Carlsson bra?

[thombjon]

På sjuttiotalet var jag och ett antal kompisar väldigt intresserade av hifi och vi lyssnade på väldigt mycket grejer.
Vad jag minns är att Carlsson högtalare blev bortsorterade ganska snabbt för det fanns massor med högtalare som lät mycket bättre.
Det var vi väldigt överens om allihop och även de som sålde högtalarna.
Min undran är hur kan det ha blivit sån hysteri runt dessa högtalare nu?
Vad är det som skulle ha blivit bättre nu jämfört med andra högtalare?
Eller är det bara ett flockbeteende?

[ekkove]

Vad var flockbeteende, att ni sorterade bort dem eller att många tycker om dem nu?

[thombjon]

Jag tror inte jag hade riktigt så många kompisar som det finns folk som köper Carlsson högtalare idag så vad jag syftar på är om det är ett flockbeteende nu.

[Rishna]

Personligen tycker jag att t.ex. OA14 låter gott, avslappnat liksom, svårt att sätta fingret på vad det är. Det finns många högtalare som låter bättre men det är nåt speciellt över dem. Inte korrekt kanske men gott .

[lennartj]

thombjon, jag var helt enig med dig på 1970-talet.
Med unga fräscha öron var alla högtalare med Peerless MT20-diskanter oacceptabla för mig (rå klang och inte full utsträckning till 20 kHz, som jag hörde då). Satt det dessutom 9710 i för de lägre frekvenserna, med sitt skräniga mellanregister skydde jag dem som pesten (nästan).

Av de tidigare generationerna var OA116 den enda jag kunde tänka mig, om den inte varit så dyr. Jag valde B&W DM4 då.

Sedan det kom välljudande diskantelement, som Peerless CT62 kunde ju OD11, OA12 och OA14 uppgraderas till att bli riktigt välljudande och sådana har jag alls inget emot idag (vilket framgår av det finstilta under strecket).

1980-talsmodellerna har jag aldrig haft något emot och sedan mina B&W stulits blev jag själv entusiastisk OA52-ägare 1984, och är det fortfarande.

[thombjon]

Jag har varit och jämfört "mina referenshögtalare" vid några tillfällen nu på senare tid
men det är ingen som har haft några Carlsson högtalare att jämföra med
och när jag har frågat så har de inte skaffat några av samma anledning, de har inte tyckt att de är tillräckligt bra,
åtminstone inte till de priser som begärs. Det vore roligt att jämföra igen med några olika Carlsson.
Tyvärr är ju priserna så att man kan ju inte köpa på sig ett gäng så där utan vidare.
Är det någon som är Carlsson fantast i närheten av Gbg så hade det varit kul att göra lite jämförelser?

[lennartj]

Vi tar det via PM!

[grafpro]

Det är en intressant fråga - om nu Carlsson är så genial och var före sin tid - varför valde inte alla Sonab på 70-talet? Vi hade i butiken också AR, JBL, B&W, Rectilinear m.fl. och de valdes också av många kunder efter noggranna jämförelser.

Carlsson har tillräckligt mycket mystiska egenheter för att bli kult, och är också kopplade till tillräckligt mycket myter och personhistoria för att bli mer kult än de andra, det är nog huvudskälen.

De andra dominerande märkena gjorde också bra saker, i vissa avseenden bättre. Det slående är vilka språng utvecklingen tog under 70-talet och eftersom Sonab-lådorna är snygga och välbyggda så finns de kvar och man kan beundra den tidens innovationsförmåga.

Tonkurva och distorsion förbättrades raskt på 70-talet, men där var Carlsson inte alls ledande. MT20 var ingen höjdare ens då. Avstämningen i 70-talarna är också med moderna ögon sett ganska obegriplig. JBL, B&W och AR var bättre på att beräkna lådor (slutna lådor med mjuka element i fallet AR) och fick till en spänstigare bas. Det gjorde Carlsson först på 80-talet.

Det som hänt i branschen på de 40 åren sedan dess är pinsamt lite. Distorsion i elementen har sjunkit ca 10dB, det är egentligen allt! (Det verkligt nya som tillkommit är vidskepelse i stor skala.) Välbyggda saker från 70-talet är därmed helt konkurrenskraftiga idag och där är Sonab och Carlsson särskilt intressanta eftersom lådorna är så välbyggda och snygga. Så - Carlsson-kult är helt befogad!

[petersteindl]

Det är en intressant fråga - om nu Carlsson är så genial och var före sin tid - varför valde inte alla Sonab på 70-talet? Vi hade i butiken också AR, JBL, B&W, Rectilinear m.fl. och de valdes också av många kunder efter noggranna jämförelser.

Carlsson har tillräckligt mycket mystiska egenheter för att bli kult, och är också kopplade till tillräckligt mycket myter och personhistoria för att bli mer kult än de andra, det är nog huvudskälen.

De andra dominerande märkena gjorde också bra saker, i vissa avseenden bättre. Det slående är vilka språng utvecklingen tog under 70-talet och eftersom Sonab-lådorna är snygga och välbyggda så finns de kvar och man kan beundra den tidens innovationsförmåga.

Tonkurva och distorsion förbättrades raskt på 70-talet, men där var Carlsson inte alls ledande. MT20 var ingen höjdare ens då. Avstämningen i 70-talarna är också med moderna ögon sett ganska obegriplig. JBL, B&W och AR var bättre på att beräkna lådor (slutna lådor med mjuka element i fallet AR) och fick till en spänstigare bas. Det gjorde Carlsson först på 80-talet.

Det som hänt i branschen på de 40 åren sedan dess är pinsamt lite. Distorsion i elementen har sjunkit ca 10dB, det är egentligen allt! (Det verkligt nya som tillkommit är vidskepelse i stor skala.) Välbyggda saker från 70-talet är därmed helt konkurrenskraftiga idag och där är Sonab och Carlsson särskilt intressanta eftersom lådorna är så välbyggda och snygga. Så - Carlsson-kult är helt befogad!

+1 på det fetade. Jag vill inflika med att säga att det finns mer på högtalare än högtalarelementen. Det är högtalarelementens placering och riktning i förhållande till rummets begränsningsytor, högtalarlådans ytor och till lyssnaren som utgör en stor del av Stig Carlssons designkriterier enligt ortoakustiska principer. Det är dessa ortoakustiska designprinciper som lägger grunden till det man kallade Carlssonljudet. Skulle Stig Carlsson istället valt att placera en bas och en diskant av hans valda element framåtriktade i en fyrkantig låda som skall stå en bit ut från vägg, så vore det inte mycket att bilda kult för.

MvH
Peter

[PappaBas]

Det blir ju lite dumt att så att säga "recencera" Stig Carlssons livsverk i något så enkelt som någon kategorisering?

Mitt intryck är att han gjorde många banbrytande saker, han gick helt klart sin egen väg. Dock lät han definitivt sig inspireras av andra högtalarkonstruktörer med. Det är väl inget konstigt med det?

Men det är lite fånigt att säga att en viss konstruktör är "bäst" och implicera då att de andra skulle vara sämre? Det är ärligt talat lite rätt fyrkantigt tänk? Är någon bäst hela tiden? Får en konstruktör inte utvecklas? Lite svårt att alltid vara bäst då?

Stig gick en väg och det finns många andra. Jag tycker han gjort ett betydande bidrag? Gjorde han allting rätt med efterklokhetens skarpa syn? Nej självklart inte. Förminskar det hans gärning?

Jag tycker Grafpro argumenterar rätt töntigt faktiskt när han implicerar att hur bra någonting är skulle återspelgas i marknades svar av det?
Det är ju rätt mycket mer komplicerat än så? 50 biljoner flugor kan inte ha fel... ät skit?

Vissa av de egenskaper som gjorde Stig till en framgångsrik konstruktör försvårade nog samtidigt hans möjligheter att bli en kommersiellt framgångsrik sådan kanske man kan säga?

Mitt intryck är att man numera kan innefatta ortoakustik i ett modernt teoretiskt ramverk så det är inget hokus-pokus alls med det.
Läser man "Sound Reproduction" av Toole så nämns Stig Carlsson aldrig vid namn men det mesta som skrivs om rumsreflektioner,stereosystem och återgivning och hur de påverkar upplevelsen har direkt bäring på Stigs konstruktioner.
När jag läste den de delarna av boken fick jag massor av aha-upplevelser och man kan direkt koppla det till Stigs egna texter om sina konstruktioner. Denna bok är från 2006... Stig var väl då bortgången sedan 10 år? Döm själv...

Så Stig Carlsson var definitivt inte ute och cyklade och ortoakustik är en faslig massa mer än "massa kamfiltereffekter". Men även han utvecklades ju sitt väldigt långa yrkesverksamma liv och konvergerade nog lite mot vad man kan säga kanske är "det bästa av två världar" eller i alla fall en väldigt angenäm anrättning

Utveckling har fortsatt efter hans bortgång med.
En sak jag tog med mig från den refererade boken var en undersökning om lyssnarpreferens, musiker och studiopersonal som utövar "kritiskt lyssnande" i jobbet så att säga vill nog gärna ha mindre reflexer/ortoakustiks prägel än vad andra vill ha.

Men när de och de flesta andra bara lyssnar på musiken som sådan så föredrogs det helt klart framför mer dämpade rum.
Det handlar inte om att skapa något nytt utan faktum är att reflexer som är rätt utformade faktiskt föredras, hjärnan gillar att höra samma sak flera gånger och uppfattar mer saker ungefär som man läser en sida ur en bok flera gånger. Men man uppfattar det alltså inte som olika ljudhändelser eller ekon.
Ortoakustik för mig är att med hjälp av högtalaren och rummet skapa de mest fördelaktiga direktljudet och reflexmönstret.

Så ja... njut gärna av dina Carlssonskapelser är det det bästa som finns? Nej. Är det något unikt, något att njuta av och faktiskt något att bygga vidare på? Det svaret är för mig solklart JA.

[Vee-Eight]

PappaBas:

+1

[Vee-Eight]

Det är ju lite snett att komma fram till slutsatsen flockbeteende genom att man och ens kompisar tycker att andra högtalare är bättre. Jag kan väl erkänna att jag är en av de som spätt på kulten runt Carlsson, men det har ju varit i syftet av just gemenskapen och att jag tyckt de flesta av dem låtit förbannat bra. Det har funnits tillfällen när jag påstått att de varit de bästa högtalare som finns, men det var nog sagt i naiva stunder. Begreppet bäst finns inte egentligen när man skall värdera upplevelser.

Sanning är att dessa högtalare delat upp hifientusiaster i två läger, och det ganska tydligt. Ena lägret är väldigt positiva till dem, och njuter storartat. Andra lägret tycker inte att detta är hifi och känner sig osäkra och tveksamma till upplevelsen. Förr kunde jag absolut inte förstå "andra lägret".

Det som jag fastnat för hos Stig Carlsson är nog teknikhistorien bakom, och givetvis tekniken, och att han tänkte utanför den bekanta boxen. Hans fokus var hur upplevelsen skulle bli som mest slående i ett vanligt hem, och det är ett litet steg hifi i dess ordagranna betydelse. Ljudet från Carlsson-högtalare ÄR inte korrekt, de har en listigt pålagd rumslighet som ofta tilltalar oss och accepterar som ngt positivt och förhöjande. Det listiga är att det följer ljudmaterialet, det är till exempel inte beroende av musikstil för att fungera. Det följer tom inspelningsmetoderna. En del tycker detta är fantastiskt, andra är inte alls imponerade. De rentav ogillar det, och det får man acceptera. Alla är inte lika.

Som PappaBas skrev så fortgår ju utvecklingen, för det finns många som förstår i stort vad Stig tänkte sig. Ett par vet tom exakt vad den ortoakustiska principen går ut på. Därmed kan man utveckla med nya uppgraderingar och tom nya produkter.

En sak kan man väl summera det med; de har aldrig sett, eller kommer se, ut eller låta som vanliga konventionella högtalare. Många är trygga i den sinnebilden hur högtalare skall se ut och bete sig.

[PappaBas]

http://www.linkwitzlab.com/AES'07/AES123-final2.pdf

Länk till paper från Linkwitz som presenterades för ett par år sedan.
Står rätt mycket i det som direkt relaterar till ortoakustik, speciellt om rumsreflexerna.

Läs det och kom sedan och säg att Stig Carlsson inte var en bra bit före sin tid?

[Jocke]

När jag blev medlem hade jag precis skrämt liv i mina gamla 51-or. Tycker det har varit otroligt kul att följa utvecklingen här. Länge var Carlsson-högtalarna närmast "heliga" och fick inte (!) renoveras till annat än orginalskick. Själv hade jag laborerat med fler diskanter och subbar men AVR7000´s experiment tog effektivt död på den "heliga"orginaldesignen.

Upplever att Stig definierade ett antal problem som han löste på riktigt eleganta sätt. Så klart finns det saker som kan förbättras på 30-40 år gamla konstruktioner. All heder åt Larsen/Eriksson som mycket förtjänstfullt fört principen in i modern tid.

[Vee-Eight]

När jag blev medlem hade jag precis skrämt liv i mina gamla 51-or. Tycker det har varit otroligt kul att följa utvecklingen här. Länge var Carlsson-högtalarna närmast "heliga" och fick inte (!) renoveras till annat än orginalskick. Själv hade jag laborerat med fler diskanter och subbar men AVR7000´s experiment tog effektivt död på den "heliga"orginaldesignen.

Upplever att Stig definierade ett antal problem som han löste på riktigt eleganta sätt. Så klart finns det saker som kan förbättras på 30-40 år gamla konstruktioner. All heder åt Larsen/Eriksson som mycket förtjänstfullt fört principen in i modern tid.

AVR7k har frälst rätt många, och skrämt till att uppgradera.

[Jocke]

Jag tycker att det är bra att OA avdramatiserats och sådana tokiga infall hjälper till! Det blev lite väl allvarligt ett tag... men nu är det kul!

[Vee-Eight]

Jag tycker att det är bra att OA avdramatiserats och sådana tokiga infall hjälper till! Det blev lite väl allvarligt ett tag... men nu är det kul!

Det är allvarliga saker i sin kärna, blir det däremot för allvarligt så är det givetvis inte bra.

[Jocke]

Som jag förstått det levererar L8 det som många saknat hos tidigare modeller av Carlsson/Larsen - baskapacitet. Måste komma iväg och lyssna själv nån gång... Är spänd på vad 3-vägaren kommer att förmå - vet inte om där händer något speciellt nu... vet du?

[hassez]

Ögat lurar örat.
Designen på 50,51och52'orna skrämmer nog många, "så ser inte en högtalare ut"
Då har man redan då man börjar lyssna en förutfattad mening, och lyssnar inte objektivt.
Dessutom ska dom höras och jämföras i hemmiljö, inte i demorum belammrade med massvis av apparater, men utan soffor, fotöljer, mattor, tavlor, bokhyllor mm som finns i ett vanligt hem och bidrar i hög grad till akustiken och lyssningsupplevelsen.

Min första Carlsson var inte äkta utan POPboxen, i ett exemplar, alltså mono. Då upplevde man friheten att kunna röra sig fritt i rummet utan att ljudbilden ändrade sig.
Vi kanske är på väg dit igen med högtalare nyutvecklade i Carlssonanda.

[IngOehman]

Det är en intressant fråga - om nu Carlsson är så genial och var före sin tid - varför valde inte alla Sonab på 70-talet?

Människor är olika, de har olika mål och har de inga filosofiska mål så har
de ändå preferenser, som är lite olika. Även förutsättningarna (rum t ex)
kan vara rätt så olika, och kräva olika lösningar.

Vi hade i butiken också AR, JBL, B&W, Rectilinear m.fl. och de valdes också av många kunder efter noggranna jämförelser.

Javisst. Det inte bara finns plats för många - det finns behov av många
också.

Carlsson har tillräckligt mycket mystiska egenheter för att bli kult, och är också kopplade till tillräckligt mycket myter och personhistoria för att bli mer kult än de andra, det är nog huvudskälen.

Nu undrar jag vad du vill ha sagt med det där.

Vad är det för mystiskt du talar om, och vilka myter är det som du har
stött på?

De andra dominerande märkena gjorde också bra saker, i vissa avseenden bättre. Det slående är vilka språng utvecklingen tog under 70-talet och eftersom Sonab-lådorna är snygga och välbyggda så finns de kvar och man kan beundra den tidens innovationsförmåga.

Jag tror det mest beror på att deras recept har fått mindre och mindre
konkurrens genom åren. Idag finns det i princip INGEN konkurrens till det
recept som var Stigs på 70-talet (80-talsreceptet som var mera likt det
som Stig själv tidigare kallade konventionella egenskaper).

Tonkurva och distorsion förbättrades raskt på 70-talet, men där var Carlsson inte alls ledande.

Det kan diskuteras, det beror på vad man menar med tonkurva. Tonkurva
är ett rätt så generellt begrepp. De sorts tonkurva som Stig tog fasta på,
först energikurva och sedan totalljudskurva, det vågar jag påstå att han
visst var helt ledande med.

MT20 var ingen höjdare ens då. Avstämningen i 70-talarna är också med moderna ögon sett ganska obegriplig.

Det finns nog inget helt entydigt svar på vad som är obegripligt. En sak
som kan vara svår att förstå för någon kan vara lätt att förstå för någon
annan.

Dagens högtalare är inte alls konsekvens avstända. Så vad det är för
moderna ögon du talar om vet jag inte. Olika tillverkare är uppenbart inte
alls överens. Är det månne dina egna ögon som du kallar så?

JBL, B&W och AR var bättre på att beräkna lådor (slutna lådor med mjuka element i fallet AR) och fick till en spänstigare bas. Det gjorde Carlsson först på 80-talet.

Det du beskriver är dina åsikter. Inte fakta.

Spänstighet är heller ingen vedertagen parameter, med väldefinierat svar
på hur den bäst skall skapas (eller om du menar återskapas).

Det som hänt i branschen på de 40 åren sedan dess är pinsamt lite.

Håller på sätt och vis med dig. Det har hänt väldigt lite. Men är det pin-
samt?

Jag menar att det är en blandning.

Att det hänt lite beror till stor del på att de bästa högtalarna som gjordes
för 35-40 år sedan är väldigt bra, och därför konkurrerar väl med det som
görs idag. De är till och med klart bättre än det mesta av det som görs idag,
omän inte de allra bästa.

Men en sak som har hänt sedan dess, är att allting blivit mera likriktat.

Det kan man hävda beror på att alla har bättre koll idag, men jag vågar på-
stå att så inte är fallet.

Snarare är det både riktig koll, och uppfinningsrikedom, och fritänkande
som saknas idag. Det har ersatts av simuleringsprogram och ekonom-
taknar i stil med att bästa sättet att få framgång är att se hur de som
har det gör, och göra liknande.

Bästa exempel på motsatsen jag kan komma på, ja nästan det enda, är
den "lilla hjärtat" (tror jag den kallades) som naqref gjorde för några år
sedan, som var baserad på genuint nytänk.

Så min uppfattning är att valfrihet kräver variation, men att variation inte
är liktydigt med många aktörer som kopierar varandra och stirrar sig blinda
på vad simuleringsprogram försöker övertyga dem om. Simuleringsprogram
som inte kan tänka alls. Inga vidare rådgivare.

Det enda man kan ha dem till är som slavar, om de alls behövs.

Distorsion i elementen har sjunkit ca 10dB, det är egentligen allt! (Det verkligt nya som tillkommit är vidskepelse i stor skala.)

Håller med om det sistnämnda, men tycker det är svårt att värdera hur
distorsionen ändrats. Det finns exempel på väldigt lågdistorderande hög-
talare från 70-talet. Men kanske har du rätt i att det i snitt är 10 dB?

Skulle någon avtvinga mig en gissning så skulle den nog vara i den stor-
leksordningen. Men då tvingades jag sortera bort allt billigt plastjunk som
har en mycket mera dominernade roll än de hade på den tiden.

Välbyggda saker från 70-talet är därmed helt konkurrenskraftiga idag och där är Sonab och Carlsson särskilt intressanta eftersom lådorna är så välbyggda och snygga. Så - Carlsson-kult är helt befogad!

Visst är det så.


Vh, iö

[lennartj]

Jag vet inte riktigt var och hur den där "heligheten" uppkom.
Var det kanske via SSC?
Redan på våren 1994, drygt 2 år innan Larsen fått klartecken att tillverka .2 samt uppgraderingssatser, diskuterade jag uppgradering av mina OA52 med Stig.
Då frågade jag bl.a. vad han hade för preferenser när det gällde intern- och externkablage samt undrade om det kunde vara ok att använda den Isoda-kabel som jag hade liggande.
Dessutom fick jag klartecken att använda Rifa PHE430 kondensatorer.
Vedermödorna med den "mytiska" dämpfilten har jag skrivit tillräckligt om i min presentationstråd.

[Vee-Eight]

Jag vet inte riktigt var och hur den där "heligheten" uppkom.
Var det kanske via SSC?
Redan på våren 1994, drygt 2 år innan Larsen fått klartecken att tillverka .2 samt uppgraderingssatser, diskuterade jag uppgradering av mina OA52 med Stig.
Då frågade jag bl.a. vad han hade för preferenser när det gällde intern- och externkablage samt undrade om det kunde vara ok att använda den Isoda-kabel som jag hade liggande.
Dessutom fick jag klartecken att använda Rifa PHE430 kondensatorer.
Vedermödorna med den "mytiska" dämpfilten har jag skrivit tillräckligt om i min presentationstråd.

Vet inte om det var SSC, men Gulbrandsen via CarlssonPlanet var liiite väl benägen att strö skimmer om hur förträffliga högtalarna var/är. Mkt möjligt att det spillde över till SSC, men inget jag sett eller minns.

[IngOehman]

Jag vet inte riktigt var och hur den där "heligheten" uppkom.
Var det kanske via SSC?

---------------------------------------------------------------------

Redan på våren 1994, drygt 2 år innan Larsen fått klartecken att tillverka .2 samt uppgraderingssatser, diskuterade jag uppgradering av mina OA52 med Stig.

Då frågade jag bl.a. vad han hade för preferenser när det gällde intern- och externkablage samt undrade om det kunde vara ok att använda den Isoda-kabel som jag hade liggande.

Dessutom fick jag klartecken att använda Rifa PHE430 kondensatorer.
Vedermödorna med den "mytiska" dämpfilten har jag skrivit tillräckligt om i min presentationstråd.

Jag förstår inte vad det du skrev efter linjen har med det som du skrev
före, att göra.


Du talar en en "helighet", och sen så talar du om diskussioner du hade
med Stig, och du inleder med "redan våren 1994...", som om du vill få
fram att det var något som var heligt redan då, eller som om du vill få
sagt att det verkligen inte var det. Men vad menas då med "redan" i
meningens början?

Och du skriver om detta, utan att berätta något om vad han sade om
isodakabeln. Du berättar istället vad du frågade honom om. Jag förstår
inte vad dina frågor till Stig har med Stig, Sonab eller Carlsson-märket
att göra. Dina frågor har väl med dig att göra?


Så hur skall någon kunna veta vad det är du vill ha sagt med det där?
Gissa kan alla, men jag vill ju veta.

Menar du kanske att det hans svarade var så mystiskt att det inte kan
talas om det ens nu, 18 år senare?


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Det framgår tydligt av Lennarts inlägg att Stig var extremt prestigelös och inte såg några hinder i att experimentera och utveckla produkterna.

Att Lennart använder Isodakabeln är nog ett bevis för att det var ok

[Jocke]

Det framgår tydligt av Lennarts inlägg att Stig var extremt prestigelös och inte såg några hinder i att experimentera och utveckla produkterna.

Att Lennart använder Isodakabeln är nog ett bevis för att det var ok

Ja, det krävs säkert en långt mycket dyrare kabel för att försämra konstruktionen...

[IngOehman]

Jag kände ju Stig väl, och vet att han var prestigelös.

Men vad val av kabel (Stig tillverkade inga kablar) har med den saken att
göra, det förstår jag inte riktigt.

Dessutom vet jag ju att hans uppfattningar om kabelns betydelse varierade
en hel del från år till år, och Stig hade ofta inte alls uppfattningen att kabeln
var oviktig. Även om det gick i vågor en del så ansåg han kabeln vara allt
viktigare när han blev äldre.

Men hur den frågan kom upp i olika sammanhang kunde säkert variera.


Jag vet att han faktiskt hade en rätt bestämd uppfattning (vilket inte har
något med prestige att göra) för sig egen del (inte helt lika från år till år
dock) men att han skulle försöka diktera vad andra skulle använda för kabel
det tror jag ju inte. Vem skulle syssla med sådant, och hur skulle det ens
kunna gå till.

Och att Lennart kör med Isoda visste jag inte, eller rättare sagt mindes
jag inte.


Vh, iö

[PappaBas]

@IÖ
Hemskt vad du hugger idag? Det verkar ju rätt uppenbart för de flesta vad som åsyftades i Lennarts inlägg? Blir lite tradigt när du skall dissikera sönder det?

I alla fall,
jag tror den där lite för ivriga entusiasmen vissa anhängare av märken uppvisar ibland tyvärr också kan skada varumärket pga att det helt enkelt görs uttalanden som är väl långt från verkligheten?
Detta verkligen inte specifikt Carlsson eller att det skulle vara så på detta forum. Jag tycker disskussionerna här är rätt balanserade när det gäller just det.
Om man skall konstatera något så ser man väl på graden av aktivitet på vårt syskonforum vad en sådan hållning leder till?

"fanboy" mentalitet är ett dubbeleggat svärd och för övrigt rätt fånigt tycker jag. Men man ser beteendet inom hela spektrat av saker man kan ha åsikter om. Jag ser det mer som ett personlighetsdrag där man eftersöker trygghet i sina val och påtvinga världen lite ordning...eller nått

Det finns en annan psykologisk mekanism som jag tycker har bäring på ett forum som detta och som man märker i yrkeslivet; när det finns ett område där det faktiskt inte finns så mycket kunskap om processen eller hur man skall göra någonting så försöker människor hitta någonting att hålla fast vid.
Ett ankare i begreppsvärlden som man kan utgå ifrån. Det är det som gör att jag tror många blir så besatta av kablar/fötter etc? Det erbjuder en förklaringsmodell många kan relatera till.

Då blir det lätt så att när man försöker argumentera mot det så angriper man inte saken i sig utan tyvärr det fundament som personen håller sig fast vid i den begreppstillvaron?
Har sett det flertalet gånger IRL där det är hätska långa debatter om petitesser för att man inte vet hur man skall lösa de stora problemen?

[Jocke]

Aye!

Håller med - fanatiker saknar såväl nyanser som humor!^^ Carllson är EN bra högtalare - det finns fler...

[IngOehman]

Framförallt tycker jag den viktiga aspekten på det hela är att olika högtalare
har olika egenskaper - som passar olika bra i olika fall.

Fall som är olika med avseende på preferenser, på vad systemet skall klara,
och olika med avseende på kringförutsättningarna (framför allt rummet).

Det är därför högtalare BÖR vara olika. Vore alla lika skulle det räcka med en.

- - -

Så bäst är att det finns många högtalare som inte är stöpta i samma form,
utan som erbjuder något som andra inte erbjuder.

Och med avseende på det så tycker jag alla goda högtalare genom tiderna,
så olika som de är, ändå allihopa har en sak genensamt: Att de har en egen-
art som beror på att deras tillkomst drevs av konstruktörens dröm om vad
de skulle göra - inte hur framgångsrika de skulle bli.

Den senare typen av högtalare är som regel bara kopior, snarlika annat som
fick framgång av egen kraft. Och vad skall kopior av sådant som redan finns
vara bra för?


Vh, iö

[IngOehman]

@IÖ
Hemskt vad du hugger idag? Det verkar ju rätt uppenbart för de flesta vad som åsyftades i Lennarts inlägg?

Verkar det?

Hur lyder din definition av "de flesta"?

Jag vet inte varför du gör en sådan sak av det hela. Jag frågade Lennart
för att jag undrade. Det är väl inget konstigt med det. Varför svarar andra,
som behöver gissa? (Jag säger inte att de har fel.)


Vh, iö