Ah, sorry, 75% är det missade läget. Jag nämnde det i texten* men fick
tydligen inte med det i uppräkningen (jag editerar dit det strax så det blir
komplett).
- - -
Jag gissar att de avvikelser du gått beror på att du i din modell inte har
satt operationsförstärkarens gain till oändligheten, eller dess utimpedans
(den intrinsiska) till noll, och att du valt 47 kohm för poten.
Men som jag skrev - att utgå ifrån en ideal operationsförstärkare var ju
en förenkling jag gjorde. Jag utgick även ifrån att poten var så högohmig
att det inte nämnvärt återverkade (det vill säga någon Mohm), och tänkte
väl att den med de givna impedanserna så skulle jag ha valt till 100 kohm
åtminstone, men 47k funkar ju bra det också och det påverkar resultatet
bara ytterst lite.
Du kan även prova att byta 27,3 k och 1 k till 2,73 kohm resp 100 ohm,
men använder man sådana värden i en verklig förstärkare (på säg 100 W)
så bör i varje fall det större av de två vara på minst 0,6 W, helst mer.
- - -
Men jag (som i och för säg är praktiskt taget datorinkompatibel och där-
för kanske lite partisk

) undrar ju fortfarande vad man skall ha ett
sådant där simuleringsprogram till egentligen? Det är ju både enklare och
mycket snabbare att bara ta fram miniräknaren. (Eller om man som jag
egentligen föredrar rutpapper, och ibland även att räkna manuellt.)
Vh, iö
- - - - -
*Jag skrev:
iö skrev:Utgår man från en linjärpots mittläge och vrider halvvägs i resp riktning så
blir utimpedansen 1,565 ohm respektive 12,9 ohm.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).