Är Douglas Self en klok karl?

[Bernt_inaktiv]

En diskussionsmetod som blockerar kommunikationen med väsentliga delar av publiken måste anses kontraproduktiv, och därmed klandervärd. Om man inte villigt vill rensa bort delar av publiken som "ovärdig hänsyn", ett synsätt som inte är acceptabelt av sociala skäl.
Detta exkluderande synsätt är däremot alldeles uppenbart "politiskt korrekt" bland vissa av oss. Det blir det inte vettigare av.

Det vettigaste jag läst på länge.

[soderberg]

Alltså mannen med siten http://www.dself.dsl.pipex.com/ampins

Speciellt undrar jag om boken om förstärkarteknik?

Jag har förstärkarboken och jag tycker den är bra, Self skriver väldigt klart och tydligt. Jag har inte hittat några sakfel, men jag har å andra sidan inte sysslat särskilt mycket med analogteknik sen jag tog examen för 10 år sen så jag är inte på något vis expertkompetent i just detta ämnet.
Klar köprekommendation alltså.

/Magnus

[IngOehman]

"Skulle alla tala sanning behövdes ju inte ordet lögn."

Inte ordet sanning heller...

Prexis!

Alltså kan vi vara övertygade om... att vi inte kan vara övertygade om att något som sägs MÅSTE vara sant, eller att det MÅSTE vara osant.

Vi behöver analysera det som sägs för att veta om det är en sanning eller om det är en lögn!

Därför bör vi göra det, analysera alltså, och inte döma den som kritiserar ett uttalande innan vi vet om kritiken var befogad. Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans.


Några moddade klassiska liknelser:

1. Vargar i fårakläder är mycket läskigare än får i vargakläder - det är ju tänderna som är farliga!

2. Man skall inte döma hunnen efter pälsen - det är ju hans svärd + svingandet som är farligt.

(Sakfrågan är viktigare än ytan)


Vh, iö

[n3mmr]

"Skulle alla tala sanning behövdes ju inte ordet lögn."

Inte ordet sanning heller...

Prexis!

Alltså kan vi vara övertygade om... att vi inte kan vara övertygade om att något som sägs MÅSTE vara sant, eller att det MÅSTE vara osant.

Vi behöver analysera det som sägs för att veta om det är en sanning eller om det är en lögn!

Därför bör vi göra det, analysera alltså, och inte döma den som kritiserar ett uttalande innan vi vet om kritiken var befogad. Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans.


Några moddade klassiska liknelser:

1. Vargar i fårakläder är mycket läskigare än får i vargakläder - det är ju tänderna som är farliga!

2. Man skall inte döma hunnen efter pälsen - det är ju hans svärd + svingandet som är farligt.

(Sakfrågan är viktigare än ytan)


Vh, iö

Men varför kan folk som vet sig ha rätt inte kosta på sig ett förbindligt framförande?? Varför inte vara pragmatiska??? Varför inte rensa bort allt som kan ses som glidningar eller t o m gliringar? Hålla sig till ämnet, kort sagt??
Låt den andre vara idiot alldeles i fred.

[n3mmr]

[
(Sakfrågan är viktigare än ytan)


Vh, iö

Men varför kan folk som vet sig ha rätt inte kosta på sig ett förbindligt framförande?? Varför inte vara pragmatiska??? Varför inte rensa bort allt som kan ses som glidningar eller t o m gliringar? Hålla sig till ämnet, kort sagt??
Låt den andre vara idiot alldeles i fred.

Jag menade naturligtvis: "varför kan folk som vet att den andre har fel inte kosta på sig ett förbindligt framförande??"

[gustav]

Uppfattar D Self som mycket seriös och denna bok kan varmt rekommenderas om man är intresserad av förstärkarteknik!
Den bör dock inte ses som en byggbeskrivning utan mer som en lärobok. Naturligtvis innehåller den inte allt som är bra att veta men bra mycket har han fått med.

[n3mmr]

Uppfattar D Self som mycket seriös och denna bok kan varmt rekommenderas om man är intresserad av förstärkarteknik!
Den bör dock inte ses som en byggbeskrivning utan mer som en lärobok. Naturligtvis innehåller den inte allt som är bra att veta men bra mycket har han fått med.

Baföatt, så ska jag säga att jag beställt boken redan.

Väntar med spänning. Lär komma om ett par dar.

Jomenvisst vet jag att det är en lärobok/uppslagsbok.

[n3mmr]

Jag satte mig och läste lite mer av Self, och kom då på att ett fel han begår är att han inte väger problem- eller felbeskrivningars upprördhetsinnehåll mot problemens resp felens egentliga relativa allvarlighet.

Ett påpekande av en brist i förhållande till en tillverkares spec ser på ytan ut som ett avrådande från användning, bara för att det ser lite upprört ut.

Läser man vidare om samma pryl i fler Self-texter så reduceras "påhoppet" faktiskt till ett påpekande om en svaghet som vi som proponerar sagda pryl nog alla känner till, och inte döljer utan söker leva med och designa runt.

Och man inser att han använder samma pryl själv i vissa sammanhang. Prexist samma sammanhang som man själv egentligen föredrar. Och att han designar runt problemet på samma sätt som vi andra, enklare själar. Vilket är de enda sätt som står till buds! Och att han naturligtvis inte alls avskyr och hatar prylens användning eller användare. Han är bara lite kritisk mot tillverkarens oförmåga att vara helt ärlig i sitt reklamblad.

Men den upprördhet som ev kan tänkas spåras i första kritiken blockerar nog vissa läsare, som sen inte söker färdigt. JAG tycker att man som författare har ansvar för att väga sina ord på guldvåg, samtidigt som läsare har ansvar för att ändå läsa färdigt.

P.S. Hedersomnämnande tillkommer den som identifierar vilken "pryl" jag talar om! Tre bokstäver och 4 siffror!

[dawen]

Nad 3010?

[n3mmr]

Nad 3010?

Bra försök.....INTE!

[Morello]

OPA2134

[n3mmr]

OPA2134

Känn dig hedersamt omnämnd!

Applååååd!

[Morello]

OPA2134

Känn dig hedersamt omnämnd!

Applååååd!

Tack H*.

[dimitri]

Style skrev:
"så

bara för att man har rätt i sak innebar det inte att man har carte blanche att vara otrevlig"

Helt rätt.
Dock irl brukar det vara tvätrom.
Det är den som inte har rätt i sak som först tar till otrevlighetsargumentet för att därigenom föra över diskussionen på andra spår, dvs förvilla.

Detta sagt som en allmän anmärkning utan att ha läst de aktuella texterna.

[n3mmr]

Style skrev:
"så

bara för att man har rätt i sak innebar det inte att man har carte blanche att vara otrevlig"

Helt rätt.
Dock irl brukar det vara tvätrom.
Det är den som inte har rätt i sak som först tar till otrevlighetsargumentet för att därigenom föra över diskussionen på andra spår, dvs förvilla.

Detta sagt som en allmän anmärkning utan att ha läst de aktuella texterna.

Att den som har fel börjar med otrevligheterna medför inte att det är produktivt för den som ahr rätt att bli lika otrevlig, eller hälften så otrevlig, eller så.

[IngOehman]

Jag satte mig och läste lite mer av Self, och kom då på att ett fel han begår är att han inte väger problem- eller felbeskrivningars upprördhetsinnehåll mot problemens resp felens egentliga relativa allvarlighet.

Ett påpekande av en brist i förhållande till en tillverkares spec ser på ytan ut som ett avrådande från användning, bara för att det ser lite upprört ut.

Läser man vidare om samma pryl i fler Self-texter så reduceras "påhoppet" faktiskt till ett påpekande om en svaghet som vi som proponerar sagda pryl nog alla känner till, och inte döljer utan söker leva med och designa runt.

Och man inser att han använder samma pryl själv i vissa sammanhang. Prexist samma sammanhang som man själv egentligen föredrar. Och att han designar runt problemet på samma sätt som vi andra, enklare själar. Vilket är de enda sätt som står till buds! Och att han naturligtvis inte alls avskyr och hatar prylens användning eller användare. Han är bara lite kritisk mot tillverkarens oförmåga att vara helt ärlig i sitt reklamblad.

Men den upprördhet som ev kan tänkas spåras i första kritiken blockerar nog vissa läsare, som sen inte söker färdigt. JAG tycker att man som författare har ansvar för att väga sina ord på guldvåg, samtidigt som läsare har ansvar för att ändå läsa färdigt.

Håller inte med helt om detta. Till stor del handlar det om att "lära känna" en författare. Om alla stöptes i samma form vore det ju mycket trist.

Eftersom läsaren till syvende och sist är den som drabbas av sina egna prematura avfärdanden, ligger ansvaret för avfärdandet helt på läsaren. Författaren är förstås ansvarig för sin egen förlust om han eller hon önskat sig att ha många läsare, men kan näppeligen ställas till ansvar för läsarnas förlust. Är man som läsare så dum att man avfärdar något utan att ha undersökt det ordentligt får man helt enkelt skylla sig själv.

Du Albertsson var inte så dum, utan läste vidare. Heder åt dig!


Vh, iö


PS. Däremot är det förstås alltid korrekt att avfärda dumheter (inkorrektheter), mer eller mindre direkt.
Huruvida man ändå är intresserad av att läsa färdigt en text full av dumheter får förstås var och en själv bedöma.

[n3mmr]

Och jag hittar en slarvighet med sanningen, han påstår saker om hörbarhet för avvikelser som är alldeles för grova. I inledningen.

Sen finns det en del slarvigheter med layouten, som t ex referenser till "Distorsion 3a" i ett läge när han inte definierat vad det är, ännu.

[Magnuz]

"Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans."

Fast när det gäller just hur sympatisk eller inte en person framstår, vill jag nog ha det till att formen är relevantare än innehållet/sakfrågan. Man kan ju ha fel i sak men uttrycka sig vänligt och hövligt = man framstår som sympatisk. Man kan också ha rätt i sak och uttrycka sig ovänligt och elakt = man framstår som osympatisk. Formen har inte nödvändigtvis något samband med innehållet.

[n3mmr]

"Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans."

Fast när det gäller just hur sympatisk eller inte en person framstår, vill jag nog ha det till att formen är relevantare än innehållet/sakfrågan. Man kan ju ha fel i sak men uttrycka sig vänligt och hövligt = man framstår som sympatisk. Man kan också ha rätt i sak och uttrycka sig ovänligt och elakt = man framstår som osympatisk. Formen har inte nödvändigtvis något samband med innehållet.

Just den här frågan undrar jag om vi inte borde ducka för...

[n-puh]

OPA2134

Trodde Douglas Self höll på 5532

[n3mmr]

OPA2134

Trodde Douglas Self höll på 5532

Jomenvisst!

I den mån ingenjörer "håller på" nånting. Såna brukar inte vara så religiösa kring tekniken.

Men han talar om 2134, och anger saker den med fördel kan användas till.

Fast bäst verkar han tycka AD797 vara. Men den är DYYYYYR.

[IngOehman]

"Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans."

Fast när det gäller just hur sympatisk eller inte en person framstår, vill jag nog ha det till att formen är relevantare än innehållet/sakfrågan.

Man kan ju ha fel i sak men uttrycka sig vänligt och hövligt = man framstår som sympatisk. Man kan också ha rätt i sak och uttrycka sig ovänligt och elakt = man framstår som osympatisk. Formen har inte nödvändigtvis något samband med innehållet.

Jo det har den definitivt. Det går ju inte att bedöma vad som är osympatiskt utan att ha utrett sakfrågan!

Säg att någon gallskriker "Du är ju helt sjuk i huvudet din jävla sadistmördare!!!".

Kanske skulle rätt många tycka att, så säger man inte! Många skulle (jag gissar, vis av erfarenhet) tycka att ett sådant uttalande är rätt osympatiskt!

Man kan alltså inte utesluta att personen som gör yttrandet skulle bli kritisterad, och man kan vara rätt säker på att många som framför kritiken inte brytt sig om att sätta sig in i sakfrågan. Så ser ju tyvärr världen ut.

Folk vill tycka och de vill döma - utan att bry sig om att först förstå frågan.

En klok person undrar förstås vad som är orsaken till ett så kraftfullt uttalade, snarare än att kritisera den som kommer med det.


Man kan resonera sig yr och försöka sätta upp regler för hur "korrekta uttryck" skall få se ut, men det är dumt, för sådana regler är till för nihilistiska situationer - alltså sådana som finns i en värld där det inte finns några rätt och fel.

Där lever ingen av oss.


Vh, iö

- - - - -

PS. Den som blev utsatt för den framskrikta "osympatin" i den hypotetiska situationen härovan var Adolf Hitler.

Strax innan hade han gjort följande till ytan (alltså semantiskt sett) sympatiska yttrande: "Jag tycker det är viktigt att hantera folk på ett humanistiskt sätt, skydda dem från sådant de kan uppfatta som skrämmande och i möjligaste mån göra det som är bäst för dem, även när det kanske inte är självklart för dem själva att det är det bästa. Jag vill inte någon något illa utan bara vill att världen skall bli en bättre och vackrare plats, där tyvärr inte alla kan få plats. Vidare kan jag säga att en dusch är lämplig förklädnad, eftersom den är klart mindre skrämmande än en gaskammare."


PPS. Genom att använda citatmöjligheten slipper du Magnuz behöva stå för saker som jag skrivit. I första led kan man kanske förstå, men när andra citerar dig vidare verkar det som om du skrivit min text.
Du behöver inte starta inlägget genom att trycka quote på ett tidigare inlägg om du inte vill, men markera annars den text du klistrat in manuellt och tryck på Quote i efterhand. Då får du ett [quote] före det citerade som du genom att t ex lägga till ="iö" manuellt ändra till [quote="iö"].
Jag fixade detta längst upp i detta inlägg så det skall framgå att det är jag som skrev den texten.

[IngOehman]

Jag vidhåller alltså:

"Vi bör alltså inte kalla folk osympatiska innan sakfrågan är utredd, och vi bör ALDRIG säga att sakfrågan saknar relevans."


Vh, iö

[Harryup]

Jag tycker att folk bör undvika att uttrycka sig så att man uppfattas som osympatisk för då tenderar man gärna att tycka att folk har fel eller hoppas på att personen har fel.
Men det är också skillnad på att vara osympatisk och att uttrycka sig osympatiskt. Det senare kan ju ha skett vid ett enstaka tillfälle och bör inte belasta personen för evigt, juh.

[Magnuz]

IÖ, lägg märke till att jag skrev:

Fast när det gäller just hur sympatisk eller inte en person framstår [obs understrykningen], vill jag nog ha det till att formen är relevantare än innehållet/sakfrågan.

Hur någon framstår är ju synnerligen beroende av betraktaren och jag gissar, precis som du, att de flesta skulle bedöma t.ex. den som fällde yttrandet i ditt exempel som osympatisk. Åtminstone just då. Därmed inte sagt att det är rätt att göra så. Detta ger dock vid handen att det är dumt att uttrycka sig på ett sätt som man misstänker kommer göra att man framstår som osympatisk, d.v.s. risken är stor att man motverkar sina egna syften.

En klok person undrar förstås vad som är orsaken till ett så kraftfullt uttalade, snarare än att kritisera den som kommer med det.

En ännu klokare person gör förstås bådadera (om än inte nödvändigtvis öppet, varken det ena eller andra). Man kan ju nämligen som sagt befara att personen som kom med det "kraftfulla" yttrandet hade varit bättre betjänt av att uttrycka sig mer i linje med gällande konventioner för hur man bör uttrycka sig.

Man kan resonera sig yr och försöka sätta upp regler för hur "korrekta uttryck" skall få se ut, men det är dumt[...]

Håller med. I själva verket finns ju redan sådana "regler", det är i enlighet med dem som folk tycker och dömer. Om det är rätt eller fel kan man förstås diskutera, men man kan i alla fall observera att det är så.

Genom att använda citatmöjligheten slipper du Magnuz behöva stå för saker som jag skrivit.

Så länge du uttrycker dig sympatiskt gör det mig inget.

[n3mmr]

Man kan väl se det som en fråga om marknadskrafter:

Om författaren vill torgföra sin kunskap så bör den vinnlägga sig om ett förbindligt sätt som undviker allt som kan reta eller missleda läsaren.

Vill en läsare få del av en författares kunskaper bör den vinnlägga sig om att bortse från oborstade formuleringar, gliringar och ifrågasättande av andras vett och förnuft, utan i stället gräva ivrigt efter sakinnehållet i texten.

Om ingendera fallet föreligger så har man utmärkta möjligheter att spara tid och andra resurser genom att ignorera varandra totalt.

Edit: Bättre ordval

[IngOehman]

Alla de där sakerna beskriver ju hur politiker, marknadsförare, säljare och andra "liknande" figurer ser på verkligheten. En sorts bedrägeri kan sägas känneteckna det strategiska tänkandet.

Jag har aldrig uppskattat strategiska beteenden. Tycker det är bättre om folk är ärliga.

Self verkar ärlig.


Vh, iö

[Magnuz]

Visst, allt det där kan betraktas som strategi eller t.o.m. inställsamhet om man vill, icke desto mindre är det så världen fungerar. Beklagligt kanske, men ofrånkomligt. Ville man ge sig ut på riktigt halt vatten kunde man ju anlägga någon sorts estetisk angreppsvinkel på det hela, typ: "det där yttrandet vars sakinnehåll jag till fullo sympatiserar med, är klätt i en språklig dräkt som utlöser obehag hos mig". Man skulle ju t.o.m. kunna tänka sig ett sådant yttrande som får betraktaren att må fysiskt illa.

[Morello]

Mr. Douglas Self - någon som har något att säga om hans kompetens och konstruktioner?

[Morello]

Self verkar ärlig.


Vh, iö

Håller med. Han har gjort en ganska intressant analys av ett typiskt slutsteg och redovisat hur mycket de olika stegen distorderar och därmed slog han hål i myten om att GE-steget efter diffsteget distar massor - det gör det ju typiskt inte.
(bara ett exempel asså)

Vart vill jag komma? Jo, Self verkar gilla att döda myter och dogmer - sådant uppskattas