LTS mätning av XTZ Class-AP100

[Johan_Lindroos]

Finns att läsa i nästa nummer av Molt.

Ok.. Jag fick för mig att resultatet skulle redovisas i tråden..

Då hade inga MOLT, sålts

Nä men nu har man ju gått ut publikt och sagt att steget inte kvalade för vidare tester.. Då kan man gott redovisa det här också.

Ursäkta mig, men vem hänvisar du till som "man" (har gått ut publikt...)?

(jag kanske har läst slarvigt)

Alexi skrev:
"Grundläggande mätningar görs alltid i samband med testet, men det var lyssning och inte mätning som underkände produkten och som du säger genomfördes sedan inte några djupare mätningar (vad jag vet), för att vidare utröna dess brister."

Alexi är väl med i LTS styrelse? Om inte ber jag om ursäkt.
Menar bara att i och med att man sagt att steget inte kvalade för vidare tester (dvs. att det var så pass "icke-transparent" så vore det kanske bra om mätningar redovisades som visar om steget var defekt eller inte. Detta skulle ge mer kött på benen för eventuella köpare.
Och om inte mätningarna är offentliga nog så räcker det ju med att berätta om steget mätte inom specifikationerna eller inte.

Alexi deltog vid testtillfället, och jag gissar att han även läst MoLten (det verkar som det).

JAG har skrivit högre upp i tråden om hur det förhöll sig med mätningarna, var vänlig och läs det inlägget, tack. För din info står där att redan att jag föreslagit att (de ännu ej utförda) mätningarna kommer att publiceras i MoLt och i denna tråd.

Allt står i Musik & Ljudteknik nr 2 2010, det är alltså redan publicerat och inget "som "någon i LTS styrelse går ut med offentligt".

Har man inte tillgång till MoLt via någon kompis, finns den att läsa på ett flertal bibliotek.

I grund och bitten är MoLt en medlemstidning för dess medlemmar. Vill man läsa alla MoLt som kommer ut framöver och kanske vill stödja LTS arbete för "den goda ljudets bevarande" el. nå´t, är det helt fritt för vem som helst att gå med om man betalar 300 kr per år för att vara medlem.


Jag börjar faktiskt bli lite trött på alla spekulationer, och kommer därför inte att bidra mer på ett tag. Det känns som om jag måste återkomma för att reda ut en massa spekulationer hela tiden. Snälla, kan ni inte lugna ner er med att spekulera och istället läsa MoLten? Läs även de inlägg som jag skrivit igen, de tycks redan vara bortglömda.

[UnholyRishna]

Finns att läsa i nästa nummer av Molt.

Ok.. Jag fick för mig att resultatet skulle redovisas i tråden..

Då hade inga MOLT, sålts

Nä men nu har man ju gått ut publikt och sagt att steget inte kvalade för vidare tester.. Då kan man gott redovisa det här också.

Ursäkta mig, men vem hänvisar du till som "man" (har gått ut publikt...)?

(jag kanske har läst slarvigt)

Alexi skrev:
"Grundläggande mätningar görs alltid i samband med testet, men det var lyssning och inte mätning som underkände produkten och som du säger genomfördes sedan inte några djupare mätningar (vad jag vet), för att vidare utröna dess brister."

Alexi är väl med i LTS styrelse? Om inte ber jag om ursäkt.
Menar bara att i och med att man sagt att steget inte kvalade för vidare tester (dvs. att det var så pass "icke-transparent" så vore det kanske bra om mätningar redovisades som visar om steget var defekt eller inte. Detta skulle ge mer kött på benen för eventuella köpare.
Och om inte mätningarna är offentliga nog så räcker det ju med att berätta om steget mätte inom specifikationerna eller inte.

Alexi deltog vid testtillfället, och jag gissar att han även läst MoLten (det verkar som det).

JAG har skrivit högre upp i tråden om hur det förhöll sig med mätningarna, var vänlig och läs det inlägget, tack. För din info står där att redan att jag föreslagit att (de ännu ej utförda) mätningarna kommer att publiceras i MoLt och i denna tråd.

Allt står i Musik & Ljudteknik nr 2 2010, det är alltså redan publicerat och inget "som "någon i LTS styrelse går ut med offentligt".

Har man inte tillgång till MoLt via någon kompis, finns den att läsa på ett flertal bibliotek.

I grund och bitten är MoLt en medlemstidning för dess medlemmar. Vill man läsa alla MoLt som kommer ut framöver och kanske vill stödja LTS arbete för "den goda ljudets bevarande" el. nå´t, är det helt fritt för vem som helst att gå med om man betalar 300 kr per år för att vara medlem.


Jag börjar faktiskt bli lite trött på alla spekulationer, och kommer därför inte att bidra mer på ett tag. Det känns som om jag måste återkomma för att reda ut en massa spekulationer hela tiden. Snälla, kan ni inte lugna ner er med att spekulera och istället läsa MoLten? Läs även de inlägg som jag skrivit igen, de tycks redan vara bortglömda.

Ingen anledning att bli upprörd! Jag har redan läst ditt inlägg och jag svarade faktiskt bara dig på en fråga du ställde till mig. Och jag vet att det inte var du som skulle utföra mätningarna, och att den som skulle göra det inte gjort det ännu. (Eller?)
Nja, när något skrives i Molten så är det ju "för medlemmarna". Men när något skrivs här så är det ju mer publikt, i alla fall enligt mitt sätt att se på saken.
Hursomhelst så hoppas jag att du inte tolkat något jag skrivit som ett påhopp mot dig.

Jag varken spekulerar eller glömmer dina inlägg, eller det kanske var en mer generell uppmaning?

[Piotr]

Menar du att jag ska låta dig avgöra vad jag diskuterar och inte?

Nej, men jag förstår inte vad du får ut av att diskuttera något du är ointresserad av.

Jag är i högsta grad intresserad av testmetodik och design av audioapparatur.

Det är ju alldeles bedrövligt att jag varit så kryptisk och oklar med detta att jag därmed givit intryck av att vara ointresserad av dessa ämnen. Jag ber ödmjukast om ursäkt och lovar bättring.


/Peter

[IngOehman]

Nästan allt det du skriver tycker jag är underligt, och jag tror inte jag ens
bryr mig om att bemöta något av det i detalj. Men en nyfiken fråga vågar
jag mig på: Varifrån får du allt?


Vh, iö

Menar du om det handlar om livlig fantasi eller viljekontrollerad placebo eller någon annan rent svävande anledning? För att jag kan höra skillnad finns inte i sinnevärlden?

Så snälla, bemöt mig gärna i detalj så ska jag göra mitt bästa (känner ett visst underläge här..*s*) för att göra detsamma med dina synpunkter.

Och jag hoppas att det uppmärksammades att vad gäller xlr kontra rca så erkände jag att förutsättningarna skiljer sig och att det inte direkt är en åsikt om just balanserat vs obalanserat.

Men snälla Ingvar, berätta för mig vad som är så underligt i det jag skriver? Självklart kan du inte komma med ett sådant inlägg utan att motivera!

Okej, jag gör som du säger. Men då får du inte bli arg över det jag skriver.


Vh, iö

[IngOehman]

Vad gäller värmeproblematik så har jag inte upplevt att class A innebär just problem.

Underlig kommentar, för det är ju inte klassA. Det är ju redan klargjort.

Steget blir såklart varmare än under A/B-drift men inte extremt. Jag kan under alla omständigheter låta en hand ligga kvar på steget (om än inte helt utan lidande..) och jag har spelar en hel dag i sträck på respektabla nivåer utan att steget har antytt missnöje.

Om du utgår ifrån att det är KlassA så är kommenteran underlig, eftersom
KlassA-konstruktioner går kallare när man spelar dem än när de står och
går på tomgång.

Däremot så upplever jag en definitiv skillnad i ljudkvalitet mellan A och A/B. Ljudbilden växer, separationen ökar och tvärtemot min vanföreställning om class A så blir ljudet något "renare" med rappare dynamik. Innan trodde jag att class A innebar ett "varmare" ljud men så är det icke. I alla fall inte i fallet xtz.

Jag kan tycka att kommentaren är underlig i skenet av att förstärkaren
presterade praktiskt taget identiskt i KlassAB och "KlassA", men det som
är riktigt underligt är dina förutfattade meningar om hur KlassA skulle låta.
Vad har då fått dem ifrån? Din beskrivning av hur du uppfattar skillnaden
i detta specifika fall, tycker jag nog är klart representativare för de falll
där det finns klart hörbara skillnader. Ökad tomgångsström gör sällan att
man uppfattar ljudet som varmt, snarare rent. Syftet är ju att minska
distorsionen. Men å andra sidan är det svårt att veta hur andra väljer
att använda orden. Att kommunicera upplevda "sound" är inte trivialt.

(Jag har ingenting emot underligheter, så det är ingen kritik, bara något
jag reflekterade över.)

Vad gäller ballat vs rca så är även där skillnaden klart "detekterbar" (obs, LTS-passning...) till balanserad drifts fördel men tyvärr är väl det testet inte genomfört med de bästa av förutsättningar.

Jag är nästan säker på att förstärkaren ifråga inte har någon lösning för
den balanserade ingången som gör att det finns skäl att tro att den
Och vad menar du med "klart detekterbar"? Menar du att du lyssnat på
båda och tror att det finns en skillnad, eller menar du att du verkligen
har blindtestat och konstaterat en skillnad? (Jag vet ju svaret, men med
min fråga hoppas jag illustrera dilemmat. Jag ställer den alltså framförallt
av det skälet och inte för att få svar på den.)
En sak som jag är lite nyfiken över, är för övrigt vad det kommer sig att
Johan är så säker på att vi inte testade balanserat.

Den i en annan tråd så nerklankade (men utmärkt fungerande) passiva volympoten jag normalt använder har en xlr in och en ut, och jag kör en dacmagic via xlr in i poten och sedan via xlr ut till steget.

Underligt att något som är väl fungerande blir nedklankat (inte ditt fel dock
självklart). Vet du varför det finns en skillnad mellan din uppfattning och
den som nedklankaren rapporterat?

Denna lösning låter klart bättre än när jag använder en SAT Amplifix som försteg och kör allt via rca. Kombinationen balanserad låter förövrigt betydligt bättre än Amplifix som integrerad stärkare.

Det du skriver ser i mina ögon ut som ett sammelsurium av uppfattningar
om olika kombinationer, där det inte ens med rimlig säkerhet går att sortera
isär vad som är kombinationseffekter (som ju kan slå nästan hur som helst)
vad som är helt subjektiva preferenser och vad som kan bero på något helt
annat än hur apparaterna hanterar signalerna (t ex suggestionseffekter och
upplevelser av att avspelning skett på lite olika nivåer).

Ändå formulerar du dig som om kvaliteterna vore faktiska och objektiva och
även helt oberoende av programmaterial.

Jag vet dock att detta kanske inte är ett mått på balanserat vs obalanserat då förutsättningarna för de båda inkopplingssätten skiljer sig åt.

Vad är "ett mått på balanserat vs obalanserat"? Vad betyder meningen?

Definitionen på obalanserat och balanserat är rätt entydig, även om man
bör skilja mellan balanserad överföring och balanserad ingång (som i vissa
fall är värdefull även utan balanserad överföring). Men mått?

Hur blir det förresten med mätningsredovisningen? Publicering i tråden var det tal om, men har den inställningen nu förändrats?

Publiceringen bör ske i MoLt.
Även om det är hedrande att det som står i MoLt röner ett så stort intresse
här på faktiskt.se, så skrivs artiklarna normalt för LTS-medlemmarna, som ju
också är de som finansierar verksamheten.

En artikelförfattare äger dock rättigheterna till sina artiklar, om inget annat
har överenskommits i avtal, så en enskild författare kan inte hindras från
att tillgängliggöra egna författade och layoutade artiklar.

Orsaker till det finns säkert och skulle det vara så att den exklusivt hamnar i MoLt så tar jag mig den i mitt fall behagliga friheten att tolka det som att mätresultat som styrker "lyssningstesterna" inte finns...

Då tänker du underligt.

LTS är dels inte förpliktigad att publicera saker som är till för LTS medlem-
mar, och om något så får det nog en omvänd effekt om du eller någon
annan utomstående skriver saker med avsikt att provocera fram en sådan
publicering. Det gör ju att man tappar lusten helt.

Dessutom är idén att ett lyssningsresultat behöver ett mätresultat för att
styrkas, väldigt underlig - men varsågod att redovisa de mätresultat som
stöder de lyssningsupplevelser du påstår att du haft!

De är ju helt ostyrkta och inte ens blinda.

- - -

Men ta inte det jag skriver i det ovanstående på för stort allvar. Jag tycker
det är helt okej att du redovisar vad du upplevt och tror på. Och jag ser
inte några motsatsförhållanden överhuvudtaget mellan det LTS fann i den
beröda F/E-lyssningen och det du upplevt.

Att en apparat förvränger ljudet på det sätt som apparaten befanns göra,
säger ju inte att du måste uppleva det som dåligt, så vad är det som är så
svårt att få ihop egentligen?

Vi talar trots allt om fel som är mindre än en liten vridning på en tonkontroll.
Om fel som gör att signalen ut från förstärkaren blir annorlunda snarare än
att den måste bli ful eller otrevlig att lyssna till.

Du har själv rapporterat att du hör skillnader mellan en massa olika saker,
och även om jag ju inte kan veta vad som är fysikaliskt orsakat och vad
som beror av andra saker därvidlag, så måste jag ju tro på att du har upp-
levt det du beskriver. Därför förvånar det mig att du inte tycks finna det
plausibelt att en apparat kan ändra på signalen utan att du behöver ogillar
det du hör från den. Vi talar ju inte om en apparat som ändra "rent och
klart" till rostig taggtråd.


Vh, iö

[IngOehman]

Obedelbart härovan var det när jag lade detta inlägg, ett inlägg av Bonkas,
som sa något i stil med att det var okej att jag skriver vad jag tyckte och
att han inte skulle ta illa upp.

Och på detta svarade jag:

Bra, jag hann skriva det innan du hann okeja det! (Se inlägget ovan ditt.)


Vh, iö

[Bonkas]

Tog bort det...

Nu hänger jag med bättre!
Tyvärr vet jag inte hur ni gör när ni får ut småstycken ur en text så jag får bena upp mina svar på ett annat sätt.

Vad gäller "Underlig kommentar då det inte är klass A" så har du tappat mig lite.. Har det konstaterats att steget inte går i klass A? Well, det må vara hur det vill med den saken men att steget blir varmare i det som xtz väljer att kalla klass A står klart. Mitt steg blir dock aldrig så varmt att det påverkar funktionen, som det tydligen gjort för användaren "DS"..

Vad gäller skillnaden i ljudkvalitet mellan A och AB så kan jag bara redogöra för hur jag upplever dem. Det är dock inte natt och dag, och en beskrivning låter mera dramatisk än verkligheten. Skillnaden finns där, dock. Och ja, jag har blindtestat. Min kära hustru har agerat "knapptryckare" med okänt utgångsläge och jag prickar klass A med en rätt stor akuratess..
Min vanföreställning, och vad den uppkommit av, är jag inte säker på mer än att den trots allt fanns. Märk väl att jag skrev "vanföreställning"..
Förmodligen grundar det sig i att jag av någon anledning kopplar ihop klass A med rör och att det därför handlar, i grund och botten, om rören som jag har en föreställning om. Jag har dock dålig erfarenhet av lyssning på rör så om även detta är en vanföreställning vet jag inte. Kommentaren om hur jag trott att klass A skulle förändra ljudet är väl dock ganska oviktig?

Vad gäller mina kommentarer om ballat vs oballat så ser jag inte vad som är så märkligt. Jag redovisar tydligt att det handlar om i princip två olika system som presenterar resultaten och att det faktum att jag föredrar ljudet som presteras av det balanserade (eller i alla fall ihopsnörade av xlr-kabel) inte är en test på just ämnet utan en konsekvens av dessa faktorer.
Skillnaden i ljud mellan dessa kombinationer är dock klart märkbar. Efter vad jag läst så ska dacmagic prestera bättre över xlr-utgångarna så det kan ha en inverkan (om det stämmer) men hursomhelst så är det min åsikt att det låter bättre.

Vad gäller volympoten så..tja, vad ska jag svara. Jag är med förvånad! En i mitt tycke trevlig, minimalistisk lösning men där den allmänna uppfattningen var att poten skulle lägga ett lågpassfilter över signalen och därför påverka ljudet på ett helt oacceptabelt vis.
Just "klarheten" i ljudet är en post där jag upplever en förbättring jämfört med SAT som försteg. Och "släppet".. Det "känns" som att signalen är mer opåverkad. Om det sedan är precis tvärtom så kan jag leva med det. Bra låter det.

Mitt "summelsurium" (fantastiskt ord, det där..) är väl av mig beskrivet som just ett summelsurium? Och att någon skulle ta mitt ord som sanning och inte åsikter..och sedan att även NI ställer frågan.. Wow, en hedrande ställning efter en kort tid på ett forum men härmed avsäger jag mig det ansvaret. Vad jag redogör är såklart MINA högst personliga åsikter. Jag trodde verkligen inte att det uppfattades på annat sätt men visst kanske man ska tänka över sina formuleringar bättre. Point taken, om det var avsikten.

Med "mått" så tror jag inte att du egentligen inte förstår vad jag menar. Så jag lämnar den obesvarad... Återigen kan formuleringen ifrågasättas, men att innebörden i Ert fall ifrågasätts har jag svårt att köpa..

Var mätresultaten publiceras har jag egentligen ingen åsikt om då det inte är mitt beslut att ta. Jag är dock intresserad av att läsa, trots att jag inte helt kommer att förstå vad jag läser.. Det sades dock ifrån håll där beslutet kan tas att det SKULLE publiceras i tråden och därför har jag utgått ifrån att så också skulle ske. Har de ändrat sig så står det dem fritt.
Min kommentar om hur testet kommer att "tolkas" var kanske onödig..men att den skulle framkalla reaktion var oväntat.

Jag har i en annan tråd ställt just frågan om mätningar och förstärkare.. De flesta verkar mäta inom någon halv db i det hörbara området och hur de då kan låta olika (på volymer där skillnader i kraft håller sig ur spel) är för mig ett mysterium. En så lättupptäckt skillnad under en F/E-lyssning borde då i min värld betyda en skillnad i det uppmätta frekvenssvaret i stärkaren. Det är dock en högst personlig fundering och utanför ämnet i tråden..

Och att jag skulle ta illa upp behöver ingen någonsin bekymra sig om på detta forum. En diskussion med frågetecken är sämre än en diskussion utan dem (vad gäller den ömsesidiga förståelsen.. Frågetecken är dock, såklart, ibland en förutsättning för att diskussion överhuvudtaget skall uppstå..). Det är förödande för lärandet att strykas medhårs och lära (inte utbilda) är min ambition här.

[Nattlorden]

Problemet är inte så en dimensionellt som frekvensgång. Tänk efter, vad är det för grundpremisser som är satta vid frekvensgångsmätningen?

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

2) Den är tagen vid ett viss effektuttag - hur många musikstycken har du där alla toner spelas med samma styrka (dvs odynamiskt?)

3) något mer jag inte tänkte på just nu?

[Bonkas]

Problemet är inte så en dimensionellt som frekvensgång. Tänk efter, vad är det för grundpremisser som är satta vid frekvensgångsmätningen?

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

2) Den är tagen vid ett viss effektuttag - hur många musikstycken har du där alla toner spelas med samma styrka (dvs odynamiskt?)

3) något mer jag inte tänkte på just nu?

En mycket lättförståerlig redovisning av exempel på saker som ger skillnader. Såklart är det så!
Jag är lätt generad över att inte alls ha reflekterad över sådana saker men då ambitionen som sagt är att lära så sväljer jag förtreten..

[Morello]

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

Du menar resistiv. Linjäriteten är inte så intressant i detta avseende.

[Nattlorden]

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

Du menar resistiv. Linjäriteten är inte så intressant i detta avseende.

Impedansinvariant med avseende på frekvens menade jag om vi skall vara så petiga. (Man måste väl inte använda en rent resistiv last vid en frekvensgångsmätning, även om det väl säkert är till visshet gränsande sannolikhet att det är det)

[Nattlorden]

Jag är lätt generad över att inte alls ha reflekterad över sådana saker men då ambitionen som sagt är att lära så sväljer jag förtreten..

Var inte det - var glad och nöjd att faktiskt finns!

[Morello]

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

Du menar resistiv. Linjäriteten är inte så intressant i detta avseende.

Impedansinvariant med avseende på frekvens menade jag om vi skall vara så petiga. (Man måste väl inte använda en rent resistiv last vid en frekvensgångsmätning, även om det väl säkert är till visshet gränsande sannolikhet att det är det)

Jag tror fortfarande att du menar resistiv.

[Nattlorden]

Jag tror fortfarande att du menar resistiv.

Så man kan inte ta upp en frekvensgång på en förstärkare med en impedans vriden 30 grader induktivt ifrån det rent resistiva t.ex.?

[RogerGustavsson]

Bonkas,

Det kanske händer något med nivå eller frekvensgång vid omkoppling mellan klass A och AB? Fast någonstans på forumet har det nämnts att den inte går i klass A hela vägen utan att det handlar om förhöjd biasström.

När du jämför två olika uppkopplingar, balanserad och ickebalanserad, har du kontrollerat att nivåer och frekvensgång är lika?

Redan minimala avvikelser kan vara bidragande till att man upplever en skillnad. Ofta föredras det som ljuder starkast.

[Bonkas]

Bonkas,

Det kanske händer något med nivå eller frekvensgång vid omkoppling mellan klass A och AB? Fast någonstans på forumet har det nämnts att den inte går i klass A hela vägen utan att det handlar om förhöjd biasström.

När du jämför två olika uppkopplingar, balanserad och ickebalanserad, har du kontrollerat att nivåer och frekvensgång är lika?

Redan minimala avvikelser kan vara bidragande till att man upplever en skillnad. Ofta föredras det som ljuder starkast.

Nej, jag har inte kalibrerat och det handlar om rent subjektiva upplevelser. I detta fallet är som sagt inte ens hårdvaran i jämförelsen den samma så just balanserat kontra obalanserat och mina intryck därav ska tas med en stor nypa salt. Skillnader mellan mina setups finns vad gäller ljudet, men vad som orsakar skillnaderna är oklart..

Vad gäller A kontra AB så hade jag missat att det inte handlar om klass A. Vad det nu är.. Men ljusmässig skillnad mellan AB och "förhöjd tomgångsström" hör jag faktiskt tydligt. Att förklara ljud är väl inte helt lätt men ett exempel är att fokus på musikens ingående delar skiftar.. AB betonar lätt anslaget på en sträng medan "A" mer påkallar uppmärksamhet på sättet strängen tonsätter lådan..eller..
Stora är skillnaderna inte, absolut inte så stora som jag efter att ha läst mina inlägg kan ges anledning att tro, men ändå är där något..
Om det sedan har att göra med att nivån förändras kan jag inte svara på. Återigen rent subjektivt så känns snarare nivån i så fall lägre i "A" men ändå med en större öppenhet och ett bättre släpp.. Vidare så uppstår ett lätt "skärande" på vissa toner när Eva Cassidy tar i (när hon sjunger Fields of gold) i AB som försvinner i "A"..
Men hur och varför..eller om det är inbillat för den delen, kan jag inte svara på.

[petersteindl]

Jag tror fortfarande att du menar resistiv.

Så man kan inte ta upp en frekvensgång på en förstärkare med en impedans vriden 30 grader induktivt ifrån det rent resistiva t.ex.?

Var kommer i så fall 30 graders induktiv fasvridning ifrån menar du?

MvH
Peter

[Nattlorden]

Var kommer i så fall 30 graders induktiv fasvridning ifrån menar du?

Från en speciallast.

[petersteindl]

Var kommer i så fall 30 graders induktiv fasvridning ifrån menar du?

Testlast som består av mer än en komponent?

Det påminner om en gammal anekdot. En gång i tiden då det begav sig på Ljudmakarn så sa bossen till kunderna att högtalare frekvensdubblar utom CM-3. De sålde massor med CM-3 på den tiden. Då var det en kund som frågade: "Hur mäter man frekvensdubbling på högtalare?" Det beryktade svaret blev: "Med instromentet!" (det skall uttalas lite på polsksvenska)

MvH
Peter

[Nattlorden]

Peter, du klarar mycket väl att bygga en testanläggning där du tillser att fasvridningen stannar vid samma vinkel för varje frekvens du sedan mäter på. Du kanske inte vill eller tycker det är fullständigt ointressant, men att du skulle klara det tvivlar jag inte på.

Fast nu är vi har vi gått vilse på stigen här, svaret blev ju givet och mottaget redan innan det skulle nördas på detaljerna...

[E]

[– – –]
4. Testet färdigskrivet och skickat till MoLts chefredaktör Pekka Johansson. Inväntar besked från Morello vad avser mätresultatet.

5. Dagarna går, och jag mejlar, ringer och pratar, lämnar meddelanden på Morellos telefonsvarare ett flertal gånger och ber honom mäta på steget.

6. Pressläggningsdatum närmar sig (eller det har passerat egentligen för flera dagar sedan, kanske veckor), vi väntar på Morellos mätningar.

7. Det kommer inga mätningar, och jag ber Pekka Johansson att inte publicera testet förrän senare, då mätningarna inkommit. Detta gör jag för att jag vill inte att några tveksamheter för testets trovärdighet ska kunna inträffa.

8. Av anledningar som jag inte känner till, blev testet publicerat i alla fall, och utan mätrapport.
[– – –]

Borde inte Pekka ha någon kommentar till detta?

Mvh E*

[IngOehman]

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

Du menar resistiv. Linjäriteten är inte så intressant i detta avseende.

Impedansinvariant med avseende på frekvens menade jag om vi skall vara så petiga. (Man måste väl inte använda en rent resistiv last vid en frekvensgångsmätning, även om det väl säkert är till visshet gränsande sannolikhet att det är det)

Jag tror fortfarande att du menar resistiv.

Jag mäter ofta frekvensgång i både resistiva (frekvensinvarianta) laster
och i konstlast (högtalare med väldigt dålig verkningsgrad) och i förekom-
mande fall även andra högtalare.

Men framförallt vill jag protestera mot att olinjäriteter i lasten inte skulle ha
någon betydelse eller vara ointressant.

Jag delar inte den uppfattningen, och den konstlast som LTS använder är
ju gjord sålunda att den är både reaktiv och olinjär, på samma sätt som de
flesta vanliga högtalare.

Det vill säga att den del av EMK som skapas av kompliansen som håller
konen, får olinjära egenskaper på grund av att stora membranrörelser blir
just olinjära. LTS konstlast har även den olinjäriteten.


Vh, iö

[Johan_Lindroos]

1) Den är tagen vid en konstant last - hur många högtalare är linjära i sin belastning?

Du menar resistiv. Linjäriteten är inte så intressant i detta avseende.

Impedansinvariant med avseende på frekvens menade jag om vi skall vara så petiga. (Man måste väl inte använda en rent resistiv last vid en frekvensgångsmätning, även om det väl säkert är till visshet gränsande sannolikhet att det är det)

Jag tror fortfarande att du menar resistiv.

Jag mäter ofta frekvensgång i både resistiva (frekvensinvarianta) laster
och i konstlast (högtalare med väldigt dålig verkningsgrad) och i förekom-
mande fall även andra högtalare.

Men framförallt vill jag protestera mot att olinjäriteter i lasten inte skulle ha
någon betydelse eller vara ointressant.

Jag delar inte den uppfattningen, och den konstlast som LTS använder är
ju gjord sålunda att den är både reaktiv och olinjär, på samma sätt som de
flesta vanliga högtalare.

Det vill säga att den del av EMK som skapas av kompliansen som håller
konen, får olinjära egenskaper på grund av att stora membranrörelser blir
just olinjära. LTS konstlast har även den olinjäriteten.


Vh, iö

Ingvar, diskussionen i ovanstående gällde de "effektkub"-mätningar som görs i tidskrifterna HiFi & Musik samt Hemmabio.

[IngOehman]

Jag vet.

Ville bara nämna att man faktiskt kan göra konstlaster som är både
reaktiva och olinjära.

Skall man vara noga är dessutom ordet "olinjär" inte så entydigt som
man kan önska, och detsamma gäller "distorsion". Tyvärr så förekom-
mer både fraser som "olinjär" tonkurva och linjär "distorsion" - inom
ramen för vad som är linjära system.

Det är inte fel, men det gör det onödigt svårt för den som tycker det
är svårt nog som det är.


Kubmätningarna är lite extra intressante eftersom de inkluderar mät-
ningar i reativa laster, men INTE med komplexa signaler (som musik
är) vilket gör att lasten innehåller belastningsfall som hade varit rena
katastrofen för många förstärlare, om musiksignal hade körts.

Det renderar inte testen ointressant eller dålig, men det kan vara bra
att veta att belastningsfallen inte är verklighetslika, trots att utfallet
kan ge en massa intressant information om förstärkarna, om man vet
hur informationen skall användas.


Vh, iö

[Richard]

Om jag bara lite snabbt får komma med en fråga och en fundering som uppstod angående odetekterbart.

Finns det någon förstärkare som inte har detekterats i F/E-test. Vad jag minns så rekomenderas ofta NAD208, Sentec PA9, Rotel RB991,1080 och 1090 samt bryston, men jag har också ett minne av att alla dessa har misslyckats i testet även om det var med liten marginal. Nu menar jag naturligtvis original inte modifierade.

MvH Carl

Jag tror inte PA9 detekterades med den kringutrustning som fanns då.
Det betyder ju inte att det var den perfekta förstärkaren, i många fall var den ju för klen.

..men det var för mig väldigt nyttigt att jämföra holografic pre25+ sentec pa9 mot en billig denon receiver med pi60 som frontar.

Skillnaden är ju oerhört liten mellan olika bra förstärkare- samtidigt som mycket dyra förstärkare kan skilja sig klart hörbart åt.
Denon avr 1507 skiljer sig inte vid praktiskt bruk från holografic, sentec pa 9- inte ens vid relativt hög ljudvolym med ett par så avslöjande högtalare som pi60. På sin höjd lät sentec-kombin kanske en aning stramare.
Klangligt lät det exakt likadant.

Ursäkta OT här, men man bör acceptera att vissa dyra förstärkare kan färga ljudet på ett klart hörbart sätt- vilket också gäller billigare apparater.

Priset är helt enkelt en mycket dålig värdemätare på ljudet.

Tack eriken för att vi fick göra jämförelsen.

[paa]

PA9 ska gå ner till 2Hz -3dB, vilket trots allt är ganska bra även jämfört med många andra modernare förstärkare, Emotiva går väll ner till 5Hz, och det var väl det som orsakade det enda lilla problemet med den i F/E-lyssningen?

[Richard]

PA9 ska gå ner till 2Hz -3dB, vilket trots allt är ganska bra även jämfört med många andra modernare förstärkare, Emotiva går väll ner till 5Hz, och det var väl det som orsakade det enda lilla problemet med den i F/E-lyssningen?

Detta visar väl hur oerhört utslagsgivande F/E testandet är. Skillnader som knappast märks vid praktiskt bruk kan märkas vid F/E testet, eftersom man ju kan "sätta problemet under lupp" och provocera förstärkaren så att dess svagheter uppkommer, även hörbart.

[Emanuelgbg]

Ursäkta, nu kanske jag kommer in på ett sidospår i tråden men eftersom det redan har tagits upp så..

... Kubmätningarna är lite extra intressante eftersom de inkluderar mät-
ningar i reativa laster, men INTE med komplexa signaler (som musik
är) vilket gör att lasten innehåller belastningsfall som hade varit rena
katastrofen för många förstärlare, om musiksignal hade körts.

Det renderar inte testen ointressant eller dålig, men det kan vara bra
att veta att belastningsfallen inte är verklighetslika, trots att utfallet
kan ge en massa intressant information om förstärkarna, om man vet
hur informationen skall användas.


Vh, iö

Hur skall en sådan där kub, kälkbacke eller annan geometrisk figur som presenteras i de här tidningarna tolkas? Är det bättre att visa rena siffror vid olika frekvenser eller går det att få med "musik" i mätningen för en komplett bild?

[Morello]

Vh, iö

Mitt inlägg handlade inte om något av det du kommenterar. (läs igen ).

1. Nattlorden använde en konstig/inadekvat nomenklatur. Begppet "linjäritet" användes när han i egentligen syftade avsaknad av reaktiva komponenter.

2. Linjäriteten är inte speciellt intressant - inom rimliga ramar - om man mäter frekvensgången småsignalmässigt.

[RogerGustavsson]

Hur skall en sådan där kub, kälkbacke eller annan geometrisk figur som presenteras i de här tidningarna tolkas? Är det bättre att visa rena siffror vid olika frekvenser eller går det att få med "musik" i mätningen för en komplett bild?

Figuren är en grafisk presentation av de värden som är uppmätta vid olika resistanser/impedanser. Siffrorna vid en vald resistans bör avvika minimalt vid olika fasvridningar. Effektökningen för varje halvering av resistansen/impedansen dubblas hos en ideell spänningsförstärkare. Dock kan det vara lite oekonomiskt med sådana om man inte behöver effekt vid låga impedanser. Siffror vid olika frekvenser presenteras genom att ange frekvensomfånget, -3dB vid någon frekvens innebär halverad effekt.