Håller med om stora delar av det där.
Det som är gemensamt är att man undersöker.
Det tycker jag dock är mycket mindre intressant, och mycket mindre
VIKTIGT att förstå, än skillnaderna (mellan att mäta och att lyssna).
För förstår man inte skillnaderna (att de är av väsenstyp och inte av
gradtyp) så kommer man att dra ovetenskapliga slutsatser. Nu så kan
man förstås tänka sig att man förstår skillnaderna, men av något skäl
ändå envisas med att båda skall kallas mätning, trots att man vet att
det kommer att vilseleda dem som förstår mindre, men då är det nog
något annat som ligger bakom.
Svante skrev:Ok, ska jag bemöta en punkt i taget då, så du inte tror att jag duckar för dina argument.
IngOehman skrev:Man kan inte mäta något utan att varken veta vilken parameter det är man mäter, eller ha en måttstock med känd gradering att mäta mot.
Säger vem?
Det var jag som sa det, eller rättare sagt skrev det. Syntes inte det?

Men vad spelar det för roll vem som säger det? Om man inte baserar vad
man tror och vad man misstror på ens uppfattning om vem som är en
auktoritet (vilket i sig är ett helt ovetenskapligt förfarande, men väldigt
akademiskt), så är frågan om vem som sagt något helt ointressant för
frågan om huruvuda det sagda är korrekt eller inte.
Svante skrev:Jag ser påståendet, men inga argument för att det är så.
Varför anser du inte att jag presenterade ett argument?
Jag vet inte vad jag skall skriva för att du skall förstå. Jag är mycket nära
att återigen ge upp. Du behöver hjälpa mig genom att bemöta det jag
skriver - även om du inte anser att det var något argument. Alltså inte
bara avfärda det med ett påstående om att det inte var ett argument.
Vad är det som gör att du anser att man kan mäta en egenskap utan att
egenskapens parameter är känd? För mig är det självklart att det inte går,
och lika självklart att du skulle förstå det, och se argumentet.
Jag kan ge dig ett namn på en parameter som världen har, nämligen...
knölp! Jag vet att du inte vet vad, eller hur stor, en knölp är. Anser du att
du kan mäta knölp ändå, eller effekten av X knölp, således att du kan
omvandla det till ett mått på knölp?
Svante skrev:I F/E-lyssningen (begränsat till delen när vi med statistisk signifikans försöker bevisa att förstärkaren hörs) mäter vi hörbarhet och måttstocken är de lyssnare som är närvarande.
Då kan du förstås argumentera att du inte behöver veta något om para-
metern, eftersom du undersöka allmän hörbarhet - av valfri orsak. Men
vad jag säger är att du bara kan få ett mått på något om du vet vad detta
något är, och om det finns något att relatera det till. (Så nej, vi mäter inte
ens hörbarhet av objektet.)
Det kan vara en absolut skala, t ex ett måttband, eller det kan vara en
ograderad men ändå fast punkt i livet, t ex kan vi mäta oss mot varandra.
Och gör vid det så kan vi få veta att jag är en lite plutt, jämför med dig.
Eller att du är en stor man, jämför med mig.
Och DET är en sorts mätning (även om den är på högre nivå än vad som
hade varit ett bättre exempel, eftersom vi faktiskt vet vilken parameter vi
undersöker, även utan linjal - nämligen våra längder.
Men om vi inte ens kan jämföra saker med varandra på grund av att en
icke-detektion kan betyda större hörbar färgning (som diffus "egenskap"
hos apparaten) än en detektion, är en F/E-lyssning inte en mätning ens
om man nöjer sig med att tycka att man mäter något när man inte får
något absolutmått (vilket jag nöjer mig med).
Svante skrev:Begreppen du efterlyser (storhet och referens) finns närvarande, men de är inte av den vanliga typen utan lite mer fluffiga.
Vanlig typ kontra mer fluffig typ?
Om du menar det du skriver så hoppas jag du håller med om att är det
olika typer, så är det inte gradskillnader.
Nej, hörbarhet är inte en parameter (men det kan finnas en som renderar
hörbarhet) och dessutom tillhör den inte apparaten. Den tillhör situationen.
Svante skrev:Skillnaden är alltså inte principiell, utan det är en gradskillnad.
Nej, det är inte en gradskillnad - det är en väsensskillnad. Att veta vilken
parameter man pratar om och att inte veta det, är inte en gradskillnad.
Det är inte på något sätt en mätning när saken inte har varken ett mått,
inte i någon känd domän och inte i någon okänd, och när det som man har
inte ens medger att man sorterar kvaliteten jämför med en annan apparat!
- - -
En F/E-lyssining är en mjuk studie, där den som tar del av den verkligen
behöver förstå detta (att det INTE är en mätning) och använda sitt om-
döme - både för att bilda sig en uppfattning om apparatens egenskaper
(som inte går att extrahera ut 0/1 utan ur de beskrivningar av upplevelsen
som de som F/E-lyssnat förmedlar), och för att bilda sig en uppfattning
om vad som är en rimlig osäkerheten i uppfattningen.
Den är väsensskild från varje mätning, men inte väsensskilt från att läsa en
recension av en målning. "1/0" i den liknelsen motsvaras närmast av om
man får veta om recensenten har tittat på rätt tavla.
1/0 är en kvalitetssäkring på rapporten, INTE ett mått på objektet.
Svante skrev:Får jag spekulera?
Jag har inga förhoppningar om att kunna stoppa dig.

Svante skrev:Jag tror dock att du ser gradskillnaden som så stor att du inte vill kalla proceduren för en mätning. Det betyder i sin tur att du måste dra en gräns någonstans mellan mätning och lyssning. Den gränsen skulle jag vilja att du definierar.
Nej, det jag talar om är inte en gradskillnad.
Svante skrev:Jag gissar att du tänker: "Enkelt en mätning är en mätning och en lyssning är en lyssning".
Kallar du det att tänka?

Förvisso är det sant, men det är en nullad mening. Kanske en som trots
det kan behöva sägas?, tyvärr. Men den lämnar onekligen mycket öppet
för tolkning. Så den räcker inte.
Men för protokollet - min uppfattnings argument vilar inte på en nullad
sentens.

Om du tror det så har mina försök att argumentera varit helt
bortkastade.
Men visst. En mätning ÄR en mätning och en lyssning ÄR en lyssning.
Svante skrev:Motfrågan då blir, kan du överhuvudtaget tänka dig att använda hörseln för att mäta något som inte är hörseln?
Javisst. Men hörseln kan man mäta ljud. Hörseln registrerar ljud.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns helt enkelt ingenting i en F/E-lyssning som konstituerar förut-
sättningar för att man skall kunna mäta någon egenskap hos apparaten.
Ingenting överhuvudtaget. inte ens nästan. Förutsättningarna är noll.
Och jag säger att man mäter hörbarhet hos förstärkaren. Och jag menar att vi har slipat referensen ganska bra i Studio Blue och att lyssningarna mäter hörbarheten relativt en referens som ligger nära det absolut minsta en människa kan höra.
Den där frasen är svår att kommentera. Dels har jag ju gjort F/E-lyssningar
i många årtionden för LTS och något och ett halvt före det. Dels har den
slipning av metoden som gjorts i huvudsak skett under 70- och 80-talen.
Du har väl varit med på några få F/E-lyssningar, och har föreslagiit stora
förändringar med avseende på lyssningsproceduren, som vi har provat
praktiskt en gång med ett minst sagt nedslående resultat (helt i överens-
stämmelse med vad jag berättat skulle hända när upplägget förstörts på
det sätt som du föreslog - inte för att jag är så klok, utan helt enkelt för
att jag konstaterat 30 år tidigare att så får man absolut inte göra, om man
vill ha maximala förutsättningar för detektion).
Så vad du menar med att vi slipat i studio blue förstår jag inte. Vad vi gör
& har gjort under alla år är att försöka välja lyssnare efter bästa förmåga,
men även det utan egentlig mätbarhet. Det går därför inte heller att veta
att lyssnarna blir bättre och bättre (slipas) genom åren.
Men förhoppningsvis har lyssnarpanelens kvalitet hållits på en förhållandevis
stabil och hög nivå. Det är i varje fall vad jag har försökt tillse.
Svante skrev:Det gör också referensen maximalt stabil, givet de förutsättningar som verkligheten stipulerar.
Det kan vara en förhoppning man har. Jag har den. Men om du tror att
man kan veta att så är fallet så gör du dubbelfel.
Jag har strävat efter det, men kan inte veta om jag lyckats. Det är inte
heller mätbart. Även om man kan försöka mäta det. Alltid något. Men det
finns goda skäl till att jag inte vill mäta det, eftersom jag vet att det kan
försämra resultaten i lyssningen - alltså göra lyssnarna mindre bra på att
beskriva det de hör. (Vilket, igen, är vad en F/E-lyssning går ut på. Jag vet
inte hur många gånger jag skall behöva skriva det men ändå få tillbaka att
det får ut på 0/1...)
Eller kanske anser du att ordet "maximal" betyder någonting helt annat än
jag tycker?
Svante skrev:IngOehman skrev:Vad man kan mäta är saker runt uppställningen, men inte apparaten.
"Runt uppställningen"? Vad betyder det? Jag menar att främsta syftet med F/E-lyssningen är att detektera och beskriva den påverkan som apparaten har på signalen. Det är apparaten som står i fokus under lyssningen. Och att detektera något är att jämföra med en referens, dvs att mäta.
Du beskriver vad man önskar sig, men det räcker inte om man skall vara
vetenskaplig. Man måste förstå vad som är tillåtna slutsatser också.
Svante skrev:IngOehman skrev:Dessutom går inte en F/E-lyssning ut på det som antytts av flera, t ex
av dig, att få ett 1/0-svar.
Åjo, en del en den gör det.
Nej, så är det inte alls.
En F/E-lyssning behöver inte vara varken blind eller inkludera momentet
att undersöka sannolikheten att de uppfattningar om påverkan som redo-
visas av lyssnarna, är orsakade av faktiska men okända egenskaper hos
testobjektet.
Den kan vara det.
Det gör vi bara för att öka kvaliteten på lyssningsrapporten. Men de allra
flesta F/E-lyssningar jag har gjort i mitt liv har helt saknat dessa moment.
Ofta är de ju helt utan värde för den som lyssnar. Läs; när färgningen är
uppenbar. En mycket bättre komponent i sådana sammanhang är för det
mesta att introducera en ankarreferens således att objektet får två saker
att jämföras med. Det perfekta och något som är rätt dåligt.
Men det vet jag att du håller med om eftersom jag tagit upp det förr.
Svante skrev:Hela paketet med statistiken går ut på just det. Sen recenserar vi skillnaden också...
Oj! Du har verkligen missförstått meningen med att F/E-lyssna.
Då menar jag orsaken till att JAG introducerat F/E-lyssningen i LTS sysslor
(och det efter att både Claes och jag gjort massor av dem, oberoende av
varandra, under många år).
Svante skrev:...men det är inte mer vetenskapligt än en filmrecension. Jo, lite förresten, F/E-uppställningen humblifierar recensenterna en del så att de inte överdriver påverkan. Men det är i botten ändå en recension.
Det är klart att det är en recension!
Som är helt vetenskaplig!
Varifrån har du fått det att en recension skulle vara ovetenskaplig? En av
en hifi-apparat i vanlig öppen lyssning är det förstås om de innehåller några
påståenden om testobjektet, men en filmrecension och en F/E-lyssning är
inte på något sätt ovetenskapliga, snarare kan vara extra bra om den som
läser dem äger vetenskapligt förnuft.
Men du har helt rätt i att F/E-lyssningen inte är väsensskild från en film-
recension.
Det är en mätning som den är väsensskild från.
Svante skrev:Den delen skulle man fö kunna göra mer vetenskaplig genom att inte tala om för FP vad det är för märke på apparaten som recenseras.
Nej. Då har du missförstått till och med mer än jag trodde. Syftet med att
F/E-lyssna är att lära sig så mycket vi kan om apparaten -
på så kort tid
som möjligt - eftersom man bara HAR mycket kort tid, jämfört med den
tid som man kan förmoda att den eventuella apparatköparen kommer att
bruka apparaten. Då är ALLA sätt att öka chansen att höra vad den gör,
av godo. ALLA ledtrådar som kan ges är bra.
Din ide att skapa förutsättningar för jämförbarhet genom att börja införa
begränsningar som riskerar att resultera i att hörbara fel missas, är absurd
i ljuset av att jämförbarhet ändå inte kommer att nås.
Tror du att det skulle göra saker jämförbara så är du en av dem som jag
påstår agerar ovetenskapligt. No offence.
Men det finns ingenting ovetenskapligt med att lyssnarna får veta både hur
apparaten mäter och vad den heter, eller att du får samtala helt fritt under
lyssningen.
Vetenskapligheten har inte med någon av dessa saker att göra.
Igen - vetenskaplighet har INGET med undersökningens upplägg att göra.
Så har det varit sedan vetenskapsprinciperna såg dagens ljus för några år-
tusenden sedan. Undersökningens upplägg kan vara en liten titt på en helt
oorganiserad verklighet! Detta är, om du ursäktar, fundamenta. Jag borde
inte behöva berätta om det. Och särskilt inte om och om och om igen.
- - -
Men - vi kommer inte längre. De saker du skriver här, är i stort sett oför-
ändrade mot det du anfört i början av tråden. Jag ser inte längre någon
poäng med att försöka nå fram, inte såhär, på faktisk.se i varje fall.
Du lämnar fortfarande mycket av det jag skrivit utan kommentar eller slår
bort med med en kommentar som jag redan bemött.
Så jag orkar inte längre. Försöken saknar mening.
Men kanske live? Tror säkert att saken kommer att komma upp nästa
gång vi ses, och jag tror att förutsättningarna för att komma någon vart
blir mycket fruktsammande då.
Vh, iö
- - - - -
Edit: Rättat citeringen som blev lite fel, och lite andra småjusteringar.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).