PerStromgren skrev:Jag har egentligen aldrig hört hifi i meningen gestaltning i rummet, där man lätt kan peka ut hur stora instrumenten är och var de är placerade i förhållande till varandra. Därför har jag prioriterat andra paramterar, såsom tonkurva utan allt för stora oroligheter, frihet från resonanser (vilket ju också är tonkurva), låg distortion, utsträckning nedåt och liknande "vanliga" parametrar.
Hur är det för dig?
Du skriver att du prioriterat utsträckning nedåt, men jag har i varje fall ett
svagt minne av att du flera gånger sagt eller skrivit saker som antytt att
basen inte är så viktig för dig. Inte så viktigt kanske, men jag blev lite för-
vånad att läsa det bara.
Att du sedan blandar subjektiva egenskaper (dit hela upplevelsen av ljud-
bilden nog får räknas) med objektiva egenskaper (tonkurvan berättar du
hur du vill att den skall mäta istället för att tala om huruvida du ställer
krav din upplevelse av klangen, du talar om distorsion snarare om att du
säger att du vill att det skall låta rent) gör det kanske lite svårt att svara
på frågan, tycker jag.
Vägningen jag gör beror ju inte på mig endast, utan mera på vilka problem
jag hör från den ena eller andra anläggningen. Det är viktigt för mig att få
en bättre klangåtergivning om den jag presenteras för är störande dålig,
men om det låter orent så är det DET som jag bryr mig mest om att slippa
ifrån.
- - -
Men den stora svårigheten är att du inte talar om VAD hos ljudbilden det
är som du vill relatera till andra egenskaper.
Dess storlek? Dess upplösning? Dess ursprungstrohet (vilket i sig är svårt
att definiera utan att även inkludera hur de ursprungsliga perspektiven är
enkodade till inspelningen) eller kanske ljudbildens holografiska kvaliteter?
Kort sagt - det finns ingen stereoanläggning som inte målar upp en ljudbild
av något slag, och att säga att man inte bryr sig om ljudbilden blir lite jäm-
förbart med att säga att man tycker mono duger prima.
Inget fel med det, men jag undrar alltså om det möjligen var det som du
egentligen frågade om?
- - -
Jag röstade på alternativ 2.
Därmed inte sagt att jag inte har en prioriteringsordning. Det har jag, och
där kommer ljudbilden långt efter att t ex kunna uppfatta vilken musik som
spelas eller något annat basalt.
Men jag har svårt att ta ställning till frågan när verkligheten ju inte ser ut
sådan att man behöver välja. Men behöver inte prioritera bort något. Det
vill säga i hifi-anläggningen.
Köper man en klockradio så får man kanske beredd på och får finna sig i.
att man behöver prioritera bort vissa kvaliteter, men var det för klockradio-
liknande situationer du menade?
- - -
Kanske är det så att största svårigheten med att besvara frågan för mig
är att svaret ju till så stor del beror på vilken anläggning man utgår ifrån.
Vad som är viktigt är att göra något åt "det fel som stör mest", och vilket
fel det är, det beror på vilken anläggning man lyssnar på.
Knepigt det här. Ursäkta att jag ställer frågor, men jag vill ju svara på ett
sätt som gör att jag hjälper dig att få svar på det du undrar över.
Just nu känns det lite som om jag blivit frågan vad som är viktigast på en
restaurang - att det finns bordssalt, att man får en stol att sitta på, att
det drar kallt och regnar in, att man får något att dricka till maten, eller
att besticken är diskade?
Visst är det en spännande fråga, men för normalfallet så är de nämnda ju
inte parametrar som man tvingas välja mellan, utan man får dem alla rim-
ligt väl uppfyllda av varje anständig restaurang. Detsamma kan jag tycka
borde gälla de basala egenskaperna för varje anständig hifi-anläggning.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).