Man antecknar vad folk gissar, så att det syns om någon svarat på
samma spelning som någon annan (och alltså kan ha både härmat
och protesterat genom att gissa motsaten*), eller om de varit den
enda som svarat den gången (vilket är det vanligaste).
Ibland så behöver man inte ens anteckna det, eftersom en person
är så totalt dominernade i antal avgivna röster - det vill säga om-
gången är att betrakta som en persons, och då gäller det bara att
minimera den statistiska utspädningen från andras röster.
Vh, iö
- - - - -
*En intressant sak är att man kan dra slutsatser om det också, då
allting som man samlat in info om är analyserbart. Och då kan man
se att det är en myt att någon skulle härma någon annan. Det är
lika vanligt att folk som gissar samtidigt, är överens som att de inte
är det. Och skulle de vara överens eller konsekvent oöverens (ha
samma struktur på serierna) så räknas det ändå bara som en enda
serie. Och total sätt är det inte ens särskilt vanligt att flera gissar
samtidigt. Oftast är det bara en person som gissar i taget. Sedan
startar man om en ny omgång.
En "korrekt serie" (t ex 9 av 9) och en mera slumpartad, för dock med
sig att den korrekta försvagas, men det är fallet även när lyssnarna
har varit isolerade från varandra.
En intressant sak när de INTE varit det är dock att de som "hör bäst"
dock drabbas mycket mindre statistiskt!
Hur är det möjligt? Jo, eftersom de som är något på spåret, nästan
alltid är totalt dominerande även när det gäller att avge röster! Detta
är en av de största styrkorna med dialogen - att lyssningsförfarande
med sin totala öppenhet, låter den som har "flow" dominera, så att
personens röstar inte späs sönder av dem som inte är säkra.
Utöver detta går jag ofta som testledare in och föreslår att de som
avgivit få slumpröster, slutar rösta helt för att helt eliminera spädning.
Som sagt - det är ju apparaten som skall testas, inte lyssnarna. Det
kan även nämnas att BARA den eller de som detekterat apparaten får
vara med och beskriva hur de låter.
När man har tyst och individuell lyssning förlorar man alla dessa möjlig-
heter, och detektionsstyrkan sjunker drastiskt.
Vi (jag) gör inte så här för att det är kul, utan för att det är det bästa
sätt jag känner till för att skaffa kunskap om apparater, baserat på vad
som defacto går att höra.
Om jag var intresserad av att skaffa kunskap om individuella lyssnare
så skulle testförfarandet se ut på ett helt annat sätt.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).