Harryup skrev:bakerman22 skrev:Jag upplever det i så fall som att basen släpar.
Jag upplever det som att konen inte hinner tillbaks innan nästa stamp på den andra baskaggen kommer. Jag kan inte förklara det på något annat sätt.
Spelar jag "vanlig" musik med en enkel baskagge som inte är i vansinnestempo, så upplever jag däremot inte att det släpar alls.
Pluggar jag porten blir det något bättre, men med 420 liter låda per 15" blir kanske luftfjädern inte tillräckligt stor...?
Fast det är ju en beskrivning av en hörselupplevelse gjord av en lekman i allmänhet och inte en diagnos av en ingenjör som vi pratar om så även om det är viktigt att man pratar om rätt saker och samma saker så är begreppen hur oriktiga dom än är rent fysikaliskt allmänna begrepp bland "alla" normala lyssnare. Så en viss förståelse tycker jag att man kan ha också.
Njae... Problemet är ju snarare att uttalanden som "...jag upplever det som
att konen inte hinner tillbaks innan nästa stamp på den andra baskaggen
kommer", inte alls är beskrivningar av hörselupplevelser, utan det är något
annat. Vad det är vet jag inte riktigt, och det är just därför jag tycker att
det är bättre om den som vill förklara hur de tycker att något låter, gör just
det, istället för att skriva om ett fysikaliskt fenomen från en helt spekulativ
infallsvinkel.
Men säker är jag inte, för kanske betyder "jag upplever det som att konen
inte hinner tillbaks", att det är något som den som skriver har har upplevt
det med sina ögon - alltså att han eller hon har sett att så är fallet. Frågan
är då varför man tycker att den borde ha gjort det, om man inte är insatt i
högtalarnas fysik, och inte rimligtvis kan veta i vilket läge konen borde ha
befunnit sig i olika tidpunkter?
Men mest av allt så tycker jag att det är bättre att berätta hur det låter
istället för att spekulera om vad man tror att det beror på. Och det tycker
jag inte för att kritisera den som berättat om konens läge, utan på grund
av att jag ju vill förstå vad personen upplevt, för att ha rimlig chans att
kunna vara till nytta och hjälp. Vad någon tror att något fenomen beror på
gör det ju inte lättare att förstå vad som hänt, om det sker på bekostnad
av att få veta det som hade kunnat vara till hjälp - hur det lät.
Harryup skrev:Dessutom så är det också svårt att höra vilket felet egentligen är som dominerar (finns nog säkert alltid flera fel med återgivningen)...
Exakt, och just detta är min poäng - därför är det oftast bättre att be-
skriva hur det lät än att gissa om vad som orsakade det.
Harryup skrev:...men samlingsintrycket brukar ju oftast vara att basen inte spelar perfekt i takt dvs. den låter lite långsam.
"Långsam" och "efter" är olika saker. Långsam betyder låg hastighet. Efter
betyder samma hastighet, men fel i tiden.
En klocka som går efter kan gå i rätt hastighet. Samma sak kan beskrivas
som att den släpar, och det kan t ex bero på att man ställt den så. Men
en klocka som drar sig är något helt annat. Då går den för långsamt, och
det betyder att den går mer och mer efter för varje sekund som går. Den
kan dock gå före. Man kan t ex tänka sig att någon som har en klocka som
drar sig, ställer den fem minuter för tidigt, således att den gör före, men
mindre och mindre ju längre tid som går, och efter en tid så börjar den gå
efter. Men efter/släpa är skiljt från att gå långsam.
Detta är ju inga märkliga saker, och jag tycker att det borde vara rimligt
enkelt för alla att klara av att använda rätt terminologi. Vi talar ju inte om
rocket science direkt. Det är liksom grundskolekunskaper att lära sig att
skilja mellan hastighet och läge.
Harryup skrev:Om man inte sväljer "långsam bas" som ett beskrivande ord så tycker jag att man egentligen inte heller skall svälja "vass diskant" för hur vass kan en diskant vara?
Rejält vass. Tror ingen missuppfattar vad det betyder, även om det inte
är entydigt om det är ett linjärt eller olinjärt fel som beskrivs. Men som jag
skrev tidigare - jag tycker det som regel är bättre att den som vill ha hjälp
att analysera orsaken till en uppfattad karaktär (färgning) och eventuellt
få tips om hur det kan åtgärdas - beskriver det de upplever, snarare än att
spekulera (ofta på ett sätt så att det låter som om det vore en analys) om
vad det beror på.
Den som vill ha hjälp med en bilmotor och per telefon säger "jag tycker det
låter som om kamaxeln har en spricka" till verkstaden, ger ju inte mekani-
kern knappt någon värdefull information, eftersom han sannolikt inte har en
aning om hur kunden tror att något sådant låter. Där är det kanske bättre
att kunden skippar gissningarna och berättar vad de upplevt, t ex "det
tickar lite konstigt om motorn". Då kan ju mekanikern komma framåt genom
att fråga t ex; tickar det oavsett varvtal och avsett gaspådrag?
Och så vidare...
Kort sagt - jag håller med dig om att det oftast handlar om att beskriva
upplevelser. Men jag tycker inte att "att gissa om orsakerna till dem" är att
beskriva upplevelserna. Om man inte är insatt så är oddsen att gissningen
är av värde dåliga, och ÄR man insatt så behöver man ju inte fråga någon
annan.
Harryup skrev:Och är motsatsen slö diskant?
Ja, kanske det.
Själv tycker jag kanske att svag eller stark diskant, är bättre beskrivningar
om det är det man menar, men eftersom diskantåtergivningen kan vara på
så många sätt färgad så är det nästan nödvändigt att ta till även andra
ord för att beskriva upplevelsen. Jag skulle t ex inte tro att silkeslen diskant
är samma sak som varken svag eller stark diskant.
Men att orden inte varken räcker till eller är tillräckligt entydiga är ju inte
ett bra skäl för att inte försöka kommunicera upplevelsen av ljudet alls. Det
är mycket bättre, tycker jag, att få veta hur någon tyckt att något låtit,
än att få veta vad personen tror att det beror på.
Harryup skrev:I övrigt misstänkte jag som sagt att grupplöptid inte är lätt att höra som grupplöptid.
mvh/Harryup
Är inte säker på vad du kan mena med det. Menar du att en stor grupp-
löptid inte låter som det?
Att begreppet inte är varken känt eller begripligt för alla gör ju att det kan
vara en meningslös beskrivning till den som inte vet vad det betyder, men
det gör ju inte att det låter på något annat vis än just vad det är.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).