Bill50x skrev:IngOehman skrev:Men jag kan knappast tänka mig att du aldrig stött på säljare som försökt föra dig bakom ljuset?
Jodå, det har jag. Jag har stött på andra yrkesgrupper också som försöker lura in mig i deras tänk. Konstruktörer till exempel

Vaaaa!
Allvarligt talat Bill, konstruktörer försöker inte LURA in andra i deras tänk, de försöker
hjälpa andra in i deras tänk. "Konstruktörens tänk" är ju att förstå hur grunkorna fungerar. Det är inget lurigt med det. Det är bara snällt.
Bill50x skrev:I alla avseenden där en person har en viss nytta (ekonomisk, ideologisk, makt etc) av att att styra in mig i ett visst beteende kan man med fog misstänka gå sina egna ärenden och inte mina.
Just det, alltså säljare/ekonomer/marknadsförare ,(rånare?), poliser, politiker och... politiker!
Andra sorters människor gör ju mest saker för att de är kul eller för att de tror att de kan vara till glädje för andra. (Eller för att de är dåliga på att motstå tjat...) Det är ju just det jag försöker säga.
Bill50x skrev:Jag har skrivit det på annan tråd här i forumet, det viktiga är att vi är tydliga i våra roller, då kan andra lättare bedöma en utsaga från en given person.
Jag tror att de flesta
inte spelar några roller. Jag skulle till och med kunna gå så långt som till att säga att jag HOPPAS att de allra flesta ALLTID (privat såväl som i sitt yrke) är i princip helt ärliga.
I grupperna säljare och politiker har jag dock stött på många undantag, där jag vet att medvetna lögner genereras, och jag har till och med hört folk inom dessa grupper argumentera, att det är helt ok att göra så!
Hoppas ingen tolkar mig fel nu - det jag skriver skall tolkas såsom jag menar det - nämligen att de säljare och politiker som inte gör så, skall känna sin stolta.
Min grund till att tro att de flesta nästan alltid är ärliga, är att ämnet intresserar mig, närmare bestämt ämnet kultur. Jag är intresserad av nästan alla slags kultur utom idrott. Sport gillar jag dock. Och ett intresse resulterar ofta i studier...
Som en utveckling av kulturintresse kommer man lätt att fundera mycket på hur folk tänker, och agerar, eftersom kultur (oräknat statlig skattefinansierad "kultur") sprungar ur tankar. Detta har jag funderat på nästan hela mitt liv, och min slutsats är att nästan alla är precis sig själva, nästan alltid.
Det är nämligen så mentalt jobbigt att vara oärlig, att bara en liten minoritet av befolkningen klarar av det, och inte ens dom klarar det utan att konstruera mentala ansvarsmodeller som gör att de tycker att det är de drabbades eget fel om de går på lögnerna, eller också är det dens fel som vill att de skall ljuga (arbetsgivaren t ex).
Så, nej, jag är ganska övertygad om att majoriteten av alla är ärliga och inte spelar roller. Förvisso har nog de flesta någon gång undsluppit sig en vita lögn, alltså en som ingen far illa av, och visst finns ofta en sorts "inre rollspel", alltså att folk selekterar delar av sin personlighet, men det är ärligt och inget riktigt rollspel, eftersom det är dem själva de spelar.
Bill50x skrev:Går jag in i en hifi-affär (för att ta ett näraliggande exempel) är jag osedvanligt dum och blåögd om jag tror att en säljare där rekommenderar mig en konkurrents pryl bara för att den kanske skulle passa min situation bättre.
Va?
Menar du alltså att det är sjysst att ljuga för kunden, eftersom det är kundens ansvar att inte vara blåögd???
Jag ÄR så blåögd, och jag tycker inte att det är något större fel att vara det. En säljare som inte rekommenderar den bästa apparaten är värre än onödig. Han (eller hon) har negativt värde för kunden.
Men visst, vis av erfarenhet har nästan även jag väl, nästan, lyckats lära mig hur verklighten ser ut, man jag acepterar det INTE. Och jag glömmer ständigt och jämt att folk kan bete sig på det sättet, och blir därför lurad titt och tätt.
Oärliga försäljares beteende gör mig därför ganska ofta förbannad! Jag håller absolut
inte med om att det under några omständigheter är ok att rekommendera något som man faktiskt vet är sämre (såsom i ditt exempel). Jag fattar inte hur man kan tycka att det är det. Det ligger skrämmande nära till hands att tro att säljare blir selekterade efter sin acceptans för sådana beteenden...
Bill50x skrev:Om jag däremot anlitar en konsult som ska ge mig råd hur jag löser ett problem (tex dålig akustik) skulle jag bli mäkta förgrymmad om denne "var gift" med ett speciellt företag i branschen trots en uppgiven objektiv grund för sin verksamhet.
/ B
Säger du säger alltså att du ställer högre moraliska krav på en teknokrat än på en säljare?
Jo, det gör nog de flesta. Det är väl ungefär det jag ville säga om vad det betyder att bli oskyldigt anklagad för att vara säljare, som jag blev.
Vh, iö
PS. Hoppas verkligen inte du tar illa upp, jag menar inget illa, och det skulle inte falla mig in att tro att
du på något sätt är oärligt, tvärtom har jag fått det motsatta intrycket. Du verkar vara en superbt trevlig och ärlig person, så om du är säljare/marknadsförare gläder det mig! Men om jag tvingas in i den här diskussionen så säger jag förstås vad jag tycker. Jag kan inte gör på annat sätt, som sagt...
En sak fattar jag inte dock, och det är att du menar att man är blåögd om man tror att en säljar talar sanning. Det rimmar illa med ditt allmänna försvarstal om säljare. Hur är det - skall man utgå ifrån att de talar sanning eller inte?
Kom också ihåg att det jag skrivit handlar om min
statistiska blid av säljare, inte om någon specifik individ. Några av mina bästa vänner är säljare, och de är toppen! Dumma, dumma den som säger något ojsjysst om dem! Inte ens dom tycker om säljare i gemen dock...
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).