IngOehman skrev:MagnusÖstberg skrev:Helt enig, men ibland är tillräckligt bra helt enkelt bra nog, och det är ofta där som tumreglar skapas.
Håller med dig tillbaka. Det är säkerligen så det går till. En sorts försök till
rationalisering. Då talar jag om ambitionen, inte om resultatet.
Ja, ambitionen är självfallet att något skall bli tillräckligt bra.
Bara för sakens skull, är det okej för dig om något är tillräckligt bra - även med vetskapen om att det visst skulle kunna göras bättre? För vissa är det aldrig en acceptabel lösning därav min fråga.
IngOehman skrev:MagnusÖstberg skrev:Det må finnas en mycket mer exakt lösning teoretiskt, men erfarenhetsmässigt över tid och med ett väldigt stort urval av empiriska försök har man funnit att något fungerar om man gör på ett visst sätt - en tumregel blir till.
Livet blir enklare om man inte behöver göra allt perfekt jämt helt enkelt.
Igen håller jag med om mekanismerna, men min erfarenhet är att det för det mesta (alltid?) handlar om självbedrägeri - om att välja en lösning som är "enkel och effektiv nu", men som man får betala dubbelt för i framtiden, i form av att man kommer att sakna de kunskaper som man skulle kunna ha haft.
Ja, jag förstår att du ser möjliga problem, men det du ser som en genväg ser andra kanske som den smartaste vägen att verkligen få något gjort. Det blir inte perfekt, men det blir tillräckligt bra. En medveten avvägning.
IngOehman skrev:Ungefär som när en nation tar utlandslån, det verkar bra just då. Eller när en politiker tar ett beslut som är rätt om man bara tittar på ett konto, det som politikern har ansvaret för, men som man ser är fel (blir dyrare) om man gör ansträngningarna för att se helheten. Konsekvenserna kommer senare, när framtiden hinner ikapp...
Det där ser jag inte som en tumregel, snarare som långsiktigt dåliga beslut utan tillräckligt underlag. Tumregler som begrepp används väldigt slentrianmässigt både hit och dit. Det kanske är en av orsakerna till din affektion mot dem?
Det du beskriver ovan är ju långt ifrån att man följer något som andra gjort under lång tid och i många sammanhang med ett känt resultat - ett resultat där man inte kunnat se konsekvenser som pekar på att förfarandet ger ett utfall som är oacceptabelt sämre (eller ens kan påvisa en större felprocent).
IngOehman skrev:[Tumregler är kortsiktigt tänkande. Eller kännande kanske det borde heta, för den som alls tänker kanske inte väljer att leta efter tumregler?
Det är helt okej att inte gilla tumregler. Kompromisslöshet är inte enträget negativt, det kan bara bli onödigt omständigt och fördyrande.
Jag tror inte tumregler är kortsiktigt tänkande alls. Och jag tror inte de som använder tumregler är lata och ointresserade av att lära sig saker. Jag tror på att använda tumregler i vissa fall där det av tidsmässiga skäl eller andra orsaker helt enkelt inte finns rationella skäl att gräva ner sig djupare i en fråga. Detta eftersom man har en så god överblick av utfallet med att använda en appromixation att det helt enkelt närapå är korkat att engagera sig mer. Livet är för kort.
Men tumregler har inte en plats i alla sammanhang och man kan inte skapa tumregler som är värda att betrakta hur som helst ty för det krävs som sagt ett stort antal fälstudier över lång tid. Därför ter det sig naturligt att
tumregler utvecklas för moment som är återkommande och där det finns tydliga gemensamma nämnare mellan de situationer som ligger till grund för tumregeln.
Det är som sagt en fråga om förhållningssätt och som jag ser inget negativt med att aldrig vilja utföra något approximativt utan där man alltid vill säkerställa den bästa lösningen. Men det är inte mitt sätt att leva.
Jag tror det är farligt att sätta sig till doms över de som kan accepera en och annan tumregel i tillvaron och kalla dem "lata och ointresserade" eller "oförmögna att tänka långsiktigt". Det är nog ofta tvärtom - det är personer som fullt medvetet valt att ha mer tid och mer resurser till andra saker där det verkligen krävs.
Sedan finns det naturligtvis dom som inte tänker alls, och därför kopierar jag in delar av ditt sista stycke och fetar lite i det:
IngOehman skrev:[..... Eller kännande kanske det borde heta, för den som alls tänker kanske inte väljer att leta efter tumregler?
Här ligger nog kärnpunkten - de som inte vill tänka utan vill att någon annan gör det åt en. De använder förmodligen inte tumregler alls. De bara härmar andra eller gör på det sätt som känns enklast just då....
Att inte tänka själv utan bara göra som andra är naturligtvis rätt korkat, och har inget med tumreglar att göra. Det är förövrigt lika korkat som att göra som man tror är rätt utan att först bekrafta det.
Edit: lite felskrivning