Hur räknar man på tonkurvan från en dipol i basen?

[PerStromgren]

Hur bär man sig åt om man vill beräkna tonkurvan från ett högtalarelement när det sitter monterat på en öppen baffel?

[chrisss]

Hur bär man sig åt om man vill beräkna tonkurvan från ett högtalarelement när det sitter monterat på en öppen baffel?

John Krekovsky har skrivit en hel del om dipoler.


http://www.musicanddesign.com/tech.html

[Naqref]

I princip gör man som så att man simulerar ljudtrycket som bildas av att elementet sitter i en oändlig baffel (med oändlig lådvolym) och sedan applicerar man baffelfunktionen. Detta görs för båda fram och baksida och sedan summerar man det hela.

Enligt Babinets princip så blir baffelstegsfunktionen från baksidan inversen av den på framsidan så man behöver inte göra så mycket besvär för att ta fram den förra om man redan har tillgång till den senare.

[PerStromgren]

Hur bär man sig åt om man vill beräkna tonkurvan från ett högtalarelement när det sitter monterat på en öppen baffel?

John Krekovsky har skrivit en hel del om dipoler.


http://www.musicanddesign.com/tech.html

Tack, jag fick träff direkt: http://www.musicanddesign.com/Equivalent_Baffles.html Fig 3 visar hur det funkar.

Nu klarar jag mig ett tag.

Tack till dig också, Anders, som gick mera till grunden med problemet! Eftersom jag är nästan oändligt lat, var det dock trevligare att börja med att läsa vad Krekovsky redan tänkt ut.

PS. Anders, jag ser nu att du tog fasta på ordet "beräkna" i min fråga. Jag menade nog inte det, när jag tänker efter, utan mera "ta reda på "...

[Svante]

Man skaffar sig Basta!...

[PerStromgren]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

[Svante]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

[nuffe]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

[Svante]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Sigge verkar lite nere nu, men om det är det jag tror (en oplatt baffel) så blir det antingen gissa-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta... eller FEM-simulering som gäller, tror jag. För låga frekvenser kan man säkert göra en tumregelmässig dimensionering baserad på någon genomsnittlig läpvägsskillnad, men för högre frekvenser blir det knivigare.

[nuffe]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Sigge verkar lite nere nu, men om det är det jag tror (en oplatt baffel) så blir det antingen gissa-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta... eller FEM-simulering som gäller, tror jag. För låga frekvenser kan man säkert göra en tumregelmässig dimensionering baserad på någon genomsnittlig läpvägsskillnad, men för högre frekvenser blir det knivigare.

Tänkt att användas upp till 80 Hz. för mig är det fortfarande låga
frekvenser

Henrik

[Svante]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Sigge verkar lite nere nu, men om det är det jag tror (en oplatt baffel) så blir det antingen gissa-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta... eller FEM-simulering som gäller, tror jag. För låga frekvenser kan man säkert göra en tumregelmässig dimensionering baserad på någon genomsnittlig läpvägsskillnad, men för högre frekvenser blir det knivigare.

Tänkt att användas upp till 80 Hz. för mig är det fortfarande låga
frekvenser

Henrik

Ja, fast nu är ju inte frågan vad som är låga frekvenser för dig, utan för högtalaren .

Det finns en konflikt här, om man vill att en dipol ska få någon vettig maxnivå i basen bör baffeln/löptidsskillnaden vara relativt stor, men för de frekvenser där den är det (dvs höga frekvenser) så upphör dipolen att stråla som en dipol.

En dipolhögtalare slåss alltså med en kompromiss mellan att vara en dipol och att ge någorlunda nivå.

[nuffe]

Man skaffar sig Basta!...

Å, tusan, kan den det?

Ja, platta bafflar borde gå rätt bra. Den gör precis så som Nq säger.

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Sigge verkar lite nere nu, men om det är det jag tror (en oplatt baffel) så blir det antingen gissa-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta... eller FEM-simulering som gäller, tror jag. För låga frekvenser kan man säkert göra en tumregelmässig dimensionering baserad på någon genomsnittlig läpvägsskillnad, men för högre frekvenser blir det knivigare.

Tänkt att användas upp till 80 Hz. för mig är det fortfarande låga
frekvenser

Henrik

Ja, fast nu är ju inte frågan vad som är låga frekvenser för dig, utan för högtalaren .

Det finns en konflikt här, om man vill att en dipol ska få någon vettig maxnivå i basen bör baffeln/löptidsskillnaden vara relativt stor, men för de frekvenser där den är det (dvs höga frekvenser) så upphör dipolen att stråla som en dipol.

En dipolhögtalare slåss alltså med en kompromiss mellan att vara en dipol och att ge någorlunda nivå.

Har redan gjort ett par provbafflar (plan skiva) med 2st SLS12or i varje
bas. Håller absolut med dig om att nivån kan vara ett problem. Med
kompensation för dipol avrullnigen (6dB per oktav) krävs mycket effekt.

Men jag upplever att dipolavrullningen är mindre än 6 dB/oktav i
praktiken, eller är det mitt rum som ställer till det?

Henrik

[Svante]

Men jag upplever att dipolavrullningen är mindre än 6 dB/oktav i praktiken, eller är det mitt rum som ställer till det?

Henrik

Det är flera saker som påverkar tonkurvan är dipolavrullningen, ja.

Det är tex vanligt att man använder element med högt Q-värde, man använder då "vägen till resonanstoppen" vid fs som motmedel mot avrullningen. Vidare så slutar lutningen på 6 dB/oktav vid någon frekvens som beror av löptidsskillnaden. Däröver blir tonkurvan i genomsnitt rak, men har lokalt toppar och dalar som beror av baffelns utformning.

Så har dina element höga Q-värden så har du kanske redan fixat (en del av) dipollutningen.

Sen kan du förstås ha problem i rummet också, det vet jag ju ingenting om.

[nuffe]

Men jag upplever att dipolavrullningen är mindre än 6 dB/oktav i praktiken, eller är det mitt rum som ställer till det?

Henrik

Det är flera saker som påverkar tonkurvan är dipolavrullningen, ja.

Det är tex vanligt att man använder element med högt Q-värde, man använder då "vägen till resonanstoppen" vid fs som motmedel mot avrullningen. Vidare så slutar lutningen på 6 dB/oktav vid någon frekvens som beror av löptidsskillnaden. Däröver blir tonkurvan i genomsnitt rak, men har lokalt toppar och dalar som beror av baffelns utformning.

Så har dina element höga Q-värden så har du kanske redan fixat (en del av) dipollutningen.

Sen kan du förstås ha problem i rummet också, det vet jag ju ingenting om.

Q-värdet ligger på 0,47 enligt Peerless. Har provat med element med
höga Q värden men upplevde en "entons bas".

God natt och tack för svar

Henrik

[matssvensson]

Room gain vid låga frekvenser funkar för dipol på samma sätt som för lådhögtalare, för begränsningsytorna vinkelrätt mot dipolplanet. Det vill säga normalt golv (och tak) samt sidvägg beroende på placering. Det motverkar dipolavrullningen.

mvh, Mats

[RogerGustavsson]

Room gain vid låga frekvenser funkar för dipol på samma sätt som för lådhögtalare, för begränsningsytorna vinkelrätt mot dipolplanet. Det vill säga normalt golv (och tak) samt sidvägg beroende på placering. Det motverkar dipolavrullningen.

mvh, Mats

Nja, det brukar hävdas att man inte får mycket room gain med dipoler vid låga frekvenser. En dipol trycksätter inte rummet. Det kan finnas en del att vinna genom att placera en basdipol nära en sidovägg. Så kan man göra med t.ex. de stora Tympani-systemen.

[matssvensson]

Alla ljudkällor speglas i begränsningsytorna när vi placerar dem i ett rum, och det gäller dipoler likaväl som monopoler. En spegling gör att reflexen summeras till direktljudet och när fasskillnaden blir tillräckligt liten i förhållande till våglängden förstärks det sammanlagda ljudet (något jag kanske slarvigt refererade till som room gain). Utmaningen för en dipolhögtalare är att den strålar med både en plus och en minussida, som då antingen kan förstärka eller försvaga det sammanlagda ljudet vid en spegling.

Jag försökte räkna litegrann på det där en gång och kom fram till att det blev ganska hopplöst att försöka få någon betydande nivå över huvud taget under 40 Hz från en dipol i ett normalt rum. Sen kan man fundera på hur relevant en sån analys är under ett rums Schröderfrekvens, där nivån ändå mer sätts av egenmodernas utbredning.

En dipol är en hastighetskälla och inte tryckkälla som lådhögtalare. På grund av detta kan den alldeles riktigt aldrig trycksätta ett rum på samma sätt som lådhögtalaren. Så den upplevelsen får man klara sig utan. Som hastighetskälla exiterar den också rumsmoderna tvärt emot tryckkällor. Eventuella tumregler för placering i den aspekten för lådhögtalare gäller alltså inte alls för dipoler.

Just det här med trycksättning av rum har jag funderat en del på. Hur funkar naturliga ljudkällor på den punkten egentligen? Det vill säga verkar de som tryck eller hastighetskällor - en baskagge, ett piano, en gitarr, en röst, en jordbävning? Är en tryckkälla eller en hastighetskälla mest naturlig för ljudåtergivning i rum?

mvh, Mats

[Svante]

Jag kan garantera att även en dipol ger ljudtryck. Jag har en del teoretiskt om rumsmoder etc att skriva, men hinner inte nu, jag kanske återkommer.

[RogerGustavsson]

Klart att även dipoler ger ljudtryck, annars skulle man inte höra dem. Jag har själv dipoler och visst ger de ljud ifrån sig. Avrullningen nedåt i frekvens i mitt rum verkar börja vid ca 35 Hz, blir väl sisdär 18 db/oktav (12 från elementet och 6 från utsläckningen runt baffeln).

[jonasp]

Nu ska ni inte läsa Mats inlägg som f-n läser bibeln tycker ja, Mats skrev ju att en dipol inte kan trycksätta rummet på samma sätt och nog finns det en skillnad här!

[nuffe]

Jag kan garantera att även en dipol ger ljudtryck. Jag har en del teoretiskt om rumsmoder etc att skriva, men hinner inte nu, jag kanske återkommer.

Det hoppas jag faktiskt.se

Henrik

[Svante]

Mm, jag ger mig ut på lite hal is då. Jag är faktiskt lite osäker på hur tex vertikala rumsmoder exciteras av en dipol. Men, följande borde vara sant:

En dipolhögtalare och en basreflexhögtalare beter sig identiskt bara frekvensen är tillräckligt låg. Det är ju öppet från båda sidorna av elementen.

Vare sig en dipolhögtalare eller en basreflexhögtalare kan leverera ett statiskt (=0Hz) övertryck i ett slutet rum, det kan däremot en läckagefri sluten högtalare.

Rumsmoder namnges efter antalet halva våglängder i x-, y- och z-riktningen i rummet, tex skulle rumsmoden (1;0;0) vara den lägsta rumsmoden i x-led och (1;1;0) vara en kombinationsmod i x- och y-led.

Rumsmoden (0;0;0) motsvarar en resonans vid 0 Hz, dvs den allra lägsta delen "room gain", den som ger en lutning på -12 dB/oktav från DC för ett hermetiskt tillslutet rum.

Både dipol- basreflex- och slutna lådor skulle jag helst vilja se som hastighets- eller flödesgeneratorer, i analogi med en elektrisk strömgenerator. Det spelar ju mycket liten roll hur stor lasten (luftens mothåll) är, den är ju alltid så liten att den knappast påverkar konens hastighet. Om man skulle byta luften mot någon annan gas så skulle konen röra sig med i stort sett samma hastighet för alla tre högtalarprinciperna, möjligen undantaget basreflex pga att avstämningen skulle bli annorlunda. Ljudtrycket däremot skulle bli annorlunda pga gasernas olika vågimpedanser.

Så alla högtalarna approximeras i grund och botten bäst av hastighetsgeneratorn.

Det du avser är nog skillnaden mellan en monopol och en dipol, och den riktverkan som följer med dem. Monopolen ger, för en given gas, ett relativt lättbeskrivet tryckfält. Dipolen ger i stället en tryckgradient eftersom den i grunden består av två motfasiga monopoler på kort avstånd. Denna tryckgradient uppför sig på samma sätt som hastighetsfältet, en tryckgradient ger ju en acceleration av luftpartiklarna, och hastighet är ju integralen av accelerationen.

Det jag slingrar mig ifrån är huruvida lodräta moder i ett rum exciteras av en dipolhögtalare. Mitt svar är "kanske". Jag är osäker på hur det blir med kombinationsmoderna.

[DQ-20]

Vare sig en dipolhögtalare eller en basreflexhögtalare kan leverera ett statiskt (=0Hz) övertryck i ett slutet rum, det kan däremot en läckagefri sluten högtalare.

"Jag känner att det var lågtryck den dagen de spelade in...."

/DQ-20

[matssvensson]

Tack för ett uttömmande upplyst inlägg Svante. Jag är ödmjuk inför din djupa kunskap på området och ber om ursäkt för att jag använder begrepp slarvigt och till och med kanske felaktigt . Det är snart 25 år sen jag läste elektroakustik på KTH, kunskapen falnar och minnet sviker.

Jag ska kontemplera ditt inlägg ytterligare i lugn och ro, men har en fråga som du gärna får ta dig tid och belysa. Hur kommer ett resonemang om spegling av ljudkällor i rummets begränsningsytor in i din förklaringsmodell?

Om vi representerar en monopol med ett "+", så speglas den som ett "+" i begränsingsytorna också. Enkelt förklarat summerar då källan och speglingarna i fas för låga frekvenser (långa våglängder), dvs ljudet från en monopol förstärks entydigt av begränsningsytorna.

Stoppar vi istället dit en dipol illustrerad som "+/-" på samma plats, vad händer då? För enkelhetens skull säger vi dessutom att dipolplanet är parallellt med väggen bakom källan, dvs då vinkelrätt mot sidväggen och golv (tak). Speglingen i golv och sidovägg adderar då på samma sätt som för monopolen (nota bene med samma dipolverkan "+/-" även i speglingarna). För väggen bakom dipolen blir det däremot tvärtom, där blir spegelbilden "-/+". Den speglingen hamnar då i motfas och motverkar alltså istället ursprungskällan.

Förstärkningen från begränsningsytorna vid låga frekvenser för dipolen blir således inte lika entydig som i fallet monopol. Den finns och då kan den till viss del motverka dipolavrullningen. Dipolen får succesiv förstärkning vid sjunkande frekvenser från speglingarna i golv och sidovägg, men motverkas av speglingen i bakväggen. Det var det jag försökte uttrycka med mitt ursprungliga inlägg i denna tråd.

Men hur kommer som sagt ett sånt här resonemang om spegling i begränsningytor in i din grundligare förklaringsmodell?


mvh, Mats

[IngOehman]

Lite förenklat kan man säga att dipolhögtalaren inte kan tillgodoräkna sig
kavitetseffekten - alltså den som gör att ljudtrycket under en viss frekvens
stiger med 12 dB per oktav jämfört med i fritt fält om högtalaren agerar en
flödes/tryck-generator, som en sluten låda eller en basreflexlåda gör.

Summan av de flöden/tryck som en dipol genererar är nämligen noll. Den
tillför och fråntar inte luft till rummet, den bara skakar luften lite. Det den
ger tar den samtidigt.

Däremot tillstöter ju andra sorters rumsstöd än kavitetseffekten mycket
tidigare än så (om man ser på en nedåt glidande ton) och av dessa är ju
flera till hjälp även för ljudtrycksskapandet i lyssningsriktningen från en
dipol.

En speciellt intressant sak med dipoler är att de om man placerar dem på
samma avstånd från väggen bakom dem som man som lyssnare har till den
vägg man har bakom sig, så genereras ofta imponerande räta tonkurvor,
till lyssningsplatsen. Det är inte alls säkert att man upplever det naturligt
dock.


Vh, iö

[RogerGustavsson]

En speciellt intressant sak med dipoler är att de om man placerar dem på samma avstånd från väggen bakom dem som man som lyssnare har till den vägg man har bakom sig, så genereras ofta imponerande räta tonkurvor, till lyssningsplatsen. Det är inte alls säkert att man upplever det naturligt dock.

Har väl varit en rekommendation från Quad? På en tredjedel av rummets längd skulle man placera högtalarna och på den andra tredjedelen sig själv som lyssnare.

[Svante]

Tack för ett uttömmande upplyst inlägg Svante. Jag är ödmjuk inför din djupa kunskap på området och ber om ursäkt för att jag använder begrepp slarvigt och till och med kanske felaktigt . Det är snart 25 år sen jag läste elektroakustik på KTH, kunskapen falnar och minnet sviker.

Jag ska kontemplera ditt inlägg ytterligare i lugn och ro, men har en fråga som du gärna får ta dig tid och belysa. Hur kommer ett resonemang om spegling av ljudkällor i rummets begränsningsytor in i din förklaringsmodell?

Om vi representerar en monopol med ett "+", så speglas den som ett "+" i begränsingsytorna också. Enkelt förklarat summerar då källan och speglingarna i fas för låga frekvenser (långa våglängder), dvs ljudet från en monopol förstärks entydigt av begränsningsytorna.

Stoppar vi istället dit en dipol illustrerad som "+/-" på samma plats, vad händer då? För enkelhetens skull säger vi dessutom att dipolplanet är parallellt med väggen bakom källan, dvs då vinkelrätt mot sidväggen och golv (tak). Speglingen i golv och sidovägg adderar då på samma sätt som för monopolen (nota bene med samma dipolverkan "+/-" även i speglingarna). För väggen bakom dipolen blir det däremot tvärtom, där blir spegelbilden "-/+". Den speglingen hamnar då i motfas och motverkar alltså istället ursprungskällan.

Förstärkningen från begränsningsytorna vid låga frekvenser för dipolen blir således inte lika entydig som i fallet monopol. Den finns och då kan den till viss del motverka dipolavrullningen. Dipolen får succesiv förstärkning vid sjunkande frekvenser från speglingarna i golv och sidovägg, men motverkas av speglingen i bakväggen. Det var det jag försökte uttrycka med mitt ursprungliga inlägg i denna tråd.

Men hur kommer som sagt ett sånt här resonemang om spegling i begränsningytor in i din grundligare förklaringsmodell?


mvh, Mats

Ah, har du läst elektroakustiken, då kanske man kan få fresta med komplext ljudtryck?

Varje källa kan ses som ett komplext tryck:

p=p0*e^j(wt-kr) där p0 är toppvärdet för trycket, w är vinkelfrekvensen, t är tiden, k är vågtalet=w/c, c är ljudhastigheten=343 m/s, och r är avståndet till källan. Om man har två motfasiga källor läggs tryckbidraget från dem ihop:

ptot=p1*e^j(wt-kr1)-p2*e^j(wt-kr2)

Om avståndet till dipolen är stort är p1=p2=p0 och

ptot=p0*e^j(wt)*(e^j(kr1)-e^j(kr2))

Delen efter sista gångertecknet är ett komplext tal som inte beror av tiden. Det är en frekvensberoende faktor som innehåller amplitud- och faspåverkan. För vissa frekvenser, tex när det är en halv våglängds löpvägsskillnad blir faktorn noll, och man har utsläckning.

Det där var en dipol, men det fina är att modellen kan utvidgas till hur många källor som helst. Man gör klokt i att inte sätta topptrycket lika för alla källorna eftersom avståndet till dem är väsentligt olika. Man får lägga ihop dem numeriskt i datorn och har man både plus-och minuskällor kommer man att se att det inte blir något nettotillskott vid superlåga frekvenser och är källan omvänd så som du beskriver blir det i stället en utsläckande verkan.

Det blir det dock om man har bara pluskällor.

Så det passar ju med resonemanget med en rumsmod (0;0;0).

Hmm, jag undrar hur begripligt det där blev. Komplexa tal är iaf guld om man vill lägga ihop källor på olika avstånd numeriskt.

[matssvensson]

Jo tack, de uttrycken känns igen. Men som sagt minnet sviker och jag behöver någon som du att hålla handen om det ska bli rätt.

Tolkar jag dig rätt att mitt grovt förenklade resonemang om spegelbilder kan stämma? Att en dipol får normalt hjälp vid låga frekvenser från spegelreflexen i golvet och i sidoväggen. Precis som för en monopol. Men att reflexen i bakväggen motverkar originalkällan, så för riktigt låga frekvenser får en dipol ingen hjälp från begränsningsytorna på det sätt en monopol får och kan inte heller trycksätta rummet - (0;0;0) moden.

Och att bidragen från golv och sidovägg kan vara det som gör att Nuffe inte ser en teoretisk -6 dB/oktav avrullning när han mäter sina dipoler i rum. Det jag försökte beskriva i mitt första inlägg i tråden.

Mvh, Mats

[matssvensson]

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Henrik! Min egen erfarenhet är att det Siegfritz och John K dokumenterat om ämnet stämmer tillräckligt bra för att använda i egna expriment. Med U och W-bafflar blir det som Svante skriver gissa(mha Linkwitz och Krekovsky)-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta.

W-bafflar jag byggt själv uppför sig som rimliga dipoler upp första dipolpeaken om de är symmetriska (dvs elementen arbetar i likvärdiga kaviteter). Första kavitetsresonansen ska du helst ha filtrerat bort med marginal, så de funkar normalt inte speciellt högt upp i frekvens. Mina 10 tums basar omslutna i W-baffel delar jag brant över 170 hz och jag är nöjd med resultatet.

/Mats

[nuffe]

Hur gör man då basarna sitter i "twinholder" med öppen baksida,
som Linkwitz Phonix basar. Se länk,
http://www.linkwitzlab.com/woofer3.htm

Funderar på liknade lösning men med 8 eller 12 st SLS12or.

Henrik

Henrik! Min egen erfarenhet är att det Siegfritz och John K dokumenterat om ämnet stämmer tillräckligt bra för att använda i egna expriment. Med U och W-bafflar blir det som Svante skriver gissa(mha Linkwitz och Krekovsky)-bygga-mäta-gissa-bygga-mäta.

W-bafflar jag byggt själv uppför sig som rimliga dipoler upp första dipolpeaken om de är symmetriska (dvs elementen arbetar i likvärdiga kaviteter). Första kavitetsresonansen ska du helst ha filtrerat bort med marginal, så de funkar normalt inte speciellt högt upp i frekvens. Mina 10 tums basar omslutna i W-baffel delar jag brant över 170 hz och jag är nöjd med resultatet.

/Mats

Så att dela vid cirka 80 Hz som jag planerar borde fungera bra.
Det där med symmetri i kaviteter får du gärna utveckla lite mer.

Henrik