Vad är en mätning?

[Svante]

*Min uppfattning är att det finns ett värde i att man lånat stora delar av metodologin frå naturvetenskaperna, men att det finns ett än större värde i att förstå skillnaderna - eftersom man utan att göra det kommer att dra ovetenskapliga slutsatser (tro fel eller gissa, utan att förstå att det är det man gör).

Då är vi ju överens om det.

Jag har visserligen svårt att se syftet med att gradera vilket som är viktigast, man behöver ju inte välja. Klart bäst är ju om man förstår bådadera.

Kvarstår dock vår skillnad i synsätt huruvida F/E mäter förstärkaren eller inte.

För mig innehåller påståendena att jag är 1,86 m lång och att tumstocken är 1,075 Svantar lång samma information. Det är heller ingen (större) skillnad i noggrannhet mellan påståendena. Det ena är dock en mätning av mig och det andra en mätning av tumstocken.

Men den skillnaden i synsätt kommer nog att kvarstå.

[Bill50x]

För mig innehåller påståendena att jag är 1,86 m lång och att tumstocken är 1,075 Svantar lång samma information. Det är heller ingen (större) skillnad i noggrannhet mellan påståendena. Det ena är dock en mätning av mig och det andra en mätning av tumstocken.

1,075 Svante? Men det finns väl tumstockar som är 0,54 Svante åxå?

En tum vet jag vad det är (även om det finns lite olika tummar), men hur stor är en stock?

/ B

[Nattlorden]

För mig innehåller påståendena att jag är 1,86 m lång och att tumstocken är 1,075 Svantar lång samma information. Det är heller ingen (större) skillnad i noggrannhet mellan påståendena.

I det ena fallet så är måttet konstant men kommer inte att verifieras korrekt hela tiden, i det andra fallet så är måttet varierande. Eftersom Svante till skillnad från tumstocken varierar en del mellan morgon och kväll, emedan metern är väldefinierad. Med enheten Svante så hade vi aldrig kommit till månen.

[Svante]

För mig innehåller påståendena att jag är 1,86 m lång och att tumstocken är 1,075 Svantar lång samma information. Det är heller ingen (större) skillnad i noggrannhet mellan påståendena.

I det ena fallet så är måttet konstant men kommer inte att verifieras korrekt hela tiden, i det andra fallet så är måttet varierande. Eftersom Svante till skillnad från tumstocken varierar en del mellan morgon och kväll, emedan metern är väldefinierad. Med enheten svante så hade vi aldrig kommit till månen.

Hehe, ur rent filosofisk synvinkel kan man säga att om jag väljer enheten "svante" som längdenhet så kommer inte min längd att variera alls. Däremot kommer alla andra längder i världen att variera en gnutta, och det som gör en lite misstänksam mot enheten är att de andra längderna kommer att samvariera.

Men inte så mycket.

Min längd har varierat mellan kanske 1,85 m och 1,87 m de senaste 20 åren när jag har mätt den. Det är en avvikelse på +/-0,01/1,86=+/-0,6 %. Ungefär som en billig multimeter.

Är det inte så att anledningen till att du inte vill använda min längd som referens är att det finns bättre referenser att tillgå? Att det inte är toleransen i sig som är viktig? Att betydelsen av "väl" i väldefinierad bestäms av vad vi klarar av att hålla för toleranser.

Jag ber dig isf kontemplera vilken den bästa referensen för hörbarhet som vi har är. Jag påstår att det är den som finns i en lyssnare.

Edit: PS. enheter stavas enligt SI-standard med gemen begynnelsebokstav. Hade enheten svante varit en SI-enhet så hade det alltså varit rekommendabelt att skriva just så: svante.

[Nattlorden]

Jag ber dig isf kontemplera vilken den bästa referensen för hörbarhet som vi har är. Jag påstår att det är den som finns i en lyssnare.

Du får först definiera vad hörbarhet är, innan vi kan försöka finna en referens.

[IngOehman]

*Min uppfattning är att det finns ett värde i att man lånat stora delar av metodologin från naturvetenskaperna, men att det finns ett än större värde i att förstå skillnaderna - eftersom man utan att göra det kommer att dra ovetenskapliga slutsatser (tro fel eller gissa, utan att förstå att det är det man gör).

Då är vi ju överens om det.

Jasså? Men ändå har jag ju pekat på de viktiga skillnaderna, om och om
igen, och bara mötts av oförstående. Jag har inte sett att något av det jag
skrivit bli bemött av dig på ett sätt som gör att jag sett att du har insett
några skillnader.

Jag tror att du några gånger har skrivit att du håller med om att det finns
skillnader, men sen har det inte dröjt länge innan du kommit med ännu ett
inlägg som kommentar till något jag skrivit, som visar att de skillnader jag
beskrivit helt gått dig förbi.

Så jag har inte ännu så länge sett några tecken på att du har förstått, mer
än att jag sett att du ett par gånger har sagt att du gjort det, för att strax
därefter visa att du inte gjort det.

Jag har visserligen svårt att se syftet med att gradera vilket som är viktigast, man behöver ju inte välja. Klart bäst är ju om man förstår bådadera.

Du missförstår det jag skriver. Vad jag skriver är att A utan B blir pann-
kaka. Vikten av B är så stor att A utan B är värre än "utan värde", det ger
en falsk förståelse av världen. Och att välja B utan A mejkar ingen sens alls.


Jag skriver att man KAN välja att agera enligt A, men att man då MÅSTE
förstå att B finns där och vad som konstituerar B, om det inte skall bli fel.

Alltså att man lånar en metod men INTE får synonymitet med avseende på
tillstånden för dragning av slutsatser - på grund av avståndet mellan orsak
och verkan.

Läs; att sambandet mellan det man tror vara orsak och den verkan man har
kontakt med i studien, inte är faktum, utan bara förmodad. Förmodandet är
en sorts inre hypotes som man inte kan göra sig av med, och som ligger i
vägen för objektet som sådant, alltså dess egenskaper, gör att de inte kan
mätas, om det så är en hifi-apparats överföringsfunktion eller om det är en
människans faktiska känsla.

Kvarstår dock vår skillnad i synsätt huruvida F/E mäter förstärkaren eller inte.

För mig innehåller påståendena att jag är 1,86 m lång och att tumstocken är 1,075 Svantar lång samma information. Det är heller ingen (större) skillnad i noggrannhet mellan påståendena. Det ena är dock en mätning av mig och det andra en mätning av tumstocken.

Men den skillnaden i synsätt kommer nog att kvarstå.

Om du tror att det DU skrev var ett exempel på det jag skrev, så förstod
du inte det sistnämnda.

Det du skriver är en självklarhet och är ett helt symmetriskt exempel. Det
jag beskrev var asymmetrin, och det är den som skiljer.

Och jag har nu beskrivit det jag talar om så många gånger att jag inte vet
hur jag skall komma på något nytt sätt att skriva samma sak. Om jag väljer
att tro att du faktiskt vill förstå, så återstår bara att jag inte klarar av att
förklara, eller att du inte kan förstå. Men jag har slut på ideer om hur jag
skall kunna vända på det här på något nytt sätt för att hitta fram till något
som kan göra att du plötsligt ser. Jag har visat dig alla infallsvinklar jag kan
komma på.

Men jag lovar att fundera vidare.


Vh, iö

[Morello]

Hur som havet: att meta är att veta.

Någon som kan återge originalet på tyska?

[steveo1234]

Hur som havet: att meta är att veta.

Någon som kan återge originalet på tyska?

zu messen ist zu weissen Herr Overfuhroberst!

[Morello]

wissen heter det väl?

[steveo1234]

wissen heter det väl?

verdamnte Messerschmidt!

[petersteindl]

Njae

Messen heißt Wissen. Wissen är i detta fall substantiv och stavas därför med stor bokstav.

Det som är viktigt i frågan om att veta är att veta vad man mäter på. Vet man vad man mäter på så innebär det under vilka premisser man ställt upp mätinstrumenten och man vet vilken mätprocedur som skall användas. Vet man detta så vet man vad man sysslar med och vad skälva mätobjektet är för något. Det är just där som skon ofta klämmer då man försöker mäta. Vet man inte i princip vad man mäter på så kan mätresultaten bli missvisande och värdelösa eller åtminstone svårtydliga. Vet man vad man mäter på vilket man måste sätta sig in i för att kunna välja mätprocedur, så blir mätresultaten en kvantifiering av det man redan principiellt känner till. Mätinstrumentet visar då en siffra som man har användning av och som fördjupar kunskapen om det man principiellt man redan vet.

MvH
Peter

[IngOehman]

Och det är just därför det finns en poäng med att INTE kalla en lyssning
för att mäta.

Ordspråket är ju "att mäta är att veta", inte att "mäta är att tro". Ej heller
"att tro är att veta". Tanken att tro handlar om att veta, förekommer nog
bara i religiösa sammanhang, tror jag. Inte vet.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det kan nämnas att den som mig veterligt introducerade ordspråket i
Sverige var Janne Lodström, känd som "Lodis". Och hans stockholmska
(för ordspråksframsägandet generöst överdriven) gjorde det extra stag-
kraftigt: -Att meta e å veta.

[Svante]

Jag ber dig isf kontemplera vilken den bästa referensen för hörbarhet som vi har är. Jag påstår att det är den som finns i en lyssnare.

Du får först definiera vad hörbarhet är, innan vi kan försöka finna en referens.

Varför det?

[Svante]

*Min uppfattning är att det finns ett värde i att man lånat stora delar av metodologin från naturvetenskaperna, men att det finns ett än större värde i att förstå skillnaderna - eftersom man utan att göra det kommer att dra ovetenskapliga slutsatser (tro fel eller gissa, utan att förstå att det är det man gör).

Då är vi ju överens om det.

Jasså? Men ändå har jag ju pekat på de viktiga skillnaderna, om och om igen, och bara mötts av oförstående. Jag har inte sett att något av det jag skrivit bli bemött av dig på ett sätt som gör att jag sett att du har insett några skillnader.

Jag tror att du några gånger har skrivit att du håller med om att det finns skillnader, men sen har det inte dröjt länge innan du kommit med ännu ett inlägg som kommentar till något jag skrivit, som visar att de skillnader jag beskrivit helt gått dig förbi.

Detsamma, får jag väl säga då. Inlägget ovan tror jag var det första som du överhuvudtaget accepterade att det kunde vara en poäng med att se en F/E-lyssning som en mätning.

Jag undrar om det där är ett av problemen med mina debatter med dig; att vi bara letar fel i den andres inlägg. Ofta blir inläggen så långa att man inte orkar mer än så.

Det var bla därför som jag föreslog det där debattekniska experimentet där vi skulle formulera varandras ståndpunkter i stället för våra egna.

Självklart måste man vara eller bli medveten om att en F/E-lyssning inte är samma sak som att plocka fram multimetern, men jag ser inte att ordningen som man blir medveten om det är dikterad av någon naturlag. Det räcker ju med att man känner till både A och B när det är dags att göra eller analysera ett test baserat på den kunskapen.

Det finns säkert skillnader som du är medveten om, eller som du har funderat igenom som jag inte har tänkt på ännu, åtminstone inte på ditt sätt. Och jag är övertygad om att det finns likheter som jag har tänkt på som inte du har tänkt på ännu.

Men just nu vill jag bara känna mig nöjd en stund med att det ändå fanns ett litet närmande i debatten.

[IngOehman]

*Min uppfattning är att det finns ett värde i att man lånat stora delar av metodologin från naturvetenskaperna, men att det finns ett än större värde i att förstå skillnaderna - eftersom man utan att göra det kommer att dra ovetenskapliga slutsatser (tro fel eller gissa, utan att förstå att det är det man gör).

Då är vi ju överens om det.

Jasså? Men ändå har jag ju pekat på de viktiga skillnaderna, om och om igen, och bara mötts av oförstående. Jag har inte sett att något av det jag skrivit bli bemött av dig på ett sätt som gör att jag sett att du har insett några skillnader.

Jag tror att du några gånger har skrivit att du håller med om att det finns skillnader, men sen har det inte dröjt länge innan du kommit med ännu ett inlägg som kommentar till något jag skrivit, som visar att de skillnader jag beskrivit helt gått dig förbi.

Detsamma, får jag väl säga då. Inlägget ovan tror jag var det första som du överhuvudtaget accepterade att det kunde vara en poäng med att se en F/E-lyssning som en mätning.

Que???

Du lägger absurda ord i min mun - som gör att jag måste tro att du ser i
syne.

Nu måste jag undra över din läsförståelse. Vad jag skrivit om och om igen,
är att det INTE finns någon poäng överhuvudtaget med att se det som en
mätning (läs; ingen som jag känner till, och ingen som jag har sett någon
beskriva) utan att det är en stor fara i att göra det, och många nackdelar.

Det jag ville få fram var: Att "låna metoder från vetenskapsvärlden", krä-
ver att man förstår både att och varför man INTE bör förväxla resultaten
man får med något som är resultat av en mätning.

Det du skriver är helt uppånevända världen.

Jag undrar om det där är ett av problemen med mina debatter med dig; att vi bara letar fel i den andres inlägg. Ofta blir inläggen så långa att man inte orkar mer än så.

Jag letar aldrig fel i dina inlägg, eller i någon annans. Jag försöker alltid att
förstå vad alla andra menar. Men det hindrar ju inte att det finns fall där det
går att se, ibland med bedövande säkerhet, att den man diskuterar faktiskt
har missförstått något fundamentalt, som är något man kan upplysa om.

Att du "letar fel" i mina inlägg (betydelsen försöker få dem att verka inne-
hålla fel, inte för mig utan för andra läsare) har du visat rikligt med exem-
pel på. Kan du inte bara sluta med det?

Det var bla därför som jag föreslog det där debattekniska experimentet där vi skulle formulera varandras ståndpunkter i stället för våra egna.

En helt meningslös lek. Att du inte förstått det jag skriver har framgått
med önskvärd tydlighet, för i varje fall en av oss. Att jag förstått det du
skrivit vet vi båda.

Det jag väntar på är något argument för att det är fördelaktigt att kalla
det som skiljer sig från en mätning (om du står fast vid att du kan tänka
dig att det finns skillnader) för en mätning.

Jag har inte sett något som talar för att det finns några sådana fördelar,
bara rikligt av motsatsen.

Självklart måste man vara eller bli medveten om att en F/E-lyssning inte är samma sak som att plocka fram multimetern, men jag ser inte att ordningen som man blir medveten om det är dikterad av någon naturlag. Det räcker ju med att man känner till både A och B när det är dags att göra eller analysera ett test baserat på den kunskapen.

Det räcker inte att "känna till A och B" (a var inte en kunskap att känna till,
utan en metod, det var B som var det viktiga) på ett principiellt plan, utan
man måste verkligen förstå mekanismernas digniteter också.

Saker kan i förekommade fall te sig linjära (och är man fast i den tanken
så är det lätt att tro att allt bara vara skalfrågor) men även något så en-
kelt som att invertera något linjärt kan skapa något olinjärt, och många
funktioner har utsläckningar eller diskuntinuiteter, och i det här fallet hand-
lar det om skenande osäkerhetsfaktorer, som renderar resultat som gör
att man faktiskt inte får dålig noggrannhet - utan obedömbar noggrannhet.
Från ett vetenskapligt perspektiv alltså. En människa kan självklart alltid
göra en bedömning, utan att känna något behov av att veta hur säker
den gissning man gör, är.

Det finns säkert skillnader som du är medveten om, eller som du har funderat igenom som jag inte har tänkt på ännu, åtminstone inte på ditt sätt.

Ja, uppenbart. Men det har inte synts i din attityd. Om du inser det, varför
stretar du då emot och letar fel och kommer med retoriska angrepp, istäl-
let för att försöka förstå?

Och jag är övertygad om att det finns likheter som jag har tänkt på som inte du har tänkt på ännu.

Övertygelser kan man lämna i kyrkan.

Jag har inte sett några tecken på att du funderar över några likheter som
jag inte är väl bekant med, och ser därför inga förnuftbaserade skäl att tro
att det finns några. Allt det du skriver om likheter, är självklarheter.

Ser inget skäl att tro att det finns några blåa svanar heller. Det betyder inte
att jag förnekar dem, men jag undrar över skälet att förmoda några. Så
det gör jag inte.

Men just nu vill jag bara känna mig nöjd en stund med att det ändå fanns ett litet närmande i debatten.

Då beklagar jag över att jag måste göra dig besviken.

Jag har inte närmat mig de åsikter som du förespråkat. Alltså att det skulle
finnas några fördelar med att se något som något det inte är. Nackdelarna
är därmot synnerliga. Men jag skall inte rabbla dem en gång till. Inte just nu
i varje fall.

Att "låna en metod" som man gör inom det som rymms inom humaniora,
inklusive "socialvetenskaperna", UTAN att samtidigt förstå alla de synner-
ligen signifikanta skillnaderna (jag har tidigare i tråden kallat det för väsens-
skillnader) - menar jag snarare kan observeras just såsom att de som gör
det, kallar det de gör för mätningar, och anser att det finns fördelar med
att kalla det man gör för mätningar.

- - -

Men - bara så inte detta skall leda för långt vill jag vara tydlig med att jag
INTE påstår att per automatik inte kan finnas några mätbarheter så fort
en människa är inblandad. Inget kunde vara längre ifrån sanningen.

Jag skriver detta eftersom jag vet att någon annan (som har svårigheter
med att läsa text utan att tolka in saker som inte står där) annars kom-
mer att anklaga mig för att ha kommit med några sådan påståenden.


Vh, iö

[Svante]

*Suck*

<åter i ickekommenterarmod>

[IngOehman]

Kan du inte lägga krutet på att komma med några argument för att det
skulle finns någon poäng med att kalla det för en mätning istället?

Jag har väntat väldigt länge på ett sådant, gärna två.


Vad förväntar du dig när du diktar ihop påståenden om vad jag skulle ha
"accepterat poänger", påståenden som saknar all grund? Tycker du att
man beter sig så i diskussioner?

Om du vill att jag skall hålla med dig - så övertyga mig! (Argument, plz.)


Vh, iö

- - - - -

PS. Men själv ser jag inga värden som har med vem som håller med vem
att göra. Det handlar inte om att få rätt eller fel, utan om att trassla isär
nystanet - komma fram till vad som är objektivt och vad som är åsikter.

Det som är objektivt går att nå konsensus om, om alla lägger prestigen
på hyllan, som har en (prestigebesvär alltså, inte hylla, eller jo förresten,
hylla också), och det som är subjektivt, behöver vi inte nå konsensus om.

Svårare än så är det inte.

Med suckar och trumpen tystnad kommer du ingenvart. Igen: ARGUMENT.

Så låt höra!

[PappaBas]

Hmm jag tycker det är lite kårklyverier att hålla på att debatera vad "mäta" betyder eftersom det ju uppenbarligen betyder olika saker för olika personer beroende på vilken teori-skola eller bakgrund man kommer ifrån?
Det enda man kan göra är att ställa upp en viss premiss att någonting är en mätning.
Håller man inte med om det kan man ju faktiskt inte deltaga i debatten som följer av den givna premissen?
Men att hålla på att förfäkta om semantiska definitioner ter sig faktist "simpelt" i dess alla betydelser.

Det jag tycker är intressant metodologiskt är ju att det man försöker titta på hamnar ju i gränslandet mellan kvantitativa och kvalitativa teorier.

Mitt inlägg i debatten om F/E-mätning är att för att det skall fungera så tycker jag att lyssnarna vara helt blinda om vilka produkter de lyssnar på överhuvudtaget?
De kan inte veta om det är hemmabioförstärkare, högtalar-kablar eller CD-tvättar det är frågan om
Annars tycker jag att det finns för många olika källor till bias? Tar man hänsyn till det?

[Harryup]

Nej, man upplyser om vad man testar. Jag tycker också att det är självklart att man inte gör så.

mvh/Harryup

[Laila]

Varför ?

[IngOehman]

Jag tror att det kan vara så, att mynten kommer att trilla ned samtidigt i en
himla många domäner, för dem som får ynnesten att alls uppleva det.

Det som behövs är att man förstår vad det är som gör att man INTE i en
F/E-lyssning mäter någonting hos apparaten, och varför man inte ens KAN
göra det*.

Kommer man så långt, så förstår man mer eller mindre automatiskt alla de
andra komponenternas värde (inte att förväxla med mätvärde) med avse-
ende på hur F/E-lyssningarna görs.

Allt hänger samman.


Vh, iö

- - - - -

*Menar nu inte att själva ordet är viktigt, utan talar bara om vikten av att
förstå skillnaderna.

[Harryup]

För att det då inte går att testa t.ex. apparatfötter eller Shatki helt utan förutfattade meningar om man har en panel som inte tror att det spelar någon roll. Man vill kanske undermedvetet inte höra någon skillnad.
Dock tycker testpatrullen tydligen att det är bra att göra så och följden blir då att man inte testar saker man inte tror på. Nyfikenhet är ibland nyttigt.

mvh/Harryup

[IngOehman]

Klart man kan testa apparatfötter och shaktistenar!

Det som du kallar förutfattade meningar, är oftat en av de viktigaste
komponeterna för att lyckas lära sig något om grunkorna som testas.

Jag har gjort massor av tester på även saker såsom apparatfötter.


Att testa saker som ingen "tror på" faller på något helt annat än det du
tror - att ingen då är intresserad av att delta.

DET gör att det inte blir någon test.

- - -

Men den standardlösning jag brukar tillgripa är att ALLTID använda de
lyssnare som är intresserade, och det brukar alltid vara de som är en-
dera nyfkna på om en sak går att höra, eller de som tror (är övertyg-
ade om!) att något går att höra.

Produkter som shaktistenar har dock visat sig "tros på" uteslutande
av människor som inte ställer upp i bildtester. Det vill säga som tycks
tro att de bara kan höra om de har facit.


Men ett undantag har jag faktiskt stött på, i USA, Las Vegas närmare
bestämt, nämligen en person som sålda Shakti, och som fortfarande
närde en övertygelse om att de gjorde hörbar skillnad som inte hade
med placebo att göra (suggestion).

Han ställde med glödje upp och lyssnade, och blev extremt och upp-
riktigt förvånad över att alla de mycket stora skillnader som han hört
öppet, helt försvann med facit.


Har skrivit om detta minst en gång tidigare här på faktiskt tror jag,
eller om det var i MoLt. Men kanske båda. Kanske till ock med mer
än en gång.


Vh, iö

[Laila]

För att det då inte går att testa t.ex. apparatfötter eller Shatki helt utan förutfattade meningar om man har en panel som inte tror att det spelar någon roll. Man vill kanske undermedvetet inte höra någon skillnad.
Dock tycker testpatrullen tydligen att det är bra att göra så och följden blir då att man inte testar saker man inte tror på. Nyfikenhet är ibland nyttigt.

mvh/Harryup

Ok, vilken version/modell av Shakti kör du med . . . ?

[PappaBas]

@Ingvar
Ehm jag tror faktiskt Harry svarade på Lailas fråga?
Han förklarade varför det måste vara helt blint dvs han förklarade varför det inte går att testa saker oblindat med ett exempel?

[Harryup]

För att det då inte går att testa t.ex. apparatfötter eller Shatki helt utan förutfattade meningar om man har en panel som inte tror att det spelar någon roll. Man vill kanske undermedvetet inte höra någon skillnad.
Dock tycker testpatrullen tydligen att det är bra att göra så och följden blir då att man inte testar saker man inte tror på. Nyfikenhet är ibland nyttigt.

mvh/Harryup

Ok, vilken version/modell av Shakti kör du med . . . ?

Har aldrig testat och aldrig varit intresserad. Men jag tycker att en oberoende föreningstestpanel skall ställa upp på tester utan att veta vad det är man testar.

mvh/Harryup

[Harryup]

Att testa saker som ingen "tror på" faller på något helt annat än det du
tror - att ingen då är intresserad av att delta.

DET gör att det inte blir någon test.

Vh, iö

Vad jag tror vet inte du!
Jag anser att förfarandet är inte bra om det bara skall kunna testas saker man gillar om man skall bevaka ett allmänintresse bland medlemmarna.
Dessutom skrev jag precis samma sak fast med formuleringen;
"Dock tycker testpatrullen tydligen att det är bra att göra så och följden blir då att man inte testar saker man inte tror på."
Du får läsa hårdare helt enkelt.

mvh/Harryup

[PappaBas]

Jag spånar lite här hur man kanske skulle kunna göra ett bättre test (för den skull kanske inte meningsfullt) men som jag ser det så bör man särskilja en produkts kvantitativa egenskaper från dess kvalitativa.

Jag tycker alltså man dels skulle kunna ha ett F/E-test som är totalt blindat.

Jag tycker i tillägg till det att man kan ha en kvalitativ beskrivning av upplevelsen men jag tycker att den också skall vara blindad. Dvs man skall inte veta vad det är man lyssnar på.

Viktigt är att alla test-personer måste hållas strikt åtskiljda från varandra under hela testförfarandet.

Detta måste göras med en tillräckligt stor testgrupp som är selekterad på ett någorlunda vettigt sätt.
Gör man detta så kanske man kan urskilja någon slags mönster i de olika kvalitativa beskrivningarna och kontrastera det mot F/E-mätningen.
Är jag ute på den proverbiala velocipeden?

[Laila]

För att det då inte går att testa t.ex. apparatfötter eller Shatki helt utan förutfattade meningar om man har en panel som inte tror att det spelar någon roll. Man vill kanske undermedvetet inte höra någon skillnad.
Dock tycker testpatrullen tydligen att det är bra att göra så och följden blir då att man inte testar saker man inte tror på. Nyfikenhet är ibland nyttigt.

mvh/Harryup

Ok, vilken version/modell av Shakti kör du med . . . ?

Har aldrig testat och aldrig varit intresserad. Men jag tycker att en oberoende föreningstestpanel skall ställa upp på tester utan att veta vad det är man testar.

mvh/Harryup

För å va lite tjatig . . . varför . . . ?

[PappaBas]

@Laila
Hmm vad är det du inte förstår? Varför man inte vill förstöra sitt experiment? Man kan ha öppna tester men det beror ju på vad man vill testa?
I detta fallet så är det ju uppenbart att otroligt många sorters svårkontrollerad bias spelar in? Ingvar nämner ett par och Harryup en annan?