Ragnwald skrev:IngOehman skrev:
INGEN lyckades i F/E-lyssningen med någon användbar statistisk signifikans
detektera Bryston-förstärkaren.
Alla (eller?) lyckades dock detektera den lilla rörförstärkaren.
Jag vill nämna det bara så ingen tror att det var 50/50 att "kunna höra på-
verkan". Påverkan tror jag att alla hörde.
Tror gör man i kyrkan, har jag hört, eller?

Alla
närvarande alltså.
Borde ha varit tydligare.
- - -
Vad jag ville klargöra var bara att Brystonföstärkaren inte kunde beslås
med någon påverkan, rösterna på vad som var före och efter fördelade
sig sisådär 50/50.
När det gäller den lilla förstärkaren föll rösterna 100/0, det vill säga ingen
kunde missa den rätt så påtagliga påverkan den tillförde signalen, men när
det gäller PREFERENSERNA så föll omdömena sisådä 50/50, det vill säga
ungefär hälften av (de närvarande) lyssnarna tyckte att förstärkaren till-
förde en subjektiv försämnre, medan hälften tyckte att den subjektivt
förbättrade "upplevelsen".
Men igen - dessa synpunkter är svåra att använda till något som handlar
om att ge apparatens egenskaper en placering på en bra/dåligt-skala. Vad
man kan säga något om är HUR den påverkar, men det kan inte objektivi-
seras ned till en enkel bra/dålig-dimension. Om påverkan är bra eller dålig
kan man inte säga utan att sätta in apparaten i ett sammanhang. Ett som
BÅDE inkluderar ens preferenser, och som inkluderar apparatens tänkbara
samarbetspartners.
Däremot säger resultatet något om hur människor fungerar. Det visar ju
att en påverkan kan föredras - även om det som i det här fallet sett rent
objektivt blev en försämring av ursprungstroheten.
Och nota bene - om samma apparat i ett annat sammanhang leder till en
objektiv försämring är svårare att veta, men de viktigaste slutsatserna
från studien var väl en konkret en, och en mera allmän, nämligen att:
1. Bryston-förstärkaren kunde inte beslås med någon påverkan alls, alltså
inte heller den "gråa färgning" som A/B-jämföresler mot vissa rörförstär-
kare förlett någon eller flera att tro att den skulle finnas (och att det skulle
komma fram i en F/E-lyssning, bara lyssningen skedde med rörförstärkare
och hornhögtalare).
2. Jämförelser av A/B-typ (vilket jag med få undantag avråder ifrån) kan
förleda dem som lyssnar att höra karaktärer som inte finns, utan som bara
är "skillnaden mot det man jämför med". Örat är på det viset väldigt lätt-
lurat. Man blir helt enkelt mer eller mindre halvdöv och förlorar kontakten
med den inre referensen när man tvingas jämföra något man hör med ett
irrelevant alternativ - hur en annan apparat gör samma sak. I A/B-jämför-
elser finner man praktiskt taget alltid att lyssnarna uppfattar objekt A på
helt olika sätt när man byter ut objekt B, trots att det ju inte allt påverkar
hur A hanterar musiksignalen.
Den första iakktagelsen (1) var väntad. Redan före denna studie så hade
jag ju gjort hundratals liknande studier, och de hade alla visat samma sak,
att det spelar mycket liten roll vilken lyssningsanläggning man använder när
man F/E-lyssnar. Och det är ju till och med det som är en av de viktigaste
poängerna med metoden - att man isolerat objektet och därför hör "vad
den gör med musiksignalen" nästan oavsett hur anläggningen man lyssnar
genom påverkar signalen.
En förljusning (bara för att ta ett exempel) är ju en förljusning, oavsett om
den anläggning man lyssnar via klingar bedrövligt ljust, eller lika mörkt. Om
signalen klingar ljusare i läge E än i läge F så vet man att testobjektet, med
den last som används, "förljusar" signalen.

Och det hör man ju även i
väldigt märkt klingande anläggningar.
Lyssnar man med "lyssna och tyck-metoden" så kommer ju även en ljust
klingande förstärkare att ge en mörk klang i en mycket mörkt klingande
högtalare.
Så i en "lyssna och tyck"-lyssning kan man inte lära sig just någonting om
hur testobejktet låter - bara hur den kompletta kedjan beter sig*. Men det
är ingen generell information om testobjektet.
Och A/B-jämförelser är om möjligt ännu värre, eftersom de både bedrar
lyssnarna och ÄNDÅ stärker lyssnarnas övetygelse om att de faktiskt vet
något om hur testobjektet hanterar musiksignalen.
Vh, iö
- - - - -
*Dock är "lyssna och tyck" det enda rimligt görbara, och klart vettigaste,
testet att göra för en vanlig konsument, för det är ju i en anläggning man
skall använda appraten. Man kan säga att alla de år man kommer att an-
vända apparaten så blir det i en lyssna och tyck-situation.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).