petersteindl skrev:Kralle skrev:Har lite svårt att få det här med distorsion ur skallen. Skulle gärna vilja verifiera min mätsetup.
Finns det någon 'naturlig' ljudkälla som genererar ca 100 dB(A) på 1 m håll som är av naturen distorsionsfri?
I så fall kunde man göra en upptagning av den för att se hur mätsystemet beter sig.
Tänker på t ex en förbränningsmotor. Eller kanske en trumpet? Ett brusande vattenfall?
Här måste man sära på begreppen gällande distorsion. Man måste särskilja mellan olinjär distorsion kontra linjär distorsion. Inom hifi då man pratar om distorsion så menar man den olinjära distorsionen, så kallad harmonisk distorsion och intermodulationsdistorsion. Om det är harmonisk distorsion du efterfrågar så mäts den med sinuston som insignal. Det är ett systems olinjära egenskaper man då är ute efter att få belagt via mätning.
Insignalen till systemet, som t.ex. kan vara en högtalare, är en ren sinuston med frekvensen f1 och amplituden A1. På systemets utgång mäts utsignalen. Då finns det flera sinustoner på utgången. Det har i systemet skapats flera sinustoner med sin respektive frekvens skild från insignalens f1.
Man kallar ibland dessa sinustoner för övertoner och f1 för grundton. Så är det exempelvis hos akustiska musikinstrument exempelvis trumpeten. Dessa övertoner är udda och jämna heltalsmultiplar av grundtonen, 2, 3, 4, 5, 6, 7 gånger grundtonen f1, osv. Varje respektive överton har sin amplitud A.
Då det gäller ett systems överföringskarakteristik pratar man istället om deltoner. Grundtonen är delton 1 d v s f1 med amplituden A1. Sedan följer f2, f3, f4, f5, f6, f7 osv. Med sin respektive amplitud. Det betyder att summatonen F består av f1 + f2+f3+f4+f5+f6+f7 osv. Där alla har sin respektive amplitud. (Det är även så att alla deltoner har sin respektive fas, men för närvarande är det lite överkurs, men det kommer definitivt in och påverkar ljudet på sitt sätt). Alla dessa toner är deltoner där varje delton har sin givna frekvens samt variabel amplitud.
Mäter man den olinjära distorsionen, så kallad Harmonisk distorsion, så definieras den som ett bråk (division, kvot) med nämnare och täljare. Vill man ta reda på 2a-ton så är det f2/f1, 3e-ton är f3/f1. (Vill man vara riktigt petig så skiljer sig amplituden hos f1 på utgången från f1 på ingången på grund av att det har alstrats högre ordningens deltoner men vi bortser från detta än så länge). Som du märker är det flera saker man förenklar och bortser från då man analyserar system.
Vill man ha THD som är den totala harmoniska distorsionen så fås den genom kvoten av de högre ordningens toners respektive amplituders summa delat med 1a deltonens amplitud: (f2+f3+f4+f5+f6+f7+osv)/f1.
Själva definitionen utgår från f1 som är en sinuston med en och endast en given frekvens.
Den frekvensen alstras lämpligast med tongenerator som i princip innehåller en oscillator samt filter.
Jag tror inte att det finns något naturligt alstrat ljud med endast en frekvens.
Musikinstrument har fler frekvenser beståendes av en multipel deltoner. Jag tror att tvärflöjt kan fås att ge ifrån sig väldigt rena sinustoner men inte i närheten av en bra tongenerator.
Däremot är det så att en apparat med olinjär överföringsfunktion och därmed som alstrar harmonisk distorsion kommer att alstra en mängd intermodulationsdistorsion på insignal som består av en mängd deltoner som ju musikinstrument har. Dessutom varierar amplituden hos musikinstrumenten under spelets gång och då ändras intermodulationsdistorsionen fortlöpande under spelets gång och intermodulationsdistorsionen blir olinjärt amplitudmodullerat d v s beter sig som ett modulationsbrus överlagrat på musiksignalen.
Att skapa mätnormer för detta fenomen är inte det lättaste. Man gör det exempelvis av att ge en insignal som består av en summa flera sinustoner med samma respektive amplitud och kontrollerad fas.
Mvh
Peter
Pinsamt . Glömde bort det 
Kan ju lika gärna fortsätta den diskussionen i denna tråd. 
Bra att ni , I-or och jansch , utgår ifrån vad man kan höra och uppleva! Även Peter gör väl det, tror jag. 
