Nu var det ju ett tag sedan som den där testen gjordes, och att försöka
rekapitulera med hög precision är inte alltid så lätt, men jag skall försöka.
Först skall jag dock säga något litet om perspektiv.
När man har spenderat många år både åt att göra F/E-lyssningar och att
lyssna på massor av olika apparater inkopplade i anläggningar så får man
en hel del perspektiv, i varje fall om blinda lyssningar varit en stor andel
av allt detta. Och dessa perspektiv är svåra att bortse ifrån.
Det betyder att man vare sig man vill eller inte börjar jämföra saker med
varandra och inte bara tittar på enskilda fall, ett i taget, utan har i bakhuvu-
det vad som kunde ha varit ett alternativ. Och man kanske t ex ändrar
sina almänna krav på en grunka, om man träffar på massor av apparater
som kan mycket bättre (återkommer med vad bättre kan betyda) än man
sett tidigare, och till mindre pengar.
- - -
Och nu kommer jag att skriva saker som jag egentligen INTE vill skriva,
men jag känner mig mer eller mindre tvingad att göra det - på grund av
de angrepp mot Johan Lindroos som förekommit i tråden, i form av en
massa klagomål på det som skrivits.
Jag vill verkligen INTE kritisera några utpekade apparater här på Faktiskt,
eller någon annanstans. Jag ser ingen poäng med det, och jag tycker inte
om när så sker, men vad skall jag göra i detta fall?
Jag hoppas att alla förstår att detta är ett undantag, som bara har att göra
med att jag känner att jag behöver förklara situationen och de grundvalar
som ligger till grund för hur saker ibland kan formuleras, hos de som var
med under testen.
- - -
I det här fallet testade vi alltså ett slutsteg som varken var väldigt stort
(110 W per kanal enligt spec.) eller som var så svårt att detektera, ELLER
vars färgning uppfattades som speciellt tilltalande.
Även om det var billigt för att vara ett slutsteg, så finns det gott om hem-
mabio-förstärkare med 7 förstärkare inbyggda, som färgar mindre eller
som gör det snyggare, för mindre pengar - och som ger lika mycket eller
mera effekt!
Vad tusan skall man då skriva om slutsteget ifråga?
- - -
Jag försvarar helt enkelt artikelförfattaren, eftersom jag vet eller i varje
fall tror, att han till skapligt stora delar, delar mina erfarenheter.
Nu är det självklart att man inte rimligtvis kan begära att ett slutsteg är lika
priseffektivt i tillverkningen som en hemmabioförstärkare, men hur jag än
vänder och vrider på det så kan jag inte skaka av mig känslan att detta
slutsteg eller något annat, måste ha NÅGOT som gör att man känner att
det finns en plats där DET är ett bra, eller helst till och med bäst.
Då tycker jag att det behöver vara rimligt prissatt i förhållande till alterna-
tiven - OCH att de måste vara antingen väldigt lågfärgande, ELLER ha en
färgning som man gillar på något sätt, ELLER ha massor av effekt - kort
sagt, det måste ha NÅGOT som ger det någon poäng, framför de andra
alternativen som står till buds.
Jag tror ingen som närvarade vid testen kunde komma på något fall* där
denna förstärkare skulle ha känns som det bästa valet - alltså oavsett vilka
förutsättningar som man tänkte sig.
Vh, iö
- - - - -
*Dock exkluderade nog alla uppfattade deltagande de värden som kan ha
att göra med saker som utseende, glädjen att kunna roa sig med att växla
mellan KlassA och KlassAB, mm.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).