Sanningens bastardbarn, Dolores MKI, långtidslyssnade

[landa]

Livet är tyvärr fullt av kompromisser... (;

[celef]

Provade att ställa högtalarna mot vägg idag vilket jag inte har möjlighet hatt göra i vardagsrummet.

Det skulle jag inte ha gjort. Dom spelar näst intill full range utan några störiga toppar i basen. Stereoperspektivet blir lite sämre men jag har aldrig varit med om högtalare som spelar så problemfritt väggnära.

Problemet är alltså att jag inte har någon vägg i mitt vardagsrum att ställa dom emot som det är möblerat nu. Och det är sladdar gömda i väggar och sånt skit som gör att jag inte bara kan fall om.

intressant då jag trodde att väggnära placering i regel kräver en något annorlunda avrullning neråt än vad man normalt får från en sluten låda

Det är portad låda med en kontrollerad mängd vitt fluff i röret. Fluffet tar ner impedanstoppens storlek. Det är inte helt hundra men jmf med hörnplacerade subbarna är väldigt nära och de gick att peq:a till perfektion. Problemet är att jag inte kan ha det möblerat såhär. Jag skall ta upp det med den andra ikväll men förslaget är verkligen oförståeligt så det har mörka utsikter.

du får laga god mat och på tu man hand förklara att detta är väldigt vigtigt för dig, själv får jag ett finger och en sån där jobbig blick när jag försöker prata högtalare med familjen

[peetwa]

Blicken tror jag att jag har spikat men vilket finger är det?

[celef]

jag får alltid se det där långa fingret, men jag slutar aldrig hoppas på den lilla knubbiga

[peetwa]

Glömde att posta bilden som utgjorde självaste stommen i skämtet.

http://cache.gawker.com/assets/images/k ... roblem.jpg

[landa]

du får laga god mat och på tu man hand förklara att detta är väldigt vigtigt för dig, själv får jag ett finger och en sån där jobbig blick när jag försöker prata högtalare med familjen.

Dagens citat.

[peetwa]

Efter en tids grublerier så är jag åter igen tillbaka på banan. Nu har jag ett nytt begrepp under bältet. Tonal fantombildsjustering, TFJ. Är detta en stereofelskompensation enligt öhmans 12 punkter. Nej, jag känner inte till någon av dessa punkter eller tankarna där bakom.

Vad är då en tonal fantomprojektionsjustering jo den har två ben det ena benet är att örats känslighet för ljusa ljud (från ca 500 Hz och uppåt) stiger ett par dB vid minskad infallsvinkel mot örat. Det andra benet är att då jag lyssnar på kortare avstånd hemma jämfört med på konsert så frå jag en högre andel direkt ljud. Detta betyder att jag upplever att det blir för starkt i området 1000 - 4000 Hz. Bilden nedan har legat till grund för resonemanget.



I ett par högtalare som har genomgått en tonal fantomprojektionsjustering skall rösterna upplevas som neutrala och klangerna från instrument som neutrala och behagliga. Kommer jag att uppnå detta med mina nuvarande justeringar. Vet ej. Vi får väll se.

Vill ni veta mer om vägen fram hit finns denna tråden.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... sc&start=0

[peetwa]

Hur ter sig då detta i praktiken. Efter som jag inte har ork att bygga 8 testlådor så får jag helt enkelt göra flera förändringar samtidigt. Huga säger vetenskapsmannen, hurra säger latmasken i mig.

Förändringarna är sätta elementet i en vettigare storlek på låda. Har ig rund och botten inget med TFJ att göra.

Bredda baffeln för att inte förstärka resonansfrekvensen och delvis att minska höja området 100-800 i direktljudet.

Öka värdet på spolen för att åstakomma en generell sänkning från ca 200 Hz.

Avslutningsvis stämma av den underavstämda porten så att högtalaren blir klangingt balanserad.

Skulle inte detta kunna åstakommas enkom genom att höja värdet på spolen i filtret. Ju för högtalare som inte har problem med baffelförstärkning av konuppbrytningen.

Svart kurva är originallåda, röd kurva är mina tänkta lådor.



Samma som ovan men 300 mm från vägg.

[celef]

Efter en tids grublerier så är jag åter igen tillbaka på banan. Nu har jag ett nytt begrepp under bältet. Tonal fantombildsjustering, TFJ. Är detta en stereofelskompensation enligt öhmans 12 punkter. Nej, jag känner inte till någon av dessa punkter eller tankarna där bakom.

Vad är då en tonal fantombildsjustering jo den har två ben det ena benet är att örats känslighet för ljusa ljud (från ca 500 Hz och uppåt) stiger ett par dB vid minskad infallsvinkel mot örat. Det andra benet är att då jag lyssnar på kortare avstånd hemma jämfört med på konsert så frå jag en högre andel direkt ljud. Detta betyder att jag upplever att det blir för starkt i området 1000 - 4000 Hz. Bilden nedan har legat till grund för resonemanget.



I ett par högtalare som har genomgått en tonal fantombildsjustering skall rösterna upplevas som neutrala och klangerna från instrument som neutrala och behagliga. Kommer jag att uppnå detta med mina nuvarande justeringar. Vet ej. Vi får väll se.

Vill ni veta mer om vägen fram hit finns denna tråden.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... sc&start=0

vet du om det finns mätdata i sifferform på graferna ovan?

[celef]

Efter en tids grublerier så är jag åter igen tillbaka på banan. Nu har jag ett nytt begrepp under bältet. Tonal fantombildsjustering, TFJ. Är detta en stereofelskompensation enligt öhmans 12 punkter. Nej, jag känner inte till någon av dessa punkter eller tankarna där bakom.

Vad är då en tonal fantombildsjustering jo den har två ben det ena benet är att örats känslighet för ljusa ljud (från ca 500 Hz och uppåt) stiger ett par dB vid minskad infallsvinkel mot örat. Det andra benet är att då jag lyssnar på kortare avstånd hemma jämfört med på konsert så frå jag en högre andel direkt ljud. Detta betyder att jag upplever att det blir för starkt i området 1000 - 4000 Hz. Bilden nedan har legat till grund för resonemanget.



I ett par högtalare som har genomgått en tonal fantombildsjustering skall rösterna upplevas som neutrala och klangerna från instrument som neutrala och behagliga. Kommer jag att uppnå detta med mina nuvarande justeringar. Vet ej. Vi får väll se.

Vill ni veta mer om vägen fram hit finns denna tråden.

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... sc&start=0

vet du om det finns mätdata i sifferform på graferna ovan?

[peetwa]

Jag vet att jag inte sett någon. Jag tror att det är en man som heter Shaw som har gjort dem ca 1968.

[celef]

okej

[peetwa]

Aalborg universitets center har gjort datormätningar 1994 som ligger till underlag för den stora bilden i den andra tråden. Har man lite tur så kanske det bedrivs liknande forskning idag.

[petersteindl]

Aalborg universitets center har gjort datormätningar 1994 som ligger till underlag för den stora bilden i den andra tråden. Har man lite tur så kanske det bedrivs liknande forskning idag.

Hej Peetwa

Det finns hur mycket forskning som helst och det sker på sjukhus, universitet och högskolor runt om i världen. Ämnet är stort och omfattande och det är de underliggande neurala processerna som är det mest intressanta. Det som sker fram till och med trumhinnorna är egentligen ren fysik d v s Akustikdelen av fysiken och just detta område då människan är subjektet ligger inom psykoakustiken men det finns en neural del som ju utgör själva förklaringen till de psykoakustiska modellerna och de neural framstegen inom fysiologin blir beviset d v s the proof of the pudding. Idag med betydligt bättre mätmetoder inom fysiologin så bedrivs forskningen ett steg djupare än den klassiska psykoakustiken som jobbade med det man kallar för black boxes och då är det mycket som får avskrivas och mycket som har kunnat bevisas i och med frastegen inom fysiologin.

Den översta kurvan är mer att betraktas som en vägning av många infallsriktningar mot huvudet. Man måste nog analysera dessa kurvor differentiellt om det skall bli något användbart. Vad som gäller om man vill korrigera för fantomprojiceringens tonkorva av solist i mitten står det om i bl. a. Tools bok (sid 146-155)

MvH
Peter

[peetwa]

Intressant tips, angående Toole. Jag har faktiskt inte beställt den boken än.

Men nu är det Vayamos Compañeros.

Jag känner mig rätt trygg med mina antaganden och tänker nog köra på dom. De är ju i stort framlyssnade utan kunskap jag sökte bara en förklaringsmodel vilket jag nu har.

[celef]

petersteindl,

du som har tooles bok, kan du säga något om differanskurvan i fig 9.7d, stämmer den verkligen? jag får inte ihop den från c, ska inte d oxå peaka strax över 2k?

[petersteindl]

petersteindl,

du som har tooles bok, kan du säga något om differanskurvan i fig 9.7d, stämmer den verkligen? jag får inte ihop den från c, ska inte d oxå peaka strax över 2k?

Som jag förstått det så är det man är ute efter hur frekvenskurvan ser ut vid trumhinnorna på infallande ljudvågor rakt framifrån. Då ser du hur det ser ut uppmätt på KEMARS konsthuvud. Det betyder att en ljudkälla med rak frekvensgång som är på noll grader d v s rakt framifrån ser ut efter HRTF. Eftersom höger och vänster är symmetriskt lika på KEMARS konsthuvud så behöver man endast mäta frekvensgång vid en trumhinna.

Nu skall man med vanlig stereofoniuppkoppling d v s med fantomprojicering med två högtalare i +/- 30 grader återskapa centerns ljudvågor vid respektive trumhinna så att samma ljudkälla skall återges som om det kom från noll grader framifrån.

Då mäter man ljudvågorna vid trumhinnorna med två högtalare i stereokonfiguration. Det man vill åstadkomma som slutresultat är en frekvensgång som liknar en centerkanals eller en riktig ljudkälla rakt framifrån.

Då har de tagit differensen på centerkanalens frekvensgång vid trumhinnorna från stereouppkopplingens dito. Denna differens syns som heldragen linje i d.)

Om man vill nolla denna differens för att simulera en mittljudkällas frekvensgång vid trumhinnorna så skall således differenskurvan inverteras och läggas på respektive högtalare. Hela resonemanget bygger på att man sitter precis i mitt emellan högtalarna d v s på ekvidistans mellan högtalarna med +/- 30 graders lyssningsvinkel. OBS! Detta gäller i ekofritt rum d v s utan reflexer och således endast direktljudet.

I bostadsrum med reflexer blir differensen betydligt mindre vilket man kan se i 9.7 e.)

Då man kompenserar sina högtalare bör man nog känna till vad som skall kompenseras under förutsättning att man vill göra det till en slags allmängiltig kompensation. Det beror på rummets efterklangsmönster vid aktuell lyssningsplats och aktuell högtalarplacering samt högtalarnas spridning och programmaterialets innehåll av reflexmönster och eventuellt frekvensgångsrattande för att uppnå subjektiv ekvalisering i studion med dess befintliga monitorutrustning. Om man vill ha så bra ljud hemma hos sig själv så får man följa sin hörsel utifrån det programmaterial man själv har.

MvH
Peter

[peetwa]

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Va falls. Finns det en ett kapittel i Tooles bok om detta. Malmös exmplar av Tooles bok var utlånad så jag lånade allt dom hade om psykoakustik, akustik och ljudteknik och har sutit med smörpapper och penna i min solkiga vardagsrumsbelysning och ritat och gissat.

[petersteindl]

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Va falls. Finns det en ett kapittel i Tooles bok om detta. Malmös exmplar av Tooles bok var utlånad så jag lånade allt dom hade om psykoakustik, akustik och ljudteknik och har sutit med smörpapper och penna i min solkiga vardagsrumsbelysning och ritat och gissat.

Utmärkt, sådant är mycket nyttigt. Jag har inte velat ge mig in i debatten eftersom det skulle dels ta för mycket tid i anspråk och dels för att det bästa sättet man kan lära sig på är att använda sin egen hjärna.

Här är dock lite av vad Toole skriver i ämnet. Att jag visar just Toole betyder inte att jag har dragit samma slutsatser i allt som Toole gjort. Jag har koncentrerat mig på hur ljud uppstår som en neural händelse. Det betyder att man lär sig de underliggande neurala processerna som ligger till grund för händelserna i de hypotetiska psykoakustiska modellerna. Vetenskapliga undersökningar är ett fantastiskt hjälpmedel då man vill lära sig ämnet. Slutsatserna från undersökningarna måste man lära sig att kunna dra själv, eller åtminstone att försöka dra själv. Man jämför naturligtvis med skribentens. Det är ju så att skribenten oftast har mest förståelse i det denne undersöker och skriver om. Dock är det så att utveckling går framåt och nya undersökningar kastar nytt ljus och med en väldigt stor mängd av olika undersökningar i bagaget så kan man faktiskt gå från resultat till resultat och då också kunna granska andras undersökningar. Men bara att resultaten finns nedtecknade och granskade av andra fackmän inom samma område borgar för en viss kvalitet. Då man lärt sig förstå ljud så kan man ofta härleda fram resultat och slutsatser från psykoakustiska undersökningar och man kan förstå samband bättre. Dessutom ger det en inblick i medvetandets värld vilket inte är så dumt.

Här kan du läsa lite Toole i ämnet:





















Precis som _Martin_ gör, så rekommenderar även jag var och en som har intresse i ämnet att köpa/låna boken och att läsa den. Själv har jag inte hunnit läsa hela boken ännu. Jag har dock läst en mängd andra böcker och många av de som Toole själv anger som referens i boken, men även en stor mängd böcker som ligger närmare de psykoakustiska processerna som Toole inte skriver så mycket om, så jag har hyfsat förspänt i jakten på det försvunna ljudet Jag vill också säga en sak till. Jag gör en distinkt åtskillnad mellan akustiska ljudvågor i luften och den neurala perception som kallas ljud. Jag ser således ljud som en neural upplevelse. Toole använder konsekvent uttrycket sound som en akustisk företeelse, och ibland även för en upplevd händelse d v s en neural företeelse. Ibland tycker jag det blir dubbeltydigt och då är det den akustiska händelsen han menar, åtminstone vad jag hittills sett.

Många ser psykoakustiken som ett sätt att beskriva sambanden mellan ljud och upplevda ljudhändelser. Själv har jag till stor del gjort tvärtom när jag studerat psykoakustik d v s jag har tittat på skillnaderna mellan akustiska ljudvågor och upplevt ljud. Till slut insåg jag att skillnaderna dem emellan är så stora att jag finner det olämpligt att använda samma ord för båda. Då har jag valt att använda ordet ljud då jag beskriver en neural händelse som är upplevd och akustisk ljudvåg för en akustisk händelse av förtätningar och förtunningar av luftpartiklar som skapar ett tryck och detta mäts i SPL d v s Sound Pressure Level. Där finns ordet ljud med, men dess kontext är att vara tryck och inte impulser i nervbanorna, men däremot är dess referens satt med utgångspunkt på en neural händelse, nämligen tröskelvärdet för den mänskliga hörseln vid 1 kHz som anses vara 20 µPa RMS. SPL är ett uttryck som jag tycker inte kan missförstås eftersom tryck inte kan missförstås och därför använder jag det uttrycket själv. Jag nämner detta eftersom jag är av den synpunkten att åtskillnaden förenklar förståelsen om man är medveten att det rör sig om fundamentalt väsenskilda fenomen.

Som du ser så stryker jag under mycket och jag skriver väldigt mycket text i böcker som jag läser. I princip skriver jag ner alla egna tankar och associationer jag får medans jag håller på att läsa.

Ha det så gott.

MvH
Peter

[Naqref]

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Va falls. Finns det en ett kapittel i Tooles bok om detta. Malmös exmplar av Tooles bok var utlånad så jag lånade allt dom hade om psykoakustik, akustik och ljudteknik och har sutit med smörpapper och penna i min solkiga vardagsrumsbelysning och ritat och gissat.

Du får smöra in dig hos dirty harry. Han fick enligt fejjan sitt ex idag av den boken.

[schmutziger]

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Va falls. Finns det en ett kapittel i Tooles bok om detta. Malmös exmplar av Tooles bok var utlånad så jag lånade allt dom hade om psykoakustik, akustik och ljudteknik och har sutit med smörpapper och penna i min solkiga vardagsrumsbelysning och ritat och gissat.

Du får smöra in dig hos dirty harry. Han fick enligt fejjan sitt ex idag av den boken.

[DVD-ai]

Hehe, nu har du något att bita i Peetwa...

[peetwa]

Hjärtligt tack Peter för dina fina inlägg.

Texten var väldigt bra och summerar fint de märkliga sumpmarker jag vadat runt i senaste veckorna. Kul att få en förklaring till varför inte kamfilter effekten hos fantomprojektionen är märkbar vid musiklyssning.

Jag tycker att det är särskillt roligt att du anser att man skall invertera differansen för att kompensera för skillnaderna vid knappt 2 kHz. Det var denna slutsatsen jag också drog och som fick mig att tvivla på mitt förstånd. Dock så har jag har sett toppen (på ca ett halvt dussin dB strax över 2000 Hz) på en sida om hur man skall eq:a inspelningar gjorda med konsthuvuden. BBC-dippen borde alltså vara en BBC-topp om man skall följa det gänse resonemanget kring BBC-dippen. Det som hävdar att man kan läsa ut bbc-dipen ur dessa diagram och att den skall se ut som (e) nedan tänker alltså tvärt emot rätt.



Jag tror att man föredrar en sänkning i området 1000 - 4000 Hz snarare har att göra med örats ökade känsighet som synns i phon-kurvorna.

[Piotr]

Jag tror att man föredrar en sänkning i området 1000 - 4000 Hz snarare har att göra med örats ökade känsighet som synns i phon-kurvorna.

Vilket man kan tycka bör vara invägt redan i instrumentering samt inspelning/mix/master,


/Peter

[peetwa]

Jag tror att man föredrar en sänkning i området 1000 - 4000 Hz snarare har att göra med örats ökade känsighet som synns i phon-kurvorna.

Vilket man kan tycka bör vara invägt redan i instrumentering samt inspelning/mix/master,


/Peter

Ja och sen har man ju skillnaden mellan direkt ljud och diffust ljud som skall föranleda en dip men något högre upp, alltså den som IÖ kallar för BBC-dip. Och denna borde bli borde även den bli kompenserad vid inspelnings- och mixningstilfället efter som dom flesta studiomonitorerna har rak målkurva.

[i]

Jag tror att man föredrar en sänkning i området 1000 - 4000 Hz snarare har att göra med örats ökade känsighet som synns i phon-kurvorna.

Vilket man kan tycka bör vara invägt redan i instrumentering samt inspelning/mix/master,

/Peter

Det är väl just det det är ? Fast inte som vi (många i alla fall) här på faktiskt.se vill ha det - de höjer nivån för att "fånga uppmärksamheten" (?).

[Piotr]

Kan ju också handla om nivå vid mixning/mastering. Kan ju vara uthärdligt vid lägre/normala nivåer men om man krämar på så blir det jobbigt.


/Peter

[Glebster]

Jag tror att man föredrar en sänkning i området 1000 - 4000 Hz snarare har att göra med örats ökade känsighet som synns i phon-kurvorna.

Vilket man kan tycka bör vara invägt redan i instrumentering samt inspelning/mix/master,

/Peter

Det är väl just det det är ? Fast inte som vi (många i alla fall) här på faktiskt.se vill ha det - de höjer nivån för att "fånga uppmärksamheten" (?).

Eller så höjer "man" för att kompensera vad anläggningen inte klarar av att återge korrekt?

[peetwa]

Nä, nu tror jag vi pratar om minst två olika saker killar.

[celef]

tack peter, jag tolkar ändå kurvan d som att den är fel, hur jag än vrider och vänder på kurvorna i c får jag inte d att stämma, jag skulle oxå vilja se en pik vid ~2.2k, jag tror inte jag förstår differans