Ja, både stråkkörer och röstkörer tillhör de stora svårigheterna, medan de
flesta slagverksljud är väldigt mycket lättare att luras med. Även marimba
och liknande tonande slagverksljud är skapligt lätta att återge tillräckligt
ackurat.
Det är inte bara anläggningen som har svårt med stråkljud och körer (många
som låter samtidigt) utan det är svårt att spela in också.
Antagligen därför som det inte är så populärt/vanligt med just sådant under
demosar. Det är mycket lättare att impa genom att spela något pang-bom-
aktigt. Sådana ljud inte bara imponerar på många, utan de är även bland de
allra lättaste att återge.
Ändå är de ofta tillräckliga för att skilja anläggningar från varandra.
Jag som du lyssnar gärna på stråkar (som jag vet är väl inspelade, jag har
ett antal inspelningar jag gjort själv som jag förstås helst spelar) när jag är
nyfiken på att så enkelt och snabbt som möjligt få ett hum om hur bra en
anläggning är, men jag spelar gärna annat också.
Somjag ser det är mångfald av värde eftersom saker inte bara är olika svåra
att återge, utan de är svåra på olika sätt också.
Svante skrev:IngOehman skrev:Tack för förtydligandet!
Ja, jag har hört återgivningar som varit så bra att man tagit miste och
trott att det varit akustiskt live. Flera gånger till och med. Det är dock
viktigt att minnas att hifi-kedjan sträcker sig utanför anläggningen och
att inspelningen är lika viktig som hifi-anläggningen.
Alltså: Ingen anläggning spelar så bra oavsett inspelning.
Vh, iö
Det där är ju intressant.
Kan man bli lurad att det man hör inte är inspelat? Svaret på det är uppenbarligen "ja" (det har hänt även mig), men jag är inte helt övertygad om att det är ett bar (=stabilt) mått på att anläggningen är bra. Det har hänt mig med ett par ganska sunkiga hörlurar, men riktiga förutsättningar i övrigt. Det har hänt ibland att det finns ett ljud på inspelningen som jag inte trott hör till den, utan jag famlade efter fjärrren för att dra ner och se vem som kom hem. Gemensamt för dem är att min hjärna tycker att det är rimligt att det jag hör är ett liveljud.
Förmodligen skulle det ha varit mycket lättare att lura folk förr i världen, när det inte fanns annat än liveljud.
Jag tror att det är väldigt få fall där man vet att man lyssnar på högtalare som man ändå tror att det är live. Man måste ges en möjlighet att tro att det verkligen är på riktigt, det man hör måste vara rimligt.
Tror jag.
Ja det är väl självklart.
Hur skall den som vet att de lyssnar på högtalare kunna tro att det är live?
Jag förstår inte vad du vill ha sagt med det. Men undersöker man saken så
är det förstås som du säger, de som lyssnar får inte veta vad som spelar om
experimentet går ut på att undersöka om de kan höra det.
- - -
Senast i förrgår var jag hemma hos en radioproducent (Anders Olsén) och vi
spelade en massa musik för varandra i hans anläggning. Jag spelade lite från
youtube (hans dator var kopplad till anläggningen) och han spelade mest lite
CD och så.
Vi kom också att tala om hans akvarium som han just hade bytt, och jag
vände mig om och tittade på det (det står snett bakom där man sitter och
lyssnar) och frågade om det var sötvatten. Jag står alltså på knä i soffan och
tittar på akvariet. Anders svarar att det är det.
Sen säger Anders något om det vi ska få höra, något som jag kommenterar,
men då börjar han prata i munnen på mig, så jag pausar och försöker igen,
men han bara fortsätter prata.
Jag vänder mig om och det visar sig att han gått ut i köket för att röka, och
hans röst kom ifrån högtalarna - och det jag hörde var en introduktion till en
radioteatergrej tror jag.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
nej självfallet har jag inte det och jag får väl ändra tycka till tro. Hursomhelst så 
