perstromgren skrev:Är det fortfarande ingen som velat hjälpa till att definiera de centrala begreppen i denna tråd? Då får jag göra. Citat NEO:
subjektiv [sub´- el. -i´v] adj. ;t
Ordled: sub-jekt-iv
1 som mest tar hänsyn till egna värderingar (och förutfattade meningar) vid bedömning e.d.
2 som har att göra med subjektet i en sats
objektiv [åb´- el. -i´v] adj. ;t
Ordled: ob-jekt-iv
1 som enbart tar hänsyn till fakta vid bedömning m.m
2 som har att göra med objektet i en sats
Så. Alla nöjda?
Jo, det är en bra början

Det är dessutom en fråga som dryftas inom filosofin och som i princip har dryftats klart. Det är bara att slå upp filosofiböcker i ämnet.
Citat perstromgren ur NEO: "... hänsyn till egna värderingar..."
Detta med värderingar är en springande punkt, samt om man kan avgöra om utsagan är sann eller falsk. Vad är värderingar för något? Bra eller lika bra eller mindre bra eller dåligt eller ännu bättre? Det verkar i alla fall kunna finnas element av jämförelse där skalan som värderingen sker efter antingen är subjektiv eller objektiv.
Jag skall ge ett exempel på något som hos vissa tillhör detta forums skötebarn, men inte hos andra.
Våra sinnen samlar information från yttervärlden. Alla receptorer på kroppen får så kallade stimuli på olika sätt d v s receptorerna är känsliga för olika slags stimuli. Därefter omvandlas dessa stimuli till nervimpulser där yttervärldens analoga information omvandlas till en digital kodning där bäraren av denna kod är impulser i nerverna i vårt centrala nervsystem. I det centrala nervsystemet och i hjärnan behandlas den kodade informationen och yttervärlden simuleras fram genom det man kallar för perception. På liknande sätt kan en maskin också fås att fungera d v s att samla information och lagra den i ett minne och även utföra något. Nu skall man som levande varelse göra något med varseblivningen och en sak människan gör är att värdera informationen enligt någon subjektiv bedömningsmetod där man använder sig av en måttstock inombords och det blir en slags jämförelse med något annat som finns i minnet. Denna procedur är en värdering av den informationen som vi varseblivit.
Det är alltså ny information som värderas med hjälp av gammal information. Först då skapas en måttstock. Vi kallar det ibland för erfarenhet. Men information och även nyupplevd sådan går i form av nervimpulser till vissa känslocentra i hjärnan och beroende på var informationen exakt hamnar så framkallar den känslor eller också är det så att den inte framkallar känslor utan nervimpulserna i sig på den plats de hamnat är i sig själva känslan och med denna känsla kan man göra en känslomässig bedömning utifrån obehag eller lust eller sorg eller glädje eller kärlek eller hat. Detta är också möjligtvis en slags värdering eller åtminstone en känslomässig information eller yttring som bidrar till en känslomässigt vriden värdering. Man kallar det för att känslorna styr.
Objektivt – subjektivt – värdering i LYSSNINGSTEST:
Jag ger 3 alternativ.
Alternativ 1.) Man kan påstå att man vid lyssningstest hörde skillnad mellan A och B. Detta är i sig ingen värdering, av vare sig A eller B.
Alternativ 2.) Man skulle kunna påstå att man vid lyssningstest inte hörde skillnad mellan A och B. Detta alternativ kan även ges automatiskt under förutsättning att alternativ 1 inte kan verifieras och detta är heller ingen värdering av vare sig A eller B. Det är bara ett konstaterande av information. Detta betyder inte att det inte är någon skillnad mellan A och B. Det betyder endast att personen ifråga som yttrade sig inte hörde skillnad mellan A och B vid detta tillfälle. En person skulle kunna säga att det inte hörs skillnad, men vid kontroll av resultatet så kanske personen i alla fall får 20 konekutiva rätt av 20 möjliga. Hur värderas det? I så fall är ju personens utsaga falsk och personen måste anses kunna ha hört skillnad, om inte helt medvetet, så åtminstone undermedvetet eller sublimalt.
Alternativ 3.) Man skulle kunna påstå att A
låter bättre än B, eller att B låter bättre än A. I detta fall har vi en typisk värdering, men vad är det som värderas? Jag vill redan nu påstå att detta faktum gäller inte enbart A eller B utan kan även gälla F eller E vid F/E-lyssningstest. Detta är i så fall egentligen ingen värdering av objekten i sig d v s de aktuella apparaterna, fast enbart under förutsättning att man inte vet vilken apparat som bedöms d v s om man känner inte till objektet i testen. Om objekten är okända så blir detta lyssningstest enbart en värdering av själva ljudet som man hör d v s en värdering av resultatet oavsett vilken apparat som är upphovet till resultatet.
Som sagt, detta är i sig ingen värdering av objektet vid F/E-lyssningstest, utom i de fall då man känner till objektet ifråga samt sätter kravet att kan inte apparaten detekteras så är det bra, men kan apparaten detekteras så är det i sig ett underkännande av apparaten under förutsättning att man redan har en apparat som redan finns och som inte kunnat detekteras. Då anses denna apparat som mer transparent och därmed bättre. D v s risken finns att man bedömer apparater och inte det ljudliga resultatet.
Men om man istället gör om testproceduren så att man inte lägger någon värdering på om man anser sig höra skillnad eller inte d v s det ena resultatet skulle inte vara bättre än det andra. Man kan dock gissa vad som skulle kunna vara Före eller Efter eller A eller B. Man skulle ju kunna höra skillnad och konsekvent föredra ”Efter” framför ”Före”, ja man kan t o m anse att det som man tycker sig höra och bedöma som varandes mer transparent faktiskt råkade vara ”Efter”.
Om detta svarsalternativ skulle finnas med i metodiken d v s att man föredrar det ena framför det andra, så har man faktiskt tagit bort den direkta värderingen av objekten ur lyssningen. Man värderar endast det man hör och inte vad som ger upphovet till det man hör. Man värderar ljudet och inte objektet i sig som förmedlar ljudet och detta förfarande skulle ytterligare kunna bringas till sin spets genom att blint alternera mellan F/E-lyssningstest och A/B-lyssningstest utan att subjekten ifråga vet vilken testmetodik som används vid nämnda testtillfälle och då blir det endast A och B som subjekten känner till. Då får burken man switchar med hålla reda på om det är A eller B som är F om det i detta tillfälle handlar om ett F/E-lyssningstest och inte ett A/B-lyssningstest.
Verifiering av Alternativ 1 och 2.
Om man med hjälp av statistiska metoder finner att det med största sannolikhet är sanning att man hört skillnad vid jämförelse av A gentemot B så kan man stödja sig på detta statistiskt beräknade resultat och då blir resultatet, enligt den använda statistiska metoden, verifierat att man antingen hört skillnad eller inte hört skillnad mellan A och B och därmed är grunden lagd för att förflytta sig ut från den subjektiva domänen och komma in på den objektiva domänen och det ligger således ingen värdering i detta annat än att man kan värdera den statistiska metoden som varande tillräcklig säker och objektiv eller inte.
Detta betyder att det ligger i själva verifieringen att man kan särskilja påståendet så att frågeställningen på ett meningsfullt sätt kan besvaras med att påståendet antingen är Sant eller Falskt. I filosofiböcker är det just denna distinktion som skiljer det objektiva från det subjektiva. Något som är objektivt bör kunna prövas med vetenskapliga metoder och därigenom antingen kunna falsifieras d v s vara falskt eller kunna godkännas som sant.
Verifiering av Alternativ 3.
Nu har man detta påstående som ju är en värdering och denna värdering bygger helt och hållet på att påståendet dessförinnan visar sig vara sant. Visar det sig att påståendet var falskt angående att man hörde skillnad mellan A och B så faller hela värderingen som ett korthus i orkan. Det är då som den känslomässiga biten tar vid och styr ens handlande och tyckande.
Denna värdering av det man anser sig höra ger en typ av information som man inte bör negligera anser jag. Den kan visa sig ge mycket värdefull information, men det kan endast bli värdefull information om testet skett dubbelblint utan vetskap vad som testas eller testats eller vilken testmetod som används. Så ser jag på saken utifall det är en F/E-lyssningstest och det har jag även skrivit för något år sedan då jag påtalade att ’F/E-lyssningstest’ enkom kan utföras blint och med det menar jag dubbelblint där man inte ens vet vad man testar och inte får reda på andras resultat och inte kan styras av någon information som försöksledaren skulle kunna ge eller styra mot. Vid det tillfället var det fler som tyckte att man kunde utföra F/E-lyssningstest öppet, men jag ser helt annorlunda på den saken. Jag anser att något XXX som ger ett resultat inte skall förväxlas med XXY som ger annat resultat och resultatet ifråga är enkom en verifieringsfråga för att säkerställa att man gått från den subjektiva världen till den objektiva. Eftersom man har gett ett specifikt test ett namn så bör man i detta fall även kunna anse det man döpt vara en specifik testmetod där denna metod har en strikt uppsatt metodik som till punkt och pricka skall följas för att resultat från testmetoden skall kunna plockas fram vid jämförelse med andra tester utförda enligt samma testmetod fast utförda med andra subjekt och med andra objekt. Då har man uppnått en testmetod som jag kallar för att objektivisera det subjektiva. Annars brister metoden i att kunna verifiera påståendet och då blir det ett prov helt utan värde som jag ser det. Man kommer helt enkelt inte ur subjektivitetsdomänen. Då blir det kvar en återstod av en värderande del av objektet i F/E-lyssningstestet som är subjektiv och därmed faller resultatet till att verifiera det subjektiva påståendet så att det kan förvandlas till ett objektivt resultat.
Det räcker med att subjekten ifråga redan från början är inställda på nollresultat för att de omedvetna processerna inom perception undermedvetet styrs mot strypning av nervimpulser så att nollresultat redan från början blir det sannolika resultatet.
Sedan finns det även andra svårigheter med subjektiva tester oavsett modalitet, varav vissa jag redan tagit upp i tidigare inlägg samt sådana svårigheter jag ännu inte tagit upp.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.