Bilstereosteg som hifif / Effektmätning av Rotel 1090

[Svante]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

Nej, dist brukar låta lite skarpt.

Använder du 2-ohmshögtalare?

[Nattlorden]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

Helst inte 4 ohm heller, även om jag kört en del 1090 till just 4 ohm själv också. Har man som du valet att bygga högtalarna själv finns det ju ingen anledning i världen att sikta på lågohmigt. Har man tillgång till mer än ett 1090 och bygget högohmigt, så har man ju möjligheten kvar att bryggkoppla dem per specialkabel och få ut ännu mer pulver ur dem.

[TANDBERGEREN]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

2 Ohms høyttalere er vel i første hand en Bilstereo og muligens en PA-greie? Kan ikke komme på noen kommersiell høyttaler beregnet på HiFi-gjengivelse som har en nominell impedanse på 2 Ohm.

Nåvel, er ellers enig i at Rotel'n kan virke anstrengt og "hesblesende" når den blir litt utfordret. Og blir vel egentlig en forsterker å sette i hop med litt lettere drevne høyttalere enn hva man normalt plukker frem.

[ftorsell]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

Nej, dist brukar låta lite skarpt.

Använder du 2-ohmshögtalare?

På sätt och vis dubbla 1ohm spolar i serie

[ftorsell]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

2 Ohms høyttalere er vel i første hand en Bilstereo og muligens en PA-greie? Kan ikke komme på noen kommersiell høyttaler beregnet på HiFi-gjengivelse som har en nominell impedanse på 2 Ohm.

Nåvel, er ellers enig i at Rotel'n kan virke anstrengt og "hesblesende" når den blir litt utfordret. Og blir vel egentlig en forsterker å sette i hop med litt lettere drevne høyttalere enn hva man normalt plukker frem.

Man kan beställa den impedans man själv vill ha på basarna och i detta fall
kör vi fyra spolar i serie per baslåda då steget vi kör låter sjukt bra i 4 ohm mono med 2500w rms och låga 0,02% dist

Frontar,center ,surrounderna kommer ligga på 4ohm och separata
Dsp steg till både diskant och midbasar

[ftorsell]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

Helst inte 4 ohm heller, även om jag kört en del 1090 till just 4 ohm själv också. Har man som du valet att bygga högtalarna själv finns det ju ingen anledning i världen att sikta på lågohmigt. Har man tillgång till mer än ett 1090 och bygget högohmigt, så har man ju möjligheten kvar att bryggkoppla dem per specialkabel och få ut ännu mer pulver ur dem.

Ja problemet med låga ohm är inget jag är orolig för eftersom Kove stegen
Inte är under dimensionerade hifi steg här finns pulver att få döva att höra

[MagnusÖstberg]

Nu får du gissa varför man använder lågohmigt i bil

[boom]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

2 Ohms høyttalere er vel i første hand en Bilstereo og muligens en PA-greie? Kan ikke komme på noen kommersiell høyttaler beregnet på HiFi-gjengivelse som har en nominell impedanse på 2 Ohm.

Nåvel, er ellers enig i at Rotel'n kan virke anstrengt og "hesblesende" når den blir litt utfordret. Og blir vel egentlig en forsterker å sette i hop med litt lettere drevne høyttalere enn hva man normalt plukker frem.

Man kan beställa den impedans man själv vill ha på basarna och i detta fall
kör vi fyra spolar i serie per baslåda då steget vi kör låter sjukt bra i 4 ohm mono med 2500w rms och låga 0,02% dist

Frontar,center ,surrounderna kommer ligga på 4ohm och separata
Dsp steg till både diskant och midbasar

Då vill jag se bilder på dist mätningen och både andra och tredje disten.

[miaber]

Nej med facit i handen är det inget man ska lasta ner lägre en 4ohm
En väldigt stor skillnad märker man med bilsteget att det låter så bra på hög
Volym med brutal kontroll ganska fort låter rotel steget ansträngt men
Visst låter rotel steget bra på låg till lagom volym men man vill ju kunna
Ge på lite volym och att stegen inte tappar skärpan

2 Ohms høyttalere er vel i første hand en Bilstereo og muligens en PA-greie? Kan ikke komme på noen kommersiell høyttaler beregnet på HiFi-gjengivelse som har en nominell impedanse på 2 Ohm.

Nåvel, er ellers enig i at Rotel'n kan virke anstrengt og "hesblesende" når den blir litt utfordret. Og blir vel egentlig en forsterker å sette i hop med litt lettere drevne høyttalere enn hva man normalt plukker frem.

Man kan beställa den impedans man själv vill ha på basarna och i detta fall
kör vi fyra spolar i serie per baslåda då steget vi kör låter sjukt bra i 4 ohm mono med 2500w rms och låga 0,02% dist

Frontar,center ,surrounderna kommer ligga på 4ohm och separata
Dsp steg till både diskant och midbasar

Då vill jag se bilder på dist mätningen och både andra och tredje disten.

Det verkar inte finnas någon vettig dokumentation på KOVE-prylarna, men det är häftiga grejer! Det bästa som finns. Allt annat är bara skitsnack från sura typer som inget fattar. Hade jag haft en halv mille skulle jag inte tveka en sekund.

[TANDBERGEREN]

Man kan beställa den impedans man själv vill ha på basarna och i detta fall
kör vi fyra spolar i serie per baslåda då steget vi kör låter sjukt bra i 4 ohm mono med 2500w rms och låga 0,02% dist

Frontar,center ,surrounderna kommer ligga på 4ohm och separata
Dsp steg till både diskant och midbasar

Javisst kan man bestille just hva man vil ha.

Poenget er dette: Hvorfor ville kjøre 2Ohm på en forsterker som på ingen måte er konstruert for å kjøres på 2 Ohm?
Og særskilt når man faktisk kan bestille basser med den impedanse som faktisk passer forsterkeren?

Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. Merkelig nok det samme som MULIG endring i lydtrykk fra en høgtaler som endres fra 8 til 4 Ohm, eller 4 til 2 Ohm
Om nå bare forsterkeren er i stand til å håndtere den økte belastningen.
Svært få forsterkere er så "stive" at de vil kunne orke med sånt.
Og på ett punkt så gir selv den største opp.

[Laila]

....
Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. ....

Källa på det* . . .tack ! . . . typ

*Var har du fått detta ifrån . . . ? typ

[AndreasArvidsson]

....
Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. ....

Källa på det* . . .tack ! . . . typ

*Var har du fått detta ifrån . . . ? typ

Det vill jag gärna med veta. 3dB är ju en väldigt tydlig skillnad. Jag tror att 0.5dB kan nog de flesta höra skillnad på och ännu lägra om man har bra och tränad hörsel.

[Rydberg]

Det stod i en gammal lärobok vill jag minnas men rätt är det ju inte trots det......

[IngOehman]

....
Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. ....

Källa på det* . . .tack ! . . . typ

*Var har du fått detta ifrån . . . ? typ

Det vill jag gärna med veta. 3dB är ju en väldigt tydlig skillnad. Jag tror att 0.5dB kan nog de flesta höra skillnad på och ännu lägra om man har bra och tränad hörsel.

Det stämmer bra det, men i TANDBERGERENs försvar skall sägas att
när jag på 70-talet började leta efter böcker att läsa på om hörseln
i, så var den vanligaste uppgiften för vad som konstituerade en just
hörbar nivå- eller klangförändring, 3 dB eller +/- 3 dB.

Men stämmer gör det ju inte alls, annat än möjligen vid väldigt låga
nivåer.


Vh, iö

[petersteindl]

....
Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. ....

Källa på det* . . .tack ! . . . typ

*Var har du fått detta ifrån . . . ? typ

Det vill jag gärna med veta. 3dB är ju en väldigt tydlig skillnad. Jag tror att 0.5dB kan nog de flesta höra skillnad på och ännu lägra om man har bra och tränad hörsel.

Det stämmer bra det, men i TANDBERGERENs försvar skall sägas att
när jag på 70-talet började leta efter böcker att läsa på om hörseln
i, så var den vanligaste uppgiften för vad som konstituerade en just
hörbar nivå- eller klangförändring, 3 dB eller +/- 3 dB.

Men stämmer gör det ju inte alls, annat än möjligen vid väldigt låga
nivåer.


Vh, iö

Hej Ingvar, jag har sett att du skrivit detta tidigare. Jag har alltid undrat, vilka böcker är det som du läst om hörseln? I samtliga fall av alla böcker jag läst och kommit i kontakt med så hade man uppmätt den mänskliga hörselns uppfattbarhetsgräns till +/- 0,1 dB vilket i många fall varit den gräns man kalibrerat testerna till. För kliniska undersökningar har jag sett att man satte maxavikelse på kalibrering till +/- 0,5 dB.

I populärvetenskapliga tidskrifter som hajfiblaskor refererar till kan det möjligtvis stå 3 dB som en uppfattbarhetsgräns för normalfriska människor vid alldagliga ljudhändelser, men inom seriöst forskande har jag alltid sett att vid mätningar så har man funnit subjekt med en tröskelnivå understigande +/- 0,1 dB.

Mvh
Peter

[MagnusÖstberg]

Det stod i en gammal lärobok vill jag minnas men rätt är det ju inte trots det......

Det gjorde det i mina med. Trist med felinformation i skolmaterial.

[TANDBERGEREN]

Klart man vil finne objekter som har lavere trøskler enn den "gemene hop".

Det underlige er om man samler inn la oss si 20 mennesker fra gaten, og ber disse bedømme diverse lydfenomener, så vil som regel 19 av disse ha mere enn store vansker med å høre endringer lavere enn 3dB.

Man kan også gjøre som et norsk AV-forum gjorde i en LANG test.
Der var det dedikerte folk som fikk lytte på diverse sammensatte lydsnutter.
Deriblant nivåskilnader på gitte verdier. Disse hadde alle svårt att høre endringer som ned under 3dB De fleste her krysset aldri av i ruten for at nivået hadde steget eller sjunkit 1dB, 2dB.

Men det har i grunnen lite med dette å gjøre.
Her er det jo snakk om å kjøre en forsterker med en last den slett ikke er beregnet for. Og når vi så skal ta dette i det perspektivet som vi her diskuterer dB lydtrykk, så ser vi jo som regel at selv forsterkere som er oppgitt å skulle kunne håndtere slike laster, så ser vi at effekten slett ikke dobler seg for hver halvering av høyttalerimpedansen, som vi rent teoretisk skulle kunne vente, men kun en viss andel av denne doblingen som blir mindre ved økende belastning.

Og da blir den forventede lydtrykksøkning slett ikke 3dB heller, men synker ned mot 2dB, 1dB. DERSOM denne 2 Ohms høyttaleren har samme mekaniske effektivitet som sin 4 Ohms bror. (Noe den slett ikke har. da den skulle ha flyttet på dobbelt så mye luft)

SWkal vi ta med andre ting som gjør at man mere enn gjerne kan holde seg borte fra svært lavohmige høyttalere, så er det at en svært lavohmig last representerer langt større krav til kablenes overføringsevne. Altså de skal føre dobbelt så mye strøm, allerede ved LIK effekt ut til høyttalerne, noe som krever dobbelt ledningsarea.

Men la nå ikke meg ødelegge moroa for Bilstereogjenget her.
For hva er det man får tilbake av frordeler?
Langt større imponatoreffekt.
Ser jo at den er en faktor man aldri vil kunne få noen særlig score på om man skal gjøre som gamle gubber som meg; forholde seg til de tørreste av tørre fakta. ¨




M_E_N Peter. Disse 0,1dB trøskelnivåene, de var da aldri MUSIK?
For jeg tillater meg å forholde meg til denne dymaniske greien som vi alla hører på når vi setter på våra anlegg: Musik. Eller?

For på testtoner så vil man lett kunne omgå disse trøskelnivåene som bransjen og skolvärket har tatt for god fisk i alt for mange år.

Ville bare legge til dette så vi er ense om hva vi snakker om.
Rett og slett fordi jeg VAR inne i den der testtone-problematiken selv for et par tiår siden, men endte opp med den konklusjonen at det var ikke der man fant musikaliteten med HiFi. Den var et helt annet sted enn der man leter etter fasvridninger på 35°, beskjærninger av frekvensområdet med 10dB nedenfra og slikt, ja for ikkke glemme trøskelnivåer på 0,1dB.
Musikaliteten gjenfanns i gode gamle opplevelser av musikken slik den enkelte opplever den. Og den slags HiFi har man inget å ställa opp mot.

[MagnusÖstberg]

Jag har på LTS tester kunnat utröna skillnader på 0,15 dB och jag är inte så tränad..

[petersteindl]

Klart man vil finne objekter som har lavere trøskler enn den "gemene hop".

Det underlige er om man samler inn la oss si 20 mennesker fra gaten, og ber disse bedømme diverse lydfenomener, så vil som regel 19 av disse ha mere enn store vansker med å høre endringer lavere enn 3dB.

Man kan også gjøre som et norsk AV-forum gjorde i en LANG test.
Der var det dedikerte folk som fikk lytte på diverse sammensatte lydsnutter.
Deriblant nivåskilnader på gitte verdier. Disse hadde alle svårt att høre endringer som ned under 3dB De fleste her krysset aldri av i ruten for at nivået hadde steget eller sjunkit 1dB, 2dB.

Men det har i grunnen lite med dette å gjøre.
Her er det jo snakk om å kjøre en forsterker med en last den slett ikke er beregnet for. Og når vi så skal ta dette i det perspektivet som vi her diskuterer dB lydtrykk, så ser vi jo som regel at selv forsterkere som er oppgitt å skulle kunne håndtere slike laster, så ser vi at effekten slett ikke dobler seg for hver halvering av høyttalerimpedansen, som vi rent teoretisk skulle kunne vente, men kun en viss andel av denne doblingen som blir mindre ved økende belastning.

Og da blir den forventede lydtrykksøkning slett ikke 3dB heller, men synker ned mot 2dB, 1dB. DERSOM denne 2 Ohms høyttaleren har samme mekaniske effektivitet som sin 4 Ohms bror. (Noe den slett ikke har. da den skulle ha flyttet på dobbelt så mye luft)

SWkal vi ta med andre ting som gjør at man mere enn gjerne kan holde seg borte fra svært lavohmige høyttalere, så er det at en svært lavohmig last representerer langt større krav til kablenes overføringsevne. Altså de skal føre dobbelt så mye strøm, allerede ved LIK effekt ut til høyttalerne, noe som krever dobbelt ledningsarea.

Men la nå ikke meg ødelegge moroa for Bilstereogjenget her.
For hva er det man får tilbake av frordeler?
Langt større imponatoreffekt.
Ser jo at den er en faktor man aldri vil kunne få noen særlig score på om man skal gjøre som gamle gubber som meg; forholde seg til de tørreste av tørre fakta. ¨




M_E_N Peter. Disse 0,1dB trøskelnivåene, de var da aldri MUSIK?
For jeg tillater meg å forholde meg til denne dymaniske greien som vi alla hører på når vi setter på våra anlegg: Musik. Eller?

For på testtoner så vil man lett kunne omgå disse trøskelnivåene som bransjen og skolvärket har tatt for god fisk i alt for mange år.

Ville bare legge til dette så vi er ense om hva vi snakker om.
Rett og slett fordi jeg VAR inne i den der testtone-problematiken selv for et par tiår siden, men endte opp med den konklusjonen at det var ikke der man fant musikaliteten med HiFi. Den var et helt annet sted enn der man leter etter fasvridninger på 35°, beskjærninger av frekvensområdet med 10dB nedenfra og slikt, ja for ikkke glemme trøskelnivåer på 0,1dB.
Musikaliteten gjenfanns i gode gamle opplevelser av musikken slik den enkelte opplever den. Og den slags HiFi har man inget å ställa opp mot.

Allt har att göra med hur testförfarandet går till. Först bestämmer man sig vad man vill testa. Sedan gör man testförfarandet.

Själva testsignalen kan vara musik, brus, toner eller pulser. De kan vara med eller utan filtrering eller bandbreddsbegränsning och det kan vara under olika tidsintervall. Det kan vara upprepade signaler eller inte.

Om man vill testa hörselns gränsvärden för nivåskillnader vid ögonblicklig omkoppling mellan två signaler, så kan man sätta den ena signalen som referens och variera den andra signalen. Då variationen inte längre hörs så har man fått en tröskelgräns för hörselns detektering av olika nivåer vid ögonblicksförändring, som till exempel då man switchar från A till B.

Man skulle kunna ändra testet och istället köra testet från dag till dag och kolla in minneshanteringen. Då är jag inte ens säker på att 3 dB skillnad kan detekteras.

Sens Moral: beroende på vad man vill förklara så finns en adekvat förklaringsmodell.

Vid de kliniska psykoakustiska tester som jag läst, så har man beskrivit nivåkalibrering och då har man valt att kalibrera inom ½ dB om man funnit det vara tillräckligt noggrant så att det inte påverkar testets resultat. Anser man att resultatet kan ändras så beskrivs en snävare kalibrering.

Den viktigaste parametern är att testledaren fullständigt tydliggör vad subjekten skall bedöma.

Om testledaren säger att subjekten endast skall trycka på knappen då subjekten är 100 %-igt säkra, så fås svar på just den frågan.

Om testledaren säger att subjekten skall trycka på knappen då subjekten tror sig förnimma att en möjlig nivåskillnad kan förekomma, så fås svar på den frågan och resultatet kommer vara med stor skillnad.

Man kan också börja testet från noll skillnad och gå mot större och större skillnad, eller man kan istället börja med stor skillnad och närma sig mindre och mindre skillnader. På så sätt närmar man sig ett tröskelgränsvärde från olika håll och då finner man att tröskelvärdet egentligen är en tröskelzon vars gränser kan definieras.

Alla olika testförfaranden ger med stor sannolikhet olika resultat och testmetodiken bör beskrivas före testet. Beskrivningen bör strävas efter att vara tillräckligt noggrann så att testet kan göras om av andra där samma resultat kan uppnås vid annat tillfälle. Subjekten bör också beskrivas, Ålder, kön, sjukdom, testvana, yrke bör finnas med i protokollet.

Mvh
Peter

[IngOehman]

0,5 dB är aldrig tillräckligt noggrant om det handlar om att kalibrera.

Och att man ibland undersöker saker med olika infallsvinklar har inte att
göra med att man vill förklara något och därför behöver en förklarings-
modell som förklarar det. Modellen är alltid samma. Vad man kan förklara
kan man inte bestämma från början.

Det handlar om att olika upplägg ger svar på olika frågor. Men olika upp-
lägg så tester man helt enkelt olika saker - verkligheten (och modellen
om de är bra) ses på ur olika aspekter.


Vh, iö

[petersteindl]

0,5 dB är aldrig tillräckligt noggrant om det handlar om att kalibrera.

Och att man ibland undersöker saker med olika infallsvinklar har inte att
göra med att man vill förklara något och därför behöver en förklarings-
modell som förklarar det. Modellen är alltid samma. Vad man kan förklara
kan man inte bestämma från början.

Det handlar om att olika upplägg ger svar på olika frågor. Men olika upp-
lägg så tester man helt enkelt olika saker - verkligheten (och modellen
om de är bra) ses på ur olika aspekter.


Vh, iö

Jag tror du missförtått det jag skriver.

+/- 0,25 dB kan vara fullt tillräckligt beroende på vad det är som skall testas. Vanligt förekommande är +/- 0,1 dB.

Förklaring och förklaringsmodell är på själva testförfarandet. Man förklarar testförfarandet för de ingående subjekten som skall vara försökspersoner i testen. Det är väldigt viktigt att subjekten förstår vad de skall göra. Annars kan de t.ex. trycka på en knapp under olika förespeglingar om varför de skall trycka på knappen och då riskerar man att få oanvändbara resultat eftersom spridningen mellan subjekten riskerar bli för stor. Därför skall testproceduren förklaras för subjekten före testet och hur testet skall utformas bestämmer man från början. Om ett subjekt i testet tror att det skall tryckas på knappen då man inte hör skillnad medans nästa subjekt tror man skall trycka på knappen då man hör något så kommer nog testledaren bli förundrad över det konstiga resultatet. Därför kan det vara på sin plats att tala om från början vad subjektet skall göra och subjektet måste förstå vad subjektet skall göra.

Att olika upplägg ger svar på olika frågeställningar är ju just det jag tidigare skrivit.

Mvh
Peter

[TANDBERGEREN]

Så kan vi enes om at det ikke er tilrådelig å forsøke å belaste denne Rotel-forsterkeren med 2 Ohms høyttalere.

Eventuelle bnivåforskjeller man oppfatter vil alltid være STERKT avhengig av hva vi benytter for metode til å sjekke det.

Selv benytter jeg i grunnen min stereo til å gjengi MUSIKK.
Og der vil ofte saken være at å dreie volumknappen opp eller ned 2,2dB at jeg slettes ikke kan si med sikkerhet at noen har flyttet på volumkontrollen.

Morsomt er det uansett å se mange av innleggene her, da de både er informative og morsomme å lese, men de har lite å gjøre med om denne Rotel-forsterkeren er "dårlig" eller ikke.

[ftorsell]

Man kan beställa den impedans man själv vill ha på basarna och i detta fall
kör vi fyra spolar i serie per baslåda då steget vi kör låter sjukt bra i 4 ohm mono med 2500w rms och låga 0,02% dist

Frontar,center ,surrounderna kommer ligga på 4ohm och separata
Dsp steg till både diskant och midbasar

Javisst kan man bestille just hva man vil ha.

Poenget er dette: Hvorfor ville kjøre 2Ohm på en forsterker som på ingen måte er konstruert for å kjøres på 2 Ohm?
Og særskilt når man faktisk kan bestille basser med den impedanse som faktisk passer forsterkeren?

Tenk over dette: Den minste nivåskilnaden i ett ljud som mennesker flest er i stand til å høre er 3dB. Merkelig nok det samme som MULIG endring i lydtrykk fra en høgtaler som endres fra 8 til 4 Ohm, eller 4 til 2 Ohm
Om nå bare forsterkeren er i stand til å håndtere den økte belastningen.
Svært få forsterkere er så "stive" at de vil kunne orke med sånt.
Og på ett punkt så gir selv den største opp.

Då jag köpte basarna trodde jag det var så bra att rotel steget skulle lämna
1200w per kanal i 2ohm men det gör den väl ändast från 1. KHz och uppåt
Men efter som dom nya stegen inte är låg ohms känsliga kommer det bli
Hur bra som hellst

[MagnusÖstberg]

Nu får du gissa varför man använder lågohmigt i bil

BUMP

[Svante]

Hej Ingvar, jag har sett att du skrivit detta tidigare. Jag har alltid undrat, vilka böcker är det som du läst om hörseln? I samtliga fall av alla böcker jag läst och kommit i kontakt med så hade man uppmätt den mänskliga hörselns uppfattbarhetsgräns till +/- 0,1 dB vilket i många fall varit den gräns man kalibrerat testerna till. För kliniska undersökningar har jag sett att man satte maxavikelse på kalibrering till +/- 0,5 dB.

I populärvetenskapliga tidskrifter som hajfiblaskor refererar till kan det möjligtvis stå 3 dB som en uppfattbarhetsgräns för normalfriska människor vid alldagliga ljudhändelser, men inom seriöst forskande har jag alltid sett att vid mätningar så har man funnit subjekt med en tröskelnivå understigande +/- 0,1 dB.

Intressant. Utan att kunna prestera referenser på rak arm så är nog min uppfattning att man brukar ange differenslimen till ~1 dB och att uppgifter <0,1 dB bara förekommer i den där artikeln av KES. Det vore roligt om du kunde länka till någon som säger att hörbarhetsgränsen för nivåändring är ~0,1 dB. Finns det någon vetenskaplig publikation som går att se på nätet?

[Svante]

0,5 dB är aldrig tillräckligt noggrant om det handlar om att kalibrera.

Åjo.

En utrustning som ska ta upp audiogram tex duger alldeles utmärkt om den mäter 0,5 dB fel.

[IngOehman]

Nu tror jag bestämt att du tappat bort sammanhanget.

...+/- 0,25 dB kan vara fullt tillräckligt beroende på vad det är som skall testas. Vanligt förekommande är +/- 0,1 dB.

Förklaring och förklaringsmodell är på själva testförfarandet. Man förklarar testförfarandet för de ingående subjekten som skall vara försökspersoner i testen. Det är väldigt viktigt att subjekten förstår vad de skall göra. Annars kan de t.ex. trycka på en knapp under olika förespeglingar om varför de skall trycka på knappen och då riskerar man att få oanvändbara resultat eftersom spridningen mellan subjekten riskerar bli för stor. Därför skall testproceduren förklaras för subjekten före testet och hur testet skall utformas bestämmer man från början. Om ett subjekt i testet tror att det skall tryckas på knappen då man inte hör skillnad medans nästa subjekt tror man skall trycka på knappen då man hör något så kommer nog testledaren bli förundrad över det konstiga resultatet. Därför kan det vara på sin plats att tala om från början vad subjektet skall göra och subjektet måste förstå vad subjektet skall göra.

Att olika upplägg ger svar på olika frågeställningar är ju just det jag tidigare skrivit.

Mvh
Peter

Igen: 0,5 dB är aldrig tillräckligt noggrant om det handlar om att kalibrera
(Sammanhanget; för en studie av en annan variabels detekterbarhet).

Och att man ibland undersöker saker med olika infallsvinklar har inte att
göra med att man vill förklara något och därför behöver den förklarings-
modell som just förklarar det. Modellen är alltid samma (även om man
ibland kan bortse ifrån delar av den). Vad man kan förklara kan man inte
bestämma från början, ej heller hur modellen ser ut som förklarar det.

Vad det handlar om är att olika upplägg ger svar på olika frågor. Men olika
upplägg så tester man helt enkelt olika saker - verkligheten (och modellen
om de är bra) ses på ur olika aspekter.


Att t ex vilja veta vad "de flesta kan höra" eller vad de flesta "tycker är
en stor påverkan", är inte alls samma sak som att söka svar på var JND för
de skarpasta lyssnarna går. Men oavsett vad man undrar över så är 0,5 dB
(+/- 0,25 dB) helt otillräcklig kalibreringsprecision, eftersom det i sig är till-
räckligt för detektering.

För övrigt finns det massor av exempel på saker man kan vilja studera där
det äventyrar resultatet att berätta vad man undersöker och hur man gör
det.


Vh, iö

[Laila]

Då jag köpte basarna trodde jag det var så bra att rotel steget skulle lämna
1200w per kanal i 2ohm men det gör den väl ändast från 1. KHz och uppåt
Men efter som dom nya stegen inte är låg ohms känsliga kommer det bli
Hur bra som hellst

Du menar att ev strömbegränsning endast sätter in på signaler under 1kHz . . . typ ?

[IngOehman]

Jag tror helt enkelt att ftorsell har fel på mätutrustningen, det vill säga att
den som äger den har det.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Jag tror helt enkelt att ftorsell har fel på mätutrustningen, det vill säga att
den som äger den har det.


Vh, iö

Nä, han blir medvetet blåst av den som äger mätutrustningen och säljer stegen till honom.