Jag tycker att piP är otroligt kompetenta för storleken, dom spelar rent, snyggt, naturligt och med en bra botten. Men dom går absolut inte att jämnföra med dom större Ino högtalarna i dom flesta rum, på dessa parametrar...
Enbart i välldigt hårt akustikreglerat rum har jag hört piP verkligen låta som ett par stora golvare...
Men i övrigt är pi60 överlägsen på samtliga (med ett undantag, mer om det kommer) parametrar och inte minst just att oavsett programmaterial låta helt oansträngda
piP är absolut en mycket bra högtalare, gillar dom verkligen, men är inte på något sätt tävlande med dom större systemen i fråga om just dynamik, basbotten, mikro dynamik och ljudtryck, iP/piP är helt enkelt underlögsna i14/pi60 på allt.
FÖR UTOM ! en sak och som jag faktiskt verkligen saknar, som jag hade med mina iPs, men inte har nu... det är
Ljudbilden !
Jag har 1 gång upplevs en (för mig ) helt perfekt, 100% hollografisk och naturtrogen ljudbild som liksom sträcker sig "runt en" och låter en verkligen svepas in i film/musik. Detta utan att på något sätt tappa precision, allt satt 100% knivskarpt i ljudbilden och det va fan så man kunde ta på Nora Jones läppar

och man liksom kände hennes närvaro... (stå ut med mina "HiFi flossker"...

) Detta hade jag hemma hos mig när jag hade fått till det med ljudet, Stereo upplösnignen och djupet jag hade va det absolut bästa jag någonsin hört något system prestera under några omständigheter
Film och musik öppnades till en helt nya värld och det va faktiskt helt otroligt va bra det va... jag förstår egentligen (verkligen inte !!!!) varför jag gjorde mig av med iPs...

dom presterade bara så sannslöst bra i mitt rum att jag liksom nästan för jämnan satt med haksläpp, var enda gång jag satte på en film eller en låt så helt oundvikligen höll jag på att ramla av stolen av upplevelsen. jag har alltså alldrig, före eller efter, tittat så mycket på film eller lyssnat på musik som jag gjorde då jag hade iPs hemma hos mig.
Resan till detta helt underbara ljud va dock lång, mycket bråkande och "kallibrerandet" tog mycket tid men tillslut så blev det bara helt äkligt bra.
Det va faktiskt så att (om programmaterialet tilllät) jag kunde höra exakt hur alla musiker stod på cenen, hur dom stod i förhållande till varandra i djupled och i höjdled och dessutom så stod jag MITT I PUBLIKEN!
på filmer så va det bara en helt otrolig upplevelse, visst det va inte "surround" men nog fan hörde man dörrar stängas bakom ryggen , plan flyga över huvudet och kulor vina genom rummet. Detta kombinerat med en sådan otroligt välutmejslad ljudbild in i minsta detalj gjorde att jag ibland kunde sitta och bara kolla på film efter film efter film... och att ljudet "satt" så otroligt bra till bilden gjorde att filmupplevelsen är något av det bästa jag någonsin upplevt trots avsaknaden av surrar.
Jag erkänner, jag vill ha tillbaka det ljudet, jag saknar mina iPs något enormt.... i16s är underbara och dom är bättre på exakt allt, egentligen, men kanske inte ljudbilden ?!. jag får inte till ens i närheten av samma upplevelse med i16s som med iPs och jag vet att det beror en del på att jag sitter för nära...
Jag har faktiskt seriösa tankar på införskaffa ett par iPs igen...

föratt få tillbaka det där ljudet som jag nu hela tiden bara sitter och drömmer om men inte får till. Jag pillar, flyttar, bökar och stökar men får liksom inte till ljudet på samma sätt.
Jag va lite förblindad när jag skaffade i16s, jag lyssnade då bara efetr dom andra parametrarna med glömde av detta med stereoperspektivet, mycket då jag tänkte att "jag får pilla lite så ska det nog blir bra"...
Hmm, vet inte hur jag ska göra... kansme man skulle kunna låna hem ett par iPs/piPs av en nära bekant (Tim..?!

) och testa med igen.
blir det "sådär bra igen" som jag vill ha det så e jag fan nästen beredd att låna ut mina i16s tills vidare. För nu har jag verkligen börjat inse vad jag saknar mina iPs...
Lite nostalgisk och kännslomässig blir jag allt när jag tänker på det, iPs är (och förblir...?!) dom högtalare som givit mig den bästa musik och filmupplevelsen någonsin och att det dessutom råkade äga rum hemma hos mig i mitt lilla 12kvm rum är ju bara sjukt... (
nästan lika sjukt som att jag, mitt i när det är så jäkla bra bestämmer mig för att sälja...?!

)
Edit: Man är helt klart dum i huvudet, eller ja något fel är det i alla fall... sökandet går för långt och man glömmer bort att liksom stanna och lyssna i stället utan "ska upp för stegen" bara av princip...
Det är en "Ino sjuka" tror jag... Lägsta möjliga disst till varje pris !
Så, då va det sagt...