Det skiljer faktiskt inte sällan på så vis att spikfoten blir mjukare (!) då den
är så smal (det är möjligen en liten fördel men de de flesta golv är den rätt
försumbar).
Men den skillnad som gör att jag under inga omständigheter skulle råda nå'n
att placera sina högtalare på hårda solidfötter med PLATT yta mot golvet, är
att trycket då blir mycket mindre, på delar av ytan kan det tangera noll, och
det ökar dramatiskt risken för olinjär fjädring, läs skaller.
Så - hur dumt spikfötter än så så är de mycket bättre än en hård platt yta.
En kulformad kontaktyta är dock helt ok, och minskar dessutom kanske de
skador som spikfötter orsakar på golvet? Frågan är dock om det tossigaste
med spikfötter inte är att de nästan alltid används i fyrtal. Fyra fötter funkar
utmärkt med mjuka fötter som fjädrar lite.
Spikfötter bör under de flesta omständigheter undvikas helt, men är det
omöjligt så ta åtminstone tre och inte fyra!
En sak - det ovanstående skrivna är skrivet ur perspektivet att en ursprungs-
trogen återgivning önskas. Det jag skrivit om spikfötter betyder alltså inte
att det de gör behöver gillas subjektivt. Men de subjektiva preferenserna vill
jag inte lägga mig i.
Så min kritik mot spikfötter berör bara att de ofta påstås ha egenskaper som
de defacto inte har. Inget annat.
Kronkan skrev:Hej IÖ!
Det är alltid för mig en utmaning att läsa teknisk text och förvandlade den till egen förståelse. Man är helt enkelt för osäker på begreppen.
Men du talar om masströghet. Men om man nu ökar högtalarens vikt. Vad händer då. Kommer högtalaren då stå mera stilla rent generellt eller hur blir det. Min intuition vill ju säga att mycket massa har en positiv påverkan.
Men är det så?
Ja, så är det, på två sätt:
1. Stor massa minskar rörelsen inom HELA det mass-kontrollerade frekvens-
området. Dubblar man högtalarens massa så kommer även rörelserna att
halveras - eftersom den accelererande kraften (från accelerationen av konen)
som behövs för att det skall bli ljud ju är samma oavsett vilket. F/M = A och
A*t^2 = rörelsesträcka. Dubblar man massan så halverar man sträckan som
lådan rör sig vid en given frekvens.
Mass-kontrollerade området storlek uppåt kan approximeras till den frekvens
där inte längre högtalarlådan rör sig i ett stycke, utan där vågor börjar breda
ut sig i den och den därför börjar röra sig icke-homogent. De flesta högtalar-
kabinett rör sig tämligen kolvformigt upp till i varje fall 200 Hz, men många
gör det avsevärt mycket högre i frekvens*.
2. Ju större massa desto större blir också det massa-kontrollerade området!
Ökar man massan till det dubbla så ökar området med en halv oktav och ökar
man massa en faktor fyra gånger så ökar det massstyrda området med en
hel oktav!
Så mera massa betyder både mindre rörelse och större frekvensområdet med
mindre rörelse.
- - -
Och hur mycket massa behövs då?
Som alltid i sådana här fall är tumregler dåliga, men det statistiska svaret är
att redan 100 gånger större högtalar- än membranmassa räcker rätt så långt
om målet är att det inte skall höra några negativa bieffekter av rörelserna,
men vill man ha marginal så är nog 200 gånger rimligt, och den som verkligen
vill vara på den säkra sidan kanske satsar på 500 gånger? Men egentligen är
det nog viktigare att titta på vad som händer vid högre frekvenser. De är nog
avsevärt mer sannolika att orsaka hörbar påverkan.
För en basmodul, som i hela sitt register arbetar i det massstyrda området,
(om nu ingen har gjort misstaget att sätta dem på spikar

) så räcker 200
gånger gott, det är min uppfattning. Väger konen 100 gram så behöver fak-
tiskt lådan bara väga mer än 20 kilo. Men igen - det är självklart villkorat att
den står på mjuka, mjuka fötter.
- - -
Men en sak till behöver sägas om massa som metod att expandera det mass-
kontrollerade området nedåt i frekvens: Använder man massa som metod att
sträcka ut det masskontrollerade området nedåt i frekvens, så kommer även
Q (godhetstal för resonans; mycket Q = svår resonans) som ett litet brev på
posten...
Det behöver inte vara något stort problem, men OM man inte lyckas få ned
resonansen tillräckligt långt ned i frekvens, t ex på grund av någon har ställt
högtalaren på styva fötter, så kan det signifikant påverka musikåtergivningen.
Så vad återstår då som metod? Jo resonansfrekvensen (som även avgör var
gränsen mellan massastyrt och resonant beteende hamnar på frekvensaxeln)
kan fås att sjunka även genom att ställa högtalarna mjukt, mjukt.
Och då inträffat det trevliga att Q-värdet SJUNKER med frekvensen istället för
att stiga!
Så ja - massa är bra, till en gräns (så hög att högtalaren står tillräckligt stilla
i masskontrollerade området - >200 ggr membranmassan t ex?).
Men vill man sänka resonansfrekvensen så mycket som det är möjligt så är
en mjuk uppställning det som behövs. Men mjuk uppställning kan man sänka
resonansfrekvensen till enstaka Hz utan att drabbas av stora Q-värden.
- - -
Vill avsluta med att be om ursäkt för att verkligheten som vanligt är så pass
komplicerad, visst hade det varit roligare att skriva att massa är bra, ju mera
desto bättre. Men alldeles sant hade det inte varit. Dock kan man variera en
högtalare massa inom MYCKET vida gränser innan det blir för mycket av den.
från tillräckligt till för mycket är det i varje fall en faktor 10 gånger enligt min
uppfattning. Så om en specifik högtalare är tillräckligt tung när den väger 50
kilo, så är det även okej att den väger 500 kg.
Att det är så beror på att det Q jag talade om tidigare anger relativa nivån,
och dennas referenspunkt sjunker ju med massan, så även om Q-värdet
ökar 3,16 gånger för en tiodubbling av massan (givet en fix styvhet) så
minskar faktiskt både frekvensen (mer än 1,5 oktaver) och amplituden (3,16
gånger). Av uppställingsteknsika skäl så behöver man dock som regel öka
styvheten lika mycket som massan, och då blir amplituden, trots minskad
referensrörelsenivå (den i masskontrollerade området) samma som för den
lättade lådan, men med sämre beteende i tidsdomän.
Vh, iö
- - - - -
*Den "mjukaste" av alla fullregisterhögtalare jag gör rör sig ändå kolvformigt
upp till över 300 Hz, men styvhet är inte allt, storlek spelar in också, och är
högtalare större så behöver de vara mycket styvare för att vidmakthålla ett
homogent rörelsemönster. Det finns definitivt högtalare som är bra mycket
styvare än mina. Jag är faktiskt lite försiktig med styvhet - konstruerande är
alltid en balansgång mellan styvhet och dämpning. Ju styvare man gör en
konstruktion desto mera dämpning behöver man introducera. Annars så blir
styvheten snarast kontraproduktiv om inte rörelserna är en nogsamt invägd
egenskap i konstruktionen vill säga.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).