En högtalare som inte har sk nåtsånär rakkurva, går det att

[matså]

Ändra med en EQ, eller blir det blaj om man försöker det?

[EngelholmAudio_inaktiv]

Ändra med en EQ, eller blir det blaj om man försöker det?

Mäter du bara i en punkt går det ju att fixa till det med en EQ...

Men off axis vet du ju inte vad som händer.

[matså]

Ändra med en EQ, eller blir det blaj om man försöker det?

Mäter du bara i en punkt går det ju att fixa till det med en EQ...

Men off axis vet du ju inte vad som händer.

Off Axis? vad betyder det.

JO jag menar att kan man göra en högtalare som har sunkig kurva till en perfekt högtlare bara gnom att skaffa en EQ?

[norman]

Off Axis? vad betyder det.

Det betyder ljud som strålar ut snett från högtalaren, d.v.s. inte rakt framåt.

[nl1970]

Den här tråden har potensial att bli en Högtalare för dummies.

Fortsätter med en fråga. Hur och varför strålar en högtalare olika i olika vinklar?

[matså]

Den här tråden har potensial att bli en Högtalare för dummies.

Fortsätter med en fråga. Hur och varför strålar en högtalare olika i olika vinklar?

Gör du hån av mig

I så fall skall du straffas!

[Martin]

Den här tråden har potensial att bli en Högtalare för dummies.

Fortsätter med en fråga. Hur och varför strålar en högtalare olika i olika vinklar?

För att ljudet inte utgår från en och samma punkt. Den alstras från ytor och reflekteras från kanter osv.

[mike34]

Jag tror kanske att det vore bra om det finns en for dummies tråd som tar saker från grunden då och då.
Alla har inte läst här i flera år och hängt med då det i många fall blivit ganska hög nivå på diskussionerna tekniskt sett, tyvärr är det inte alltid lika hög nivå på andra pajkastardiskusioner som uppstår allt oftare tyvärr.

[GrodanB]

JO jag menar att kan man göra en högtalare som har sunkig kurva till en perfekt högtlare bara gnom att skaffa en EQ?

Nej, inte en perfekt högtalare kan du inte få med en EQ.

Rakt framför (on axis) kan du med hjälp av EQ:n räta ut kurvan men bredvid dig (lite off axis ) i soffan behöver den inte bli bättre för det. Fixar du den off axis behöver den inte låta bra i någon annan punkt.

[Morello]

En högtalare kan liknas vid en radiosändarantenn, vilken kännetecknas av att ha ett tredimensionellt utstrålningsmönster.
Med EQ etc. påverkas utstrålningen lika mycket i alla riktningar, varför sådana ingrepp aldrig kan rädda en högtalare (eller radioantenn), som kännetecknas av att ha en för ändamålet olämplig relation mellan strålning i olika riktningar.

[Isidor]

Riktigt, kanske inte rädda, men eftersom direktljudet är viktigast så kan man förbättra (till en gräns, naturligtvis) ljudet från nästan vilken högtalare som helst med väl avvägd eq.

För en högtalare med ojämnt spridningsmönster kan man dock vara tvungen att acceptera att direktljudet får en icke-konstant frekvensgång för att det subjektiva intrycket (som består i en blandning av direkt och reflekterat ljud) skall optimeras.

[Nattlorden]

För en högtalare med ojämnt spridningsmönster kan man dock vara tvungen att acceptera att direktljudet får en icke-konstant frekvensgång för att det subjektiva intrycket (som består i en blandning av direkt och reflekterat ljud) skall optimeras.

Tyvärr gör ju det att högtalaren inte kan rankas generellt bra då den optimeringen/resultatet blir rumsberoende...

[Isidor]

Ja, men nu handlade det ju mest om att förbättra, inte att uppnå perfektion. Sedan är det naturligtvis så att även mycket goda konstruktioner är klart beroende av lyssningsrummet. Se bara på frekvensgången under 200 Hz, eller varför inte de skillnader i den mer högfrekventa klangbalansen som uppträder mellan ett modernt, kalt, möblerat rum och ett akustikbehandlat rum.

[GrodanB]

Tja... enligt tidigare inlägg handlade det om att få den perfekta högtalaren medels EQ från en sämre högtalare...

[Isidor]

Jag utgår från grundfrågeställningen: "En högtalare som inte har sk nåtsånär rakkurva, går det att ändra med en EQ, eller blir det blaj om man försöker det?" Följdfrågan: "JO jag menar att kan man göra en högtalare som har sunkig kurva till en perfekt högtlare bara gnom att skaffa en EQ?" ignoreras såsom varande överdrivet formulerad.

[Svante]

En dålig högtalare kan oftast göras mycket bättre med eq. Men den blir inte lika bra som en bra högtalare. Ungefär.

[nl1970]

Gör du hån av mig

Jag hånar inte dig. Jag skrev själv en fråga, är väl lika mycket novis som dig Gillar att du fick lättförståliga svar på din fråga. Hoppas att det kan fortsätta så.

En fråga till: Varför kan diskanten vara mindre än bas/mellan elementet? Varför ska basen pumpa mer luft än diskanten?

[brumel]

Jag tycker att ljudet offaxis skall optimeras, hellre en sunkig direktkurva an sunkig effektkurva.
Darfor later dipoler som stora horlurar. Dom tappar energi om man inte sitter exakt i ratt lage.

[nl1970]

Nästa fråga: Vad gör bredden på fronten för skillnad

[Svante]

Nästa fråga: Vad gör bredden på fronten för skillnad

Den påverkar var baffelsteget sätter in. Dessutom blir det vågigt högre upp i frekvens (relativt sett) om membranet täcker en mindre del av bredden.

[nl1970]

blir det vågigt högre upp i frekvens (relativt sett) om membranet täcker en mindre del av bredden.

Varför?

[Svante]

blir det vågigt högre upp i frekvens (relativt sett) om membranet täcker en mindre del av bredden.

Varför?

Vilket? Vågigheten? Det värsta fallet är en punktkälla. Om man tänker sig en cirkulär baffel med en punktkälla på mitten och sedan skickar ut en impuls, så kommer det att komma en väldigt skarp diffraktionsimpuls från kanten eftersom det är samma avstånd till kantens alla delar. Om baffeln inte är cirkulär så blir diffraktionsimpulsen utsmetad i tidsled. Detta är bättre och ger ett jämnare baffelsteg. Man får ungefär samma effekt om den strålande ytan är stor, avståndet mellan de olika delkällorna och kanten varierar och baffelsteget blir slätare.

[nl1970]

diffraktionsimpuls

Vad är det?

[nl1970]

Är baffelsteg det viktigaste vid olika bredd av högtalare?

[Svante]

diffraktionsimpuls

Vad är det?

Är baffelsteg det viktigaste vid olika bredd av högtalare?

De båda ovanstående är samma sak, den ena sedd i tidsdömänen, den andra i frekvensdomänen. Diffraktion brukar man ju säga att det är att ljud kan "gå runt hörn". När vågen från elementet når baffelkanten så viker ljudet av bakåt, men det bildas också en reflex framåt (åt nästan alla riktningar, faktiskt). Det "uppstår" en källa längs baffelns kant. Denna källa är orsaken till baffelsteget, tonkurvan påverkas av källan. Om du vill labba med olika baffelformer kan du ladda ner Edge i min signatur, där finns det också lite brux och sånt som man kan läsa på i.

Och ja, baffelsteget beskriver fullständigt skillnaderna mellan olika baffelformer för normala bafflar.

[Piotr]

Gör du hån av mig

Jag hånar inte dig. Jag skrev själv en fråga, är väl lika mycket novis som dig Gillar att du fick lättförståliga svar på din fråga. Hoppas att det kan fortsätta så.

En fråga till: Varför kan diskanten vara mindre än bas/mellan elementet? Varför ska basen pumpa mer luft än diskanten?

Låt oss ta ett element, säg 7", och låter den jobba +/-10mm vid 20Hz, det kommer ge ett visst ljudtryck och en viss akustisk effekt.

Om man ökar frekvensen till 20000Hz men behåller slaglängden så kommer man ju att utföra ett extremt mycket intensivare arbete då vi flyttar extremt mycket mer luft per tidsenhet. Detta gör att ljudtrycket och den akustiska effekten ökar otroligt.

För att komma ner på samma nivå måste slaglängden reduceras kraftigt och det gör att vi klarar oss med ett mindre element i slutändan. Tur är ju det då vi med ett mindre element undviker en annars avsmalnande spridning i allt för hög grad.

Nå´n annan kan säkert ge en mycket bättre förklaring, men tack för att jag fick försöka och att jag fick tänka till lite.

/Peter

[Svante]

Gör du hån av mig

Jag hånar inte dig. Jag skrev själv en fråga, är väl lika mycket novis som dig Gillar att du fick lättförståliga svar på din fråga. Hoppas att det kan fortsätta så.

En fråga till: Varför kan diskanten vara mindre än bas/mellan elementet? Varför ska basen pumpa mer luft än diskanten?

Låt oss ta ett element, säg 7", och låter den jobba +/-10mm vid 20Hz, det kommer ge ett visst ljudtryck och en viss akustisk effekt.

Om man ökar frekvensen till 20000Hz men behåller slaglängden så kommer man ju att utföra ett extremt mycket intensivare arbete då vi flyttar extremt mycket mer luft per tidsenhet. Detta gör att ljudtrycket och den akustiska effekten ökar otroligt.

För att komma ner på samma nivå måste slaglängden reduceras kraftigt och det gör att vi klarar oss med ett mindre element i slutändan. Tur är ju det då vi med ett mindre element undviker en annars avsmalnande spridning i allt för hög grad.

Nå´n annan kan säkert ge en mycket bättre förklaring, men tack för att jag fick försöka och att jag fick tänka till lite.

/Peter

Den som vill leka med membranutslag och frekvenser kan prova följande enkla excelskit:
http://user.faktiskt.io/svante/max_SPL_calculator.xls

[nl1970]

Om man ökar frekvensen till 20000Hz men behåller slaglängden så kommer man ju att utföra ett extremt mycket intensivare arbete då vi flyttar extremt mycket mer luft per tidsenhet. Detta gör att ljudtrycket och den akustiska effekten ökar otroligt.

Varför ska inte diskanten flytta lika mycket luft? eller gör den det?

[Svante]

Om man ökar frekvensen till 20000Hz men behåller slaglängden så kommer man ju att utföra ett extremt mycket intensivare arbete då vi flyttar extremt mycket mer luft per tidsenhet. Detta gör att ljudtrycket och den akustiska effekten ökar otroligt.

Varför ska inte diskanten flytta lika mycket luft? eller gör den det?

Nej, diskanten flyttar mycket mindre luft för en given ljudnivå.

Ljudtrycket är proportionellt mot konens acceleration. Mängden luft som flyttas är proportionellt mot konens utslag. Acceleration är utslagets andraderivata. Att derivera två gånger motsvarar en lutning på 12 dB/oktav, alternativt synsätt: att derivera två gånger gör att en dubblering av frekvensen ger en fyrdubbling av ljudtrycket (för samma konutslag och -area).

Fysiken säger alltså att konutslaget kan minska en faktor fyra för varje fördubbling av frekvensen, för en given konstorlek och ljudnivå.