Conan skrev:Jag ser dessa koka ner till två saker:
1. Det är fonogram vi talar om dvs inspelningar av en akustisk händelse där vi inte var närvarande och därför svårligen kan relatera till hur det lät då. Om man med "bäst" vill säga "mest naturtrogen" (enl. normala hifi-definitionen) så har vi alltså ett problem här.
Problemet blir heller inte lättare av att vi ofta vill spela upp fonogrammet på avsevärt lägre ljudstyrka än "live-tillfället". Vi kan aldrig höra en symfoniorkester spela på en ljudstyrka som motsvarar grannvänliga nivåer i ett flerbostadshus, så hur "ska" det låta om man vill spela utan att Störningsjouren kommer och knackar på..?![]()
nej, vi talar om fonogram. Huruvida någon akustisk händelse varit med i dess tillblivande eller allt är syntetiskt genererat är irrelevant; informationen på fonogrammet är det som skall spelad upp.
Vilken volym en lyssnare väljer att lyssna på kan inte varken du eller någon annan bestämma över. Eller var de får bo. Det kall alltå inte omkodas något för låglyssning, det kan ju hända att folk vill höra på originalvolym eller tom starkare.
2. Bl.a. m.a.a. ovanstående så blir hela begreppet "låta bäst" ett gungfly av subjektiva upplevelser, oavsett om man har grundambitionen att det ska vara HiFi i sin ursprungliga form med "oanfrätt återgivning". Du kan aldrig säga (jo det kan du ju förstås), men du kan aldrig säga med trovärdighet, att stärkaren med flest nollor efter kommatecknet i distmätningen och med flest watt under huven, alltid är den som låter bättre än valfritt "distfilter" med t.ex. rör. Det handlar hela tiden om vad som kommer ut ur högtalarna vid de förutsättningar som gäller för den specifika hifi-lyssningen och med den spefifika lyssnaren, och då "vinner" faktiskt inte alltid den stärkaren som har bästa elektriska mätdata.
Så tyvärr blir det lite "låter det bra så är det bra" över det hela, men därmed inte sagt att man fortfarande inte bör skala bort mumbo-jumbo som inte har någonting med vår fysikaliska verklighet att göra. Men att folk föredrar rörstärkare behöver inte vara samma fenomen som gör att vissa har shakti-stenar på sin CD-spelare, utan det kan faktiskt finnas verkliga fysikaliska och psykoakustiska kopplingar till verkligheten också.
klart jag kan. En apparat som bevisligen inte gör några förändringar lämnar förutsättningarna till nästa komponent i kedjan att kunna i sin tur göra samma sak. Så fort en färgning införs så medför det att det måste bevisföras att någon efterföljande komponent neutraliserar densamma.
Den enda komponenten som har om jobb att förändra något är högtalaren, då det är en avkodning och dimensionsförändring det är frågan om i det steget och denna bör väljas/speficicerad i symbios med rummet till skillnad från de övriga som skall vara rumsoberoende. Du skall kunna ha olika sorters högtalare i ett par olika rum drivbara från samma stereo, annars har inte tillverkarna skött sitt jobb. Det enda undantagen är de fall de det explicit anges att förstärkaren byggts för en specifik högtalarmodell, men hur ofta ser vi det på marknaden?


