Intressant fråga.
Vad man tror att man är (alltså trådfrågan) kan man undersöka genom att
fråga folk vad de tror att de är. Men vad de är på riktigt, detvmåste man
undersöka kliniskt för att få svar på.
Det har jag gjort, ett antal gånger.
Vad jag funnit är att de flesta låter sig påverkas, massor, av jämförelseob-
jektets egenskaper - man hör skillnader mycket mer än absolutegenskaper.
Det betyder i praktiken, att om man är intresserad av att få veta hur en
anläggning låter så bör man undvika att jämföra med en annan anläggning.
Ett relevant intryck, ett som hållet i längden, får man bäst genom att BARA
lyssna på det man vill bilda sig en uppfattning om hur det låter.
A/B-jämförelser kan vara mycket vilseledande.
- - -
Men riktigt så enkelt är det förstår inte.
Dels vet man ofta inte hur programmaterialet är, och därför kan det vara en
poäng att lyssna på det i många olika anläggningar, för att bilda sig en upp-
fattning om det (med det behöver man inte göra i form av A/B-jämförelser).
Dessutom är faktiskt inte alla människor lika påverkbara av jämförelser. Det
finns alltså lyssnare som är påfallande stabila, och dessa hittar man nästan
alltid bland dem som INTE så lätt hamnar i byteskarusellen.
Jag har också sett ett släktskap mellan att ha en relativ hörsel (höra ett
objekts klangpåverkan som skillnaden mot ett annat) och att påverkas av
andra intryck än själva ljudet.
Jag tror att det, som med så mycket annat, finns både en genetisk del och
en inlärningsdel därvidlag. Det skriver jag eftersom jag sett hur det för rätt
många lyssnare faktiskt går att "öva upp sig absoluta hörsel", genom att
jämföra de intryck man får när man lyssnar öppet och blindt. Ju mer man
ägnat sig åt det, desto bättre blir man på att sortera bort vad som är jäm-
förelseeffekter och suggestionseffekter, och vad som inte är det. Man blir
helt enkelt bättre på att inte "lura sig själv".
Vissa är dock, av skäl som jag inte känner till, inte särskilt mottagliga för
sådan hjälp att isolera vad som är "verkligt" från de intryck som beror av
annat, såsom kunskap om pris, utseende, rykte, och, som sagt, hur något
som man hörde alldeles innan, lät.
De som är påverkabara därvidlag lever ofta ett rätt så frustrerat hifi-liv där
de med jämna eller ojämna mellanrum tror att de framme, för att efter en
tid (när suggestionseffekterna tynat bort en en mera sann bild av anlägg-
ningen slår rot) känna att det fattas något väsentligt, som drar igång en
jakt på något nytt, som kommer att vinna på jämförelserna, med just det
programmaterial som används, och i just den kombination med alla de övriga
apparaterna i anläggningen. För en lite tid, tills felen blir hörbara även för
personen ifråga...
- - -
Fast så enkelt är det förstås inte, heller.
Problemet drabbar ju inte dem som inte bryr sig så mycket. Och som sagt,
inlärningsdelen kan göra underverk. Och en liten liten del av alla människor
verkar till och med genetiskt ha begåvats med en skapligt absolut hörsel.
Jag tror inte att det är någon fördel, eftersom vår hörsel inte ÄR statisk,
och den som är genetiskt försedd med förmågan att höra absolut, torde ha
större svårigheter att anpassa sig till exempelvis de förändringar som hör-
seln går igenom, dels från dag till dag, men även från år till år.
- - -
Jag vet inte hur det är med min egen hörsel, eftersom jag inte kom på att
man kunde undersöka de här sakerna förrän långt efter att jag mer eller
mindre oavsiktligt gått igenom en himla massa lyssningsförsök av olika slag,
och på så vis lärt mig hur man lätt låter sig luras. Men min hörsel är bland
de mest absoluta jag träffat på. Får jag gissa så tror jag dock att det beror
på övning snarare än på medfödd förmåga. Jag tror alltså inte jag har någon
speciell talang därvidlag.
Brukar även påminna om vikten av att träna sin tolerans minst lika mycket
som sin förmåga att höra felaktigheter!

Det skall ju bara kul att lyssna på
musik, och att falla in i fällan att "lyssna efter fel" avråder jag alla ifrån - å
det bestämdaste till och med.
Jag lyssnar aldrig efter fel, utan alltid på musiken! Fast visst finns det fall
då felen är i största laget för att de skall gå att ignorera. Men försöka kan
man alltid.
Vh, iö
- - - - -
PS. Den som jämför med sin egen anläggning när man är hos någon annan,
är nog trots allt en person med ett rimligt inslag av absolut hörsel. Då är
det ju lång tid emellan, och kan man jämföra med det ljud man har hemma,
så är det nog egentligen sin inre regerens man jämför med, mot vilken ju
det egna ljudet även det kan jömföras. Det blir en jämförelse via, liksom.
Men självklart är alla människor en blandning mellan människor med relativ
och absolut hörsel.
De enda saker jag vågar säga säkert, är att de flesta tror att deras hörsel
är mycket absolutare än den är.
Och att de som inte tycker att de kan uttala sig om något som de inte får
direktjämföra med något känt, har en väldigt relativ hörsel.
- - -
En specialpoäng med det senare, är ju att man då faktiskt inte heller behö-
ver en anläggning som man bara hör är bättre när man direktjämför, för det
kommer man ju inte att göra när man använder anläggningen.
Kort sagt; de som bara kan bilda sig en uppfattning om någon anläggning
genom att jämföra med en annan - kan köpa något väldigt enkelt och billigt.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).