Moderator: Redaktörer
DQ-20 skrev:Det är svengelska, vilket inte är någon straffbar företeelse. Om du slår på det engelska ordet "intrinsic" så kommer du rätt. Ordet betyder att en egenskap tillhör själva objektet. Att det är en inneboende egenskap som finns där oavsett sammanhang. Det är ett allmänt ord och är inte förknippat med något särskilt sammanhang. Wikipedias förklaring är tämligen domänspecifik.
Ungefär så.
/DQ-20
Morgan skrev:Okej - då tar jag på mig förklaringsuppdraget den här gången.
Vi jämför två fall: (1) En alldeles livs levande saxofonist som står och spelar rakt framför dig, respektive (2) en inspelad saxofonist som återges via ett par stereohögtalare så att det låter som om han står rakt framför dig och spelar.
I det första fallet nås du av en enda akustisk vågfront (vi ignorerar nu allt vad omgivande ytor och akustik heter - bara för exemplets tydlighet). Denna vågfront når båda dina öron samtidigt, mjukt akustiskt filtrerad kring ditt ansikte, och med ett av din kropp och dina ytteröron pålagt reflexmönster som man brukar sammanfatta under begreppet "Head Related Transfer Function". Instrålningsvinkeln av ljudet in i örat ger upphov till en för denna vinkel typisk påverkan av den infallande vågfronten, helt enkelt.
I det andra fallet nås du av två akustiska vågfronter - en från vardera högtalaren. Från vänster högtalare strålar ljudet lite rakare in i vänster öra, och det filtreras inte kring ditt ansikte på det sätt som ljud rakt framifrån gör, och reflexmönstret från ytteröra och axlar ser lite annorlunda ut från denna vinkel. Vågfronten från vänster sida tar sig också efter en lite kraftigare filtrering runt ditt huvud in i höger öra. Där interfererar det en aning med ljudet från den högra högtalaren, som ju anlände lite tidigare och utan filtrering, och på motsvarande vis med den andra sidan. Vi mottar alltså "dubbla signaler" som på ett vis som inte inträffar i verkligheten.
Nu tolkar vår hjärna det här på ett sätt som kloka personer har kartlagt - och kanske Ingvar mer än någon annan, i alla fall när det gäller vissa specifika instrålningsvinklar som är av särskilt intresse för hifi. Att ljudet strålas rakare in i örat, samtidigt som hjärnan inte mottar någon signal om att ljudkällan har flyttats (det är huvudsakligen den interaurala tidsskillnaden i vågfrontens ankomst till öronen som hjälper oss avgöra lateral vinkel till ljudkällan) kombinerat med den dubbla signaturen och den lilla interferensen med det kraftigare filtrerade ljudet som ankommer ögonblicket senare, läggs av hjärnan samman till ett slags "integrerat klangfel" som till viss del tolkas om som höjdledsinformation. Man upplever dels att det fantomprojicerade ljudet blir en aningens gnutta onaturligt, dels att ljudkällan har en annan höjd än den borde ha. När man i verkligheten höjer en ljudkälla en bit, så ger det nämligen en klangavvikelse som är snarlik den som uppkommer i den beskrivna situationen.
Om vi nu skulle vilja bygga en högtalare som inte gav den lilla gnuttan orealism och den konstlade höjningen av ljudbilden vid fantomprojektion av någonting just i mitten av ljudbilden, så skulle det vara en rätt så smal sak att kompensera i alla fall för det klangliga felet som blir av att högtalarna strålar rakare in i örat än en äkta ljudkälla rakt framifrån. Det är alltså bara att jämföra instrålningsvinklarnas klangpåverkan, sätta "rakt fram" som referens, kolla sidovinkelns skillnad, invertera denna, och påföra den till signalen. Gör man det för ett medelvärde av hundra personer blir det kanske inte lika bra för var och en av dem, men det blir i alla fall en klar förbättring för de allra flesta. Å andra sidan har man då en högtalare som har ett klangfel då den skall återge ett ljud som kommer ifrån sidan (ifrån högtalarens egen riktning). Man bör kanske gå en gyllene medelväg, och kompensera bara till hälften?
Dessutom är det ju så att vi har fler vinklar än "rakt fram" att kompensera för. Fantomprojektionen ger ju ett klangfel (som delvis tolkas som höjdfel, delvis som bristande realism) som ser olika ut i olika vinklar. I själva verket bör man kanske ta hänsyn till hur klangfelet ser ut i alla vinklar inom det fönster som stereosystemet skall öppna in mot den akustiska händelsen, och "smeta ut" kompensationen för alla dessa vinklar i relation till den specifika vinkel där man vet att man brukar placera högtalare... Hajjaru?
Det här löser inte alla problem med fantomprojektion. Man har ju fortfarande bekymret med någon liten interferens, och det där med dubbla akustiska signaturer där det borde vara en, men det är smällar man får ta. Om man tar och smetar ut klangfelet så att det inte är noll i högtalarvinkeln, utan får anta ett lite större värde där mot att man får ett lägre värde i andra vinklar, då har man fått en situation där instrument låter mer "genomsnittligt korrekt" i hela ljudbilden.
hevi skrev:single_malt skrev:Det är knappast något allmänt ord inom svenska språket väl?
Hursomhelst, och vilka är då dessa inneboende egenskaper, om de är allmänt vedertagna alltså?
Definiera "allmänt vedertagna".
single_malt skrev:hevi skrev:single_malt skrev:Det är knappast något allmänt ord inom svenska språket väl?
Hursomhelst, och vilka är då dessa inneboende egenskaper, om de är allmänt vedertagna alltså?
Definiera "allmänt vedertagna".
Mitt syfte är inte hårklyveri utan att möjliggöra förståelse och deltagande i diskussioner för forumdeltagare.
Vad är syftet med det?johanrosander skrev:Hej
Fungerar det mycket bra att spela pi60 utomhus? Utan några byggnader eller så runtom förutom bakom högtalarna där man har t.ex. en bergvägg/husvägg. Vi säger att det är gräs på backen.
Leker med tanken på ett mobilt pi60 paket.
Morgan skrev:single_malt skrev:hevi skrev:single_malt skrev:Det är knappast något allmänt ord inom svenska språket väl?
Hursomhelst, och vilka är då dessa inneboende egenskaper, om de är allmänt vedertagna alltså?
Definiera "allmänt vedertagna".
Mitt syfte är inte hårklyveri utan att möjliggöra förståelse och deltagande i diskussioner för forumdeltagare.
Är "single_malt" alltså den gamle "Patrikf"?? I så fall kan vi ju släppa den här diskussionen redan här - det riskerar ju bara att bli en upprepning av den här gamla tråden där vi stötte och blötte stereosystemfel och hrtf i evighet utan att komma någonvart:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... ic&t=18096
single_malt skrev:Mitt syfte är inte hårklyveri utan att möjliggöra förståelse och deltagande i diskussioner för forumdeltagare.
Men allra bäst har faktiskt diffussorer mer
än en meter utanför/hitom respektive högtalare visat sig vara. Lite utvridna
får de gärna vara också.
De får inte vara för bra dock. En grovdiffusor lagom felräknad funkar bäst. Ett
väggsegment med en bokhylla framför helt enkelt. Smile
Morgan skrev:
Nu tolkar vår hjärna det här på ett sätt som kloka personer har kartlagt - och kanske Ingvar mer än någon annan, i alla fall när det gäller vissa specifika instrålningsvinklar som är av särskilt intresse för hifi. Att ljudet strålas rakare in i örat, samtidigt som hjärnan inte mottar någon signal om att ljudkällan har flyttats (det är huvudsakligen den interaurala tidsskillnaden i vågfrontens ankomst till öronen som hjälper oss avgöra lateral vinkel till ljudkällan) kombinerat med den dubbla signaturen och den lilla interferensen med det kraftigare filtrerade ljudet som ankommer ögonblicket senare, läggs av hjärnan samman till ett slags "integrerat klangfel" som till viss del tolkas om som höjdledsinformation. Man upplever dels att det fantomprojicerade ljudet blir en aningens gnutta onaturligt, dels att ljudkällan har en annan höjd än den borde ha. När man i verkligheten höjer en ljudkälla en bit, så ger det nämligen en klangavvikelse som är snarlik den som uppkommer i den beskrivna situationen.
Morgan skrev:Om vi nu skulle vilja bygga en högtalare som inte gav den lilla gnuttan orealism och den konstlade höjningen av ljudbilden vid fantomprojektion av någonting just i mitten av ljudbilden, så skulle det vara en rätt så smal sak att kompensera i alla fall för det klangliga felet som blir av att högtalarna strålar rakare in i örat än en äkta ljudkälla rakt framifrån. Det är alltså bara att jämföra instrålningsvinklarnas klangpåverkan, sätta "rakt fram" som referens, kolla sidovinkelns skillnad, invertera denna, och påföra den till signalen.
single_malt skrev:Tolkar jag ditt resonemang rätt att du hävdar att orealism vid fantomprojektion (0°, frontalt) beror på att att ljudet som når öronen från högtalarna har fel tonkurva och att orealismen kan elimineras genom att anpassa högtalarnas tonkurva?
Jag vet inte hur du kommer fram till den slutsatsen i såfall
single_malt skrev:Då återstår kamfiltereffekterna som väl är svåra att kompensera bort, av två ljudkällor i fantomkällefallet jämfört med en reell källa?
Nattlorden skrev:single_malt skrev:Då återstår kamfiltereffekterna som väl är svåra att kompensera bort, av två ljudkällor i fantomkällefallet jämfört med en reell källa?
Mot vilket Bob Carver under många år byggt manicker, numera är funktionen dsp:ad i hans bioförsteg.
single_malt skrev:En fråga angående...
sprudel skrev:Just det ja, du har ju en sådan manick. Hur upplever du den när nyhetens behag satt sig?
PappaBas skrev:Jag har ju heller inte sett en defition av de olika "Stereosystemfelen" och det är ju upp till IÖ att vara hur hemlig han vill med det.![]()
PappaBas skrev:Jag kan väl få rulla på ögonen för att jag nog anser att "MOLT från 80-talet" varken är sökbar när det gäller artiklar eller finns att få tag på?![]()
PappaBas skrev:Jag har ju heller inte sett en defition av de olika "Stereosystemfelen" och det är ju upp till IÖ att vara hur hemlig han vill med det.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 15 gäster