Kompensera för felkonstruktioner?

[Ragnwald]

Om konstruktören erkänner att han åstadkommit ett fel i sin konstruktion, kan han kanske lansera en mk2-version.

[phon]

Felkonstruktion är en bedömningsfråga. Det finns ingen entydig definition på "rätt konstruerad" som täcker precis allt.

[IngOehman]

Om målsättningen är att det skall bli så mycket ljud som möjligt ur ett par högtalare i ett givet rum skall all dämpning bort, och alla ytor kläs med kakel. Man bör rationalisera bort alla mjuka ytor och endast tillåta pinnstolar.

Ja, så är det ju.

Det är väl kanske där strömbergs liknelse haltar.

Att en vinge kostar bränsleförbrukning är ju en riktig förlust.

Att dämpning i rummet kostarverkningsgrad är en shimär, för nytto-
ljudet är ju samma både med och utan dämpning. Den skillnad som
finns är ju bara att man med dämpning får chans att höra det.

Förvisso förenklar jag lite när jag skriver så, men vad jag menar är
att en hifi-anläggnings syfte ju inte "att skapa ljud", så mycket ljud
som möjligt, utan hänsyn till vad för ljud det är.

Syftet är att återge en händelse med hög fidelitet.

Därför menar jag att man måste skilja mellan nyttoljud å ena sidan
och störningar och distorsion å den andra*.

- - -

Nu finns det väl en risk för att stmbrg anser att jag gjorde just det
som man inte skulle göra, alltså tjafsade och polariserade, men min
avsikt var i varje fall god, och jag försökte att svara på frågan "hur
skall man betrakta dämpning av ett lyssningsrum?"

Om du tycker att det jag skrev var ett försvarstal, metod-antagonism
eller slikt, så säg bara till.

Min avsikt var dock arr presentera ett resonemang och funderingar.


Vh, iö

- - - - -

*Går man på djupet med frågan så blir det lite mera komplicerat för
vissa reflexer är faktiskt "nyttiga", men dessa bidrar med max en eller
två decibel upplevd nivåökning, är min uppfattning.

Jag bortser då helt från basområdet där reflexer ju på grund av de
långa våglängderna kan integreras på ett helt annat sätt.

[Strmbrg]

Jag är nog inte enbart inne på resursslöseri med ljudenergi.

Mitt tänkesätt (tänk, kanske det heter numera?) börjar FÖRE den punkten där man måste se till att förstärkaren klarar av att leverera den driveffekt som krävs.

Jag inkluderar egentligen ALLT i mitt tänkesätt (förvisso utan att alls ha alla svaren).
Det finns ju verkningsgradsaspekter på en himla massa annat än just inmatad contra utmatad effekt i form av elektron- respektive luftrörelser:
Ekonomi
Estetik
Arbete
Energi
Upplevelse
Och förmodligen skulle jag inkludera mer, om jag bara kom på fler aspekter.

[petersteindl]

Undrar om Strmbrg ville snacka bilar eller hifi och högtalare?

Jaja petitesser, men eftersom du har ett finger med i nån högtalare då kan du gärna få spekulera i vad en impedanskompensation är, är det för att fixa ett fel som inte borde ha konstruerats in i högtalaren från början?

Så... nu är vi inne på hifispåret igen

Var menar du att impedanskompensationen skulle sitta? I själva högtalaren eller utanför? Tillhör det slutsteget eller högtalaren?

Jag tänkte mest på att man kanske kunde undvika att behöva korrektionskretsar, att man för att återknyta till förstaposten lyckats konstruera nått som inte behöver korrigeras med extradelar.

Låt säga att du konstruerar en högtalare där basen t.ex. är en sluten låda med en resonansfrekvens på 50 Hz. Låt säga att man vill lägga delningsfrekvensen vid 100 Hz. Då har basen en impedanstopp vid 50 Hz. Låt säga att du vill ha passivt delningsfilter. Då blir delningsfitret väldigt svårt att få till. Ett sätt att underlätta delningen är då att göra en impedanskorrigeringskrets på basen så att kombinationen av sluten låda och impedanskorrigeringskrets blir resistiv. Därefter är det betydligt enklare att applicera ett passivt delningsfilter. Anser du så fall att högtalaren är att betraktas som felkonstruerad eller rättkonstruerad?

MvH
Peter

[Flint]

+1

[MrQaffe]

Undrar om Strmbrg ville snacka bilar eller hifi och högtalare?

Jaja petitesser, men eftersom du har ett finger med i nån högtalare då kan du gärna få spekulera i vad en impedanskompensation är, är det för att fixa ett fel som inte borde ha konstruerats in i högtalaren från början?

Så... nu är vi inne på hifispåret igen

Var menar du att impedanskompensationen skulle sitta? I själva högtalaren eller utanför? Tillhör det slutsteget eller högtalaren?

Jag tänkte mest på att man kanske kunde undvika att behöva korrektionskretsar, att man för att återknyta till förstaposten lyckats konstruera nått som inte behöver korrigeras med extradelar.

Låt säga att du konstruerar en högtalare där basen t.ex. är en sluten låda med en resonansfrekvens på 50 Hz. Låt säga att man vill lägga delningsfrekvensen vid 100 Hz. Då har basen en impedanstopp vid 50 Hz. Låt säga att du vill ha passivt delningsfilter. Då blir delningsfitret väldigt svårt att få till. Ett sätt att underlätta delningen är då att göra en impedanskorrigeringskrets på basen så att kombinationen av sluten låda och impedanskorrigeringskrets blir resistiv. Därefter är det betydligt enklare att applicera ett passivt delningsfilter. Anser du så fall att högtalaren är att betraktas som felkonstruerad eller rättkonstruerad?

MvH
Peter

Rätt eller fel.. hmmm jag förstår varför man gör så, men om man ser på det förutsättningslöst, hade det då varit bättre att bygga på något annat sätt så delningen blir en annan ? Hur mycket optimerar man sånt här när det gäller serieproduktion, man kanske kan göra andra saker än vid småserier, att tex ändra konstruktionen så den blir dyrare, men att den förenklade logistiken ger vinster när man överstiger 10000 exemplar, är det något man gör inom audiobranchen?

[Svante]

Rätt eller fel.. hmmm jag förstår varför man gör så, men om man ser på det förutsättningslöst, hade det då varit bättre att bygga på något annat sätt så delningen blir en annan ? Hur mycket optimerar man sånt här när det gäller serieproduktion, man kanske kan göra andra saker än vid småserier, att tex ändra konstruktionen så den blir dyrare, men att den förenklade logistiken ger vinster när man överstiger 10000 exemplar, är det något man gör inom audiobranchen?

Alltså, varför vara så rädd för kompensationer? Att kompensera bort en impedanstopp är inte konstigare än att kompensera bort en RIAA-emfas. Det som räknas är ju slutresultatet.

Det kan finnas mycket goda skäl att lägga delningsfrekvensen så nära systemresonansen att ett skolboksfilter inte duger. Man behöver bygga ett filter som hanterar den specifika last man har, och det kan göras med impedanskompensation.

[IngOehman]

Ja, att blanda ihop begreppen kompensation och kompromiss är farligt.

Det kan vara helt olika saker, men ibland är det inte olika saker...

- - -

Dock skulle jag nog vilka säga (om jag får ta spjän mot exemplet som
togs upp tidigare) att olika sätt att hantera olika problem kan vara rätt
så rejält olika "ingenjörsmässiga".

Om t ex en högtalare skall delas passivt vid 100 Hz och den har dimen-
sionerats med en resonansfrekvens om 50 Hz kan man ju börja med att
fråga sig om det är en vettig start, och vilka möjligheter man har att
ändra på konstruktionen om så inte är fallet.

Och när nu strmbrg talar om verkningsgrad så är det ju ett slöseri på
verkningsgrad i många dimensioner att bara lägga till en konjugatlänk
som tar ned impedanstoppen, för att sedan enklare kunna applicera
ett Hp-filter som i sin tur ändå inte kommer att bli ett enkelt filter om
det skall ge en god symmetrisk fasrotation i delningen. Något som kan
vara i allra högsta grad önskvärt om man vill ge det goda möjligheter att
samarbeta med ett vid samma frekvens applicerat LP filter till en annan
högtalare.

- - -

Man slösar:

1. Storlek - högtalaren kan göras mycket, mycket mindre om man ger
den en resonansfrekvens om 100 Hz, vilket även ökar förutsättningarna
för att skapa en harmonisk delning.

2. Komplexitet - filtret man göras mycket enklare och bättre om man
inte behöver tampas med den extra fasrotationen vid 50 Hz med av-
seende på en akustiska överföringsfunktionen.

3. Verkningsgrad - utgår man ifrån samma högtalarelement i en mycket
mindre låda så kommer Q-värdet att stiga markant, och om man låter
det kompenseras med ett större motorsystem får man som resultat en
avsevärt mycket bättre verkningsgrad. Närmare bestämt uppåt 4 gånger
högre!


Så i det fallet skulle jag nog vilja säga att en lösning där man kompen-
serar för e impedanstopp för att lättare kunna göra ett HP-filter är en
kompensation som är en kompromiss i allra högsta grad. En bättre kon-
struktion skulle ju kunna vara 1/4 så stor och ha 4 ggr högre verknings-
grad samt fås till med ett enklare och billigare filter.

Men ibland finns det kanske ändå skäl att göra sådana kompromisser?

Det kanske kan finnas tidsplaner, förefintliga delar som skall förbrukas,
yttre förutsättningar som t ex estetik, eller en massa annat som jag kan
tänka mig kan få någon att tycka att en kompromiss av det slaget ändå
är "rätt lösning".

Och bara de blir nöjda så är det ju utmärkt.

Men för mig känns det lite som en vinge som bara ställer till en massa
problem och onödiga ofullkomligheter, om man jämför med en alternativ
och bättre lösning.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Nu här jag hunnit fundera lite så har jag också röstat, och det blev på
alternativ 4. Frågan är intressant.

Men jag vill än en gång påminna om skillnaden mellan nyttoverkningsgrad i
hifi-sammanhang, och bara verkningsgrad, alltså att bara få ut så mycket
ljud som möjligt, utan hänsyn till kvaliteten. Alltså det jag talade om i mitt
första inlägg.

DS.

[petersteindl]

Ja, att blanda ihop begreppen kompensation och kompromiss är farligt.

Det kan vara helt olika saker, men ibland är det inte olika saker...

- - -

Dock skulle jag nog vilka säga (om jag får ta spjän mot exemplet som
togs upp tidigare) att olika sätt att hantera olika problem kan vara rätt
så rejält olika "ingenjörsmässiga".

Om t ex en högtalare skall delas passivt vid 100 Hz och den har dimen-
sionerats med en resonansfrekvens om 50 Hz kan man ju börja med att
fråga sig om det är en vettig start, och vilka möjligheter man har att
ändra på konstruktionen om så inte är fallet.

Och när nu strmbrg talar om verkningsgrad så är det ju ett slöseri på
verkningsgrad i många dimensioner att bara lägga till en konjugatlänk
som tar ned impedanstoppen, för att sedan enklare kunna applicera
ett Hp-filter som i sin tur ändå inte kommer att bli ett enkelt filter om
det skall ge en god symmetrisk fasrotation i delningen. Något som kan
vara i allra högsta grad önskvärt om man vill ge det goda möjligheter att
samarbeta med ett vid samma frekvens applicerat LP filter till en annan
högtalare.

- - -

Man slösar:

1. Storlek - högtalaren kan göras mycket, mycket mindre om man ger
den en resonansfrekvens om 100 Hz, vilket även ökar förutsättningarna
för att skapa en harmonisk delning.

2. Komplexitet - filtret man göras mycket enklare och bättre om man
inte behöver tampas med den extra fasrotationen vid 50 Hz med av-
seende på en akustiska överföringsfunktionen.

3. Verkningsgrad - utgår man ifrån samma högtalarelement i en mycket
mindre låda så kommer Q-värdet att stiga markant, och om man låter
det kompenseras med ett större motorsystem får man som resultat en
avsevärt mycket bättre verkningsgrad. Närmare bestämt uppåt 4 gånger
högre!


Så i det fallet skulle jag nog vilja säga att en lösning där man kompen-
serar för e impedanstopp för att lättare kunna göra ett HP-filter är en
kompensation som är en kompromiss i allra högsta grad. En bättre kon-
struktion skulle ju kunna vara 1/4 så stor och ha 4 ggr högre verknings-
grad samt fås till med ett enklare och billigare filter.

Men ibland finns det kanske ändå skäl att göra sådana kompromisser?

Det kanske kan finnas tidsplaner, förefintliga delar som skall förbrukas,
yttre förutsättningar som t ex estetik, eller en massa annat som jag kan
tänka mig kan få någon att tycka att en kompromiss av det slaget ändå
är "rätt lösning".

Och bara de blir nöjda så är det ju utmärkt.

Men för mig känns det lite som en vinge som bara ställer till en massa
problem och onödiga ofullkomligheter, om man jämför med en alternativ
och bättre lösning.


Vh, iö

Alltså, det enklaste är att göra en elektronisk delning och att införa LT och att tjacka ett klass D-slutsteg till basen på 1 kWatt. Men det är inte det som det var frågan om i mitt exempel.

MvH
Peter

[IngOehman]

Ja, och det vore ett annat exempel på en tveksam lösning, sett ur ett
ingenjörsmässigt perspektiv (av ungefär samma skäl som förut faktiskt).

Och dessutom är det ju ännu enklare att inte ändra någonting. Om det
nu är enkelhet som är det enda målet.


Men jag försökte bara visa att EN kompensation kan vara en optimering,
medan att en annan kompensation kan vara en kompromiss.

Det finns helt enkelt ingen tumregelsvar på om huruvida det är bra eller
dåligt att kompensera. Det beror på.


Vh, iö

[petersteindl]

Ja, och det vore ett annat exempel på en tveksam lösning, sett ur ett
ingenjörsmässigt perspektiv (av ungefär samma skäl som förut faktiskt).

Och dessutom är det ju ännu enklare att inte ändra någonting. Om det
nu är enkelhet som är det enda målet.


Men jag försökte bara visa att EN kompensation kan vara en optimering,
medan att en annan kompensation kan vara en kompromiss.

Det finns helt enkelt ingen tumregelsvar på om huruvida det är bra eller
dåligt att kompensera. Det beror på.


Vh, iö

Vem har pratat om tumregelsvar Om uppgiften är satt med givna input så finns det ingenjörsmässigt bra lösningar. Därför, om du inte känner till givna input, så kan du inte veta om det är en ingenjörsmässig tveksam lösning.

[IngOehman]

?

Tråden heter: "Kompensera för felkonstruktioner?"

Jag skriver att det inte finns något tumregelsvar på frågan.

Jag skriver att vissa kompensationer, för vissa sorters fel eller ofull-
komligheter kan vara utmärkta, medan andra kompensationer för fel
är kompromisser. Det beror på.


Ingen behöver ha talat om tumregelsvar innan någon annan gör det.
Det är alltid en person som talar om något före det att någon annan
har gjort det.

När en fråga ställs som är enkel, men som fordrar ett mera komplicerat
svar, kan det ofta vara effektivt att strukturera svaret på något sätt.
T ex kan man börja med att klargöra att det trots frågan enkelhet inte
finns något enkelt svar på frågan.

Detta var ett exempel på en sådan fråga. Några frågor på det?


Vh, iö

- - - - -

PS. Det är en konstart att konstruera enkla frågor som kräver mycket
in- och utvecklade svar, och Strmbrg är verkligen fenomenal på det.

Sådana frågor utgör ett utmärkt bränsle för att skapa intressanta och
meningsfulla trådar, som denna.

[Strmbrg]

?

...

PS. Det är en konstart att konstruera enkla frågor som kräver mycket
in- och utvecklade svar, och Strmbrg är verkligen fenomenal på det.

Sådana frågor utgör ett utmärkt bränsle för att skapa intressanta och
meningsfulla trådar, som denna.

Kul att läsa!

Emellanåt har jag förvisso inte helt klart för mig exakt vad jag är ute efter.
Hm, 'exakt' är för övrigt ett ord som jag har lite svårt för.

För att vara lite konkret, så har jag en grundinställning till det mesta (allt kanske?) som går ut på att inte krångla till det.
Med det menar jag självklart INTE att de allra primitivaste lösningarna per automatik skulle vara att föredra.

Jag tänker mig snarare att det är eftersträvansvärt att hitta den rätta balansen mellan insats och utfall. Självklart skall då utfallet (slut-syftet/slut-målet) definieras i ett tidigt skede.

[IngOehman]

Jag vet inte om du menar något i Ockhams razor-stil?

Eller om du menar att prestanda per krona är viktigare än prestanda sett
ur ett lite mera absolut perspektiv?

- - -

Själv tror jag att Ockams razor är en bra tanke-motion, något att alltid
eller i varje fall ofta överväga.

Och jag menar även att man oftast behöver både absoluta gränser, som
korrelerar till vad man vill uppnå, och att titta på vad priset per prestanda
blir, så det blir acceptabelt.

Grunkan med "bättre prisvärdhet" kan vara en klart sämre investering om
den misslyckas med grunduppgiften att göra sin ägare nöjd.

- - -

Och tror man på det, och vänder man lite fram och åter på dessa kompo-
nenter (filosofiska) så finner man rätt ofta att de enkla lösningarna ändå
tarvar komplicerade överväganden. För saker ÄR ofta komplicerade.

Jag tycker inte att man skall vara rädd för att ta till sig komplicerade för-
utsättningar bara för att man vill ha en lösning som är enkel. Men jag ser
ju att många efterlyser enkla svar, på nästan allting.

Ibland tänker jag många skulle kunna väcka sig själv till ett lite högre med-
vetande (utan att behöva överge viljan att få enkla svar) bara genom att
med avsikt då alltid formulera sig: "-Ge mig ett svar, ett enkelt svar, det
behöver inte vara riktigt!".


Vh, iö

[mangs]

jag har funderat ett tag gällande det här med dämpade rum och dynamik/ljudtryck men inte vetat var och hur jag skall fråga men då området i alla fall tangerar ämnet som diskuteras i tråden så tar jag upp det här.


Placerar man en högtalare i ett 100% tätt rum med väggar och golv som reflekterar 100% av ljudet. vad händer då? Kommer ljudet sakta avta och bilda värme pga kollisioner med luft-molekyler eller kommer ljudet stanna kvar?

Detat fiktiva rum borde i så fall pga sin täthet uppfattas some ett helt tyst rum utifrån då inget ljud slipper ut?

Om man tar nämnda rum och stoppar in absorbering stananr ljudet fortfarande kvar i rummet men varje gång en ljudvåg når en absorbent så kommer ljudtrycket för de aktuella frekvenserna för den specifika absorbenten att mattas.


Jämför man de olika exemplen ovan med en given högtalare och med en musikssnutt med en given output från högtalaren själv borde ju i det senare fallet direktljudet från högtalarna vara lika högt som i det totalt odämpade ljudet medan allt det ljud som normalt reflekteras av golv,väggar och tak kommer vara dämpat.

Detta borde göra att ljudtrycket pga mindre bidrag från rummet är lägre vid en given utnivå från högtalaren men pga att nyttoljudet är oförändrat så ökar dynamiken och den eventuella färgningen av rummet minskar? Att testa sin anläggning helt ute i det fria ger ju samma resultat som ett 100% dämpat rum elelr tänker jag fel?

Att sedan olika högtalare är byggda för olika kundgrupper med olika rum ställer ju till det enormt. Är det inte så att högtalartillverknas uppgift främst är att tillgodose de behov som faktiskt finns i kundgrupppen men sedan är det upp till kunden med sitt specifika rum att välja bäst konstruktion för ändamålet och sedan tweaka rum/placering för att få ut bästa möjliga ljud.


Analogin till bilar är inte så dum då det finns ett otal olika varianter och modeller att välja på och det är upp till konsumenten att välja rätt bil med tanke på krav, plånbok och behov. Det finns inte en bil som löser alla kunder problem. Lika lite som det finns en högtalare som hanterar 100% av alla kundkrav och miljöer.

[RogerGustavsson]

http://www.velvetaudiohiend.com/page17.htm

Så här ser Ocellia ut invändigt.




Finns flera bilder på: http://www.6moons.com/audioreviews/ocellia/

[Bill50x]

Så här ser Ocellia ut invändigt.
Finns flera bilder på: http://www.6moons.com/audioreviews/ocellia/

Snyggt bygge om än lite "bulkigt".

Min amatörmässiga tanke är att intern dämpning inte är helt frekvensneutral. DVS det handlar inte bara om att dra upp volymen och slänga in lite mer effekt och dynamiken är oförändrad. När jag lyssnade på dessa högtalare så tyckte jag att det fanns en naturlig livlighet som man sällan hör. Men jag hörde en massa fel också och skulle nog inte satsa de begärda pengarna för ett par sådana.

/ B

[Bill50x]

I princip ja. Det inses lätt genom att ta två entonsbilar och ställa dem bredvid varandra. De accelerarar rimligen lika fort som en entons bil. Sätt ihop de två bilarna med en stång så har man en tvåtons bil. (Visserligen har den åtta hjul och två motorer, men ändå.)
...
1. Ljudstyrka och dynamik är två helt olika saker. Om dämpningen skulle sänka ljudnivån med 6 dB så skulle både starka och svaga ljud sänkas lika mycket. Dynamiken skulle alltså vara bibehållen.

Det är just det. Finns det inte någon form av tröghetslag som säger att ju tyngre massa ju större tröghet? Jag sov väl iofs under just den lektionen, men... Och 100 resp 200 hk säger ju egentligen inte så mycket, man måste ju också ta hänsyn till vridmoment etc.
...
Visst är ljudstyrka och dynamik skilda saker. Annars skulle vi väl inte haft "loudness-war"-debatten? Men, dämpningen kan ju vara olika vid olika frekvenser, dessutom kan den uppfattas olika vid olika (ljudtrycks-)nivåer. Jag tror man skjuter sig i foten om man ser dessa värden som en konstant faktor.

/ B

[IngOehman]

Ja, tröghetskraften när man försöker accelerera en given massa, är pro-
protionell mot massans storlek.

(F=ma)

Ordet tröghet inom fysiken har inget med det vanliga språkets trög att göra,
alltså långsam. Trögheten anger bara vilken kraft som behövs för en given
acceleration. Den anger inget frekvensberoende och ingen olinjäritet.

- - -

Men nej, det där om lätta koners dynamik-egenskaper, är dessvärre bara
myter.

Däremot kan det finns goda (andra) skäl att använda lätta koner. En kon
skall helt enkelt vara precis lagom lätt.

- - -

Hur lätt detta är, fås inte plats att gås igenom i den här tråden, men man
kan ju läsa... allt som skrivita på faktiskt!

Då hittar man säkert några ledtrådar om hur det fungerar i varje fall.

Men allvarligt talat, tumregler (typ; lätt kon = hög dynamik) förslår ALDRIG.


Vh, iö

[roggaro]

MERA sådana inlägg Ingvar! detta tarvar varför jag nu har hållt på att limma mellandomen i över två (2) månader..

[Flint]

En kon skall helt enkelt vara precis lagom lätt.

Tumregel.

[roggaro]

ja visst

[Svante]

I princip ja. Det inses lätt genom att ta två entonsbilar och ställa dem bredvid varandra. De accelerarar rimligen lika fort som en entons bil. Sätt ihop de två bilarna med en stång så har man en tvåtons bil. (Visserligen har den åtta hjul och två motorer, men ändå.)
...
1. Ljudstyrka och dynamik är två helt olika saker. Om dämpningen skulle sänka ljudnivån med 6 dB så skulle både starka och svaga ljud sänkas lika mycket. Dynamiken skulle alltså vara bibehållen.

Det är just det. Finns det inte någon form av tröghetslag som säger att ju tyngre massa ju större tröghet? Jag sov väl iofs under just den lektionen, men... Och 100 resp 200 hk säger ju egentligen inte så mycket, man måste ju också ta hänsyn till vridmoment etc.

Ja, Newtons andra lag, eller tröghetslagen säger att F=ma. Dubbel massa ger dubbel tröghet, och för att uppnå samma acceleration krävs dubbelt så stor kraft. För en given hastighet krävs då dubbla motoreffekten.

Vridmomentet finns med där som en parameter på vägen, det är ju så att P=M*w, alltså den mekaniska effekt man plockar ut är vridmomentet gånger vinkelfrekvensen (="varvtalet"). Men man kan utelämna vridmomentet från resonemanget om man vill eftersom effekten duger gott.

...
Visst är ljudstyrka och dynamik skilda saker. Annars skulle vi väl inte haft "loudness-war"-debatten? Men, dämpningen kan ju vara olika vid olika frekvenser, dessutom kan den uppfattas olika vid olika (ljudtrycks-)nivåer. Jag tror man skjuter sig i foten om man ser dessa värden som en konstant faktor.

/ B

Ja, dämpningen är olika vid olika frekvenser, och framför allt får den olika verkan vid olika frekvenser. Det beskrev jag i mina punkt 2 som du klippte bort .

2. Dämpning påverkar framför allt nivån kring resonanser. Genom att ta bort dämpning vinner man nivå vid vissa specifika frekvenser. En viss mängd dämpning ger rak tonkurva, med mindre dämpning får man ökad ljudstyrka vid resonanser, dvs tonkurvan blir toppig.

[Svante]

Så här ser Ocellia ut invändigt.

Något säger mig att även om dämpningen är på tok för låg inuti den där lådan så är den nog ändå högre än i en slät låda. Ytan vänd inåt kaviteten verkar vara kanske dubbelt så stor som om lådan hade varit slät inuti. Det borde ge dubbla absorptionsytan och dubbla dämpningen. Möjligen påverkar fackverket resonansernas fördelning gynnsamt, men jag vet inte.

Hursomhelst så skulle det nog bli bättre med lite gullfiber .

[roggaro]

2. Dämpning påverkar framför allt nivån kring resonanser. Genom att ta bort dämpning vinner man nivå vid vissa specifika frekvenser. En viss mängd dämpning ger rak tonkurva, med mindre dämpning får man ökad ljudstyrka vid resonanser, dvs tonkurvan blir toppig.

godis det där.. när man trimmar

[Flint]

Något säger mig att även om dämpningen är på tok för låg inuti den där lådan så är den nog ändå högre än i en slät låda. Ytan vänd inåt kaviteten verkar vara kanske dubbelt så stor som om lådan hade varit slät inuti. Det borde ge dubbla absorptionsytan och dubbla dämpningen. Möjligen påverkar fackverket resonansernas fördelning gynnsamt, men jag vet inte.

Hursomhelst så skulle det nog bli bättre med lite gullfiber .

Det är ju bara att mäta upp elementets q-värden i lådan dels med odämpad låda och dels med olika mängd gullfiber "ipulat". Resultatet borde bli intressant. Q påverkas ju även av hur/var man lägger in ullen i en låda. Det säger visserligen inte mycket om plånk i mellanregistret men om basen lär det avslöja en del.

[roggaro]

erfarenheten säger mig att en 'öppen klang' fordrar ett omsorgsfullt laborerande med div. absorberande material.

[Flint]

erfarenheten säger mig att en 'öppen klang' fordrar ett omsorgsfullt laborerande med div. absorberande material.

Så är det nog. Jag tycker att det är kul att också mäta skillnaderna och kolla hur t.ex. tumreglerna runt Q stämmer med mina lyssningsintryck. Vad som är kuligast och "livligast", Qt=0.5 0.7 eller 1.