Diffusera mer dämpa mindre, om jag förstod Steindl rätt

[Nattlorden]

Med gyllene snittet utgår du från en linje som går på en höjd som är 5/8 av väggens. Sedan får varje tavla sticka upp 3/8 av sin höjd från denna linje.

Ok, har man 2,5000 meters takhöjd så är 5/8 = 1,5625 meter från golvet.

Om tavlan är 70 cm hög så får tavlan sticka upp 0,2625 meter.

Överkant på tavlan blir då 1,825 meter över golv. Har jag förstått det rätt då?

Då jag inte känner något behov av att kontrollräkna dina siffror, så låter det bra. Ev kan man behöva göra det sidledes också.

[Adelson]

Med gyllene snittet utgår du från en linje som går på en höjd som är 5/8 av väggens. Sedan får varje tavla sticka upp 3/8 av sin höjd från denna linje.

Vad lustigt. Det visar sig att av tre tavlor här inne har jag satt två tavlor på centimetern när, och en tavla på -3cm. Den där gyllene tavelhöjdsregeln kanske duger som tumregel.

[IngOehman]

Med gyllene snittet utgår du från en linje som går på en höjd som är 5/8 av väggens. Sedan får varje tavla sticka upp 3/8 av sin höjd från denna linje.

Gyllene snittet är inte varken 5/8 eller 3/8, eller det ena i det andra.

Gyllensnittet är den kvot mellan två ting där det mindre förhåller sig
till det större som den större till summan av de tu.

Det gör gyllene snittet till sisådär 1,618 eller om man hellre vill 0,618.


Vh, iö

- - - - -

PS. Alltså: A/a = (A+a)/A, vilket ger A/a = 1 + a/A, av vilket man finner
att A/a blir ~1,618 och a/A blir ~0,618.

[Strmbrg]

Har då detta måttsförhållande någon relevans vad gäller rumsmått, högtalar- och/eller lyssnarplacering?

[rotel2]

Har då detta måttsförhållande någon relevans vad gäller rumsmått, högtalar- och/eller lyssnarplacering?

Mät på lite olika kroppsdelar, blir rätt kul och ofta 1,618 eller väldigt nära

[IngOehman]

För mig som inte är så hemma på akustik (det är det säkert många andra som inte heller är) men däremot angelägen om att hemmet ska se ut som ett hem och inte en studio vore det klargörande om vad slillnaden mellan diffusorer och absorbenter är utseendemässigt.

Alltså, om jag begripit rätt:

En stor mjuk soffa är en absorbent (Stig Carlsson tyckte man skulle ha en sån mellan högtalarna).

En mjuk matta på golvet eller en tjock vepa på väggen (vem har såna?) är absorbenter.

En bokhylla är en diffusor (förutsatt att det är böcker i den, gärna i olika storlek och lite oregelbundet placerade).

Blommor, krukväxter är diffusorer.

Lyssnare är difusorer och kanske absorbenter samtidigt, i all fall om de har mjuka kläder på sig.

Så långt vad jag tror.

Men:

Oljemålningar, spända på ram, hur fungerar de akustiskt?

Fönsterrutor (det finns tre stora fönster i mitt vardagsrum)?

Bord, stolar, skåp med hårda och jämna ytor?

Hur fungerar de?

Nej, nu är du där och försöker göra tumregler av alltihopa...

Det får man INTE göra.


De flesta av de saker du nämner har en kombination av absorber-
ande och diffuserande egenskaper (och faktiskt lite andra egenskaper
också som vi kanske för att inte krångla till det för mycket kan bortse
ifrån, nu när de är nämnda).

En mjuk soffa är som regel mest en absorbent, och de är effektiva
främst vid frekvenser över 100 Hz och sedan hela vägen upp i det
högre diskantområdet. Skälet till att de för det mesta inte är så
effektiva i djupbasområdet (den lägre delen av det) trots att de
ofta är rätt så tjocka, är att de är för små.

Lädersoffor är oftast mycket sämre på att absorbera de lite högre
frekvenserna, men absorberar som regel istället lite mera i mellan-
basområdet (runt rösters grundtoner och en bit upp) då de blir
membranabsorbenter med avstämning i det registret.

Alla soffor, men i synnerhet lädersoffor diffuserar även inom ett stort
frekvensregister.

Mattor och textilier på väggar, är framförallt absorbenter, som dock
bara är verksamma i diskantområdet om de bygger "normallite", eller
om man talar i termer av mått och frevkenser - det som bygger som
en normal matta absorberar i huvudsak bara signifikant över 2000 Hz.

En vanlig bokhylla full av normala böcker av lite olika storlekar, är
både en absorbent och en diffusor, mera en absorbent än en diffusor
faktiskt, ehuru inte alls lika effektiv som en riktig absorbent. Men det
gör den inte sämre. Saker mindre effektiva kan vara precis vad som
behövs. Det är ju en slutgiltig "balans mellan allt" som man bör försöka
uppnå.

Blommor och krukväxter både absorberar och diffuserar, och kvoten
beror både på sorter och på hur de placerats. Detsamma gäller för
människor i rummet.

Fönsterrutor är absorbenter vars frevkensberoende varierar väldigt
mycket som funktion av deras uppbyggnad. Fönster som sitter i en
nisch bidrar dock även till lågfrekvensdiffussion. Många fönster har
även egenskaper som ger dem smalbandiga absorptionsegenskaper
som inte passar för de rum de hamnat i, och därför så förekommer de
att de ställer till ljudet illa i tidsdomän, men motsatsen är inte ovanlig,
så sammanfattningsvis menar jag nog att rädslan för fönster är över-
driven. De gör oftare väl än ve.

Hårda ting av lagom storlek i förhållande till våglängden, strategiskt
placerade, blir för det mesta ganska så renodlade diffusorer.


Vh, iö

[IngOehman]

Har då detta måttsförhållande någon relevans vad gäller rumsmått, högtalar- och/eller lyssnarplacering?

Njae...

Kanske inte så värst, även om man kan. i oändliga projektioner sett, visa att
sådana kvoter har vissa vackra harmonier i tidsdomän. Men sett inifrån ett
rum, är rummet som sådant inte alls projicerat på sådant sätt, och alltihopa
blir bara tokigheter.

Så nej, för rum kan det gyllene snittets lov verkligen ifrågasättas. För hög-
talar lådor/bafflar är det en annan femma... Där går det att argumentera för
att sådana mått (ibland) är (kan vara) bra, men självklart inte alltid.


Vh, iö

[Strmbrg]

Kanske dock för det 100% reflekterande och helt kala rummet?

Hvilket i praktiken är ett tämligen verklighetsfrämmande rum.

[Nattlorden]

Med gyllene snittet utgår du från en linje som går på en höjd som är 5/8 av väggens. Sedan får varje tavla sticka upp 3/8 av sin höjd från denna linje.

Gyllene snittet är inte varken 5/8 eller 3/8, eller det ena i det andra.

Gyllensnittet är den kvot mellan två ting där det mindre förhåller sig
till det större som den större till summan av de tu.

Det gör gyllene snittet till sisådär 1,618 eller om man hellre vill 0,618.


Vh, iö

- - - - -

PS. Alltså: A/a = (A+a)/A, vilket ger A/a = 1 + a/A, av vilket man finner
att A/a blir ~1,618 och a/A blir ~0,618.

jaja, men nu snodde jag texten snabbt och enkelt från en tavelsida och då får man acceptera att ~0,618 avrundas till 0,625. Själv körde jag mitt naturligtvis mha excel när det begav sig.

[Mikael.J]

För mig som inte är så hemma på akustik (det är det säkert många andra som inte heller är) men däremot angelägen om att hemmet ska se ut som ett hem och inte en studio vore det klargörande om vad slillnaden mellan diffusorer och absorbenter är utseendemässigt.

Alltså, om jag begripit rätt:

En stor mjuk soffa är en absorbent (Stig Carlsson tyckte man skulle ha en sån mellan högtalarna).

En mjuk matta på golvet eller en tjock vepa på väggen (vem har såna?) är absorbenter.

En bokhylla är en diffusor (förutsatt att det är böcker i den, gärna i olika storlek och lite oregelbundet placerade).

Blommor, krukväxter är diffusorer.

Lyssnare är difusorer och kanske absorbenter samtidigt, i all fall om de har mjuka kläder på sig.

Så långt vad jag tror.

Men:

Oljemålningar, spända på ram, hur fungerar de akustiskt?

Fönsterrutor (det finns tre stora fönster i mitt vardagsrum)?

Bord, stolar, skåp med hårda och jämna ytor?

Hur fungerar de?

De flesta av de saker du nämner har en kombination av absorber-
ande och diffuserande egenskaper (och faktiskt lite andra egenskaper
också som vi kanske för att inte krångla till det för mycket kan bortse
ifrån, nu när de är nämnda).

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

[Kronkan]

Har aldrig funderat över gyllene snittet och akustik. Däremot åtminstone lite på skillnaden mellan diffusion, absortion samt obehandlat. Som IÖ (igen) påpekar kanske det är svårt med tumregler. Allt beror på utgångspunkten med rummets form, storlek och väggarnas egenskaper.

JAg har ett stort rum med delvis hårda väggar. Hård diskant och stående vågor. Dämpa helt ok men tar också bort lite av dynamiken. Så jag har blandat. Lite DIY över projektet. Provade att öka diffusionen av tidiga reflexer något fr några veckor sedan. Inte stor skillnad mellan diffusion och absortion. Men två diffusorer hänger kvar. Något mera dynamiskt. Hustrun sa "mera realistiskt". Och då relativt små skillnader. Stora skillnader kräver stora åtgärder.

[paa]

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

Diffussion då, är det synonymt med reflektion?

[petersteindl]

För mig som inte är så hemma på akustik (det är det säkert många andra som inte heller är) men däremot angelägen om att hemmet ska se ut som ett hem och inte en studio vore det klargörande om vad slillnaden mellan diffusorer och absorbenter är utseendemässigt.

Alltså, om jag begripit rätt:

En stor mjuk soffa är en absorbent (Stig Carlsson tyckte man skulle ha en sån mellan högtalarna).

En mjuk matta på golvet eller en tjock vepa på väggen (vem har såna?) är absorbenter.

En bokhylla är en diffusor (förutsatt att det är böcker i den, gärna i olika storlek och lite oregelbundet placerade).

Blommor, krukväxter är diffusorer.

Lyssnare är difusorer och kanske absorbenter samtidigt, i all fall om de har mjuka kläder på sig.

Så långt vad jag tror.

Men:

Oljemålningar, spända på ram, hur fungerar de akustiskt?

Fönsterrutor (det finns tre stora fönster i mitt vardagsrum)?

Bord, stolar, skåp med hårda och jämna ytor?

Hur fungerar de?

De flesta av de saker du nämner har en kombination av absorber-
ande och diffuserande egenskaper (och faktiskt lite andra egenskaper
också som vi kanske för att inte krångla till det för mycket kan bortse
ifrån, nu när de är nämnda).

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

Ljudet kan gå runt en kropp och då är det även diffraktion med i spelet och samspelet mellan absorbtion, diffusion och diffraktion är frekvensberoende Då ljudet går runt ditt huvud och kropp så är det ett sådant samspel. Beroende på hur kroppen är geometriskt uppbygd så bildas det olika diffraktionsmönster. En kantig kropp beter sig annorlunda än en sfär.

MvH
Peter

[sportbilsentusiasten]

Om man betraktar ljud är som vilken vågrörelse som helst, kan man väl säga att det som kommer ut från kroppen där ljudet träffar, kan ha annan riktning, annan frekvens, annan amplitud och annan fas - allt beroende på egenskaperna hos det som ljudet studsar på.

Borde man tex inte kunna säga att en perfekt diffusor skickar olika frekvenser med olika amplitud/fas åt alla möjliga håll? (typ vitt brus)

[Kronkan]

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

Diffussion då, är det synonymt med reflektion?

Diffusion innebär att det reflekterade får en mera kaotisk form. ÄVen en absorbent har en diffuserande effekt genom att den som som återvänder från absorbenten är försenad.

Det intressanta är att försöka förstå skillnaden mellan tidiga och sena reflexer för de har helt olika verkan på upplevelsen. Tidiga reflexer läggs ihop med dirketljudet. Så har jag förstått verkan.

Peters ägg verkar utnyttja tidiga reflexer. Och då kan kanske diffusion hjälpa till. Energin finns kvar och blir lite mera liv så att säga. Bara enkla funderingar utifrån en enkel erfarenhet.

[petersteindl]

Om man betraktar ljud är som vilken vågrörelse som helst, kan man väl säga att det som kommer ut från kroppen där ljudet träffar, kan ha annan riktning, annan frekvens, annan amplitud och annan fas - allt beroende på egenskaperna hos det som ljudet studsar på.

Borde man tex inte kunna säga att en perfekt diffusor skickar olika frekvenser med olika amplitud/fas åt alla möjliga håll? (typ vitt brus)

Om ljudet studsar mot en kropp så får man förmoda att mediet är samma efter studs som före studs och då ändras inte frekvensen. Däremot om ljud tränger in i ett annat material som t.ex. från luft till vatten, så ändras frekvensen... har jag för mig men våglängden och hastigheten ändras. Orkar inte tänka just nu, efter mässan. Jag är egentligen helt slut.

Sedan finns även refraktion då vågen byter riktning vid inträde i annat medium. I samband med det finns även dispersion

För akustiker som skall fixa ljud i luft så är absorption, diffusion och diffraktion de fanligaste fenomenen som man handskas med.

MvH
Peter

[petersteindl]

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

Diffussion då, är det synonymt med reflektion?

Diffusion innebär att det reflekterade får en mera kaotisk form. ÄVen en absorbent har en diffuserande effekt genom att den som som återvänder från absorbenten är försenad.

Det intressanta är att försöka förstå skillnaden mellan tidiga och sena reflexer för de har helt olika verkan på upplevelsen. Tidiga reflexer läggs ihop med dirketljudet. Så har jag förstått verkan.

Peters ägg verkar utnyttja tidiga reflexer. Och då kan kanske diffusion hjälpa till. Energin finns kvar och blir lite mera liv så att säga. Bara enkla funderingar utifrån en enkel erfarenhet.

Tidiga reflexer läggs inte ihop med direktljudet! Då är de inga tidiga reflexer, utan en del av direktljudet. Tidiga reflexer har en annan infallsvinkel till öronen än direktljudet.

Om den första reflexen sker så pass tidigt d v s under 1 ms och i samma vinkel som direktljudet så blir det för hörseln direktljud av reflexen.

MvH
Peter

[subjektivisten]

Dämpa helt ok men tar också bort lite av dynamiken.

Det håller inte jag med om. Min upplevelse är att bra dämpning ökar snarare dynamiken, då man lättare hör mindre detaljer.

[Mikael.J]

Vad mer för egenskaper kan ett material ha? Jag menar om ljudet träffar en yta så kan det ju inte mer än reflekteras eller absorberas, i min värld.

Diffussion då, är det synonymt med reflektion?

Japp det va diffussion jag menade

Tack peter för svaret! Har man lärt sig något nytt idag med!

[IngOehman]

Hinner inte skriva så mycket just nu, men vill bara nämna att de frågor jag
ställts, inte har de svar som andra som försökt besvara dem, har föreslagit.


Vill också med emfas klargöra att det både fysikaliskt och upplevelsemässigt
är ett absurt påstående att absorption skulle drabba dynamiken. Med det vill
jag egentligen bara säga att jag tror att det förekommer att folk som menar
något helt annat än dynamik, ändå använder det ordet.

Om något så leder rumsbidragen till att de dynamiska konturerna i musiken
blir utjämnade. Därmed inte sagt att man inte kan föredra det, men det gör
det inte till sin motsats.


Vh, iö

[mapem]

......Nej, nu är du där och försöker göra tumregler av alltihopa...

Det får man INTE göra.


......

Synd, tumregler som är så praktiska!

Nej det var inte min avsikt att formulera några regler, det vore mig förmätet eftersom jag kan väldigt lite om akustik. Jag ville bara testa några gissningar om vilka effekter sånt har som man normalt har i vardagsrum. Jag har fått uttömmande svar från både dig och Peter.

Min slutsats är att man kan komma långt med att förbättra ett rum utan att ta till förfulande speciallarrangemang utan helt enkelt placera mönbler, textilier, tavlor och annat på ett klokt sätt. Som jag antar man får lyssna sig fram till.

Fönster i nischer är precis vad vi har. Tydligen kan det vara bra, eller i alla fall inte skadligt. Skönt att höra, jag trodde fönster var oönskade i ett lyssningsrum. Man brukar ju aldrig ha fönster i konsertlokaler t ex av akustiska skäl.

Men kanske har man ändrat sig på senare tid. Jag har själv sett två nybyggda konsertlokaler med fönster, nämligen Casa da Musca i Porto (ritat av Rem Kolhaas) och Uppsala Konserthus (av Henning Larsen). Mycket vackra byggnader, men jag vet inte hur de "låter". Jag tittade bara på dem.

[sportbilsentusiasten]

Många fönster har
även egenskaper som ger dem smalbandiga absorptionsegenskaper
som inte passar för de rum de hamnat i, och därför så förekommer de
att de ställer till ljudet illa i tidsdomän, men motsatsen är inte ovanlig,

IÖ, detta förstår jag inte riktigt, vänligen förklara.
Vad menar du med fel i tidsdomänen? Är det att fönster ger fasfel eller helt enkelt ger fördröjningar i ljudet?

Och vad menar du med ordet "motsatsen"? Är det att vissa fönster inte påverkar alls, eller att de påverkar positivt? Och iså fall hur?

[RogerGustavsson]

Man brukar ju aldrig ha fönster i konsertlokaler t ex av akustiska skäl.

Men kanske har man ändrat sig på senare tid. Jag har själv sett två nybyggda konsertlokaler med fönster, nämligen Casa da Musca i Porto (ritat av Rem Kolhaas) och Uppsala Konserthus (av Henning Larsen). Mycket vackra byggnader, men jag vet inte hur de "låter". Jag tittade bara på dem.

Har varit i Palau de la Música Catalana, Den katalanska musikens palats.



Det är nästan bara glas i väggarna (och taket) och vid visningen hyllades dess fina akustik. Nämndes inget om att man egentligen ville riva byggnad just för att akustiken var för dålig... Fick bara lyssna till ett orgelstycke när jag var där. Det lät ivarje fall inte sämre än i vilken kyrka som helst.... Vet inte om man har gjort förändringar då den finns med på Världsarvslistan.

Fönster eller icke fönster, handlar väl till viss del var de finns i lokalen? Ett stort fönsterparti direkt bakom högtalarna brukar ge sig till känna. Har ni inte sett hur ett skyltfönster brukar röra sig? Om man tänker sig en reflektion i ett fönster beror väl verkan på var den sedan tar vägen? Om sedan fönstret är styvt eller svänger med borde också ge skillnad. Sedan kan man förstås hänga gardiner, sätta fönstret i en nisch osv. Det ger väl i regel en positiv verkan när stora kala och släta ytor bryts upp?

[mapem]

Häftigt! Vem är arkitekten? Gaudì?

[IngOehman]

Om man betraktar ljud är som vilken vågrörelse som helst, kan man väl säga att det som kommer ut från kroppen där ljudet träffar, kan ha annan riktning, annan frekvens, annan amplitud och annan fas - allt beroende på egenskaperna hos det som ljudet studsar på.

Borde man tex inte kunna säga att en perfekt diffusor skickar olika frekvenser med olika amplitud/fas åt alla möjliga håll? (typ vitt brus)

Om ljudet studsar mot en kropp så får man förmoda att mediet är samma efter studs som före studs och då ändras inte frekvensen. Däremot om ljud tränger in i ett annat material som t.ex. från luft till vatten, så ändras frekvensen... har jag för mig men våglängden och hastigheten ändras. Orkar inte tänka just nu, efter mässan. Jag är egentligen helt slut.

Nej det där stämmer inte alls. Frekvensen ändras inte. Bara våglängd och
hastighet (och den ena på grund av den andra) ändras.

Däremot så ändras frekvensen eventuellt om man betraktar den från ett
system som rör sig i en annan hastighet är det system som innehåller ljud-
källan. Hastighetsskillnaden ger utrymme för en expansion eller en kontrak-
tion som "ger utrymme" för den skillnadsfrekvens' alla våglängder som byggs
upp med tiden, när frekvensen i de olika systemen skiljer sig.

Så kan man faktiskt se det.

Sedan finns även refraktion då vågen byter riktning vid inträde i annat medium. I samband med det finns även dispersion

Nja, kopplingen mellan refraktion och dispersion är möjligen mindre stark
än den mellan refraktion och reflexion. Dispersion kan dessutom vara lite
olika saker även om det ofta tycks ses som en nära-synonym till spridning
av många hifi-intresserade. Dock kan det även användas för att beskriva
påverkan i tidsdomän, och inom hornteorin är det en väsentlig komponent.

Låt mig citera Thore Hevreng: -Låt hornen få behålla sig dispersion!

För akustiker som skall fixa ljud i luft så är absorption, diffusion och diffraktion de fanligaste fenomenen som man handskas med.

MvH
Peter

Utöver att jag inte förstår vad du menar med "ljud i luft" så finns det för
den som arbetar med ljud i rum, många andra viktiga komponenter, och
framförallt är ljuds beteende illa missförstått när det gäller hur det påver-
kas av olika strukturer med från luften avvikande karakteristisk impedans.
Det ser man när man tar del av de spegelliknelser som är så vanliga. Den
bild av hur folk verkar tro att det fungerar stämmer inte något vidare.

Men framförallt tycker jag ett av problemen när ljud diskuteras är, att de
ofantligt många karaktärer som definierar en diffusor, i diskussionerna för
det mesta reduceras till något förmodat entydigt som gömmer sig i själva
ordet diffusor... Liknande problem drabbar absorbenter i diskussioner, men
sällan lika illa.

Jag kommer nog aldrig att förstå varför så många försöker förenkla allting
så illa hela tiden, inte sällan så till den milda grad att diskussionerna blir
nästan meningslösa. (Det sist skrivna var en allmän kommentar och det
åsyftar alltså ingen specifik utsago eller person. Jag bara tycker att det
är så synd när tumregler efterlyses av just dem som drabbas av dem, och
ges av dem som försöker hjälpa.)


Vh, iö

[mapem]

Häftigt! Vem är arkitekten? Gaudì?

Vid närmare eftertanke, det kan det inte vara. Kollade wikipedia, han hette Lluís Domènech i Montaner.

[petersteindl]

....

För akustiker som skall fixa ljud i luft så är absorption, diffusion och diffraktion de fanligaste fenomenen som man handskas med.

MvH
Peter

Utöver att jag inte förstår vad du menar med "ljud i luft" så finns det för
den som arbetar med ljud i rum, många andra viktiga komponenter, och
framförallt är ljuds beteende illa missförstått när det gäller hur det påver-
kas av olika strukturer med från luften avvikande karakteristisk impedans.
Det ser man när man tar del av de spegelliknelser som är så vanliga. Den
bild av hur folk verkar tro att det fungerar stämmer inte något vidare.
....

Vh, iö

Jag menar ljudvågor och där luft är mediet. Mediet kan vara vatten t.ex. musik i simbassäng eller ljudvågor i fasta material som t.ex. Aluminium eller papper eller olika membranmaterial i högtalare

Men jag menade luft som medium för ljudvågor. I vanliga rum finns ju luft. Jag undrar, finns det någon här som lyssnar på musik i något annat medium än i luft? Var det så svårt att förstå? Man kan ju tänka sig att man fyller rummet med Helium och lyssnar på musik

Man kan ju också andas in Heliumgas och prata som Kalle Anka Men det är inte det jag menar. Jag menar luft Kapichke?

MvH
Peter

[IngOehman]

Det som var svårt att förstå var vilka problem som du menade fanns så länge
ljudet bara hade med/i luften att göra.

Nästan allting som man som akustisker behöver hantera, har ju att göra med
att ljudvågorna INTE är bara i luften, utan kommer i kontakt med andra saker
än bara luft.

- - -

Jag brukar säga att det första man som akustisker måste förstå är att "ett
tomt rum" inte är ett rum utan egenskaper, utan ett med maximala och för
det mesta helt förfärliga egenskaper.

Eller om man hellre säger det således: Jag möts ofta av att folk är rädda för
effekterna av alla olika objekt som man har i rummet - alltså hur de påverkar
ljudet i det. Men att få saker som man kan ställa in i ett rum är lika potentiellt
destruktiva som de tomma väggar som fanns där innan de fick sällskap, har
inte många reflekterat över.


Vh, iö

[petersteindl]

Det som var svårt att förstå var vilka problem som du menade fanns så länge
ljudet bara hade med/i luften att göra.

Nästan allting som man som akustisker behöver hantera, har ju att göra med
att ljudvågorna INTE är bara i luften, utan kommer i kontakt med andra saker
än bara luft.

- - -

Jag brukar säga att det första man som akustisker måste förstå är att "ett
tomt rum" inte är ett rum utan egenskaper, utan ett med maximala och för
det mesta helt förfärliga egenskaper.

Eller om man hellre säger det således: Jag möts ofta av att folk är rädda för
effekterna av alla olika objekt som man har i rummet - alltså hur de påverkar
ljudet i det. Men att få saker som man kan ställa in i ett rum är lika potentiellt
destruktiva som de tomma väggar som fanns där innan de fick sällskap, har
inte många reflekterat över.


Vh, iö

Detta gäller i första hand ljud hemma i sitt lyssningsrum. Ljud i kyrkor blir ju i rätt kal miljö eller ljud i större konserthus. Det låter ju bra ändå Men ljud i Globen Suck. Nåväl.

MvH
Peter

[Naqref]

Med gyllene snittet utgår du från en linje som går på en höjd som är 5/8 av väggens. Sedan får varje tavla sticka upp 3/8 av sin höjd från denna linje.

Gyllene snittet är inte varken 5/8 eller 3/8, eller det ena i det andra.

Gyllensnittet är den kvot mellan två ting där det mindre förhåller sig
till det större som den större till summan av de tu.

Det gör gyllene snittet till sisådär 1,618 eller om man hellre vill 0,618.


Vh, iö

- - - - -

PS. Alltså: A/a = (A+a)/A, vilket ger A/a = 1 + a/A, av vilket man finner
att A/a blir ~1,618 och a/A blir ~0,618.

jaja, men nu snodde jag texten snabbt och enkelt från en tavelsida och då får man acceptera att ~0,618 avrundas till 0,625. Själv körde jag mitt naturligtvis mha excel när det begav sig.

Jag brukar också räkna med 5/8 ety det blir med två värdesiffror rimligt precist. Det exakta värdet för A/a=(1+sqrt(5))/2. Ska man klaga på andras approximationer så kan man inte komma dragandes med nya när det finns ett absolut exakt tal. Tycker jag.