Moderator: Redaktörer
Baffel skrev:Då har jag en fråga , har du lyssnat på någon högtalare som har helt knasig frekvensgång , som går upp och ned genom hela registret? Har du tillgång till EQ? Ställ den helt åt fanders , så knasigt det bara går. Hur låter det nu med de lågdistande högtalarna?
JM skrev:
1 Objektiva distorsionsmätningar över hela hörbara frekvensområdet vid olika ljudnivåer samt uppmätta tonkurvor är enklare och har stort värde.
Personligen menar jag att distorsionsmätningarna är helt avgörande efter levt med lågdistorderande Quad-dipoler med separat subbas i många år.
Det är för mig helt omöjligt att gå tillbaka till att åter lyssna på högtalare med högre distorsion vid normala lyssningsnivåer.
- Ljudet hos högtalare med mer distorsion än jag är van vid upplevs som beslöjat och viktiga detaljer i musiken saknas.
2 Därefter är ljudspridningsmönstret i rummet den näst viktigaste variabeln. Här spelar dipolen i en helt annan division än lådhögtalaren. Här duger simpel analys av skattade tider, frekvensfördelning och ljudstyrka för olika reflexers ankomst till lyssningspositionen. Högtalarna försvinner och det är som musikerna är i rummet.
Uppmätta "rumskurvor" (typ Toole) i lyssningspositionen har här inget värde pga hörseln registrerar inte reflexerna typ en mikrofon. Två identiska uppmätta rumskurvor uppmätta i två helt olika rum upplevs helt olika.
- Ljudet utan adekvata reflexer upplevs som artificiellt och utan spatiala komponenter. Det är som musikerna står i ett annat rum och ljudet kommer beslöjat in genom en dörr.
3 Med dessa två variabler underkontroll kan subjektiva icke dubbel blindlyssningar med PEQ fixad rak tonkurva hos direktljudet i en lyssningsposition vara av värde.
Således finner jag objektiva distorsionsfaktorn uppmätt över hela hörbara frekvensområdet vid olika ljudnivåer vara den enskilt viktigaste variabeln för utvärdering av högtalare.
JM
JM skrev:Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts.
JM skrev:
2 Därefter är ljudspridningsmönstret i rummet den näst viktigaste variabeln. Här spelar dipolen i en helt annan division än lådhögtalaren. Här duger simpel analys av skattade tider, frekvensfördelning och ljudstyrka för olika reflexers ankomst till lyssningspositionen. Högtalarna försvinner och det är som musikerna är i rummet.
...
- Ljudet utan adekvata reflexer upplevs som artificiellt och utan spatiala komponenter. Det är som musikerna står i ett annat rum och ljudet kommer beslöjat in genom en dörr.
JM
rolfzetterberg skrev:Den där bilden på Quad förföljer mig!
Jag har kämpat emot den i åratal,men det tycks inte hjälpa.
Den ska givetvis se ut såhär:
Almen skrev:Har du lust att lägga upp dina distorsionsmätningar? Vore intressant att se.
MichaelG skrev:Följande har jag noterat spelar roll om hur bra jag tycker en högtalare låter:
- Frekvensgång (linearitet)
- Distorsion
- Spridningsegenskaper
- Fasinställning mellan subbar och huvudhögtalare
- Frekvensomfång
Ibland i denna ordning, men det beror på. Dels kan ju exempelvis usla spridningsegenskaper vara värre än en måttligt svajig frekvensgång för välljudet. Dels KAN ett större frekvensomfång (i basen) i vissa fall vara sämre om det bidrar till resonansproblem, etc om inte detta åtgärdas. Dels [tycker jag] att högtalare med relativt hög distorsion kan låta trevligt och musikaliskt om de har alla andra bitar på plats. Jag störs alltså inte alltid lika mycket av att det låter litet mindre detaljerat än att det låter klangligt fel. När jag haft problem med bumlig och o-tight bas eller släpande bas, så har det i mina fall kunnat härledas till frekvensgången (resonans, etc) och litet grand till fasinställning. Men det kan ju kanske vara på annat sätt i andra rum och med andra högtalare.
Tangband skrev:Almen skrev:Har du lust att lägga upp dina distorsionsmätningar? Vore intressant att se.
Ja. JM - vad har du för högtalare ?
Almen skrev:Har du lust att lägga upp dina distorsionsmätningar? Vore intressant att se.
I-or skrev:För upp till medelhöga ljudtrycksnivåer kommer du inte att nå ned till Quad 989:s superlåga distorsion i mellanregister och diskant. Jag vill minnas att elektrostatkonstruktionen där ger < 0,03 % (-70 dB) THD upp till ca 85 dB / 1 m för frekvenser över 200 Hz eller så. Dina linjekällor kommer dock att ha relativt låg THD och kunna spela betydligt högre än 989 innan lavindistorsionen sätter in.
JM skrev:Almen skrev:Har du lust att lägga upp dina distorsionsmätningar? Vore intressant att se.I-or skrev:För upp till medelhöga ljudtrycksnivåer kommer du inte att nå ned till Quad 989:s superlåga distorsion i mellanregister och diskant. Jag vill minnas att elektrostatkonstruktionen där ger < 0,03 % (-70 dB) THD upp till ca 85 dB / 1 m för frekvenser över 200 Hz eller så. Dina linjekällor kommer dock att ha relativt låg THD och kunna spela betydligt högre än 989 innan lavindistorsionen sätter in.
viewtopic.php?f=3&t=71164&p=2143431&hilit=quad#p2143431
Ikea hgt i "multicombodipol" låter inte fel.
JM
LarsF skrev:Quad högtalare var drömmen i ungdomen, då utanför min budget, nu utan WAF faktor. Men en fundering om högtalares frekvenskurva om den ska vara rak vid uppmätning? Om man tar i beaktande människans hörsel så borde den väl upplevas rak för mig och min hörsel, inte riktigt samma sak som att mäta upp en rak frekvenskurva, eller är jag ute och cyklar?
JM skrev:
Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts. Dessutom måste ljudspridningen i rummet tillföra maximal spatial upplevelse för att inte skapa en subjektivt upplevd distorsion (ej mätbar i fysiken).
JM
Tangband skrev:MichaelG skrev:Följande har jag noterat spelar roll om hur bra jag tycker en högtalare låter:
- Frekvensgång (linearitet)
- Distorsion
- Spridningsegenskaper
- Fasinställning mellan subbar och huvudhögtalare
- Frekvensomfång
Ibland i denna ordning, men det beror på. Dels kan ju exempelvis usla spridningsegenskaper vara värre än en måttligt svajig frekvensgång för välljudet. Dels KAN ett större frekvensomfång (i basen) i vissa fall vara sämre om det bidrar till resonansproblem, etc om inte detta åtgärdas. Dels [tycker jag] att högtalare med relativt hög distorsion kan låta trevligt och musikaliskt om de har alla andra bitar på plats. Jag störs alltså inte alltid lika mycket av att det låter litet mindre detaljerat än att det låter klangligt fel. När jag haft problem med bumlig och o-tight bas eller släpande bas, så har det i mina fall kunnat härledas till frekvensgången (resonans, etc) och litet grand till fasinställning. Men det kan ju kanske vara på annat sätt i andra rum och med andra högtalare.
Håller med .
Kan för min egen del lägga till :
- Tonhöjdskorrekt upplevd basåtergivning.
( Kan inflika att bumlig och odefinierad bas är detsamma som vad jag menar är icke tonhöjdskorrekt bas. ).
Detta är för mig viktigare än alla andra parametrar.
Kan jag inte uppfatta pitchen tydligt så blir det svårare att ta till sig musiken, VAD musikerna spelar, inte bara ATT de spelar.
- ”ta på - känsla ” , musikerna står livs levande framför mig. Alltså en god närvarokänsla.
Baffel skrev:
Det där med basmoduler , subwoffer. Det enklaste i världen att plugga in en wåffer , men jag har då aldrig fått till det på något vettigt sätt . Det dunkar på rejält men mest för sig själv , typ. Ofta för mycket , hur jag än ställer in och har mig. Integration med högtalare upplever jag som svårt att få till.
Har inte , än, mätutrustning och kan ej EQa digitalt.
Tangband skrev:
Kan för min egen del lägga till :
- Tonhöjdskorrekt upplevd basåtergivning.
( Kan inflika att bumlig och odefinierad bas är detsamma som vad jag menar är icke tonhöjdskorrekt bas. ).
Detta är för mig viktigare än alla andra parametrar.
Kan jag inte uppfatta pitchen tydligt så blir det svårare att ta till sig musiken, VAD musikerna spelar, inte bara ATT de spelar.
- ”ta på - känsla ” , musikerna står livs levande framför mig. Alltså en god närvarokänsla.
MichaelG skrev:Baffel skrev:
Det där med basmoduler , subwoffer. Det enklaste i världen att plugga in en wåffer , men jag har då aldrig fått till det på något vettigt sätt . Det dunkar på rejält men mest för sig själv , typ. Ofta för mycket , hur jag än ställer in och har mig. Integration med högtalare upplever jag som svårt att få till.
Har inte , än, mätutrustning och kan ej EQa digitalt.
För det första; Har du delningsfilter mellan sub och huvudhögtalare? Om inte, så adderar du ju vid de frekvenser utsignalen överlappar varann. Och DET blir inte bra. Om du använder delningsfilter så KAN problemet med en sub vara att man pga återgivning av lägre frekvenser får problem med resonanser, etc i basen. Här är det basfällor, eller annan akustikbehandling som gäller om man inte gör det lätt för sig och EQar. Men då måste man ju förstås ha en adekvat EQ. När jag lyssnar med subbar så använder jag delningsfiltret i receivern och en "autoEQ" - DSPeaker 8033 - som fixar till jämnt och bra ljud från själva subbarna. (Innan jag hade DSPeakern, använde jag receiverns EQ för subbarna och det gick ganska bra det också.) Och så är det så klart viktigt att ha rätt ljudnivå på subbarna relativt huvudhögtalarna. Här är det lätt att ställa subbarna för högt. På mycken musik ska de knappt höras, utan mest bara anas.
Mätutrustning är bra och ger en bra utgångspunkt för vad och hur mycket man behöver kompensera. Men jag använde helt sonika frekvenssvep från olika Youtubeklipp för att dels hitta problemfrekvenserna och dels hitta rätt balans mellan subbar och frontar. När jag senare skaffade XTZs mätmick och program, bekräftade dessa i stort sett bara det jag redan lyssnat fram. Men det går på minuter att mäta i stället för (som för mig) dagar att lyssna mig fram.
Slutligen kan det ju naturligtvis bero på dålig kvalitet på subbarna om dessa inte låter bra. Det finns mycket skräp därute. Men för att konstatera detta så måste man först åtgärda det ovanstående. Jag ser ibland (privat-) recensioner av alldeles utmärkta subbasar där ett missnöje mer handlar om handhavandefel än om subbens kvaliteter.
Låt oss säga att du sätter filtret på lägsta frekvens, 40 Hz. Då är basen teoretiskt 18 dB lägre vid 80 Hz. Så fortfarande så högt som vid 60 Hz finns signal som adderas destruktivt till huvudhögtalarna om de inte har börjat vika av ordentligt redan här.Baffel skrev:Aktiv sub med ställbart 18 dB filter , 40-150 Hz , om jag inte minns fel, . Har inget HP- filter . Dessutom ingen dedikerad sub ut på förstärkeriet , integrerad förstärkare, så jag kör hög till lågkonverter.
Baffel skrev:Eller kör och kör med wåffer. Av nämnda skäl ovan inte så mycket. Kef Cadenzarna med stora magneten på B200 basarna är hyfsade.![]()
http://p10hifi.net/TLS/drivers/images/B200_SP1022.gif
Belker skrev:JM skrev:
Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts. Dessutom måste ljudspridningen i rummet tillföra maximal spatial upplevelse för att inte skapa en subjektivt upplevd distorsion (ej mätbar i fysiken).
JM
Vad är detta? Vill du utveckla?
JM skrev:Belker skrev:JM skrev:
Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts. Dessutom måste ljudspridningen i rummet tillföra maximal spatial upplevelse för att inte skapa en subjektivt upplevd distorsion (ej mätbar i fysiken).
JM
Vad är detta? Vill du utveckla?
i) I ett rum med vanliga stereolådhögtalare lyssnar person A och B i samma lyssningsplats på samma musik. Ljudet/fysiken/stimuli är identisk.
Person A hör musiken som optimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.
Person B hör musiken som svårbedömd och suboptimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.
Upprepas lyssningstestet i ett ekofritt rum upplever både A och B ljudet lika map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.
Person A har normal hörsel medans person B har normalt lätt åldersförändrat hörande.
Neurofysiologiskt saknar B något som A har. A kan aktivt inom ms sannolikt redan i hjärnstammen identifiera reflexerna som relaterade till direktljudet. Neuropsykologiskt kan B inte aktivt positivt undertrycka reflexljudet från direktljudet på samma sätt som normalhörande A kan. Reflexerna maskerar direktljudet när B lyssnar dvs ger ett förvrängt hörande.
ii) Reflexerna kan även i ett litet vanligt lyssningsrum negativt maskera stora delar av identiskt uppmätt direktljud som i exemplet ovan även hos en normalhörande om de är relativt starka, har avvikande frekvenskurva, eller kommer vid fel tidpunkt. Ljudet upplevs som förvrängt.
Reflexerna skapar i de två senarierna en temporal maskering av direktljudet dvs en förvrängning av hörandet.
Således två exempel på psykologiskt upplevd distorsion.
JM
I-or skrev:Hur många kapabla högtalare har konstruerats av psykologer?
I-or skrev:När det gäller trådens grundfrågeställning, finner jag ingen anledning att backa ifrån de rådande vetenskapliga rönen:
1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
3. Distorsion
I-or skrev:1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
I-or skrev:2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
I-or skrev:3. Distorsion
JM skrev:I-or skrev:Hur många kapabla högtalare har konstruerats av psykologer?
Hur många korrekta bedömningar av hörandet har gjorts av fysiker?
"Psykoakustiken" och detta "Thesis submitted for examination for the degree of Master of Science in Technology" är tydliga exempel där fysiker försöker skapa vetenskap utanför sitt kompetensområde.
I flera av mina forskningsstudier har jag med fysiker, matematiker, kemister förutom läkare och psykologer.
Bra exempel på att alla bör ha respekt för varandras kompetens och framför allt inse begränsningarna i sin egen kompetens och våga erkänna detta. Viss ödmjukhet skadar inte.I-or skrev:När det gäller trådens grundfrågeställning, finner jag ingen anledning att backa ifrån de rådande vetenskapliga rönen:
1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
3. Distorsion
Jag tycker inte du skall backa från några vetenskapliga rön. Möjligen kan du vinna något om du kompletterar och omformulerar dina vetenskapliga rön.
Här har du viktiga variabler för utvärdering av högtalare i rum.I-or skrev:1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
Korrekt att detta är hur vi hör direktljudet i lyssningspositionen oberoende om det är korrekt reproducerat av högtalaren eller ej och hur detta kan mätas i fysikens värld.
Mer allmänt formulerat: Upplevda direktljudet i lyssningspositionen skall spegla insignalens tonkurva till högtalaren.I-or skrev:2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
Mer allmänt formulerat:
1. Horisontella reflexers relativa ljudtrycksnivå:
Upplevda horisontella reflexer skall inte vara för höga eller för låga map ljudtrycksnivå. För höga ljudtrycksnivåer ger maskering av direktljudet. Optimala ljudtryckskurvor hos reflexerna bidrar till viss spatial upplevelse. Tools "rumskurva" bygger likt dina förslag enbart på hänsyn till ljudtrycksnivån. Reflexernas ljudtrycksnivå är ett nödvändig med inte tillräcklig variabel för att förstå hur vi hör reflexer i rum.
2. Horisontella reflexers relativa tonkurva:
Uppmätta tonkurvan hos reflexerna på skall likna tonkurvan hos direktljudet. Avviker reflexernas tonkurva för mycket uppfattas reflexen som ett separat ljud och förknippas ej upplevelsemässigt med direktljudet. Avviker tonkurvan något från direktljudets ger detta en viss maskering och/eller positiv spatial upplevelse av direktljudet beroende på relativa ljudstyrkan och fördröjningstiden.
3. Horisontella reflexers relativa tidsfördröjning:
Reflexfördröjning under en millisekund kan ge en förflyttning av ljudlokalisationen från direktljudets position mot reflexens position. Reflexfördröjning av tex tal över 50 ms ger en upplevelse av ett separat ljud - ett eko. Kring 20 ms fördröjning erhålls optimal spatial upplevelse. Övriga fördröjningar 2-50 ms ger mindre spatial upplevelse men ffa viss maskering av direktljudet.
4. Övriga ej laterala reflexer är maskerande och bör minskas till minst -30dB.I-or skrev:3. Distorsion
1. Fysikaliskt uppmätt distorsion - förvrängning. Typ THD, mm.
2. Subjektivt upplevd distorsion - förvrängning. Typ av maskering, schwanom på hörselnerven, risiga hörselben mm.
JM
JM skrev:Viss ödmjukhet skadar inte.
I-or skrev:JM skrev:Viss ödmjukhet skadar inte.
Exakt. Som total dilettant inom alla akustikområden hävdar du konsekvent att ett helt forskningsområde, psykoakustik, är värdelöst. Kan man ha mer hybris?
Din kritik här saknar som vanligt relevans. En hel del av det du framför ovan är självklarheter kända sedan 35 år och en del annat är mer eller mindre irrelevant, som hörselskador och taluppfattbarhet t.ex.
I-or skrev:Allt du har tagit upp har bemötts många gånger tidigare och jag nöjde mig den här gången med att ge dig två konkreta exempel ovan. Du ska få ett exempel till: -30 dB relativt direktljudet uppnår du bara i ekofritt rum.
I-or skrev:Din kritik här saknar som vanligt relevans. En hel del av det du framför ovan är självklarheter kända sedan 35 år och en del annat är mer eller mindre irrelevant, som hörselskador och taluppfattbarhet t.ex.