REmasterd vs Orginal

[IngOehman]

Vill även passa på att flika in en språkfråga till IÖ ang. hans signatur: Hur motiverar du pluralformen hemmabiosar framför hemmabior? TyckE*r inte att hemmabiosar ser så seriöst ut och det antyder väl också att det i singular heter hemmabios (Har du någon hemmabios, Ingvar?). Anar motiveringen, men vill gärna se den ...

Jag ogillar -r (o blir -or) som pluralis ändelse på ord som slutar på o. Slutar ordet däremot på a så blir det bra med or (apa -apor, höna - hönor, harpa - harpor, och det fungerar på namn också; mia - mior...).

Tycker vidare att ordets ursprung är av betydelse för vilken ändelse som är lämplig att använda. Violoncell som förkortas cello heter i min värld celli när de blir flera, eftersom ursprunget är italienskt. Enligt svenska akademiens ordlista skall det (nuförtiden godbevars...) heta en cello flera cellor. Förfärligt är det!

Tycker även att ett schema blir flera schemata, på samma sätt som ett tema blir flera temata. Dessutom blir en spång flera spänger.

Ord som är substantiv och slutar på o är väldigt ovanliga i svenska språket, och nästan alla är låneord eller förkortningar. I bio-fallet både och. Närmast i iden kommer väl ordet från engelskan, men jag tror faktiskt det var en fransman vid namnet Demeny som först använde det.


Liksom man kallar en "livsskilding" i bokform för en biografi kallade man registreringsapparaten, senare även uppspelningsapparaten och salen för betraktandet av levande (rörliga) bilder, för en biograf, etymologin är exakt samma; liv-nedteckning.

Vissa tyckte dock att biografen, snarare än att nedteckna liv, nedtecknade rörelser, och kallade dem istället kinematografer.

Bio står alltså för "liv" och "graf" står för bild/avbild/nedteckning.

Skall man vara noga (och det kan man gott vara ibland) kommer bio från grekiskans βίος - så visst är det logiskt att kalla det för biosar, om man vill undslippa långversionen biografer.

Detta om detta.


Frågan jag skulle vilja ställa är, varför vill E använda en massa stora E i sina texter och ofantliga mängder meningslösa asterisker?

Det är ju liksom ett stulet epitet. Tillhör A. Onödighetsaspekten kan anföras även mot A, men där finns ju i varje fall originaliteten.


Vh, iö

[Svante]

BIOSar är väl såna som sitter i datorer? Eller är det biografer ni pratar om?

[Morello]

BIOSar är väl såna som sitter i datorer? Eller är det biografer ni pratar om?

Pecis. En biograf , flera biografer heter det väl?

[i]

BIOSar är väl såna som sitter i datorer? Eller är det biografer ni pratar om?

Pecis. En biograf , flera biografer heter det väl?

Ja, här har vi väl det slutliga, dödande, argumentet !
(Inget överlever en genrekrock.)

För att dra mitt stå till den här väldigt väsentliga diskussionen...

[IngOehman]

Jag repeterar:

Skall man vara noga (och det kan man gott vara ibland) kommer bio från grekiskans βίος - så visst är det logiskt att kalla det för biosar, om man vill undslippa långversionen biografer.

Inlagda argument (t ex det ovanstående) som lämnas till synes ohörda/lästa illustrerar mera att den eller de som invänder för andra gången inte har läst argumenten, än att den som invänds emot har fel.


Vh, iö

[Morello]

Å andra sidan är ju "biograf" respektive "biografer" ganska trevliga ord:)

[IngOehman]

Ännu en gång - innan ni invänder mot det jag skrivit, läs texten som invänds emot, och i synnerhet: Läs redovisade förutsättningar! Nu för säkerhets skull isolerade och med kompletterande understrykning för ökad synbarhet:

...om man vill undslippa långversionen biografer

[E]

Tack för svar, Ing.!

Är inte alls bevandrad i vare sig grekiska eller latin, eller kanske ej i
något alls, egentligen ... Nåväl. Till saken.

Jag ogillar -r (o blir -or) som pluralis ändelse på ord som slutar på o.

Ålrajt! Att gilla eller att icke gilla ...

Det gills som svar!

Men följdfrågorna blir då som följer.

1. Varför ogilla?

2. Hur skriver man guitarra i flertal (dålig på spanska)? För det
heter väl guitarra? Men i SAOL står det ju gitarr!

3. Varför skriver Ing. insp.studior? Borde han inte skriva -studios (om det anses härst. fr. eng.)
eller -studi---- (om det anses härst. fr. ?it., lat., grek.?)?
  Inspelningsstudiosar, kanske!

4. Musikvideosar bör det alltså heta, enligt Ing.?

5. Varifrån kommer banjo, och hur ska det därför böjas?

6. Skriver Ing. mastring?

Attans vilket trick det där med grekiska βίος, alltså! Det vinner du
nästan på, men man skulle ju hellre säga hemmabiorna än
hemmabiosarna ... Å andra sidan föreslår SAOL -biografer; mycket
vettigt!
  Det grekiska tricket fungerar antagligen inte på studio, ty det har
väl inget ursprung i grekiskan? (3)
  Men video fungerar det troligen på. (4) *chansar*

Tycker vidare att ordets ursprung är av betydelse för vilken ändelse som är lämplig att använda.

Nja, ja, njäe ... Ogillar schemata och temata, men gillar å andra
sidan spång/spänger (och säger nog så (vid behov))!
  Ljuda häärligt, ju! Är det tyskt, månne? Är ju släkt (rakt nedst.
led) med M. Luther, så kanske ligger förklaringen i så fall däri ...

Violoncell som förkortas cello heter i min värld celli när de blir flera, eftersom ursprunget är italienskt. Enligt svenska akademiens ordlista skall det (nuförtiden godbevars...) heta en cello flera cellor. Förfärligt är det!

Nja, vet inte det. Tycker nog att cellor har sin poäng.

Svårt det där. Gillar ju att säga kiwisar, bara för att det låter så
roligt töntigt, men tycker nog att det bör heta pl. kiwi el.
(SAOL) kiwier, eller förstås kiwifrukter (jfr biografer) ...
  Nä, haha, det kanske ska heta kiwisar! Bara för att det är så
roligt att säga, liksom.

Frågan jag skulle vilja ställa är, varför vill E använda en massa stora E i sina texter och ofantliga mängder meningslösa asterisker?

Det är ju liksom ett stulet epitet. Tillhör A. Onödighetsaspekten kan anföras även mot A, men där finns ju i varje fall originaliteten.

Så onödigt fult låter stöld. Gillar det gör vi inte!
  Varför inte homage, lån eller inspiration.
Ang. "ofantliga mängder": Nu ska vi inte överdriva!

Dessutom är det lite roligt (men även en smula jobbigt (usch, inte
nu igen (hjäääälp (snäällaaaaa!) ...))).

Mvh E*

PS. Vad tycker Ing. för övrigt om något slags register över utgåvors
ljudkvaliteter?

PPS. Lite trist att SAOB inte hunnit till violoncell eller video än.

[i]

 Varför inte homage, lån eller inspiration.

Hörru E, varför har du " V" (t ex) både här och där ?
Försöker du lägga in "& nbsp;" (non-breaking space, om man tar bort den blanka efter &) ?

[i]

Jag repeterar:

Skall man vara noga (och det kan man gott vara ibland) kommer bio från grekiskans βίος - så visst är det logiskt att kalla det för biosar, om man vill undslippa långversionen biografer.

Inlagda argument (t ex det ovanstående) som lämnas till synes ohörda/lästa illustrerar mera att den eller de som invänder för andra gången inte har läst argumenten, än att den som invänds emot har fel.


Vh, iö

Och jag repeterar ( ) från Svante:

BIOSar är väl såna som sitter i datorer? Eller är det biografer ni pratar om?

Det argumentet är av en helt annan kategori, nämligen användbarheten ! När det redan finns en allmän (nåja) användning av ordet så blir det ofelbart ett allmänt missförstånd om man börjar använda det i ny betydelse. (OK, så allmänt är det kanske inte, men alla hobbydatorister - och de är många - kommer att bli rejält förvirrade om man börjar använda "biosar" för "biografer".)

[E]

Hörru E, varför har du " V" (t ex) både här och där ?
Försöker du lägga in "& nbsp;" (non-breaking space, om man tar bort den blanka efter &) ?

Vad? Ja! Fungerar det inte hos dig? Det fungerar här!
  2 st nbsp är ganska lagom för ett indrag. Enklare och
mycket snabbare är förvisso att göra ...
. Såhär! (Men inte lika snyggt.)

Mvh E*

[Jax]

Vad? Ja! Fungerar det inte hos dig? Det fungerar här!
 2 st nbsp är ganska lagom för ett indrag. Enklare och
mycket snabbare är förvisso att göra ...
. Såhär! (Men inte lika snyggt.)

Mvh E*

Fungerar inte här heller, ser bara en massa & nbsp (utan mellanslaget då). Detta trots att jag tillåter HTML i min profil.

Firefoxproblem? (IE vägrar jag ta i och betraktar som biologiskt riskavfall).

Sorry OT

[CJNE]

För att föra tillbaks tråden till topic lite då...

Jag tycker att E's förslag på ett register låter bra. Frågan är väl om det är någon som känner sig sugen på att administrera ett sådant.
Något som liknar HDCD katalogen fast utökat vore inte så dumt...

[CJNE]

Och ja, IE är så "snällt" att det inte bryr sig om att det fattas ett ; i slutet av & n b s p. Fast det är ju egentligen verkligen inte särskilt snällt eftersom det leder till att folk snickrar ihop sin html fel.

[OlA-68]

kan ni inte återgå till ämnet jag tyckte det var ganska intressant innan fajten började

[n3mmr]

kan ni inte återgå till ämnet jag tyckte det var ganska intressant innan fajten började

Jo, speciellt som alla vi i det lilla fåtal som har fått förmånen av en helt komplett bildning vet att det heter hemmavideoprogramvisningsanläggningar.

[matså]

Hej skrev ett Pm till IÖ om nedanstående, men Darth IÖ att jag skriver det här istället.

Ingvar skrev

"Utgåvan på SACD är ju flerkanalig, men CD-spåret på den är avsevärt mycket likare originalet än den sunkiga söndermastrade urprungliga CD-utgåvan. (Fast det är synd att SACD-människorna inte klarat av en så enkel sak som att hålla koll på nivåerna. Verkligen amatörmässigt. Att man skall behöva köpa fonogram som ligger och klipper på inspelningsmediets 0-nivå är ju trist.) "


Vadå klipper, jag har inte märkt att den klipper, men du kanske menar när man spelar olidligt högt??

Och vad anser du om detta?

Högfrekvent skräp är vad jag förstår lättare att få in med sacd, men har inte bolagen filter så att Sacd blir lika bra ändå?

[Nagrania]

Det är mycket vanligt att modern popmusik är utstyrt till klippgränsen men frågan är om det hörs...jag menar om det verkligen distar. Santanas två senaste CD:n är typ exempel på detta. Jag kollar alla skivor som jag spelar hemma nivåmässigt och när det gäller SACD och DVD-A så har jag aldrig sett några skivor med för hög nivå. Det kan ju nu bero på att den musik som jag har lyssnat på inte har varit av den arten där det vanligen förekommer. Jag tycker att IÖ som är så duktig på allt han gör borde också arbeta som mastrare och då kan vi entlediga några inkompetenta tekniker. Dom andra får väl vi leva med ett tag till.

[Max_Headroom]

Högfrekvent skräp är vad jag förstår lättare att få in med sacd, men har inte bolagen filter så att Sacd blir lika bra ändå?

Det är själva systemet SACD i sig som skapar högfrekvent skräp.

Det är mycket vanligt att modern popmusik är utstyrt till klippgränsen men frågan är om det hörs...jag menar om det verkligen distar.

Jag har i alla fall en skiva som klipper så dant att det sprakar i högtalarna. Låter fruktansvärt illa. Jag har inte orkat kolla andra skivor som låter illa vad det beror på, men klippning är nog inte omöjligt i flera fall.

[E]

Det är mycket vanligt att modern popmusik är utstyrt till klippgränsen men frågan är om det hörs...jag menar om det verkligen distar.

Ponera att det inte hörs, finns det då någon poäng med att styra
ut för starkt?

-0,5 dBFS bör starkaste toppen på en ljudinspelning styras ut till,
max. Det finns ingen större anledning att gå över den gränsen.
Detta är väl för att somliga CD-spelare inte låter så väldans bra
annars.

Troligen måste man beakta det tekniksnack som skrE*vs i sista
stycket här, dvs att en samplingstopp inte får bete sig så att den
hamnar över 0:an efter D/A. Hur stark en transient maximalt kan bli
efter D/A, när samplingarna toppar 0 dBFS, kanske någon här kan
berätta?

Det bästa är nog att vid utstyrning ha en mjukvara som visar
"peak-nivå efter D/A", eller att ha en hårdvaru-klippindikator efter
D/A.

Mvh E*

[IngOehman]

1. Tack E för neddragning av antal E* i texten. Blev mycket trevligare att läsa så. Finns städpotential ytterligare dock...

2. Tror ursprunget till alltihopa (biosar) är geniet Thomas Funk. Hans visa med textraden "vi är sotisar vi, och är svarta", eller något liknande, är ju genialisk och så upplyftande att man med glädje tar till sig ändelsen -sar.

Det närapå helsvenska ordet studio (bildat ur studera) är dock enligt min uppfattning, liksom den liknande konstruktionen video, lämpliga att förse med r på slutet vid pluralisering. Alla regler har ju undantag.


Vh, iö

[IngOehman]

Hej skrev ett Pm till IÖ om nedanstående, men Darth IÖ att jag skriver det här istället.

Ingvar skrev:
"Utgåvan på SACD är ju flerkanalig, men CD-spåret på den är avsevärt mycket likare originalet än den sunkiga söndermastrade urprungliga CD-utgåvan. (Fast det är synd att SACD-människorna inte klarat av en så enkel sak som att hålla koll på nivåerna. Verkligen amatörmässigt. Att man skall behöva köpa fonogram som ligger och klipper på inspelningsmediets 0-nivå är ju trist.) "


Vadå klipper, jag har inte märkt att den klipper, men du kanske menar när man spelar olidligt högt??

En inspelning som klipper gör det alldeles likadant oavsett hur högt man spelar upp den på en anläggning.

Däremot kan förstås anläggningen själv klippa därutöver, men när jag skriver att inspelningen klipper menar jag just detta, och ingenting annat. Jag menar i själva verket alltid just det som jag skriver.


Att du inte märkt att den klipper beror troligen på att den inte klipper så hårt (bara på transienter), och exentuellt även att många nuförtiden är så illa varseblivningsskamferade av studiornas överbruk av snabba limiters, att de blivit "vana vid" destruerad toppdynamik och därför inte reagerar.

Men det klipper fonogrammet, ja.

Och vad anser du om detta?

Högfrekvent skräp är vad jag förstår lättare att få in med sacd, men har inte bolagen filter så att Sacd blir lika bra ändå?

Som någon anytts tidigare är SACD-systemet själv ansvarigt för en stor del av HF-smutsen, men dessutom är det som du säger att den större bandbredden medger ökad risk för att spurious och liknande hamnar på skivan.

Huruvida sivbolagen applicerar filter på SACD-utgåvorna avgör om skräp tidigare i kedjan tas bort, men påverkar inte SAC-systemets inneboende HF-skräpande.

Vissa SACD-spelare har dock utgångsfilter som kan ändras efter tycke och smak, men är det meningen at man skall fippla på dem? Jag vill ju hellre ägna mig åt att spela skivor. Vill inte behöva fippla alls om jag slipper. Olika tillverkare väljer dessutom att låta apparaterna släppa ifrån sig olika halter av skräpet.

Min uppfattning är att när även det gamla systemet CD är fritt från dessa problem och det dessutom finns ett så mycket bättre högupplösingssystem, utan dessa SACD-typiska intrinsiska brusbidrag (läs DVD-A) känns det som om SACD är helt ointressant, och att det nästan är värt att offra sig och avstå från at köpa SACD-skivor (ursäkta taftologin) man vill ha av musikskäl, om det kan leda till att de kommer att ges ut på DVD-A istället.


Vh, iö

[E]

1. Tack E för neddragning av antal E* i texten. Blev mycket trevligare att läsa så. Finns städpotential ytterligare dock...

Ja men visst! Va' gör man inte för att Ing. ska finna E*ns (hoppsan)
inlägg trevliga att läsa.
  Finns det nå't sätt å bju' igen på så gör man ju det.

Dessutom "riskerar" man ju att få svar på fler frågor på det viset.
Som exempelvis:

6. Skriver Ing. mastring?

För övrigt kan väl redaktörerna ordna så att man slipper radbryta sina inlägg manuellt
för att de ska få någorlunda läsvänlig bredd?

2. Tror ursprunget till alltihopa (biosar) är geniet Thomas Funk. Hans visa med textraden "vi är sotisar vi, och är svarta", eller något liknande, är ju genialisk och så upplyftande att man med glädje tar till sig ändelsen -sar.

Å nä, haha! Så lätt slipper du inte undan.

Den visan må vara hur upplyftande som helst (inte hört), men
ändelsen blir ju sotis-ar! Inte -sar! Samma gäller alkisar, lantisar,
eller för den delen ordvitsar.

Du kan ju inte smyga in ett grekiskt s enbart i pluralformen! Ujuj,
hur ska du ta dig ur detta nu då?

Det närapå helsvenska ordet studio (bildat ur studera) är dock enligt min uppfattning, liksom den liknande konstruktionen video, lämpliga att förse med r på slutet vid pluralisering. Alla regler har ju undantag.

Aha, på så vis! Hmm. Närapå helsvenskt är väl bio också, i s f.

SAOB påstår som sagt att studio - i betydelsen inspelningsstudio -
är ett engelskt inlån.
  Studio i övriga betydelser (ex. studerkammare) härstammar
visst från italienskan, eller möjligen medeltidslatin (studium).

Har dock inget alls emot att det får heta studior och videor.
Förespråkar det ju själv!

Men då måste det också heta hemmabior! (Ifall man inte orkar
säga -biografer.)

Liksom kiwier. Eller möjligen vard. kiwisar!

Nåväl.

Mvh E*

[E]

Däremot kan förstås anläggningen själv klippa därutöver, men när jag skriver att inspelningen klipper menar jag just detta, och ingenting annat. Jag menar i själva verket alltid det jag skriver.

Vad menar du förresten egentligen när du säger att inspelningen
klipper?

Menar du med att inspelningen klipper, att:
1.
det finns en eller flera samplingar som ligger på 0 dBFS.
2.
det finns samplingar, som efter D/A resulterar i signal ovanför 0:an.

Tror alltså att det är stor skillnad mellan 1 och 2. Kanske bara fått
det om bakfoten?

Alltså, tittar man enbart på samplingarna (eller låter sitt
ljudbehandlingsprogram göra det), så ser man ju inte vad som
händer "däremellan", alltså hur signalen kommer att se ut efter
D/A-omvandling.

Om resonemanget inte är galet, kan man då veta hur man bör
styra ut den digitala ljudströmmen till ex. wav-filen utan hjälp av
utrustning som visar transienttoppnivå så som den är efter D/A?
  Förutsatt att man vet hur korta och starka transienter som de
instrument som är på inspelningen maximalt kan tänkas ha, alltså!

Detta må ju verka petigt med tanke på hur mycket dagens
inspelningar ligger och klipper, men det gör väl egentligen inte
definitionen mindre viktig.

Mvh E*

PS. Vad tycker Ing. om något slags register över olika utgåvors
ljudkvaliteter?

[Jax]

Däremot kan förstås anläggningen själv klippa därutöver, men när jag skriver att inspelningen klipper menar jag just detta, och ingenting annat. Jag menar i själva verket alltid det jag skriver.

Vad menar du förresten egentligen när du säger att inspelningen
klipper?

Menar du med att inspelningen klipper, att:
1.
det finns en eller flera samplingar som ligger på 0 dBFS.
2.
det finns samplingar, som efter D/A resulterar i signal ovanför 0:an.

Tror alltså att det är stor skillnad mellan 1 och 2. Kanske bara fått
det om bakfoten?

Jag tror snarare det är överstyrd A/D i inspelningsstudion som avses. Jag satt en dag och tittade i oscilloskopet på utsignalen från mitt senaste rörbygge. Jag tyckte det såg lite konstigt ut för det låg toppklippta signaler med klippnivå på ungefär halva utspänningen vilket bara kan tolkas som att det klippt redan vid inspelningen och före mixningen.

Idag ligger inga samplingar på 0 dBFS, de flesta nyare skivor är normaliserade så att högsta sampling ligger strax under 0dBFS (Undantag klassiska verk då).

För att få reda på toppspänningen ut från en D/A då två på varann följande samplingar med 0dBFS kommer så summera motsvarande sincar (sin(X)/X). Toppvärdet på summan är max spänning som kan förekomma.

[Svante]

Jag var inne på detta i nåt annat inlägg för nåt år sen. Om en inspelning klipper (dvs en signal har blivit tillpålattad så att flera sampel i rad ligger på det högsta binära talet som systemet kan lagra (32767 för 16-bit 2-komplement (som CD))) så funkar det bra med det gamla stuket där man hade en noga kalibrerad 16-bitars D/A-omvandlare och ett analogt antivikningsfilter. Men idag har man översampling och digitala lågpassfilter. Eftersom signalen efter filtret ska ha en översläng (om filtret är nära idealt och den digitala signalen är klippt) så kommer filtret också att klippa, i det digitala fallet. Här finns det potential att olika filter klipper olika och att D/A-omvandlarna därmed låter olika eller åtminstone olikt det gammaldags analoga filtret (som ju inte klipper).

Detta är något att fundera på när man styr ut en digital inspelning fullt. Kanske bör man lägga sig 1 á 2 dB under så kanske alla D/A-omvandlare kommer att låta lika?

En överstyrd skiva kan alltså vara "avslöjande" när man försöker skilja D/A-omvandlare åt tex med lyssning. Om det sen egentligen är inspelningens eller D/A-filtrets fel kan ju diskuteras, men jag tror att det är en oundviklig konsekvens av att dagens D/A-omvandlare är översamplade.

[Jax]

Jag tänkte inte på digitala översamplingsfilter

Men jag fick någon slags fredagsidé, ponera att man bränner en CD med en lätt toppklippt sinus (klippt vid 0dBFS) och spelar av denna i olika spelare och DAC-ar. Jag får då en känsla av att man kan studera uppförandet rent objektivt med säg spektrumanalys av det som kommer ut. Helst då efter lyssning så mätningarna inte orsakar placeboeffekt.

[E]

Hej!

Hittade den mjukvara som klarar att visa transienttoppnivå "efter
D/A"!
Sökte på följande ur minnet: "nika white paper".

Mjukvaran består av en s k översamplande peakmätare och finns
endast till ProTools. Vet ej om något liknande finns till exempelvis
Cubase? Tacksam för tips om detta i så fall.

Mjukvaran kommer från Trillium Lane Labs och heter TL MasterMeter.

Det finns ett papper från 2003 av Nika Aldrich om det här. Det är
skrivet för Trillium Lane Labs.
"The Consequences of Traditional Digital Peak Meters"
Tredje länken uppifrån här:
http://www.cadenzarecording.com/papers.html

Ska strax repetera det själv, det var ju ett par år sedan.

Jax,
Tack för svar! Det är nog säkert överstyrning tidigare i kedjan som
Ingvar avser, som du säger. Klantigt att tolka det som överstyrning
av själva CD-utstyrningen kanske! Allt från mikrofonförstärkare, via
A/D, till limiters kan väl orsaka klippning.

Men det vore ändå önskvärt med ett svar från Ingvar på inlägget,
och hur man bör styra ut det allra sista, dvs själva CD-utstyrningen.

Svante,
Ja, det var alltså något i stil med vad du skriver som avsågs.
  Du kanske har läst nämnda papper från Aldrich? Om det
förekommer felaktigheter i det, får ni gärna ta upp det!

Mvh E*

[Johan_Lindroos]

Jag var inne på detta i nåt annat inlägg för nåt år sen. Om en inspelning klipper (dvs en signal har blivit tillpålattad så att flera sampel i rad ligger på det högsta binära talet som systemet kan lagra (32767 för 16-bit 2-komplement (som CD))) så funkar det bra med det gamla stuket där man hade en noga kalibrerad 16-bitars D/A-omvandlare och ett analogt antivikningsfilter. Men idag har man översampling och digitala lågpassfilter. Eftersom signalen efter filtret ska ha en översläng (om filtret är nära idealt och den digitala signalen är klippt) så kommer filtret också att klippa, i det digitala fallet. Här finns det potential att olika filter klipper olika och att D/A-omvandlarna därmed låter olika eller åtminstone olikt det gammaldags analoga filtret (som ju inte klipper).

Detta är något att fundera på när man styr ut en digital inspelning fullt. Kanske bör man lägga sig 1 á 2 dB under så kanske alla D/A-omvandlare kommer att låta lika?

En överstyrd skiva kan alltså vara "avslöjande" när man försöker skilja D/A-omvandlare åt tex med lyssning. Om det sen egentligen är inspelningens eller D/A-filtrets fel kan ju diskuteras, men jag tror att det är en oundviklig konsekvens av att dagens D/A-omvandlare är översamplade.

Bra att du tog upp detta. Det blir ännu värre med signaler nära 0 dBFS som ska MPEG-1 Layer II- eller II-kodas, med alla sina psykoakustiska filter och liknande. För att den kodningen ska bli klippningsfri har jag gjort lite experiment fram- och tillbaka och kommit fram till att man behöver ha en digital insignal till kodaren som är mindre än omkring -2,5 dBFS, kanske -3 dBFS för att vara på säkra sidan. Det beror också på vilket spektral innehåll som musiksignalen har, en del musik klarar sig med högre innivå.

[E]

Det blir ännu värre med signaler nära 0 dBFS som ska MPEG-1 Layer II- eller II-kodas, med alla sina psykoakustiska filter och liknande.

Gäller det även MP3?

Mvh E*