mapem skrev:För mig som inte är så hemma på akustik (det är det säkert många andra som inte heller är) men däremot angelägen om att hemmet ska se ut som ett hem och inte en studio vore det klargörande om vad slillnaden mellan diffusorer och absorbenter är utseendemässigt.
Alltså, om jag begripit rätt:
En stor mjuk soffa är en absorbent (Stig Carlsson tyckte man skulle ha en sån mellan högtalarna).
En mjuk matta på golvet eller en tjock vepa på väggen (vem har såna?) är absorbenter.
En bokhylla är en diffusor (förutsatt att det är böcker i den, gärna i olika storlek och lite oregelbundet placerade).
Blommor, krukväxter är diffusorer.
Lyssnare är difusorer och kanske absorbenter samtidigt, i all fall om de har mjuka kläder på sig.
Så långt vad jag tror.
Men:
Oljemålningar, spända på ram, hur fungerar de akustiskt?
Fönsterrutor (det finns tre stora fönster i mitt vardagsrum)?
Bord, stolar, skåp med hårda och jämna ytor?
Hur fungerar de?
Nej, nu är du där och försöker göra tumregler av alltihopa...
Det får man INTE göra.
De flesta av de saker du nämner har en kombination av absorber-
ande och diffuserande egenskaper (och faktiskt lite andra egenskaper
också som vi kanske för att inte krångla till det för mycket kan bortse
ifrån, nu när de är nämnda).
En mjuk soffa är som regel mest en absorbent, och de är effektiva
främst vid frekvenser över 100 Hz och sedan hela vägen upp i det
högre diskantområdet. Skälet till att de för det mesta inte är så
effektiva i djupbasområdet (den lägre delen av det) trots att de
ofta är rätt så tjocka, är att de är för små.
Lädersoffor är oftast mycket sämre på att absorbera de lite högre
frekvenserna, men absorberar som regel istället lite mera i mellan-
basområdet (runt rösters grundtoner och en bit upp) då de blir
membranabsorbenter med avstämning i det registret.
Alla soffor, men i synnerhet lädersoffor diffuserar även inom ett stort
frekvensregister.
Mattor och textilier på väggar, är framförallt absorbenter, som dock
bara är verksamma i diskantområdet om de bygger "normallite", eller
om man talar i termer av mått och frevkenser - det som bygger som
en normal matta absorberar i huvudsak bara signifikant över 2000 Hz.
En vanlig bokhylla full av normala böcker av lite olika storlekar, är
både en absorbent och en diffusor, mera en absorbent än en diffusor
faktiskt, ehuru inte alls lika effektiv som en riktig absorbent. Men det
gör den inte sämre. Saker mindre effektiva kan vara precis vad som
behövs. Det är ju en slutgiltig "balans mellan allt" som man bör försöka
uppnå.
Blommor och krukväxter både absorberar och diffuserar, och kvoten
beror både på sorter och på hur de placerats. Detsamma gäller för
människor i rummet.
Fönsterrutor är absorbenter vars frevkensberoende varierar väldigt
mycket som funktion av deras uppbyggnad. Fönster som sitter i en
nisch bidrar dock även till lågfrekvensdiffussion. Många fönster har
även egenskaper som ger dem smalbandiga absorptionsegenskaper
som inte passar för de rum de hamnat i, och därför så förekommer de
att de ställer till ljudet illa i tidsdomän, men motsatsen är inte ovanlig,
så sammanfattningsvis menar jag nog att rädslan för fönster är över-
driven. De gör oftare väl än ve.
Hårda ting av lagom storlek i förhållande till våglängden, strategiskt
placerade, blir för det mesta ganska så renodlade diffusorer.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).