det om en båttidning testade några olika båtmodeller och sa att de är väldigt stabila i sjön , baserat på att de enbart puttrat kring lite försiktigt i ett hamnområde. Läsarna skulle ju bli skitsura.
Max_Headroom skrev:Max Headroom har ju tidigare uppmanat faktiskt.ios läsare att själva laborera med dist, och olika typer. Mycket lärorikt!
Bill50x skrev:Max_Headroom skrev:Max Headroom har ju tidigare uppmanat faktiskt.ios läsare att själva laborera med dist, och olika typer. Mycket lärorikt!
Vilken brist på dist speglas i att man tycker att musikerna känns mer samspelta?
/ B
Bill50x skrev:Max_Headroom skrev:Max Headroom har ju tidigare uppmanat faktiskt.ios läsare att själva laborera med dist, och olika typer. Mycket lärorikt!
Vilken brist på dist speglas i att man tycker att musikerna känns mer samspelta?
/ B
jansch skrev:Så lyssnar du bara på din subbas är takten luddig och de musikslingor som finns där är svårdefinierade.
music4ever skrev:Bill50x skrev:Max_Headroom skrev:Max Headroom har ju tidigare uppmanat faktiskt.ios läsare att själva laborera med dist, och olika typer. Mycket lärorikt!
Vilken brist på dist speglas i att man tycker att musikerna känns mer samspelta?
/ B
Det man då upplever är inbillningsdist.
Almen skrev:Jag har för mig att det benämns som Tiefenbrun's distortion.
Vinylcalle skrev:Jag har aldrig hört någon prata om att lyssna efter hur samspelta musikerna är som inte också varit Linn anhängare.
hcl skrev:jansch skrev:Så lyssnar du bara på din subbas är takten luddig och de musikslingor som finns där är svårdefinierade.
Med en bra sub så får det faktiskt tillgodogöra sig musiken trots att det låter luddigt. Det låter lite som att en granne två våningar bort spelar fett högt. Med en dålig sub bullrar det bara (givetvis givet samma frekvenskurva)
jansch skrev:hcl skrev:jansch skrev:Så lyssnar du bara på din subbas är takten luddig och de musikslingor som finns där är svårdefinierade.
Med en bra sub så får det faktiskt tillgodogöra sig musiken trots att det låter luddigt. Det låter lite som att en granne två våningar bort spelar fett högt. Med en dålig sub bullrar det bara (givetvis givet samma frekvenskurva)
Är "tillgodogöra sig musiken" samma sak som att uppleva tydlig takt?
Är en bra sub = att ha ett flackt lågpassfilter som släpper igenom lite mer transienter?
Det tar uppemot 0,1 sekund att att höra rätt styrka på en lågfrekvent ton som inte startar med en transient.
Eller rättare sagt - om vi vill kunna uppfatta bastonens start vid rätt tidpunkt krävs kraftiga övertoner* som definierar anslaget. Egentligen vilka toner som helst, bara dom har frekvens i åtminstone övre basen/mellanregistret helst högre upp i frekvensområdet.
Och som sagt, det spelar ingen större roll om övertonerna är harmoniska eller ej om varaktigheten är kort. Vi hinner inte detektera tonhöjden.
Så en sub med rejäl dist vid högre volymer hjälper oss med takten = det hjälper oss att få en mer definierad startpunkt. Fast lavindistorsion kanske man inte skall eftersträva.
*Även när du ändrar amplituden bildas övertoner...
Vinylcalle skrev:Jag har aldrig hört någon prata om att lyssna efter hur samspelta musikerna är som inte också varit Linn anhängare.
Mvh Carl
Vinylcalle skrev:Jag har aldrig hört någon prata om att lyssna efter hur samspelta musikerna är som inte också varit Linn anhängare.
Mvh Carl
jonasp skrev:Vinylcalle skrev:Jag har aldrig hört någon prata om att lyssna efter hur samspelta musikerna är som inte också varit Linn anhängare.
Mvh Carl
Min åsikt är att nomenklaturen är väldigt olämplig. Den är väldigt nära det här med intellektuella tv-apparater och musikaliska förstärkare.
jansch skrev:Är "tillgodogöra sig musiken" samma sak som att uppleva tydlig takt?
Zzombie skrev:Distorsion?
Oj, måste visst dumpa mina ESL och köpa ett par lådor för att uppleva det själv.
Zzombie skrev:Distorsion?
Oj, måste visst dumpa mina ESL och köpa ett par lådor för att uppleva det själv.
I-or skrev:Zzombie skrev:Distorsion?
Oj, måste visst dumpa mina ESL och köpa ett par lådor för att uppleva det själv.
Nä, det räcker med att för en gångs skull spela högre än 90 dB i topparna.
Morello skrev:Hur starkt kan man spela med ESL63 i subkontraoktaven?
I-or skrev:Nä, det räcker med att för en gångs skull spela högre än 90 dB i topparna.
Almen skrev:jonasp skrev:Vinylcalle skrev:Jag har aldrig hört någon prata om att lyssna efter hur samspelta musikerna är som inte också varit Linn anhängare.
Mvh Carl
Min åsikt är att nomenklaturen är väldigt olämplig. Den är väldigt nära det här med intellektuella tv-apparater och musikaliska förstärkare.
Ja.
Min lilla kommentar om "Tiefenbrun's distorsion" syftar på den förvrängning av verkligheten som görs av Linn-anhängare (och f.d. dito) med "lyssna på melodin"-dogmatism och "stampa takten"-demagogi, samt medföljande brus och störningar i eventuella diskussioner om detsamma.
Morello skrev:Hur starkt kan man spela med ESL63 i subkontraoktaven?
hcl skrev:Almen skrev:jonasp skrev:
Min åsikt är att nomenklaturen är väldigt olämplig. Den är väldigt nära det här med intellektuella tv-apparater och musikaliska förstärkare.
Ja.
Min lilla kommentar om "Tiefenbrun's distorsion" syftar på den förvrängning av verkligheten som görs av Linn-anhängare (och f.d. dito) med "lyssna på melodin"-dogmatism och "stampa takten"-demagogi, samt medföljande brus och störningar i eventuella diskussioner om detsamma.
Jag tror inte man behöver vara så rädd för Linn-anhängare.
Vad lyssnar du på för att skilja sämre från bättre? För egen del avgör jag helst återgivningens kvalitet genom att lyssna på musik. Betyder det att jag också är farlig eller kommer med farliga dogmer?
hcl skrev:Almen skrev:jonasp skrev:
Min åsikt är att nomenklaturen är väldigt olämplig. Den är väldigt nära det här med intellektuella tv-apparater och musikaliska förstärkare.
Ja.
Min lilla kommentar om "Tiefenbrun's distorsion" syftar på den förvrängning av verkligheten som görs av Linn-anhängare (och f.d. dito) med "lyssna på melodin"-dogmatism och "stampa takten"-demagogi, samt medföljande brus och störningar i eventuella diskussioner om detsamma.
Jag tror inte man behöver vara så rädd för Linn-anhängare.
Vad lyssnar du på för att skilja sämre från bättre? För egen del avgör jag helst återgivningens kvalitet genom att lyssna på musik. Betyder det att jag också är farlig eller kommer med farliga dogmer?
Almen skrev:hcl skrev:Almen skrev:Ja.
Min lilla kommentar om "Tiefenbrun's distorsion" syftar på den förvrängning av verkligheten som görs av Linn-anhängare (och f.d. dito) med "lyssna på melodin"-dogmatism och "stampa takten"-demagogi, samt medföljande brus och störningar i eventuella diskussioner om detsamma.
Jag tror inte man behöver vara så rädd för Linn-anhängare.
Vad lyssnar du på för att skilja sämre från bättre? För egen del avgör jag helst återgivningens kvalitet genom att lyssna på musik. Betyder det att jag också är farlig eller kommer med farliga dogmer?
Rädd för?Pröva "löjeväckande", i värsta fall "lätt irritation".
Om det bara hade handlat om att lyssna på musik (vilket är ett naturligt sätt att utvärdera en anläggning om den skall användas till att lyssna på musik, det håller jag med om) så hade jag inte sagt något.
PerStromgren skrev:Morello skrev:Hur starkt kan man spela med ESL63 i subkontraoktaven?
Det är såklart dess akilleshäl. Själv har jag valt att vara utan den oktaven, min favvomusik har sällan noterat några toner där. Skulle behov ändå uppkomma, provar jag mina Staxlurar.
Quad specar 1% vid 100dB på 1 m för 50Hz, 0,5% vid 100Hz.
Hur mäter dina egna?
hcl skrev:Jag tror inte man behöver vara så rädd för Linn-anhängare.
hcl skrev:Vilka attribut man lägger på sina meningsmotståndare säger ofta mest om den som uttalar dom. Fridens.
I-or skrev:JM skrev:I-or kan du bifoga artiklar som styrker dina påståenden....
Problemet är, som jag var inne på ovan, att det finns alldeles för lite bra forskning inom området utförd de senaste 40 åren eller så, när förutsättningarna har varit betydligt bättre. Detta är tyvärr alltså ett relativt outforskat område och bl.a. Harmangängets vetenskapliga slarvighet har fått många att tro att distorsion är oväsentligt. Det finns en del äldre forskning och några få senare rapporter, men nästan all forskning faller framförallt på det faktum att slumpmässigt utvalda lyssnare är hopplöst okänsliga för distorsion, men även på att programmaterialet är illa valt.
Under dessa icke-ideala förutsättningar brukar man landa på en hörbarhetsgräns för THD med för högtalare typiska övertonsfördelningar om ca 0,5-1 %. Dock är det så att om man utnyttjar enbart vana eller tränade lyssnare med t.ex. pianomusik, så kan man komma ned åtminstone under 0,1 %. Vissa lyssnare tycks dock vara betydligt känsligare.
Här är ett intressant lyssningstest som utfördes on-line med någorlunda högtalarliknande distorsionsspektra:
http://archimago.blogspot.com/2020/05/blind-test-results-part-i-is-high.html
http://archimago.blogspot.com/2020/06/blind-test-results-part-ii-is-high.html
Resultaten visar att vana lyssnare utan problem kan skilja 0,02 % signalbehäftad THD från 0,3 % signalbehäftad THD med sina egna anläggningar. OBS! Dessa anläggningar är förstås inte distorsionsfria och antagligen hade lyssnarna med en superlågdistorderande anläggning kunnat detektera ännu lägre distorsion. 7 av 67 lyssnare kunde t.o.m. skilja nära 0 % signalbehäftad THD från 0,02 % signalbehäftad THD, helt i linje med vad jag har påstått ovan.![]()
(Nej, jag hade inte sett just denna undersökning förrän jag letade upp den för en stund sedan.)
Ovana lyssnare var som vanligt helt odugliga i sammanhanget och kunde enbart detektera signalbehäftad THD om 3 % (steget under var 0,3 %). Musiker och ljudtekniker presterade bäst och recensenter havererade som vanligt totalt (precis som i Harmans undersökningar, något att hålla i åtanke för alla er som läser hifiblaskor).
5. Did headphone vs. speaker listening make a difference?
Yes it did! Notice that it was the "speaker only" group that did not rank the 3% THD sample as sounding "worst".
Based on the observations, it would not be unreasonable to suggest that the threshold for audibility is somewhere in that "Hi" and "Lo" THD divide between -75dB/0.02% and -50dB/0.3%
Over the years, I have heard "subjective-only" audiophiles claim that "harmonic distortions don't matter" and that objective results "don't correlate to sound quality". These results suggest that they are wrong
For music Olson [10] obtained a figure of about 0.7% total harmonic distortion for mainly second, and for both second and third harmonic distortion. The noise level was stated to be 25 dB and the peak electrical power 3 Watts. Assuming a normal acoustic efficiency of 3% this peak power would produce sound levels of about 90 dB in a normal living room as used by Olson. This author also states [11] that the ear is most sensitive to distortion for sound levels of 70 to 80 dB. Brittain [12] was able to detect 0.4% total harmonic distortion, no levels being stated. For sine waves at 1000 Hz and second harmonic distortion Braunmuhl and Weber [13] give 0.7%; using two tones they obtained 1.3, 0.7 and 0.5% for frequency ratios of 1.05, 1.12 and 1.50 to 1 (lower frequency fixed at 800 Hz) respectively. On the other hand, these authors [13] quote a figure of 4% for music, for both square and cube-law distortion.
PerStromgren skrev:Hörlurar borde ha förutsättningar för avsevärt lägre distorsion än högtalare, och kanske därför kunde användas för att avgöra hur mycket distorsion man kan höra. Kan ett par vanliga Sennheiser HD600/650 duga? Kan någon tänka ut hur man kan göra själv därhemma, för att prova detta?
JM skrev:PerStromgren skrev:Hörlurar borde ha förutsättningar för avsevärt lägre distorsion än högtalare, och kanske därför kunde användas för att avgöra hur mycket distorsion man kan höra. Kan ett par vanliga Sennheiser HD600/650 duga? Kan någon tänka ut hur man kan göra själv därhemma, för att prova detta?
Bra Per! Enligt perceptionspsykologiforskningen är hörandet utan artificiella reflexer från rummet minst störda av maskerande ljud. Dvs förutsättningarna att höra eventuell distorsion är högre med lågdistorderade lurar eller lågdistorderade högtalare i ekofritt rum än med samma högtalare i ett normalt lyssningsrum. Medellyssningsnivån bör ej överstiga 80 dB. Något för LTS att tänka på.
JM
jansch skrev:Dillemmat med att testa med hörlurar är ju att frekvensgången för olika individer kan variera med mer än 10dB(SPL), framförallt i övre presensområdet p g a hörselgången. Anatomin ställer till det.
Detta påverkar givetvis upplevd distorsion.
Av det skälet borde inte hörlurar användas.
jansch skrev:
Dillemmat med att testa med hörlurar är ju att frekvensgången för olika individer kan variera med mer än 10dB(SPL), framförallt i övre presensområdet p g a hörselgången. Anatomin ställer till det.
Detta påverkar givetvis upplevd distorsion.
Av det skälet borde inte hörlurar användas.
JM skrev:[
Bra Per! Enligt perceptionspsykologiforskningen är hörandet utan artificiella reflexer från rummet minst störda av maskerande ljud. Dvs förutsättningarna att höra eventuell distorsion är högre med lågdistorderade lurar eller lågdistorderade högtalare i ekofritt rum än med samma högtalare i ett normalt lyssningsrum. Medellyssningsnivån bör ej överstiga 80 dB. Något för LTS att tänka på.
JM
JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
I-or skrev:JM skrev:[
Bra Per! Enligt perceptionspsykologiforskningen är hörandet utan artificiella reflexer från rummet minst störda av maskerande ljud. Dvs förutsättningarna att höra eventuell distorsion är högre med lågdistorderade lurar eller lågdistorderade högtalare i ekofritt rum än med samma högtalare i ett normalt lyssningsrum. Medellyssningsnivån bör ej överstiga 80 dB. Något för LTS att tänka på.
JM
Om man lyssnar med en medelljudtrycksnivå om 80 dB och någorlunda dynamiskt programmaterial blir toppnivån ca 100 dB. För att fullt ut testa distorsionsegenskaperna behöver man även lyssna vid betydligt högre nivåer. Här ökar både olinjäriteterna från högtalarna och hörseln, men detta betyder inte att högtalardistorsionen maskeras. För majoriteten av lyssnare är det t.o.m. betydligt lättare att höra högtalardistorsion vid högre ljudtrycksnivåer.
I-or skrev:JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
Den kalibreringsmetoden fungerar tyvärr riktigt illa, oavsett vid vilken ljudtrycksnivå man utför den.
Johan_Lindroos skrev:JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
Det blev lite tydligare, men det är fortfarande inte solklart vad du menar. Hur tänker du dig att att hörlurarnas frekvensgång ska ställas in när man spelar musik som har varierande ljudnivå över tid?
Det här med distorsions hörbarhet: På vilket sätt menar du att distorsionen skulle vara enklare att identifiera om hörlurarnas frekvensgång linjäriseras efter en viss kurva?
JM skrev:Johan_Lindroos skrev:JM skrev:I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
Det blev lite tydligare, men det är fortfarande inte solklart vad du menar. Hur tänker du dig att att hörlurarnas frekvensgång ska ställas in när man spelar musik som har varierande ljudnivå över tid?
Det här med distorsions hörbarhet: På vilket sätt menar du att distorsionen skulle vara enklare att identifiera om hörlurarnas frekvensgång linjäriseras efter en viss kurva?
Isophonkurvorna är kända och kan även tas fram individuellt för olika ljudtryck. Kan inte vara så svårt att ta fram en algoritm som korrigerar för olika ljudtryck i en digital PEQ.
JM
JM skrev:I-or skrev:JM skrev:[
Bra Per! Enligt perceptionspsykologiforskningen är hörandet utan artificiella reflexer från rummet minst störda av maskerande ljud. Dvs förutsättningarna att höra eventuell distorsion är högre med lågdistorderade lurar eller lågdistorderade högtalare i ekofritt rum än med samma högtalare i ett normalt lyssningsrum. Medellyssningsnivån bör ej överstiga 80 dB. Något för LTS att tänka på.
JM
Om man lyssnar med en medelljudtrycksnivå om 80 dB och någorlunda dynamiskt programmaterial blir toppnivån ca 100 dB. För att fullt ut testa distorsionsegenskaperna behöver man även lyssna vid betydligt högre nivåer.
Här ökar både olinjäriteterna från högtalarna och hörseln, men detta betyder inte att högtalardistorsionen maskeras. För majoriteten av lyssnare är det t.o.m. betydligt lättare att höra högtalardistorsion vid högre ljudtrycksnivåer.
Nu tänkte jag på distorsion i apparater eller media inte på högtalardistorsion. Hörselns känslighetsmaximum för förvrängningar ligger under 85 dB. Vilket gör att tonkurvekorrigerade lurar är känsligare än högtalare.
JM skrev:I hörselnerven finns fler nerver för låga ljudtryck. Endast ett fåtal av alla 30000 nerver i hörselnerven skickar information vid höga ljudtryck (över 85 dB). Sannolikt evolutionärt. Möjligen viktigare att tidigt höra ett smygande lejon än än en bullrig elefant.
Toole o Olive testar sina försökspersoner med medelnivå kring 80 dB.
JM skrev:
Min erfarenhet är att distorderade högtalare låter ibland bättre vid höga ljudtryck pga maskering av förvrängningar. Med ökande ljudtrycksnivå ökar vanligen högtalarens distorsion men även maskeringen.
JM skrev:Köper inte dina påståenden. Har du studier som stödjer dina påståenden.
JM
Baffel skrev:Då blir slutsatsen att all inspelad musik , jmf med live, när den spelas upp distar . Så svar på frågan när hör du dist= alltid.
JM skrev:I-or skrev:JM skrev:I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Ju Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
Den kalibreringsmetoden fungerar tyvärr riktigt illa, oavsett vid vilken ljudtrycksnivå man utför den.
Har du någon studie som testat mikrofon invid trumhinnan och den här gamla metoden.
Men jag skulle kunna tänka mig att själv placera en mikrofon i örat på några frivilliga och jämföra metoderna.
JM
JM skrev:Nu tänkte jag på distorsion i apparater eller media inte på högtalardistorsion. Hörselns känslighetsmaximum för förvrängningar ligger under 85 dB. Vilket gör att tonkurvekorrigerade lurar är känsligare än högtalare. I hörselnerven finns fler nerver för låga ljudtryck. Endast ett fåtal av alla 30000 nerver i hörselnerven skickar information vid höga ljudtryck (över 85 dB). Sannolikt evolutionärt. Möjligen viktigare att tidigt höra ett smygande lejon än än en bullrig elefant.
Toole o Olive testar sina försökspersoner med medelnivå kring 80 dB.
Min erfarenhet är att distorderade högtalare låter ibland bättre vid höga ljudtryck pga maskering av förvrängningar. Med ökande ljudtrycksnivå ökar vanligen högtalarens distorsion men även maskeringen.
Köper inte dina påståenden. Har du studier som stödjer dina påståenden.
JM
Johan_Lindroos skrev:JM skrev:Nu tänkte jag på distorsion i apparater eller media inte på högtalardistorsion. Hörselns känslighetsmaximum för förvrängningar ligger under 85 dB. Vilket gör att tonkurvekorrigerade lurar är känsligare än högtalare i rum.
Förklara hur sista meningen kopplar till den andra meningen.
JM skrev:
Min erfarenhet är att distorderade högtalare låter ibland bättre vid höga ljudtryck pga maskering av förvrängningar. Med ökande ljudtrycksnivå ökar vanligen högtalarens distorsion men även maskeringen.
Vad har du för stöd för dina påståenden?
Baffel skrev:Om man utgår efter denna definitionen av distorsion:
Definition
1. a change that makes something no longer true or accurate
2. a change in the way something looks, sounds or behaves so that it becomes strange or difficult to recognize
https://www.macmillandictionaryblog.com/distortion
Plus det som framkommer i denna tråd :
viewtopic.php?f=9&t=71293
Då blir slutsatsen att all inspelad musik , jmf med live, när den spelas upp distar . Så svar på frågan när hör du dist= alltid.
JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
jansch skrev:JM skrev:JM skrev:Nu går det relativt enkelt att korrigera kurvan med gammaldags lyssningsjämförelse med 1000 Hz och med bra lurar. Då framträder distorsionen tydligt.
JM
I lyssningstest kalibrera ljudstyrkan på relevanta frekvenser till samma upplevda ljudstyrka som tex 1000 Hz kan en upplevd rak tonkurva skapas. Hänsyn till isophonkurvors frekvensberoende ljudnivå måste till. Tids och tålamods krävande. Enklare än att stoppa in en mikrofon invid trumhinnan. Trumhinnan är extremt smärtkänslig och skör. Försök inte peta in en mikrofon.
JM
Att "stoppa in en mikrofon i örat" är verkligen inte så enkelt som det låter oavsett smärtkänsigheten.
Den kavitet och "resonanspipa" som hörselgången bildar störs lätt. En1/8 tums mick, 3,175mm i diameter,(finns det mindre kalibrerade mic:ar?) är ju gigantisk i detta sammanhang....som en eländig vaxpropp
Därför används probe, helt enkelt ett plast- eller stålrör, som ljudledning och som är ansluten till mikrofonen utanför ytterörat/öronmusslan. Då kan man komma ner i ca 1mm diameter. Dock det "kostar" och stora avvikelser i frekvensgång som måste kompenseras. En bra mic är plötsligt en riktigt dålig mick trots att röret kanske bara är ca 5cm långt.
Till saken hör ju också att individers hörselgångar är lika olika som deras fingeravtryck.
I-or skrev:I smalband handlar det om ca +/- 20 dB i skillnad ERP-DRP mellan olika individer, huvudsakligen beroende på var resonanserna i hörselgången hamnar. Som tur är så uppfattar vi det inte riktigt så eftersom smalbandiga avvikelser kan vara svåra att detektera och dessutom förvillas vi av att musiklyssning i hörlurar helt enkelt alltid låter totalfel i ett återgivningsperspektiv även om frekvensgången är under kontroll.
Värre är dock de bredbandiga effekter man får p.g.a. individberoende för hörselgångens volym, som uppgår till ca 6 dB för ca 2-20 kHz för in-ear-hörlurar.![]()
Kvinnor får generellt betydligt mer diskant än män eftersom de har mindre hörselgångar. Detta alltså utöver en hejdlöst felaktig generell frekvensgång som beror på att man sätter igen hörselgången och därmed totalt ändrar de akustiska förutsättningarna.
En lösning för att reducera de individberoende skillnaderna är att utnyttja drivers med låg akustisk impedans, d.v.s. låg massa och stor area eftersom de via hygglig impedansanpassning leder till en utjämning här. Over-ear-hörlurar är ett bra exempel på detta. In-ear-hörlurar är motsatsen i detta sammanhang och fungerar som brutala bestar med konstant volymflödesgenerering oavsett akustisk last. Resultatet blir förstås katastrof frekvensgångsmässigt för olika individer och det är med denna bakgrund ganska underhållande att läsa vad diverse ljudrecensenter skriver i sina alla annat än kunniga artiklar om in-ears. Man recenserar glatt musikåtergivning i kaskader av litterära termer med frekvensgångsavvikelser om +/- 10 dB, vilka dessutom varierar minst lika mycket till för olika individer.
Det går dock som tur är att ekvalisera alla former av hörlurar till en subjektivt konstant frekvensgång.
I-or skrev:Jag satt vid datorn och gick över från lyssning med lågdistorderande hörlurar (Audio-Technica MSR7)...// -snip-
/ Både hörlurar och högtalare är ekvaliserade till konstant frekvensgång (i hörlursfallet en subjektiv sådan för just mina öron)....// -snip-
JM skrev:Individvariationen är helt avgörande för att förstå varför guldörat/mätexperten före slår en viss lur som i mina öron låter helt förskräckligt. Finner det svårt att "på fri hand "ekvalisera till rak tonkurva. Har du några tips?
JM
Användare som besöker denna kategori: BellsnWhistles och 32 gäster