Kompressorns funktion

[Noak]

Många är trådarna där "kompressorn" diskuteras i olika sammanhang. Jag vet inte om det finns intresse men jag tänkte att det kanske vore idé att lyfta hur en kompressor arbetar i en egen tråd, i syfte att öka våra kunskaper och därmed vår förståelse för det stora hela.

De kontroller man främst arbetar med på en kompressor är "Ratio" (andel) och "Threshold" (tröskelvärde). Hur dessa kontroller påverkar kompressorns inverkans illustreras effektivt i en illustration i form av graf som återfinns i flertalet digitala plugins som används i digitala inspelningssequencers. Så här ser Waves C1 kompressor ut exempelvis:



X-axeln (horisontell) representerar ljudstyrkan på ingående ljudsignal och Y-axeln representerar ljudstyrka på utgående ljudsignal. Den gula pilen vid X-axeln representerar Threshold, som man kan se är inställd på -31,8 dB bland kontrollerna till vänster om grafen. Det innebär att alla ljud som är över -31,8 dB kommer att komprimeras. Hur mycket av ljudsignalen över -31,8 dB som kommer att komprimeras bestäms av Ratio kontrollen, som i det här fallet är inställd 13,58:1. Detta värde innebär i praktiken att för varje dB över -31,8 dB kommer att divideras med 13,58.

Hängde ni med nu?

Exemeplvis, om en insignal på, säg, -20 dB går in i kompressorn kommer de 11,8 dB med vilka dessa överskrider -31,8 divideras med 13,58 vilket ger cirka 0,9 dB. Så istället för en signal på -20 dB som hade varit fallet om inte kompressorn varit inkopplad kommer -31,8+0,9= -30,9 dB ur kompressorn.

Detta syns på den gula linjen i grafen som flackar av och upphör att öka i Y-led vid -31,8 i X-led. En kompressor gör således inte någonting med de svaga ljuden utan det är peakarna i ljudmaterialet som decimeras i nivå.

Andra vanliga användbara kontroller är Attack och Release. Attack kontrollerar hur lång tid det ska ta ifrån det att signalen når kompressorn tills den ska börja komprimera. Detta kan vara användbart för exempelvis slagverk, där man kan ställa in en viss attacktid, låt säga 15 millisekunder, för att få med den första attacken i trumslaget.

Hoppas detta inlägg kan vara av visst intresse för vissa forumiter. Är något oklart tycker jag att frågor ska ställas. Jag ska försöka svara så gott jag kan, och det finns säkert fler som har tankar och kunskaper att dela med sig av!

[Objektivisten]

Jag tror det var Bob Ezrin (el Eddie Kramer möjligen Bob Rock) som sa nåt i stil med 'without compression no rock'. Kontentan var att kompressorns betydelse för rockmusikens framfart inte nog kunde överskattas.

[StefanL]

Vare sig det är av intresse eller ej, så skall du ha tack för du skrivit ner detta. Jag fann det intressant

Utanför tråden:
Men jag undrar fortfarande varför man komprimerar?

[Noak]

Vare sig det är av intresse eller ej, så skall du ha tack för du skrivit ner detta. Jag fann det intressant

Utanför tråden:
Men jag undrar fortfarande varför man komprimerar?

Kul att höra!

Det finns flera anledningar att komprimera, man skulle nog kunna skriva böcker i ämnet (finns alldeles säkert redan). Om vi tänker på ovanstående citat från Bob Rock eller vem det nu var, "Wihtout compression, no rock", så upplever man ofta om man mixar utan kompression att instrumenten känns lite frånvarande och inte riktigt "fäster" i den ljudbild man försöker skapa. Låter sången klent och inte engagerande får man ofta till ett fett sångljud som sätter sig som ett smäck i mixen med hjälp av kompression. Jag skulle själv inte kunna tänka mig att mixa vare sig i studio eller live utan kompressorer. Det är helt enkelt svårt att få det att låta vettigt utan.

Det finns även multibandskompressorer som delar upp signalen i flera olika frekvensband (subbas, bas, mellanregister, diskant, ultradiskant exempelvis) och komprimerar dessa separat. Detta används ofta vid mastering och ger en lite annan effekt en vanlig komprimering. Man kan även, i många fall, ställa threshold och ratio och även öka och sänka nivå separat för varje band.

En annan typ av kompressor är de-esser. Som helt enkelt är gjord för att ta bort kraftiga s-ljud. Den arbetar bara i ett band, närmare bestämt den frekvens där överdrivna s-ljud återfinns, vanligen runt 7-8 kHz (detta går att ställa in på en de-esser). När vokalisten sjunger/säger "S" uppstår en peak vid den frekvensen som komprimeras (dämpas) av de-essern. När vokalisten inte sjunger "S" bibehålls dock frekvensgången, vilket inte hade varit fallet om man använt sig av EQ för att få bort störande s-ljud.

Ytterligare en mer ovanlig dynamikprocessor är expandern. Jag har själv aldrig använt en och har svårt för att komma på lämpliga användningsområden, men det den gör är precis motsatsen till vad kompressorn gör. Alltså, istället för att dämpa signaler över en viss signalnivå dämpar den signalen när den kommer under en viss signalnivå. Istället för att minska dynamiken, som ju en kompressor gör, ökar den alltså dynamiken på det inspelade materialet. Kanske vore något för de av oss som klagar på för odynamiska inspelningar

Hoppas detta kan bringa lite klarhet i kompressorns användningsområde. Jag har dock svårare att motivera den överdrivna användningen av kompressorer i mixning, men framför allt mastering, som återfinns i dagens musik.

[Noak]

Hittade förresten en sida med lite matnyttigt om signalprocessering för de som har tid och lust att läsa vidare om detta vida ämne. Kanske redan har länkats till men tycker den är rätt bra:

http://www.rane.com/note134.html

[philip]

Jag kan göra några tillägg. (stark förenklingsvarning)

Multibandskompressor används normalt inte i mastring.

Vid mastring brukar man använda ratios runt 1,1:1

threshold så att gain reduction är runt 1dB (RMS)

Sedan använder man lång attack så att transienter bibehålls. Lång release så att det inte distar och för att få detaljer som maskeras att höras något tydligare.

En limiter är en kompressor med ratio 10:1 eller högre.

En brickwall limiter är en limiter med ratio oändlighet:1 och utan attack så att inget kan krypa över threshold.

Att kompression är vanligare idag beror på massa saker men hypen startade väl när man gick från magnetband till digitalt. En bandare komprimerar ljudet i sig självt. Det soundet var/är eftertraktat. Detta har ingenting med brickwall limitering att göra.

[Morello]

Mycket svengelska blir det. Frågan är: varför?

[StefanL]

Mycket svengelska blir det. Frågan är: varför?

För det är cool stuff och mix around med the ords

[Noak]

Multibandskompressor används normalt inte i mastring.

Vid mastring brukar man använda ratios runt 1,1:1

threshold så att gain reduction är runt 1dB (RMS)

Dessa påståenden känns något främmande för mig. Vid mastering är multibandskompressor ett tämligen värdefullt och välanvänt redskap och jag kan motivera varför. När man vill komprimera ett komplext ljud (såsom en mix i fallet mastering) har man ett intresse av att inte låta vissa delar av ljudet påverka hur resten av ljudsignalen komprimeras. Man vill exempelvis normalt sett inte att varje bastrumslag ska få resten av kompet att ducka av kompressorn. I vissa fall kan just detta exempel vara önskvärt (tydligen) vilket kan höras i låtar av Eric Prydz exempelvis och då använder man sig av en teknologi som kallas för "side chain compression". I princip låter man då signalen från en kanal, bastrumman till exempel, styra hur något annat komprimeras. Detta innebär att bastrumman får full dynamik medans resten duckar vilket ger utrymme för bastrumslagen. Låter ungefär såhär:

http://www.youtube.com/watch?v=L_fCqg92qks

Att man skulle använda extremt låg ratio som 1,1:1 låter också obekant, du kanske kan klargöra detta då jag har lite svårt att se det som en vettig tumregel vid mastering.

Sedan förstår jag inte riktigt det här du säger om threshold så att gain reduction är runt 1 dB (RMS). Menar du att man siktar på att signalen ska ligga runt -1 dBV?

[philip]

Multibandskompressor används normalt inte i mastring.

Vid mastring brukar man använda ratios runt 1,1:1

threshold så att gain reduction är runt 1dB (RMS)

Dessa påståenden känns något främmande för mig. Vid mastering är multibandskompressor ett tämligen värdefullt och välanvänt redskap och jag kan motivera varför. När man vill komprimera ett komplext ljud (såsom en mix i fallet mastering) har man ett intresse av att inte låta vissa delar av ljudet påverka hur resten av ljudsignalen komprimeras. Man vill exempelvis normalt sett inte att varje bastrumslag ska få resten av kompet att ducka av kompressorn. I vissa fall kan just detta exempel vara önskvärt (tydligen) vilket kan höras i låtar av Eric Prydz exempelvis och då använder man sig av en teknologi som kallas för "side chain compression". I princip låter man då signalen från en kanal, bastrumman till exempel, styra hur något annat komprimeras. Detta innebär att bastrumman får full dynamik medans resten duckar vilket ger utrymme för bastrumslagen. Låter ungefär såhär:

http://www.youtube.com/watch?v=L_fCqg92qks

Att man skulle använda extremt låg ratio som 1,1:1 låter också obekant, du kanske kan klargöra detta då jag har lite svårt att se det som en vettig tumregel vid mastering.

Sedan förstår jag inte riktigt det här du säger om threshold så att gain reduction är runt 1 dB (RMS). Menar du att man siktar på att signalen ska ligga runt -1 dBV?

nej det som jag skrev förenklingar. Vill du lära dig lite om mastring kan jag rekomendera Bob Katz bok "Masterng Audio", även om det finns en hel del jag inte håller med om är det ändå den mest övergripande boken i ämnet.

Det jag skrev var för att klargöra skillnad mellan de olika verktygen samt att man vid mastring inte använder verktygen på samma sätt som i mix. Så att inte några läsare får för sig något annat.

I normala mastringsfall komprimerar man inget eller om det behövs en dB som jag skrev. Detta brukar kallas glue compression.

Om man måste rädda en heltokig mix och inte har möjlighet till stem master eller om-mix får man ibland ta fram multibandskompressorn.

Så för att sammanfatta, vid mastring gäller:
kompressor - används mycket försiktigt för att lyfta fram detaljer och limma ihop mixen.
limiter - används inte.
Brickwall limiter - är idag (tyvärr och felaktigt) synonymt med mastering. Det är brickwall-limitern som gör det möjligt att styra ut volymen så kraftigt.

Ditt exempel på hur man använder en multibandskompressor stämmer bra men ingen mastrare med en gnutta kvalitetstänkande använder så mycket kompression på en master. En del producenter använder olika verktyg på masterbussen för effekts skull, detta ska inte blandas ihop med mastring.

[Morello]

http://www.youtube.com/watch?v=L_fCqg92qks

Sådantdär satans junk blir jag sjösjuk av.

[Jax]

Fy tusan vad illa det där lät...

[Nagrania]

Jag kan också tycka att det låter konstigt med en kompression som är 1,1:1. Det ju hörs knappast någon skillnad. Jag lyssnade på länken och tycker att det låter för jävligt illa. Man blir helt enkelt sjösjuk av att lyssna på musiken som den pumpar. Jag tycker f.ö också att kompressorer med flera band fungerar mycket bra. Jag har nu bara erfarenhet av två och upp till fyra band, men tycker att tre band fungerar bäst. Det fina är ju att man kan ha olika övergångsfrekvenser mellan de olika banden och olika kompressionsgrad. Det är lättare att få det att låta bra utan att få de olägenheter som man kan få med en fullbandare. Det tycker i alla fall jag. När man låter folk få lyssna och jämföra trebandskompression alt. ingen eller vanlig kompression, då tycker alla som jag mött bäst om kompression med tre band.

[Noak]

http://www.youtube.com/watch?v=L_fCqg92qks

Sådantdär satans junk blir jag sjösjuk av.

Vi verkar vara rörande överens om detta

[Svante]

Kul tråd!

Om jag fick bestämma så skulle jag vilja att den handlar om hur dynamikprocessningen fungerari sig och mindre om när den används och om det är bra eller inte. ...för att inte hamna i masteringsdebatten här också.

Hursomhelst, många här har nog använt pluggar i inspelningsprogram och lekt med rattarna som finns i dem. Få har nog byggt en kompressor själv och vet hur den är uppbyggd inuti. Själv har jag byggt kompressorer som lek, men har inte lekt med pluggar särskilt mycket.

En sak som jag slås av när jag ser panelerna på kompressorer, både i mjukvara och på riktigt är att det döljs ganska väl hur man mäter hur starkt ljudet är. Alltså, en kompressor ska ju styra volymen utifrån hur starkt ljudet är, och då måste man ju mäta hur starkt ljudet är för att få en styrsignal.

Och det är inte så trivialt som man kan tro.

Man anar kanske att det inte är helt okomplicerat när man ser spakarna attack och release. Man måste ställa in några tidskonstanter också, tydligen.

Man behöver alltså göra en styrsignal som ska få styra volymkontrollen. Det duger inte att titta på de individuella samplen för att se hur starkt det är, eftersom volymkontrollen då skulle "vridas" (egentligen är det förstås en elektronisk krets som fungerar som volymkontroll) olika inom de snabba variationerna inom en period av signalen. Signalen skulle få distorsion om volymkontrollen skulle vridas så fort. Därför behöver man lågpassa styrsignalen så att den varierar bara långsamt. Den måste lågpassas så att de låga frekvenserna i musiken inte slipper igenom och distorderar signalen via volymkontrollen.

De lägsta frekvenserna är i trakterna av 20 Hz och det gör att kompressorns styrsignal inte bör ha en tidskonstant på under 1/20=0,05 s (ungefär, man kan gräva sig djupare här). Men om styrsignalen inte får variera snabbt så kommer man att missa starka anslag, volymsänkningen kommer först efter anslaget och då missar man ju en del av vitsen med komprimeringen; att få ner topparna.

Därför har man olika tidskonstanter för uppgång och nergång i nivåmätningen. Man kan sätta noll attacktid och då följer nivåsignalen ursprungssignalen helt på uppgång, men på nergång används en längre tid, så att signalen klingar av långsamt.

Ju kortare tidskonstanter man har, både på upp och nergång, desto större bli risken för distorsion. Ju längre tidskonstanter man har, desto större bli risken för pumpningar.

Här nedan ses ett försök att mäta amplituden på en signal med några olika metoder. Tänk er att de fyra undre styrsignalerna får vrida på en volymkontroll. Ju högre upp den är, desto mer vrider kompressorn ner signalen.

Och när styrsignalen har ett skarpt hack, så finns det risk att signalen efter volymkontrollen också får ett hack. Då finns det risk för att det låter illa.

[Noak]

En sak som jag slås av när jag ser panelerna på kompressorer, både i mjukvara och på riktigt är att det döljs ganska väl hur man mäter hur starkt ljudet är. Alltså, en kompressor ska ju styra volymen utifrån hur starkt ljudet är, och då måste man ju mäta hur starkt ljudet är för att få en styrsignal.

Intressant synpunkt, har inte tänkt på det! Det vanliga på en kompressor är ju att man istället för en rad lampor som visar insignal (viket är vanligare på exempelvis preamps) har man istället en rad som visar "gain reduction", dvs. hur mycket ljudet komprimeras.