Audiofil enligt Wikipedia

[AndreasArvidsson]

Är du audiofil eller?

Man kan inbilla sig mycket, sant, men poängen var att om skillnaderna är så små att de mycket lätt kan vara inbillning - hur stor praktisk betydelse har sådana småfel?

Blindtest används väl just för att säkerställa att väldigt små fel inte beror på inbillning? Stora fel som är uppenbara och odiskutabla har stor betydelse för musikupplevelsen i praktiken, mycket större än de "fel" som måste bindtestas för att säkerställas.

Att folk kan inbilla sig vad som helst behöver ju inte säkerställas


Kanske är det så att möjligheten att få inbilla sig saker är bra för musikupplevelsen? *ny tråd*

Ja det skulle jag utan tvekan klassificera mig själv som.

Vid små fel så håller jag med om att det kan finnas större viktigare fel att ta tag i först, men vill man ha en högklassig återgivning så förespråkar jag att man fixar samtliga fel, i den mån man kan dvs.

Folk underskattar hur mycket påverkan placebo har. Även riktigt stora skillnader kan missas om man inte lyssnar efter dem och riktigt stora skillnader kan höras som inte finns där.
Vi har ju sett exempel på det forum på folk som fasvänt ena högtalaren eller kört med delningen 10ggr högre än vad de vetat om. Trots detta har de lyssnat utan att reflektera över att något är fel. Och detta är vad jag skulle klassificera som mycket stora fel.
Mao kan man helt undgå stora fel i återgivningen om man vet om dem. När man väl upptäckt dem(tex fått dem utpekade för sig) så är de mycket tydliga.

Sen har vi andra sidan med folk som skulle kunna satsat sin högra hand på ett det blev bättre ljud med en annan USB-kabel till DACen och som totalt misslyckats med att ta ut detta i ett blindtest.
Ena sekunden är det "dag och natt skillnad". "Mer dynamik" "kan spela dubbelt så högt med mindre dist!!" osv. och sen i andra stunden så hör de ingen skillnad alls.

Min poäng är att du aldrig kan veta exakt vad du hör och vad du tror att du hör så länge som du inte blindtestar.
Blindtest handlar mao inte om nördar som försöker hitta små obetydelsefulla detaljer att gnälla på för skoj skull. Det handlar om att ta reda på vad du hör och vad du inbillat dig att du hör.


Örat är ett väldigt exakt instrument, men bara om det används på rätt sätt. I kombinatination med de andra sinnerna kan det bli helfel. Kolla tex på McGurk effekten. Alla som gått på den måste väl inse att de inte kan lita på allt de hör?

edit: stavning.se

[Max_Headroom]

Audiofil: Person med onormalt intresse för ljud i hemmiljö. Intresset urartar ofta i fixering vid apparater och kringprodukter. Audiofilen har sällan någon större kunskap varken om ljud eller teknik och hämtar det mesta av sin "information" från HiFi-tidskrifter. Själva knåpande med olika produkter blir inte sällan mer viktigt än ljudet i sig.

[shifts]

För att vara audiofil kan man inte ha ett intresse för musiklyssnande/-samlande; en hyfsat exluderande definition.

Se mitt senare svar, naturligtvis kan man ha det Men audiofili i sig omfattar inte musikintresset, det är två parallella intressen som funkar bra ihop (i praktiken, som sagt).

Så bra att man lätt blandar ihop dem. Å andra sidan kan man säga att man i praktiken inte kan vara musikälskare utan att vara åtminstone lite intresserad av återgivning. Men teoretiskt sett kan man det (älska musik men varahelt ointresserad av audiofili).

Edit; Ser nu att det står nåt sånt exkluderande i Wiki-definitionen

Ja, mitt milda hånflabb var inte riktat till dig utan till citatet i förstainlägget.

[IngOehman]

Att inte alla musikälskare är audiofiler betyder inte att en audiofil inte är
musikälskare. Jag känner knappt någon audiofil som inte är musikälskare
och som inte har en rejäl fonogramsamling.

Däremot finns det ju apparatfetischister också, ofta med nästan obefintlig
fonogramsamling (max några hundra?),

Är några hundra skivor en nästan obefintlig skivsamling?

Ja, eller?

Det är i varje fall en indikation på att personen inte tycker att det är värt
så mycket pengar att skaffa musik om anläggningen kostar många gånger
mera än fonogrammen. Eller tänker du på något annat sätt?

Hur kan storleken på skivsamlingen säga nåt om hur musikintresseran en individ är?

Förstår inte riktigt frågan.

En person med bara en skiva föreställer jag mig har den för att spela sin
anläggning, medan en person som har några tusen skivor förmodar jag
snarare har skaffat sin anläggningen för att spela musiken.

Vad som finns för vad helt enkelt.

Och vad har storleken på skivsamlingen att göra med apparatfetischsim?

Säger det inte något om vad som personen är nyfiken på menar du?

Audiofil = lyssningsfetischist?

Ja, det betyder ju ungefär samma sak som lyssningsälskare, så visst.

Ångrar dock såhär i efterhand att jag inte skrev apparatälskare. Att ta in
just ordet fetisch antyder väl kanske att man ser det som just en fetisch.
Det var egentligen inte det jag menade.

Vh, iö

[KarlXII]

Ja jösses - inte en siffra rätt!

Audiofil betyder ungefär "lyssningsälskare", en person som tycker om att
lyssna.

Att inte alla musikälskare är audiofiler betyder inte att en audiofil inte är
musikälskare. Jag känner knappt någon audiofil som inte är musikälskare
och som inte har en rejäl fonogramsamling.

Däremot finns det ju apparatfetischister också, ofta med nästan obefintlig
fonogramsamling (max några hundra?), men av vad jag har sett så känne-
tecknas de sällan eller aldrig av att ha någon insikt i fysiken eller att se till
tekniska specifikationer med förstånd. Snarare så är nog en normal appa-
ratfetischist en person som går på yta (stort och glänsande), på trender,
på prislappen (dyrt måste väl vara bra?) och inte minst på religiösa före-
ställningar av olika slag, alltså påståenden av olika slag som saknar varje
rationell koppling till vad som går att observera i den fysiska verkligheten.

Inte helt olika många andra allmänmänskliga beteenden. Tror det är samma
eller liknande psykologi bakom människors intresse av t ex klädmode eller
inredning. Den sociala komponenten är stark och värden som upplevs gör
det i ett sammanhang.

För apparatfetischisten kan det vara svårt att se skillnaderna mellan sig
själv och en audiofil. Det blir så när man inte förstår fysiken eftersom den
som inte gör det gärna ser allting som olika åsikter bara, och med samma
funktion oavsett den exakta åsikten - "det som bestämmer ens val", typ.

- - -

Allt det där om apparatfetischisten låter kanske lite nedvärderande, men
den som tycker så motionerar nog bara sina egna värderingar, för så kän-
ner ju inte jag. Jag förvarar tvärtom med stor glädje varje person som har
glädje av sitt intresse - oavsett vad det bygger på. Den sorts snobbism
som bygger på att det är finare att tycka om musik än apparater (och
som jag faktiskt kan mer än anas i wiki-inlägget) ställer jag inte upp på.

Nämner det eftersom jag kan tänka mig att någon som läser det jag skrev
ovan, och som är benägen att inte läsa fördomsfritt tolka in en massa
saker i vad andra skrivit, nog kan uppfatta att det jag skrev var dömande.
Men så är alltså inte fallet.

IngOehman,

om så inte är fallet - varför talar du då om "apparatfetischister" kontra "musikälskare". Vidare insinuerar du att dessa fetischister har dålig insikt och inte använder förståndet...! Med mera.

Inser du inte att om du använder dessa formuleringar, så hjälper inte din disclaimer på slutet?

Nej, jag tror inte jag motionerar mina egna värderingar i det här fallet. Skriver detta mest upplysningsvis. Du väljer själv hur du vill bli uppfattad naturligtvis.

[flex2]

Audiofil: Person med onormalt intresse för ljud i hemmiljö. Intresset urartar ofta i fixering vid apparater och kringprodukter. Audiofilen har sällan någon större kunskap varken om ljud eller teknik och hämtar det mesta av sin "information" från HiFi-tidskrifter. Själva knåpande med olika produkter blir inte sällan mer viktigt än ljudet i sig.

Hur fel var det då ???

Edit:
Eller rättare sagt, det var en väldigt negativ och egen förklaring.

Edit 2:
Skulle tippa att merparten av dom som utvecklar och säljer audioutrustning både för privat och professionell sida är att definera som audiofiler och jag är övertygad om att dom flesta själva skulle känna igen sig i begrepper "Audiofil"

D.v.s. dom som just har mest kunskap om ljud, akustik och teknik.

[phloam]

Adzer, jag håller med dig i princip, men min poäng är fortfarande att stora (tydligt märkbara) fel är viktigare än de som i praktiken måste(!) blindtestas. Vi är nog rätt överens egentligen

[AndreasArvidsson]

Adzer, jag håller med dig i princip, men min poäng är fortfarande att stora (tydligt märkbara) fel är viktigare än de som i praktiken måste(!) blindtestas. Vi är nog rätt överens egentligen

Ja det säger jag absolut inte emot. Man bör prioritera om man vill ha ut maximal prestanda ur sina tillgängliga resurser. Det är sant för alla situationer.

Min poäng är bara att det som kan upplevas som stora skillnader som "inte behöver blindtestas" kanske faktiskt inte är så stora när du väl testat.

[Max_Headroom]

Att inte alla musikälskare är audiofiler betyder inte att en audiofil inte är
musikälskare. Jag känner knappt någon audiofil som inte är musikälskare
och som inte har en rejäl fonogramsamling.

Däremot finns det ju apparatfetischister också, ofta med nästan obefintlig
fonogramsamling (max några hundra?),

Är några hundra skivor en nästan obefintlig skivsamling?

Ja, eller?

Det är i varje fall en indikation på att personen inte tycker att det är värt
så mycket pengar att skaffa musik om anläggningen kostar många gånger
mera än fonogrammen. Eller tänker du på något annat sätt?

Är skivorna bra så behöver man inte så många. Några 100 räcker gott.
Och priset? Tja, nu kommer vi in på något svårt. Jag har köpt bra skivor för tio kronor och mindre.
Men, det finns ju inget som säger att apparaterna måste vara jättedyra heller, även om det ofta är så för apparatentusiaster.

Lite kul, när jag tänker efter... Köper man begagnade apparater och snokar runt lite efter bra produkter samt köper billiga och bra skivor (man kan göra mega-fynd i 2nd-handbutiker och på Nätet) så kan man faktiskt avnjuta god musik med bra ljud för en relativt blygsam kostand. Både bättre ljud och bättre musik än många audiofiler som köpt dyra blanka apparater och skivor med jättebra inspelning av hemsk musik som man läst om i någon obskyr HiFi-tidning där man sagt att "det här låter bra, lyssna på detta".

[DVD-ai]

Jag var audiofil mellan 9 och 15år, därefter har jag mer och mer blivit discofil.
Numera så är det musiken i centrum, men jag vill ju ha bästa möjliga njutning av musiken. Få ut så mycket som möjligt och inte missa något liksom

Regelrätta audiofiler är nog så som jag en gång va, det va bara ljudet och hur man kunde påverka det på alla möjliga (och mest omöjliga ) vis...

Skönt att man är ute ur den galenskapen och kan njuta av musik i stället

Du menar att "audiofili" är en galenskap och att man då saknar förmågan att njuta av musik ?

Ser du inte vad du skriver människa ?
Du kallar oss audiofiler galna ?
Är du galen ?

Basserat på wiki texten så va jag audiofil då och jag anser att det är bra att jag inte är det längre.
Tur är att jag inte upplevernågon på forumet uppfylla kriterierna för att vara audiofil, med wiki texten som mall då
Men klart, lyssnar du inte alls på musiken utan enbart på ljuden utan någon upplevelse eller kännsla kopplad till det du hör.
Bara vill ha det perfekta ljudet... Inget annat spelar någon roll...

Då anser jag att du sysslar med galenskaper (sagt med glimten i ögat och utan att på nåot vis vara dömmande med negativ mening) även om det naturligtvis är helt okey för min del
Jag förstår att det kan vara intressant det med, har ju själv tyckt det !
Men tröttnat på det och anser att det KAN vara ett ganska osunt betende, om det går gå över styr...
Dock inte konstigare än folk som bara vill pressa ut 10000kh ur en motor på 10sekunder ^^
galenskap, men dom är inte idioter eller dumma för det

Som sagt, min åsikt, alla tycker vad dom vill
Och jag har inget mot dom som bara bryr sig om ljudet, men lite galna är dom allt

[n3mmr]

ang skivsamlingens storlek


inkl vinyl och tonband har jag knappt tusen fonogram.

den musik jag lyssnar på härrör vanligen inte från dessa utan från musikradio från västvärlden. jag gillar överraskningar och bifogad lärdom så t ex france musique är perfekt. först snackar pianisten om olika sätt att spela ett stycke, med demos både direkt och från andra artister, och sen spelar han sin version med motivering till sina val.

inte kan man koppla musikintresset till fonogrammens mängd.

[phloam]

Att inte alla musikälskare är audiofiler betyder inte att en audiofil inte är
musikälskare. Jag känner knappt någon audiofil som inte är musikälskare
och som inte har en rejäl fonogramsamling.

Däremot finns det ju apparatfetischister också, ofta med nästan obefintlig
fonogramsamling (max några hundra?),

Är några hundra skivor en nästan obefintlig skivsamling?

Ja, eller?

Det är i varje fall en indikation på att personen inte tycker att det är värt
så mycket pengar att skaffa musik om anläggningen kostar många gånger
mera än fonogrammen. Eller tänker du på något annat sätt?

Hur kan storleken på skivsamlingen säga nåt om hur musikintresserad en individ är?

Förstår inte riktigt frågan.

En person med bara en skiva föreställer jag mig har den för att spela sin
anläggning, medan en person som har några tusen skivor förmodar jag
snarare har skaffat sin anläggningen för att spela musiken.

Vad som finns för vad helt enkelt.

Man kan väl ha en samling på 50 skivor som är extremt väl valda och som man älskar över allt annat och ha en förhållandevis jättedyr anläggning för att spela dem så bra som möjligt? Måste man köpa en massa musik man inte är intresserad av för att vara "musikintresserad"?

Att sätta dessa saker i relation till varandra skapar bara fördomar. Lika fel vore att säga att alla med stora skivsamlingar bara är samlare utan musikintresse eller att de med stora dyra anläggningar bara är audiofiler utan musikintresse. Det kan man inte veta nånting om genom att titta på fel saker eller konstruera samband som inte finns.

Det finns audiofili, musikintresse, teknikintresse och samlarintresse. Vart och ett av dem kan ta sig många olika uttryck och det kan uppstå alla möjliga kombinationer som bildar ett hifi-intresse. Vill man veta får man fråga.

[MagnusÖstberg]

Den första som nämnde blintest i den här tråden borde få spela in en skiva med Sussis orkester.

[kodapa]

Att inte alla musikälskare är audiofiler betyder inte att en audiofil inte är
musikälskare. Jag känner knappt någon audiofil som inte är musikälskare
och som inte har en rejäl fonogramsamling.

Däremot finns det ju apparatfetischister också, ofta med nästan obefintlig
fonogramsamling (max några hundra?),

Är några hundra skivor en nästan obefintlig skivsamling?

Ja, eller?

Det är i varje fall en indikation på att personen inte tycker att det är värt
så mycket pengar att skaffa musik om anläggningen kostar många gånger
mera än fonogrammen. Eller tänker du på något annat sätt?

Vh, iö

Jag har bara 200-300 skivor men lyssnar jättemycket på musik. Man behöver inte köpa skivor längre! Om man inte är samlare vs..,

[petersteindl]

BUMP

På engelska Wiki står bl.a. följande

Audiophile

An audiophile is a person enthusiastic about high-fidelity sound reproduction.

Audiophile values may be applied at all stages of music reproduction: the initial audio recording, the production process, and the playback, which is usually in a home setting.

"Audiophile" recordings include those using conventional formats but with special attention to audio quality, as well as recordings in high-resolution formats such as Super Audio CD or DVD-Audio. Recently, there has been interest in lossless file formats such as WAV, FLAC, WMA Lossless, and Apple Lossless.

A key goal of audiophiles is to capture the experience of a live musical performance in a room with good acoustics, and reproduce it at home. It is widely agreed that this is very difficult and that even the best-regarded recording and playback systems rarely, if ever, achieve it.

The term High-end audio refers to playback equipment used by audiophiles, which may be bought at specialist shops and websites.

Audiophiles use a wide variety of accessories and fine-tuning techniques, sometimes referred to as "tweaks," to improve the sound of their systems. These include filters to clean the electricity, equipment racks to isolate components from floor vibrations, specialty power and audio cables, loudspeaker stands (and footers to isolate speakers from stands), and room treatments.

There are several types of room treatment. Sound-absorbing materials may be placed strategically within a listening room to reduce the amplitude of early reflections, and to deal with resonance modes. Other treatments are designed to produce diffusion, reflection of sound in a scattered fashion. Room treatments can be expensive and difficult to optimize.

There is disagreement on how equipment testing should be conducted and as to its utility. Audiophile publications frequently describe differences in quality which are not detected by standard audio system measurements and double blind testing, claiming that music contains elements which cannot be measured by electronic instruments, but without providing an explanation for those claims.

Ganska bra beskrivning av en typisk Audiofil.

Mvh
Peter

En fråga man kan ställa sig om engelska audiophile är samma ord som svenska audiofil. Jag tycker det är samma ord.

Varför behöver man skivor i visst antal? Jag känner musikälskare som inte har några skivor alls. Däremot har de streaming från nätet och flera TB musik på hårddisk. Räknas det som skivor?

Dessutom finns det så kallade "audiophile" recordings. Det är recordings av audiophiles för audiophiles. Många av Studio Blues ( Vad kul det blir med ett s efter blue) skivor är sådana. Bertil Alvings skivor är också sådana. Sedan finns det en uppsjö Amerikanska, Norska och Japanska och Engelska, Franska och Tyska sådana inspelningar och skivor.

För övrigt tror jag en stor del av ProPrius katalogen finns på nätet för nedladdning numera. proprius Klicka på Domnerus Heartfelt och lyssna på första låten

Även Bis går den vägen Bis Jag har lyssnat på Ligeti. Verkar ok.

Apparatfettischister ser jag nämnas i tråden. Det är väl sådana personer som har stereopryttlar t.ex. högtalare från ett visst märke och är nöjda men ändå alltid drömmer om att köpa dyrare eller större grejjer från samma märke, eller?

Mvh
Peter

[shifts]

Du kan bättre Peter.

Tack för tipset om Ligeti, det ska jag köpa nu.

[MagnusÖstberg]

Apparatfettischister ser jag nämnas i tråden. Det är väl sådana personer som har stereopryttlar t.ex. högtalare från ett visst märke och är nöjda men ändå alltid drömmer om att köpa dyrare eller större grejjer från samma märke, eller?

Mvh
Peter

Ja, jag kan tycka att din analogi har extremt stort berättigande just i det här fallet.

Jag blir spyfärdig över uppdelningarna som görs där det impliceras att stora musikbibliotek i form av gamla avdankade plastskivor skulle göra någon mer musikintresserad än någon annan och där det substilt berättas att den som inte har det så kanske är "mer intresserad av teknik än musik, och att det inte är något fel - men förstås inte riktigt samma sak som att vara musikintresserad"

Ser det snarare som en del i ett varumärkesbyggande än något som har bäring i verkligheten.

[single_malt]

+1

[Svante]

Felstavning: koncensus (rätt stavning är konsensus).

Haha, jag tyckte det såg tokigt ut. Det stod inte på wikin iaf .

[Svante]

Audiofil: Person med onormalt intresse för ljud i hemmiljö. Intresset urartar ofta i fixering vid apparater och kringprodukter. Audiofilen har sällan någon större kunskap varken om ljud eller teknik och hämtar det mesta av sin "information" från HiFi-tidskrifter. Själva knåpande med olika produkter blir inte sällan mer viktigt än ljudet i sig.

Inte en siffra rätt där heller...

[Max_Headroom]

Den första som nämnde blintest i den här tråden borde få spela in en skiva med Sussis orkester.

Fan, jag tänkte just skirva "blindtest" men såg att någon annan hunnit före.

[phloam]

Jag var *så* nära att skriva SD-fötter men jag hejdade mig i sista stund.

...

FUUUUUUUUUUUU*

[hifikg]

Jag ser det som självklart att ett datalagrat fonogram räknas som ett fonogram. Jag köper fortfarande en hel del CD och på senaste tiden har vinylsamlingen börjat växa, men mycket musik köper jag från t ex HD-tracks och liknande. Jag får leverans direkt och, åtminstone teoretiskt, bättre kvalitet på filerna än om jag rippar en CD.

Dessutom händer det att jag lånar något vax av grannen och införlivar det i min fonogramsamling, så den är hyfsat stor jämfört med det antal blanka skivor som finns i mina CD-skåp. Med bättre ljud ökar mitt intresse för musik på alla sätt. Jag lyssnar mer och fördjupar min samling. Jag läser om musik i (hifi-) tidningar och här på Faktiskt mfl ställen och breddar därmed samlingen. Det senaste året har jag öppnat öronen för musik som jag säkert inte skulle ha kommit i kontakt med om det inte vore för Faktiskt, faktiskt.

Under mitt första utbrott av ljudintresse var jag absolut en audiofil, med dragning åt den sjukare sidan av intresset. Efter tio år som nykter audiofil ser jag mig nu som ett hyfsat sansat återfall. Jag har inte satsat några enorma slantar i ny utrustning och har inga planer på det heller. Summa summarum har jag nog spenderat lika mycket slantar på utrustning som på musik under det första återfallsåret. Det andra, och troligen flera följande, kommer domineras av musik. Dock anar jag att intresset för film kan störa tillvaron lite, men än har jag en mycket modest bioanläggning.

[shifts]

För att klassas som musikintresserad lyssnare över medelnivå anser jag att man bör spendera mer än 99 kr på minst ett fonogram/konsertbesök i månaden.

Visst kan man vara jätteintresserad av att lyssna utan att spendera ett öre, men inte något vidare intresse kan det knappast kallas. Är man inte beredd att betala de som ser till att musiken fortsätter produceras når man inte över svenssonnivå i min bok.

[MagnusÖstberg]

Jag tror musikintresserade spenderar förhållandevis mycket pengar på sitt musikintresse. Jag är inte alls säker på att man kan bedöma ett sådant intresse genom att bara titta i någons bokhylla.

Jag har redan lagt mer pengar på konsertbesök i år än jag köpt plastskivor för de senaste 5 åren.

[DVD-ai]

har spenderat 3000kr på musik denna månad bara

och jag som skulle spara

[phloam]

För att klassas som musikintresserad lyssnare över medelnivå anser jag att man bör spendera mer än 99 kr på minst ett fonogram/konsertbesök i månaden.

Visst kan man vara jätteintresserad av att lyssna utan att spendera ett öre, men inte något vidare intresse kan det knappast kallas. Är man inte beredd att betala de som ser till att musiken fortsätter produceras når man inte över svenssonnivå i min bok.

Man kan ju sätta det i relation till hur mycket man kan avvara; en fattig student som lägger alla pub-pengar på skivor istf besök på kåren är kanske mer passionerad än nån som tjänar 50' i månaden men inte spenderar mer än studenten, osv

[hifikg]

För att klassas som musikintresserad lyssnare över medelnivå anser jag att man bör spendera mer än 99 kr på minst ett fonogram/konsertbesök i månaden.

Visst kan man vara jätteintresserad av att lyssna utan att spendera ett öre, men inte något vidare intresse kan det knappast kallas. Är man inte beredd att betala de som ser till att musiken fortsätter produceras når man inte över svenssonnivå i min bok.

Jag tycker nog att tiden man avsätter för musik, i olika former, säger mer om intresset än eventuella inköp. Fast under 99 kronor är svårt att komma en månad *s*

[DVD-ai]

För att klassas som musikintresserad lyssnare över medelnivå anser jag att man bör spendera mer än 99 kr på minst ett fonogram/konsertbesök i månaden.

Visst kan man vara jätteintresserad av att lyssna utan att spendera ett öre, men inte något vidare intresse kan det knappast kallas. Är man inte beredd att betala de som ser till att musiken fortsätter produceras når man inte över svenssonnivå i min bok.

Jag tycker nog att tiden man avsätter för musik, i olika former, säger mer om intresset än eventuella inköp. Fast under 99 kronor är svårt att komma en månad *s*

+1 på det !

även om jag har haft ett års uppehåll på att köpa skivor alls, men jag tar igen det nu igen

Har dock varit på 7st spelningar år 2012 som får väga upp lite i mitt bidrag till musikvärlden !

[shifts]

För att klassas som musikintresserad lyssnare över medelnivå anser jag att man bör spendera mer än 99 kr på minst ett fonogram/konsertbesök i månaden.

Visst kan man vara jätteintresserad av att lyssna utan att spendera ett öre, men inte något vidare intresse kan det knappast kallas. Är man inte beredd att betala de som ser till att musiken fortsätter produceras når man inte över svenssonnivå i min bok.

Man kan ju sätta det i relation till hur mycket man kan avvara; en fattig student som lägger alla pub-pengar på skivor istf besök på kåren är kanske mer passionerad än nån som tjänar 50' i månaden men inte spenderar mer än studenten, osv

Så klart. Jag vet hur det är att leva utan pengar.

99 kr/månaden skrev jag bara för att jag inte tycker man kan "köpa sig loss" från att engagera sig lite djupare, vilket också råkar vara månadskostnaden för Spotify. Ser ibland folk på forumen som inte tycker man behöver köpa musik längre.