"Spotify mot Tidal, Qobuz och Apple Music" i Ljud o Bild

[PerStromgren]

Har någon av er tillgång till, och har läst, artikeln "Spotify mot Tidal, Qobuz och Apple Music – vilket låter bäst?" I Ljud och Bild? Är det en vettigt gjord utvärdering?

[RogerGustavsson]

Vi har ju gjort utvärderingar mellan tre av dem här på faktiskt. Någon skillnad mellan dem har väl egentligen inte kunnat påvisats? Nu senast var det ju Adolphsson & Falk som analyserades. Den skillnad som möjligen kan höras är om streamers gör något med signalen. Då jag har tre av de tjänsterna är det mest skillnaderna i hur det normaliseras som sticker ut. Utan någon form av normalisering tycks det inte vara några skillnader förutsatt att det är exakt samma utgåvor av fonogrammen. Varken Spotify eller Tidal kör LUFS enligt EBU R 128. Spotify har tre nivåer och Tidal en. Qobuz har väl ingen valbar normalisering alls? Spotifys "tyst" ligger väl närmast EBU R 128? För mig som har väldigt blandade spellistor är normalisering ett måste även om Tidals är väl klen. Historiskt har jag mest använt Tidal och de andra som komplement.

[Bill50x]

Har precis skaffat Qobuz men inte hunnit/orkat göra några större jämförelser. Men just AF har jag lyssnat på och på speciellt "Den excentriske lorden" tycker jag mig höra skillnader. Ren röst och distade gitarrer blandas och allt blir distat i Spotify. Tidal något bättre separerat och lyssningsbart och Qobuz ännu något bättre, dvs rösten är ren och gitarren distad. Riktigt bra blir det aldrig men förmodligen hänger det på min hårdvara.

/ B

[RogerGustavsson]

Här behandlades AF, viewtopic.php?p=2357581#p2357581

Kan lägga upp de filer jag spelade in från resp. tjänst.

[Bill50x]

Har någon av er tillgång till, och har läst, artikeln "Spotify mot Tidal, Qobuz och Apple Music – vilket låter bäst?" I Ljud och Bild? Är det en vettigt gjord utvärdering?

https://www.dropbox.com/scl/fi/g5zdy6w4 ... tqsck&dl=0

Inte mycket till test, vad är det för skittidning?

/ B

[goat76]

Har precis skaffat Qobuz men inte hunnit/orkat göra några större jämförelser. Men just AF har jag lyssnat på och på speciellt "Den excentriske lorden" tycker jag mig höra skillnader. Ren röst och distade gitarrer blandas och allt blir distat i Spotify. Tidal något bättre separerat och lyssningsbart och Qobuz ännu något bättre, dvs rösten är ren och gitarren distad. Riktigt bra blir det aldrig men förmodligen hänger det på min hårdvara.

/ B

Det är högst osannolikt att det är någon ljudmässig skillnad mellan Tidal och Qobuz när det kommer till just detta ljudspår. Dels är albumet helt nytt så det finns knappast olika digitala utgåvor redan i detta skedet, och alla ljudspår jag hittills jämfört mellan Tidal och egna rippningar av CD (och mellan Qobuz och CD när jag använde Qobuz), så har det i alla de fallen där jag vetat att det bara existerar en utgiven digital version så har dessa ljudfiler alltid varit identiska.

Eventuellt är det nivåskillnader du hör där möjligtvis olika normaliseringsnivåer kanske spelar dig ett spratt. Tidals normalisering påverkar dock aldrig själva ljudkvaliten och Qobuz tror jag inte använder någon volymnormaliseing alls.
Nu minns inte jag om du använder en Linn streamer, men om du gör det via Linns egna mjukvara och inte via Tidals mjukvara i t.ex en telefon-app, då kringås Tidals volymnormalisering helt och hållet.

"Den excentriske lorden" från Tidal, vänster respektive höger kanal, utan någon normalisering:
True peak -0.67 -0.70
Sample peak -0.68 -0.72
Possible clipped samples 0 0
Integrated loudness -8.9 LUFS

[Bill50x]

Jag använder Majik DSM/1 (tror jag det är) och kör via Linn-appen. Normalisering urkopplad.

Jag har som sagt inte jämfört speciellt seriöst utan "lyssnat på några låtar" (precis som i sagda "test" ovan) och det kan naturligtvis bero på nivåskillnader, det låter jag vara osagt. Men jag switchar inte bara utan brukar lyssna vid lite olika nivåer på resp objekt under lite längre tid för att bilda mig en uppfattning.

/ B

[PerStromgren]

Har någon av er tillgång till, och har läst, artikeln "Spotify mot Tidal, Qobuz och Apple Music – vilket låter bäst?" I Ljud och Bild? Är det en vettigt gjord utvärdering?

https://www.dropbox.com/scl/fi/g5zdy6w4 ... tqsck&dl=0

Inte mycket till test, vad är det för skittidning?

Det var nog det jag anade, tack för läsning! Test? Jo, jag tackar jag.

Ni andra: läs helst inte om du är rädd om blodtrycket!

[Bill50x]

Det var nog det jag anade, tack för läsning! Test? Jo, jag tackar jag.

Ni andra: läs helst inte om du är rädd om blodtrycket!

Ska man vara snäll kanske det ligger mer bakom ställningstagandet än vad den taffliga artikeln ger sken av. Men att inte redovisa vilken musik man lyssnat på, bara testa med en (1!) streamer och, även om det är en subjektiv test, inte redovisa någonting av HUR det lät - det är för bedrövligt.
Lyssna och tycka kan jag själv.

/ B

[Tell]

Ett öppet subjektivt skittest som inte säger nånting, bara att ignorera alltså.

[Strmbrg]

Adolphsson & Falk?

Vad är skälet att utvärdera med deras musik?
Jag minns den som tämligen ickekomplex ljudmässigt.

[goat76]

Adolphsson & Falk?

Vad är skälet att utvärdera med deras musik?
Jag minns den som tämligen ickekomplex ljudmässigt.

Nu handlade väl det i detta fall om en jämförelse mellan olika streamingtjänster, och då fungerar all typ av musik bra bara man kan säkerställa att det rör sig om samma utgåva, vilket i fallet med Adolphsson & Falk albumet är högst sannolikt eftersom det är ett helt nytt album.

Men du kanske blandar ihop denna jämförelse med att exempelvis utvärderingen av en återgivningskedjan, och då är det såklart mest komplicerat för högtalare att ur ett återgivningsperspektiv spela så transientrik och tät mixad musik som möjligt, så som någon rivigare typ av rockmusik.
Bland de enklare typer av musik man kan spela upp ur ett återgivningsperspektiv är gles mässjazz, eller en genomsnittligt inspelning av klassisk symfoniorkestermusik.

[I-or]

Olika musikgenrer ställer helt olika krav på återgivningen.

Parametrar som klangbalans (samtliga register från infraoktaven till toppoktaven), ljudsceneri (realistiskt och processat), renhet (frånvaro av distorsion eller den avsedda distorsionen), dynamisk förmåga (transienter och ljudtryckskapacitet) o.s.v. kräver varierande programmaterial, dessutom av hög kvalitet, för att anläggningens alla starka och svaga sidor ska kunna utvärderas på ett grundligt sätt.

Faktum är att ett tydligt tecken på en god lyssnare är att vederbörande helst vill lyssna på ett flertal olika genrer för att kunna ge ett heltäckande omdöme.

[Ogjort]

Olika musikgenrer ställer helt olika krav på återgivningen.

Är verkligen "genre" lämplig indelning/avgränsning i det här fallet?

Vilken "genre" skulle i så fall inte behöva ställa några krav på återgivning?

Undrar
Anders O.

[I-or]

Att olika musikgenrer ställer olika krav betyder näppeligen att vissa genrer inte ställer några krav alls.

[goat76]

Olika musikgenrer ställer helt olika krav på återgivningen.

Är verkligen "genre" lämplig indelning/avgränsning i det här fallet?

Vilken "genre" skulle i så fall inte behöva ställa några krav på återgivning?

Undrar
Anders O.

Inom alla genrer går det såklart att hitta låtspår som ställer likartade specifika krav på återgivningen, men du får antagligen leta lite längre inom vissa genrer för att hitta passande låtspår som ställer dessa specifika krav. Det allra mest omtalade, eller åtminstone det jag hört nämnas flest gånger, är högtalare som galant klarar av vackra avskalade musikstycken a la typisk "mässjazz", men som totalt fallerar och brakar ihop så fort det blir betydligt mer intesiva och tätare musikproduktioner. En högtalare som bibehåller tydlig separation och ett sorts "lugn" trots en kaos-artad ljudproduktion, brukar även klara av de flesta andra krav vad gäller återgivning.

Såklart håller jag med om att man bör testa med allehanda musik som kan tänkas ställa olika specifika krav, men om man verkligen vill sålla bort så många "agnar från vetet" som möjligt, då är det bannemej någon form av röjig transient-tät och kaos-artad musik som gäller!

Men nu har vi nog gått lite långt ifrån trådens ämne vilket var eventuella ljudmässiga skillnader mellan olika streamingtjänster.

[rigi]

Vi får utvärdera med soundtracket från Ice Age.

[Ogjort]

Att olika musikgenrer ställer olika krav betyder näppeligen att vissa genrer inte ställer några krav alls.

Där blev det väl hårklyverier om min bristande formuleringskonst.

Men jag förstår fortfarande inte hur "genre" skulle avgöra återgivningskrav?
Är det skillnad i detta om t.ex. en gran cassa används i romantisk konstmusik, jazz, rock, eller mello?
Det är väl det ljudliga innehållet som avgör - inte genre.

/Anders O.

[petersteindl]

Jämför opera med solocello eller stråkkvartett eller disco eller vanlig pop eller symfonier.
Olika genrer och olika krav.

Svårast är nog opera, som jag ser det. Både att spela in och att spela upp.

[E]

För att inte tala om att lyssna på eländet.

(Skoja bara, jag älskar opera också.)

Mvh E*

[Ogjort]

Jämför opera med solocello eller stråkkvartett eller disco eller vanlig pop eller symfonier.
Olika genrer och olika krav.

Svårast är nog opera, som jag ser det. Både att spela in och att spela upp.

Japp - det svåraste med traditionell opera är att stå ut med att lyssna på den.
Jämför t.ex. Hillborgs "Stranded" med Renée Fleming och med Rebecka Törnqvist.
Det förstnämnda är outhärdligt och fånigt - det andra helt fantastiskt.

Men näe - jag förstår fortfarande inte hur genre påverkar återgivningskraven?
Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?

/Anders O.

[Bill50x]

Men näe - jag förstår fortfarande inte hur genre påverkar återgivningskraven?
Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?

Jo, jag kan tänka mig att det skiljer mellan olika genrer. Ta elektronisk musik som ett exempel. För den som lyssnar på akustisk musik och på instrumentklanger kan det vara stört omöjligt att utgå från elektronika. Eller processad modern pop för den delen. Om man nu vill koncentrera sig på tex klassisk akustisk musik men ändå vill ha en anläggning som kan "allt" så är det ändå svårt att förhålla sig till genrer som man inte har något förhållande till. Och att bedöma sin anläggnings kapacitet efter dessa "främmande" genrer.

Själv använder jag två typer av musik för att bedöma en anläggning (förutom då småskalig musik) nämligen storskalig orkestermusik och "krånglig" rock, gärna Frank Zappa. När jag förstår musiken och det inte bara är kaos, då är det OK för mig.

Men rent tekniskt är det väl ingen skillnad mellan 44 Hz eller 1522 Hz i olika genrer. Men gillar man kyrk-orgel så är djupbas ganska givande och bidragande till upplevelsen, det är det inte om man snöat in på körmusik

/ B

[I-or]

Musiksignalerna skiljer sig mellan olika genrer högst betydligt i både frekvens- och tidsplanet. Detta är, inte helt oväntat, skälet till att Metallica inte låter som Puccini. Naturligtvis föreligger skillnader även inom genrerna även om dessa är mindre.

De i många avseenden väsensskilda* musiksignalerna ställer olika krav på anläggningen - jämför gärna med hur olika testsignaler kan ge olika mätresultat, där viss utrustning kan excellera på vissa parametrar för att underprestera på andra.


*Ur ett signalanalytiskt perspektiv är den enda grundläggande likheten att det handlar om huvudsakligen tonala och amplitudmässigt varierande signaler. Frekvensinnehåll och även tidsplansegenskaper är tydligt olika.

[Ogjort]

Musiksignalerna skiljer sig mellan olika genrer högst betydligt i både frekvens- och tidsplanet. Detta är, inte helt oväntat, skälet till att Metallica inte låter som Puccini. Naturligtvis föreligger skillnader även inom genrerna även om dessa är mindre.

De i många avseenden väsensskilda* musiksignalerna ställer olika krav på anläggningen - jämför gärna med hur olika testsignaler kan ge olika mätresultat, där viss utrustning kan excellera på vissa parametrar för att underprestera på andra.


*Ur ett signalanalytiskt perspektiv är den enda grundläggande likheten att det handlar om huvudsakligen tonala och amplitudmässigt varierande signaler. Frekvensinnehåll och även tidsplansegenskaper är tydligt olika.

Vad skiljer en närmickad virveltrumma i en symfoniorkester från en närmickad virveltrumma i ett bluesband?
Eller en solofiol i ett bluegrassband från en solofiol i en orsapolska?

Vilka är skälen till att dessa då optimalt bör återges med olika anläggningar?
Eller om jag själv spelar in olika genrer, så behöver jag alltså mixa dem i olika apparatuppsättningar?
En för jazz, en annan för rock och en tredje för stråkkvartett?
Vad blir det för fel om jag INTE gör det?

undrar
Anders O.

[petersteindl]

Jämför opera med solocello eller stråkkvartett eller disco eller vanlig pop eller symfonier.
Olika genrer och olika krav.

Svårast är nog opera, som jag ser det. Både att spela in och att spela upp.

Japp - det svåraste med traditionell opera är att stå ut med att lyssna på den.
Jämför t.ex. Hillborgs "Stranded" med Renée Fleming och med Rebecka Törnqvist.
Det förstnämnda är outhärdligt och fånigt - det andra helt fantastiskt.

Men näe - jag förstår fortfarande inte hur genre påverkar återgivningskraven?
Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?

/Anders O.

Japp, kanske mer än 10 000 ggr svårare.

[Daad]

Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?

Beror på amplitud och vågform, troligtvis även beroende på attack och release för tonen/ljudet. En ensam sinusvåg är ganska tråkig att lyssna på.

[I-or]

Vad skiljer en närmickad virveltrumma i en symfoniorkester från en närmickad virveltrumma i ett bluesband?
Eller en solofiol i ett bluegrassband från en solofiol i en orsapolska?

Vilka är skälen till att dessa då optimalt bör återges med olika anläggningar?
Eller om jag själv spelar in olika genrer, så behöver jag alltså mixa dem i olika apparatuppsättningar?
En för jazz, en annan för rock och en tredje för stråkkvartett?
Vad blir det för fel om jag INTE gör det?

undrar
Anders O.

Frågorna som du bör ställa dig är snarare bl.a. dessa: Är det någon skillnad mellan en gigantisk kyrkorgel och en Fender Rhodes? Är det någon skillnad mellan en gran cassa och en hårt dämpad bastrumma? Är det någon skillnad mellan en violin och trettio violiner? Är det någon skillnad mellan en elgitarr som trakteras av Jimi Hendrix och en som trakteras av George Benson? Är det någon skillnad i reflektionsmönster mellan en torr studio och en kyrka? Är det någon skillnad mellan en fulkomprimerad och illa distorderad multimonoupptagning av Metallica och en oprocessad fåmikrofoninspelning av Beethoven framförd på en konsertflygel?

Olika signaltyper ställer som skrivet var olika krav på anläggningen och både instrumentering samt musikaliskt uttryck skiljer sig ordentligt mellan olika genrer.

Dina tre sista frågor känner du redan till svaret på - detta är trots allt faktiskt.io.

[Ogjort]

Vad skiljer en närmickad virveltrumma i en symfoniorkester från en närmickad virveltrumma i ett bluesband?
Eller en solofiol i ett bluegrassband från en solofiol i en orsapolska?

Vilka är skälen till att dessa då optimalt bör återges med olika anläggningar?
Eller om jag själv spelar in olika genrer, så behöver jag alltså mixa dem i olika apparatuppsättningar?
En för jazz, en annan för rock och en tredje för stråkkvartett?
Vad blir det för fel om jag INTE gör det?

undrar
Anders O.

Frågorna som du bör ställa dig är snarare bl.a. dessa: Är det någon skillnad mellan en gigantisk kyrkorgel och en Fender Rhodes? Är det någon skillnad mellan en gran cassa och en hårt dämpad bastrumma? Är det någon skillnad mellan en violin och trettio violiner? Är det någon skillnad mellan en elgitarr som trakteras av Jimi Hendrix och en som trakteras av George Benson? Är det någon skillnad i reflektionsmönster mellan en torr studio och en kyrka? Är det någon skillnad mellan en fulkomprimerad och illa distorderad multimonoupptagning av Metallica och en oprocessad fåmikrofoninspelning av Beethoven framförd på en konsertflygel?

Olika signaltyper ställer som skrivet var olika krav på anläggningen och både instrumentering samt musikaliskt uttryck skiljer sig ordentligt mellan olika genrer.

Dina tre sista frågor känner du redan till svaret på - detta är trots allt faktiskt.io.

Jo men då talar vi ju inte genre längre. Vilket var min ursprungliga invändning. Du räknar här upp en massa andra faktorer. Inte genre.
Alltså att skillnaden INTE består i om du byter instrument och miljö - utan på vilken genre du spelar.
Vad är det för skillnad på 30 violiner som spelar folkmusik och 30 violiner som spelar jazz, i samma rum?
Vad är skillnaden i reflektionsmönster i samma kyrka om samma orgel (och organist) spelar Widor, Piazzolla eller Lill-Babs?
Och skulle EN violin som spelar Mors lilla Olle och en som spelar Vivaldi behöva reproduceras via olika anläggningar för att låta "korrekt"?

[I-or]

Att det fortfarande handlade om genrer var underförstått - om inte annat via det sista exemplet. Att det finns utlöpare ändrar inte på de generella signalegenskaperna.

Intrumentering, musikaliskt uttryck, reflektionsmönster o.s.v. varierar som de flesta känner till mycket påtagligt mellan olika genrer. Signalerna är därför tydligt olika i hårdrock, jazz samt klassiskt och anläggningar återger olika signaler med varierande resultat.

Den sista frågan vet du alltså redan svaret på.

[goat76]

Ogjort, du har såklart rätt i att vissa specifika "återgivnings-svåra" och utmanande aspekter inte nödvändigtvis behöver vara "låsta" till vissa genrer, utan här pratas det mer i termer av vad som är typiska "återgivnings-svåra" och utmanande aspekter för vissa genrer. Inom klassisk musik eller kammar musik är det inte typiskt att man hittar något exempel på något hårtslående trummande i 200 bpm, med någon stackars basist och gitarrist som försöker hänga med i takten.

Det kan lätt bli "grötigt" när det är mycket som händer på en och samma gång, och som jag tidigare nämnde verkar de flesta märkt att vissa högtalare inte riktigt klarar av detta, inte minst baserat på valet av den typiskt glesa och "lättspelade" musiken som demonstranterna oftast väljer att spela på mässor, sån typ av musik som i princip alla högtalare klarar av att spela upp utan större problem. Jag vet inte hur många gånger jag hört folk nämna just detta med att ljudbilden tycks braka ihop, och att det snabbt börjar låta "grötigt" så fort något mer intensivt spelas upp.

Här kommer lite opera musik, bra inspelat för vad det är men onödigt limiterat. Låter nog definitivt outhärdligt på vissa högtalare, medans andra högtalare lyckas hålla isär det hela mycket bättre. Det är faktiskt rätt bra, men klarar du att lyssna igenom hela albumet?

https://tidal.com/album/279325291/u (länk går utöver Tidal även till Spotify, Apple Music, YouTube och Amazon Music)

[Bill50x]

Mycket ovanlig operamusik

Skulle nog kalla det Goth-Rock. Spännande dock.

/ B

[Bill50x]

På ett sätt liknar det opera, lika svårt att höra vad dom sjunger. Men just den sångstilen är jag inte så förtjust i men musiken är ganska OK.

/ B

[goat76]

Mycket ovanlig operamusik

Skulle nog kalla det Goth-Rock. Spännande dock.

/ B

Jag kanske slirade en aning på sanningen där!

[petersteindl]

Spela Walkyrian med Birgit Nilsson. Dra på.

[Ogjort]

Att det fortfarande handlade om genrer var underförstått - om inte annat via det sista exemplet. Att det finns utlöpare ändrar inte på de generella signalegenskaperna.

Intrumentering, musikaliskt uttryck, reflektionsmönster o.s.v. varierar som de flesta känner till mycket påtagligt mellan olika genrer. Signalerna är därför tydligt olika i hårdrock, jazz samt klassiskt och anläggningar återger olika signaler med varierande resultat.

Den sista frågan vet du alltså redan svaret på.

Nej, jag frågar inget som jag vet svaret på. Jag vet kanske ibland vad jag skulle svara - men inte vad någon annan svarar.
Och det är ju det senare jag undrar över.
Och jag framhärdar med frågan: Vad är skillnaden i reflektionsmönster i samma kyrka om samma orgel (och organist) spelar Widor, Piazzolla eller Lill-Babs?

Det här resonemanget skulle då också betyda att man måste ha en anläggning hemma för varje genre man spelar för att göra musiken rättvisa.
Det vill jag nog påstå är ren gallimatias.
En kompetent anläggning klarar lika bra att reproducera en gammal fältinspelad vaxrullepolska som Waltons Coronation Te Deum.

I andra änden skulle jag inte byta mikrofon beroende på om en violinist spelar en folkvisa eller Paganini.

[Ogjort]

Det är faktiskt rätt bra, men klarar du att lyssna igenom hela albumet?

Nja - när jag lyssnar på början längtar jag efter Melodyne - och det är det väldigt sällan jag gör

[Ogjort]

Jämför opera med solocello eller stråkkvartett eller disco eller vanlig pop eller symfonier.
Olika genrer och olika krav.

Svårast är nog opera, som jag ser det. Både att spela in och att spela upp.

Japp - det svåraste med traditionell opera är att stå ut med att lyssna på den.
Jämför t.ex. Hillborgs "Stranded" med Renée Fleming och med Rebecka Törnqvist.
Det förstnämnda är outhärdligt och fånigt - det andra helt fantastiskt.

Men näe - jag förstår fortfarande inte hur genre påverkar återgivningskraven?
Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?
te förstå
/Anders O.

Japp, kanske mer än 10 000 ggr svårare.

Då får du gärna förklara varför. Jag kan faktiskt inte förstå varför en synthbas i en Glass-opera skulle vara svårare att återge än en likadan
synthbas i en poplåt?

[petersteindl]

Japp - det svåraste med traditionell opera är att stå ut med att lyssna på den.
Jämför t.ex. Hillborgs "Stranded" med Renée Fleming och med Rebecka Törnqvist.
Det förstnämnda är outhärdligt och fånigt - det andra helt fantastiskt.

Men näe - jag förstår fortfarande inte hur genre påverkar återgivningskraven?
Är det svårare att återge 44 Hz eller 1522 Hz i en Opera än i folksång, blåsorkester eller elektronisk dansmusik?
te förstå
/Anders O.

Japp, kanske mer än 10 000 ggr svårare.

Då får du gärna förklara varför. Jag kan faktiskt inte förstå varför en synthbas i en Glass-opera skulle vara svårare att återge än en likadan
synthbas i en poplåt?

Spela Walkyrian med Birgit Nilsson. Dra på.

[Ogjort]

Då får du gärna förklara varför. Jag kan faktiskt inte förstå varför en synthbas i en Glass-opera skulle vara svårare att återge än en likadan
synthbas i en poplåt?

Spela Walkyrian med Birgit Nilsson. Dra på.

Är väl bekant med både Nilsson och Walkyrian.
Hör man synthbas där, så har man nog grava kognitiva brister...

Det är mer intressant att få ett svar på frågan.

[hifikg]

Jag kör Qobuz för att det inte funkade att strömma högupplöst med den MacBook Pro jag har som streamer. Så snart jag uppgraderar eller köper en ren streamer återgår jag till The Good Guys igen. Spotify har jag aldrig lyssnat på, borde jag?

[steven33]

Jag har haft Spotify sedan det lanserades och har periodvis även prenumererat på Tidal. Det som fick mig att fastna för Spotify var inte ljudkvaliteten i första hand, utan funktionen ”låtradio”. Varje dag hittar den minst en riktig dunderhit som jag gillar.

[petersteindl]

Då får du gärna förklara varför. Jag kan faktiskt inte förstå varför en synthbas i en Glass-opera skulle vara svårare att återge än en likadan
synthbas i en poplåt?

Spela Walkyrian med Birgit Nilsson. Dra på.

Är väl bekant med både Nilsson och Walkyrian.
Hör man synthbas där, så har man nog grava kognitiva brister...

Det är mer intressant att få ett svar på frågan.

Frågan är helt irrelevant. Förstår du inte det? Märkligt.
Av din fråga att döma drar jag slutsatsen att du inte har en aning om vad opera är för något.

[Bill50x]

Mycket ovanlig operamusik

Skulle nog kalla det Goth-Rock. Spännande dock.

Jag kanske slirade en aning på sanningen där!

Men jag klarade att lyssna på hela albumet!

/ B

[goat76]

Mycket ovanlig operamusik

Skulle nog kalla det Goth-Rock. Spännande dock.

Jag kanske slirade en aning på sanningen där!

Men jag klarade att lyssna på hela albumet!

/ B

Det är normalt sett inte typen av musikgenre jag normalt lyssnar på, men detta album är speciellt tycker jag och har hyfsat varierande låtar. Det är en kvinnlig sångare som även spelar gitarr i bandet.

Jag kan tänka mig att den här musiken nog kan låta lite jobbigt i vissa anläggningar, så jag bedömer din som bra när du lyssnade igenom hela albumet. Ingen annan verkar ha orkat med den så deras högtalare är dåliga!

[Bill50x]

Jag kan tänka mig att den här musiken nog kan låta lite jobbigt i vissa anläggningar, så jag bedömer din som bra när du lyssnade igenom hela albumet. Ingen annan verkar ha orkat med den så deras högtalare är dåliga!

Hahaha!
Men nä. Jag har en ganska enkel anläggning med just nu ett par mycket förlåtande engelska högtalare (B&W DM603 S3).

/ B

[Ogjort]

Då får du gärna förklara varför. Jag kan faktiskt inte förstå varför en synthbas i en Glass-opera skulle vara svårare att återge än en likadan
synthbas i en poplåt?

Spela Walkyrian med Birgit Nilsson. Dra på.

Är väl bekant med både Nilsson och Walkyrian.
Hör man synthbas där, så har man nog grava kognitiva brister...

Det är mer intressant att få ett svar på frågan.

Frågan är helt irrelevant. Förstår du inte det? Märkligt.
Av din fråga att döma drar jag slutsatsen att du inte har en aning om vad opera är för något.

Om någon påstår att genre är avgörande för återgivningskrav så är frågan i högsta grad relevant.
"Genre" är iofs en övergripande beteckning som kan inbegripa instrumentarium, lokal, sammanhang.
Men jag vill med fog påstå att "genre" generellt i första hand avser musikstil i termer som rock, jazz, folkmusik, visa, klassiskt, etc...
Inte vilka instrument respektive av dessa utförs på, eller i vilka lokaler.
På den tiden det fanns skivbutiker sorterades musiken alltid efter den principen, tror aldrig jag såg ett fack för basfiol eller kornett.
Opera är en genre. Musikal en annan. Spelar någon orgel i en kyrka så är det musikstycket inte orgeln, som avgör genre.
Kan vi enas om det, så blir det uppenbart att "genre" inte har något som helst med återgivningskrav att göra.

Sen har jag visserligen arbetat 35 år för SR P2. Gjort hela serier om just opera ur olika aspekter. Intervjuat Birgit Nilsson vid två tillfällen.
Jag gjorde också "hyllningsinslaget" inkl extra telefonintervju, för P1 när hon fyllde 80. Och bevakade Birgit Nilsson-stipendiet under flera år.
Har även intervjuat Birgitta Svendén, Lena Nordin, Peter Mattei, Bengt Krantz, Loa Falkman, von Otter, Inger Åby, m.fl. och är typ "kompis" med Anders Franzén och med både tidigare och nuvarande chefsdramaturger vid både Malmö och Stockholmsoperan. Bodde i princip en månad på Stockholmsoperan i samband med dokumentation av det som skulle bli sista uppsättningen av Götz Friedrich Mästersångarna.
Även intervjuat Kiri te Kanawa i samband med hennes roll i en återkommande seminarieutbildning tillsammans med Georg Solti i italienskt opera-idiom.
Gjorde en lång intervju med Carlo Maria Giulini bl.a. om varför han slutade dirigera opera. Jag är personlig vän med David Lang. (pulitzerpriset för just en Opera)
Två intervjuer med Kaja Saariaho om primärt hennes operor. Jag har examen i Musikvetenskap. Har specialstuderat framväxten av Opera som
konstform utifrån Vincenzo Galileis och Florenscameratans arbete i att "omvandla" Madrigalen till det vi idag kallar opera.
Har varit på minst 100 olika operaföreställningar. Oftast å arbetets vägnar. Senast Aida i Italien i somras.
Har gjort flera reportage om flera operautbildningar och entusiastuppsättningar som t.e.x Ystadsoperans. (Sjostakovitjs Näsan)
Jag har själv jobbat aktivt med operauppsättningar. T.ex. Menottis: Konsuln vid sommarevenemanget Opera på Nääs (Gbg)
Och ovanpå alltsammans har jag tidigare varit "gift" med en operasångerska i 7 år.

Men visst din slutsats kan vara korrekt. Jag kan ju ha missat något.
Men berätta gärna för mig vad opera är - så kanske jag lär mig något. Du är förmodligen mer bevandrad i ämnet.

[Bill50x]

/ B

[petersteindl]

Är väl bekant med både Nilsson och Walkyrian.
Hör man synthbas där, så har man nog grava kognitiva brister...

Det är mer intressant att få ett svar på frågan.

Frågan är helt irrelevant. Förstår du inte det? Märkligt.
Av din fråga att döma drar jag slutsatsen att du inte har en aning om vad opera är för något.

Om någon påstår att genre är avgörande för återgivningskrav så är frågan i högsta grad relevant.

Du inför ordet återgivningskrav. Nu är frågan vad du menar med det? Man kan väl ha helt olika eller andra krav på en återgivning oavsett vad det än vara må. Man kan väl ha 100 miljoner ggr högre krav på på återgivning av Elvis Presley än på något annat, vad det än vara må. Det är upp til var och en. Det är var och ens egen integritet som bestämmer vad man tänker och tycker och gör. Dock finns det alltid en konsekvens och ett ansvar. Så ser jag på saken.

"Genre" är iofs en övergripande beteckning som kan inbegripa instrumentarium, lokal, sammanhang.

Exakt så är det, speciellt gällande opera. Men du har i vart fall glömt en parameter inom opera. Återkommer till den.

Men jag vill med fog påstå att "genre" generellt i första hand avser musikstil i termer som rock, jazz, folkmusik, visa, klassiskt, etc...
Inte vilka instrument respektive av dessa utförs på, eller i vilka lokaler.

Jo, olika genrer har normalt sett sina specifika musikinstrument. Pratar man om klassisk symfonisk musik, så menar man inte banjo, säckpipa, elgitarr eller elbas eller trummor. Åtminstone gör inte jag det. Andra får tycka vad de vill.

På den tiden det fanns skivbutiker sorterades musiken alltid efter den principen, tror aldrig jag såg ett fack för basfiol eller kornett.

Exakt korrekt. Förr i tiden visste man vad saker handlade om. Det fanns en logik. I det nuvarande moderna samhället har logiken slätats ut till att bli obefintlig.

Opera är en genre. Musikal en annan.

Opera är väldigt speciellt. Det finns några saker som särskiljer opera mot annan musik. Det ingår en mängd sångsolister som inte bara står på plats och sjunger. Opera är som en drama-teater med musik.
Det betyder att sångsolisterna är rörliga på en scen medans de sjunger. Det innebär en helt annorlunda parameter än normalt inom ljudåtergivning. Den parametern är en av de viktigaste att återge, anser jag. Den parametern ger liv och rörelse i musiken. För att kunna handskas med den parametern, så får inte orkestern dölja scenen. Orkestern är då i ett orkesterdike. D V S, alla akustiska parametrar är helt olika annan typ av musik. Eftersom jag inkluderar akustiken runt musikerna och lokalisation av musiker i varje tidsögonblick, så finns det inom opera fler parametrar att ta hänsyn till än i annan musik och då menar jag klassisk opera.

Spelar någon orgel i en kyrka så är det musikstycket inte orgeln, som avgör genre.

Orgel i kyrka benämns orgelmusik. Det är musikinstrumentet + kyrkoakustiken som sätter sin prägel. Då har vi akustiken med efterklangstiden. Den är faktiskt en del av instrumentet och även av musiken. Det ligger innanför begreppen korrelation.

Kan vi enas om det, så blir det uppenbart att "genre" inte har något som helst med återgivningskrav att göra.

Nej, vi kan definitivt inte enas om det. Sedan använder du åter ordet krav. Var och en kan ha sina egna krav eller inte ha några krav alls.

Sen har jag visserligen arbetat 35 år för SR P2. Gjort hela serier om just opera ur olika aspekter. Intervjuat Birgit Nilsson vid två tillfällen.
Jag gjorde också "hyllningsinslaget" inkl extra telefonintervju, för P1 när hon fyllde 80. Och bevakade Birgit Nilsson-stipendiet under flera år.
Har även intervjuat Birgitta Svendén, Lena Nordin, Peter Mattei, Bengt Krantz, Loa Falkman, von Otter, Inger Åby, m.fl. och är typ "kompis" med Anders Franzén och med både tidigare och nuvarande chefsdramaturger vid både Malmö och Stockholmsoperan. Bodde i princip en månad på Stockholmsoperan i samband med dokumentation av det som skulle bli sista uppsättningen av Götz Friedrich Mästersångarna.
Även intervjuat Kiri te Kanawa i samband med hennes roll i en återkommande seminarieutbildning tillsammans med Georg Solti i italienskt opera-idiom.
Gjorde en lång intervju med Carlo Maria Giulini bl.a. om varför han slutade dirigera opera. Jag är personlig vän med David Lang. (pulitzerpriset för just en Opera)
Två intervjuer med Kaja Saariaho om primärt hennes operor. Jag har examen i Musikvetenskap. Har specialstuderat framväxten av Opera som
konstform utifrån Vincenzo Galileis och Florenscameratans arbete i att "omvandla" Madrigalen till det vi idag kallar opera.
Har varit på minst 100 olika operaföreställningar. Oftast å arbetets vägnar. Senast Aida i Italien i somras.
Har gjort flera reportage om flera operautbildningar och entusiastuppsättningar som t.e.x Ystadsoperans. (Sjostakovitjs Näsan)
Jag har själv jobbat aktivt med operauppsättningar. T.ex. Menottis: Konsuln vid sommarevenemanget Opera på Nääs (Gbg)
Och ovanpå alltsammans har jag tidigare varit "gift" med en operasångerska i 7 år.

Men visst din slutsats kan vara korrekt. Jag kan ju ha missat något.
Men berätta gärna för mig vad opera är - så kanske jag lär mig något. Du är förmodligen mer bevandrad i ämnet.

Ju mer erfarenhet du har gällande opera, desto konstigare tycker jag ditt resonemang är. Själv är jag operafantast sedan 1970/71. Då fanns studeranderabatt och biljetterna kostade 2 kr på den tiden. Inte de bästa platserna, men ändå. Då gick jag på operan 6 ggr i månaden. Vissa föreställningar var utan rabatt. T.ex. Då jag såg Birgit Nilsson 2 ggr. Då hade jag kölapp nr 5 och hade köat 29 timmar. Vi var ett litet gäng. Föreställningarna var Tristan & Isolde med Helge Brilioth som Tristan samt Richard Strauss Elektra där Berit Lindholm var Chrysothemis. Det var 1972. Fantastiska föreställningar.
I opera har jag kravet, om vi nu skall prata om krav, att sångarnas rörelse på scen skall återges/lokaliseras så som perfekta vektorer in på millimetern som längd samt inom +/- 0,5 grader som riktning och detta i varje mikrosekund under hela tiden sångarna rör sig. Rösterna skall dessutom låta identiskt och exakt så som i verkligheten och allt detta skall återges i hela lyssningsrummet på varje plats. Skicka gärna PM då du vet hur man gör.

Dame Kiri Te Kanawa hade jag nöjet att se och höra med dirigenten Sir Georg Solti och Kungliga Filharmonikerna i Stockholms konserthus 1991. Konserten var i samband med firandet av Nobelprisets 90-årsjubileum och innehöll verk av Mozart och Brahms. Det var en fantastisk konsert. Solti var dessutom helt suverän i Brahmssymfonin. Jag var där med Ingvar Ö och Stig Carlsson som vi hade bjudit in. Anders Edenholm var med om jag minns rätt och jag tror även Josef Svalander var med. Jag gillar att gå på konserter och operor och lyssna på musiken och inmundiga skådespelet i dess akustiska miljö som för mig är en del av sensationen.

Jag gick även på de flesta popkonserter i Stockholm från 1968 till kanske 1980. Såg Jimi Hendriks 2 ggr. Jag är musik-live-fan. Oavsett, så är opera svårast att återge, som jag ser det.
Då det gäller att spela starkt, så var jag på Stockholms konserthus och såg Leningrads symfoniorkester framföra Shostakovich 7e symfoni, Leningradsymfonin.

Det starkaste ljudtryck från orkester som man mätt på konserthuset på parkett var då Leningrads symfoniorkester var på besök på 70-talet och gästspelade Shostakovich 7e symfoni Leningradsymfonin 1:a satsen mot slutet. Dirigent var Svetlanov om jag minns rätt, eller Rozhdestvensky. Det skulle vart Mravinsky men han blev sjuk. Jag var i alla fall där och den upplevelsen är fortfarande oöverträffad. Omtumlande, helt galet. Leningradarnas hornister och brass saknade motstycke. Jag tror det var 8 hornister på rad, men det kan ha varit någon/några till. Han började starkt och då trodde jag att loppet var kört, men det blev bara starkare och starkare och starkare och starkare och då man redan sprängt gränsen så reser sig samtliga hornister och övriga i brasset och hornisterna vinklar upp sina horn och drar på utav h-e. Då var man knäsvag. Ingen popföreställning som jag varit på kan konkurrera i ljudupplevelse. Närmast jag upplevt var Birgit Nilsson på Operan.

Jag minns inte siffran i dB, men det var inte över 120 dB, men det var mer än 116 dB.
Det näst starkaste som spelats i konserthuset var Bolero.

Mvh
Peter

Dessa mätningar gjordes på åhörarplats Parkett.

God Jul på er everyhopa.

[Ogjort]

Du inför ordet återgivningskrav. Nu är frågan vad du menar med det?

Nee - det var I-or som "införde" det i tråden. Inte jag. Så fråga honom.

Kort reflektion bara:
Nu begränsade du genren "opera" till "klassisk opera". Det gjordes inte tidigare.
Vilket leder till ett helt annat utgångsläge. (och förmodligen till en operakunskap som avgränsas till typ före Wozzeck..?)
Det finns ju opera idag, världshyllad och framförd på de mest namnkunniga arenorna i vilka det inte sjungs en enda ton, i vanlig mening.
(där hittar man t.ex. en av mina favvosar)

Och.. jag har sett väldigt få traditionella balettföreställningar där orkestern INTE sitter i diket.
Så det är på intet vis unikt för klassisk opera.

Men eftersom ingen verkar vilja svara på min två centrala konkreta frågor - så är det nog bäst att önska:

God Jul!
(med två små operapaket)

[goat76]

Ogjort, Jag har svarat på dina frågor, men det är inte så enkelt att nå fram då du inte verkar läsa de svar du får.

Hint: Du har rätt i att det inte är bundet till genre, utan snarare vilka aspekter som är genre-typiska.

[Ogjort]

Ogjort, Jag har svarat på dina frågor, men det är inte så enkelt att nå fram då du inte verkar läsa de svar du får.

Hint: Du har rätt i att det inte är bundet till genre, utan snarare vilka aspekter som är genre-typiska.

Ja förvisso. Men du hade å andra sidan inga egentliga invändningar mot mina invändningar

Och Peters invändningar handlar ju mest om olika svårigheter att spela in saker, beroende på vad.
Inte om att spela upp dem.
Det var därför jag frågade om skillnaden på att "återge" en syntbas i opera jämfört med samma syntbas i en poplåt?

Och jag skall dessutom, i sammanhanget, avkrävas på hur man bäst spelar in (traditionell) opera.
Det är väl, i så fall, ett helt annat ämne!
Åtminstone jag, tycker det är en väldigt skillnad på om det handlar om in eller ut.

[I-or]

Vad bra, då har vi alltså efter otaliga inlägg kommit fram till att det handlade om ett svårslaget hårklyverirekord: inte genre utan genretypiska aspekter.

Jag har några fler förslag: vi diskuterar fortsättningsvis inte HiFi utan HiFi-typiska aspekter, inte panelhögtalare utan panelhögtalartypiska aspekter, inte klass AB-förstärkare utan klass AB-förstärkartypiska aspekter, inte elbilar utan elbilstypiska aspekter o.s.v.

De flesta inser nog som tur är ändå att generaliseringar är just generella och inte heltäckande så att vi inte behöver kringgärda våra meningsutbyten med närmast oändliga definitioner och avgränsningar som hör akademin till.

När vi nu har klarat av hårklyverierna så kvarstår dock faktum: olika musikgenrer uppvisar tydliga skillnader i signalegenskaperna och ställer därför olika krav på det återgivande systemet, men ett bättre system kan naturligtvis återge alla genrer väl.

[Ogjort]

Vad bra, då har vi alltså efter otaliga inlägg kommit fram till att det handlade om ett svårslaget hårklyverirekord: inte genre utan genretypiska aspekter.

Hmm... det är ju inte jag som ägnat mig åt hårklyverier - tvärtom.
Men jag tror det snarare handlar om kunskap och intresse.

De flesta människor har trots allt väldigt begränsade kunskaper om olika musik-genrer, och vad dessa kan innehålla.
Än färre lyssnar brett med stor personlig behållning.

Typ: "Jag lyssnar på ALL musik. Så länge det är amerikansk country mellan 1973 och 1979"

Det är inte taget ur luften. Jag har ändå undervisat i diverse musikgenrer i mer än 30 år, f. a. utomeuropeisk konstmusik.
I princip noll elever på högskolor och medieutbildningar har en aning om att sådan ens existerar. Även musikstuderande.
De flesta har oftast ett påtagligt etnocentriskt perspektiv. De har t.ex. aldrig ens hört världens idag mest skiv-säljande artist.
Så det handlar inte alls bara om smala och udda genrer - utan även de påtagligt jättebreda och populära.

Även en generell genrebeteckning omfattar SÅ många olika sorter - att det är svårgörligt att definiera vad som "krävs" hittan å dittan.
Ska vi då börja stapla undergenrer för att bli tydliga... DÅ kan vi nog börja snacka om hårklyverier.
Det blev ju tydligt här då "opera" förutsattes beteckna en viss typ av opera. Inte opera/musikdramatik generellt och allomfattande.

Och det var snarare jag som tolkade begreppet genre generellt och brett - som inte klämde in det i någon specifik aspekt.
Det var jag som nöjde mig med, och utgick ifrån "elbil", utan närmare preciseringar.

Fast:

men ett bättre system kan naturligtvis återge alla genrer väl

..det är kul att vi är eniga om den saken, i alla fall.

[Ogjort]

Om jag har dålig koll på opera och bara har sett Flickan med Svavelstickorna,
så vet jag att orkestern INTE sitter i ett dike utan i sedvanlig orkesteruppställning plus utspridd här och var på
läktare och parkett ända upp till tredje raden.

Har jag bara sett The Mile Long Opera, så vet jag att i opera står sångarna statiskt i samma position hela tiden och att det istället
är publiken som rör sig genom att promenera genom föreställningen.

För dem med begränsad erfarenhet så är nog "opera" alltid så här:
https://www.youtube.com/watch?v=RtDX1Vl-Jxk&start=319

Opera.jpg (128.11 KiB) Visad 409 gånger

Med lite mer erfarenhet - så vet man att det även i opera kan vara VÄLDIGT olika.

[petersteindl]

Du inför ordet återgivningskrav. Nu är frågan vad du menar med det?

Nee - det var I-or som "införde" det i tråden. Inte jag. Så fråga honom.

Du använder ju det ordet i din text. Då förmodade jag att du vet vad du menar med det ordet. Nu tycks du inte veta vad ordet betyder, men ändå använder du det. Märkligt.
Jag undrar om du ens har samma definition på ordet som I-or? Ni kanske pratar förbi varandra?
Du tycks inte vilja förklara vad du menar. Du använder ord i debatt och du tycks inte veta vad de betyder. Vad äre det du vill ha sagt? Hur skall jag tolka dina svar?
Än en gång, jag tycker det är märkligt.

Kort reflektion bara:
Nu begränsade du genren "opera" till "klassisk opera". Det gjordes inte tidigare.
Vilket leder till ett helt annat utgångsläge. (och förmodligen till en operakunskap som avgränsas till typ före Wozzeck..?)

Jag använde ordet klassisk opera eftersom det är det jag förknippar med ordet opera och jag tror att du verkar förknippa ordet opera med något annat.
Om någon säger till mig att hen gillar opera och inbjuder mig att lyssna på opera, så tar jag för givet att det rör sig om vanlig normal klassisk opera. Därför valde jag att specificera vad jag menar med opera.

Det finns ju opera idag, världshyllad och framförd på de mest namnkunniga arenorna i vilka det inte sjungs en enda ton, i vanlig mening.
(där hittar man t.ex. en av mina favvosar)

Verkar ju knas att använda samma ord för 2 skilda saker. Skapar bara kommunikativ oreda.

Och.. jag har sett väldigt få traditionella balettföreställningar där orkestern INTE sitter i diket.
Så det är på intet vis unikt för klassisk opera.

Exakt, tänkte ta upp balett i sammanhanget då det gäller operahus. Jag har sett massor med balett. Mest på stockholmsoperan men även på operan i Paris.
I paris på 70-talet var det Rudolf Nureyev i Stravinskys Petrushka som nog är det bästa i balettväg jag sett. Jag gillar balett, åtminstone den klassiska balettkonsten. Mycket ryskt blir det.

Men eftersom ingen verkar vilja svara på min två centrala konkreta frågor - så är det nog bäst att önska:

God Jul!
(med två små operapaket)

[ YouTube ]

[ YouTube ]

God Jul!

[petersteindl]

Ogjort, Jag har svarat på dina frågor, men det är inte så enkelt att nå fram då du inte verkar läsa de svar du får.

Hint: Du har rätt i att det inte är bundet till genre, utan snarare vilka aspekter som är genre-typiska.

Ja förvisso. Men du hade å andra sidan inga egentliga invändningar mot mina invändningar

Och Peters invändningar handlar ju mest om olika svårigheter att spela in saker, beroende på vad.
Inte om att spela upp dem.
Det var därför jag frågade om skillnaden på att "återge" en syntbas i opera jämfört med samma syntbas i en poplåt?

Och jag skall dessutom, i sammanhanget, avkrävas på hur man bäst spelar in (traditionell) opera.
Det är väl, i så fall, ett helt annat ämne!
Åtminstone jag, tycker det är en väldigt skillnad på om det handlar om in eller ut.

Nej, jag pratar om återgivning, inte inspelning, däremot mer om uppspelning. Där har du i så fall missuppfattat något av det jag skrivit.
Sedan använder du ordet avkrävas. Det är mycket angående krav. Jag har i vart fall inga krav, men det kan vara bra för en diskussion om valda ord kan ha en ömsesidig gemensam förståelse.

De exempel som används i tråden som normala exempel på opera är inga exempel som jag skulle använda för att beskriva opera som genre.

som jag ser det ingår inte syntbas som exempel i genren opera. Frågeställningen är därför inte aktuell, som jag ser det.

[petersteindl]

. . .
Fast:

men ett bättre system kan naturligtvis återge alla genrer väl

..det är kul att vi är eniga om den saken, i alla fall.

+1

[Ogjort]

De exempel som används i tråden som normala exempel på opera är inga exempel som jag skulle använda för att beskriva opera som genre.
som jag ser det ingår inte syntbas som exempel i genren opera.

I den kommentaren kom ju hela min poäng!
Jag begränsar inte en genre till vissa utvalda delar av den. Jag tolkar "genre" som HELA genren. (sannolikt även sådant som jag inte har en aning om att det finns - än mindre hört)
Det är därför det är hart när omöjligt att definiera vad som "krävs ljudtekniskt" för en generellt benämnd genre.
Det används syntbas i många operor som i övrigt är rätt så konventionella i sin utformning. I de flesta av Glass operor t,ex.
Philip Glass har komponerat över 30 operor, från stora verk som Einstein on the Beach, Satyagraha och Akhnaten, till mindre verk, vilket gör honom till en av de mest produktiva operakompositörerna i modern tid. -- Så det är liksom inget obskyrt undantag. Snarare väldigt "normalt".

Man kan t.ex. fråga sig: Ingår secco-recitativ i genren opera?
Ja det gör det förstås - men bara i en avgränsad tidsperiods del av det vi benämner som opera.
Du kan se 100 (traditionella) operaföreställningar utan att stöta på det. Genren "opera" förändras över tid - och gör det fortfarande och framdeles.

Definitionen av "opera" är helt enkelt; En form av musikteater, med många undergenrer och olika stilistiska inriktningar.

Sen är det lattjo att man i operans hemland inte kallar opera för "opera" utan för "lirica" eller "dramma lirica".
"Opera" betyder där bara "verk" lite vad som. Ett konstverk är ett "opera d´arte". Arbetare heter "operaio".
Dvs någon som utför ett verk.

Ex:
"Lirica in Piazza" är en årlig operafestival i Massa Marittima, Toscana, som äger rum 3-5 augusti varje år på den historiska Piazza Garibaldi, med den vackra katedralen som bakgrund. Evenemanget, som startade 1986, kombinerar traditionell opera med innovativ scenografi och teknologi och är ett av Toscanas viktigaste sommarevenemang. Festivalen erbjuder framstående operor, som exempelvis Puccinis Turandot, Donizettis Elisir d'amore och Verdis Aida under 2025, med en kombination av klassisk musik och modern scenkonst

Lirica in piazza.jpg (209.56 KiB) Visad 303 gånger

Alltså, om någon säger: Jag lyssnar helst på Jazz (den lilla nätta och tydliga genrebeteckningen )
Så har man inte en aning om hur det där "helst" låter.

[Remo]

För att återgå till ursprungsfrågan så upplever jag skillnad i ljud mellan olika streamingtjänster.

Jag har lyft det i en annan forumtråd, men fick återkopplingen att det beror på inbillning/placebo.

Kontentan för mig var att Tidal (MQA) lät ”vassare” än Qobuz vid högupplöst ljud oavsett volym på min anläggning.

Dock så kan inte placebo-förklaringen vara relevant, då Tidal (MQA) skar sig i öronen men inte Qobuz. Dvs den känslan är inte godtycklig.

[I-or]

Det numer i det närmaste utdöda formatet MQA, ihoprafsat av Meridian Audio som uppenbarligen trodde sig kunna tjäna en humbugslant, är/var en rent ut skrivet idiotisk process som medvetet inför massor av högfrekvent skräp (vikningsprodukter och diverse andra knasigheter) i signalerna för att göra dem mer "analoga".

Det är fullt möjligt att artefakterna kan vara hörbara för en känslig lyssnare även om hela konceptet är så oerhört dumt att jag inte har orkat ta reda på huruvida någon har visat detta i blindtest.

Strömningstjänsternas signaler är så länge som man jämför äpplen med äpplen identiska men ljudkvaliteten kan påverkas av variationer i formaten, användarinställningar och framförallt olika utgåvor av inspelningarna.

Faktum är att det skulle vara betydligt krångligare för strömningstjänsterna att inte överföra signalerna i ursprungligt skick.

[eljulio]

Hmmm.....

Jag har inte varit inne i den här tråden på ett tag. Jag upplever att tråden har hamnat lite på omvägar. Men. Det har ju hänt förut på Faktiskt, faktiskt. Nåväl, ändå har jag lärt mig lite nytt, så något gav det ändå.