Svante skrev:(=att gå i limes)
Påminner lite om uttrycket "att gå i barndom"...
/DQ-20
Moderator: Redaktörer
Svante skrev:(=att gå i limes)
IngOehman skrev:Svante skrev:Antag att man har en fullt utstyrd fyrkantvåg. Antag vidare att man har en översamplande D/A-omvandlare. Det betyder att man måste ta hand om Gibbs fenomen, dvs att det blir en översläng efter språnget på fyrkantvågen. Det betyder i sin tur att D/A-omvandlaren antingen måste ha en överstyrningsmarginal, annars kommer den att klippa.
Utan att ha några som helst belägg för det så gissar jag att det senare förekommer.
Hursomhelst, Gibbs fenomen ger en översläng på, var det 18%? det motsvarar 20*log(1,18 )=1.4 dB. Om man har den överstyrningsmarginalen i den översamplande D/An så kan jag tycka att det vore motiverat att ha toppvärdesindikering på upp till + 2 dB.
...fast jag tror ju inte att det är det som är det äkta motivet till att det ser ut så i det här konkreta fallet.
1. Seriösa tillverkare av de översamplande filtren tar i regel tillräcklig höjd för att vågningen skall "få plats" i DAC:en. Klippnade DAC:ar är därför rätt sällsynt.
2. Gibbs fenomen är en lustighet som egentligen inte är helt applicerbar i detta fall (om man skall vara akademiskt korrekt). Det gäller bara i limesfallet med oändligt många övertoner som försöker bygga upp ett perfekt kantsvar. Då återstår en översläng om sisådär 8,95% (av hela steget), som dock har arean noll. I fallet CD-systemet blir det Gibbs fenomen som bestämmer "hornens" storlek, bara på enstaka språng i DC-nivå. Inte på fyrkantvågor, som faktiskt får överslängar med andra storlekar (ehuru nära).
(Vill man få en med avseende på överslängen bättre rekonstruktion så låter man helt enkelt övertonerna falla med något ökad hastighet* över en valfri frekvens.)
3. Överslängen som uppstår på en (digitial) fyrkantvåg som CD-systemet skall hantera, men hjälp av harmonisk interpolering (sinx/x), i ett översamplande system, är faktiskt beroede av kantvågens grundton.Det räcker inte att ta höjd för Gibbs fenomen.
Vh, iö
- - - - -
*Över valfri frekvens låta dem ha en amplitud lägre än 1/n.
Exempelvis kanske 1/(n + a), där a är n-nx, nx är övertonen vid den valfria frekvensen och där a bara räknas när det är ett positivt tal? (Jag har inte provat men gissar att det eliminerar överslängen väldigt bra.)
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Inom matematiken finns det även en populär uppfattning att man inte ens
får/kan tänka i dessa banor. Men det skall man inte bry sig så mycket om.
För räknar man just lite limes på't, så är det inte svårt att finna tänkbara
exempel på att en oändlighet delat med en annan är 1, eller kanske 42.
Ja, 42.
Nu blev jag lost igen. (Fast jag vet å andra sidan inte ens vad limes är.) Att en oändlighet delat med en annan oändlighet blir 1 stämmer med mitt sätt att tänka. Men kan en oändlighet vara något annat än en oändlighet (dvs få kvoten 42)? Hmmm. En konsekvens av detta måste ju bli att det i så fall finns ett oändligt antal oändligheter. Men hur kan det gå till? Om en oändlighet skiljer sig från en annan, kan denna skillnad kvantifieras i så fall? Nu blev det litet lurigt tycker jag.
Hälsn. Michael
(Det brinner inte - det är bara min hjärna som ryker litet.)
DQ-20 skrev:Kolla vad jag hittade från 2006! Inget nytt under solen...
Svante skrev:
lim(x->0) 1/x = inf
Svante skrev:
Det är då frestande att säga att både 1/0 och 42/0 är oändligheten, dvs samma tal. Men oändligheten är inte ett tal.
MichaelG skrev:
Jag är med på att oändligheten inte är ett tal, men varför kan man inte ändå säga att x/0 = oändligheten? Eller skulle man kunna det om man inte kommit överens om att man inte får? Eller skulle det ställa till det för massa andra matematiska beräkningar om man tillät x/0?
Nattlorden skrev:MichaelG skrev:
Jag är med på att oändligheten inte är ett tal, men varför kan man inte ändå säga att x/0 = oändligheten? Eller skulle man kunna det om man inte kommit överens om att man inte får? Eller skulle det ställa till det för massa andra matematiska beräkningar om man tillät x/0?
Vad blir det om x=0? Vad blir det om x<0?
Nattlorden skrev:
Vad blir det om x=0? Vad blir det om x<0?
MichaelG skrev:Jag är med på att oändligheten inte är ett tal, men varför kan man inte ändå säga att x/0 = oändligheten? Eller skulle man kunna det om man inte kommit överens om att man inte får? Eller skulle det ställa till det för massa andra matematiska beräkningar om man tillät x/0?
PappaBas skrev:Finns olika sorters oändlighet. Kolla inom den matematiska topologin. Där finns generalisering av kontinuerliga funktioner och teori om precis det som diskuteras här.

Svante skrev:Ezra skrev:Satsen som Svante hänvisar till är väl en av typen i stil med (det finns starkare varianter)
Suppose that f has period 2π, and suppose that t0 is a point
where f has one-sided limiting values and (generalized) one-sided derivatives.
Then the Fourier series of f converges for t = t0 to the mean value
1/2(f(t0+) + f(t0−)). In particular, if f is continuous at t0, the sum of the
series equals f(t0),
stegfunktionen i fråga uppfyller villkåren i satsen, och således konvergerar fourierserien mot funktionen så som anges. Men det är alltså fråga om PUNKTVIS konvergens för fourierserien. Att det overshoot på ungefär 9% som är Gibb's fenomen inte behöver att försvinna - i bemärkelsen lim(overshoot)=9%, och inte lim(overshoot)=0 - är inte konstigt, då det alltså inte är likformig konvergens som satsen hävdar (fourierserien konvergerar inte i supremum-normen).
Likformig konvergens kan det självklart inte röra sig om, då partialsummorna till fourierserien i såfall vore en följd av kontinuerliga funktioner som konvergerade likformigt mot en icke-kontinuerlig funktion (stegfunktionen i fråga) - motsägelse.
Ett annat exemepel på en föjld av funktioner med ett overshoot som ändå konvergerar mot sin gränsfunktion punktvis är exempelvis f_n(x)=(sinx)^n, på intervallet [0,pi]. f_n går punktvis mot funktionen f som är 0 överallt förutom i pi/2 där den antar värdet 1. Supremum (över x i [0,pi]) för skillnaded f_n(x)-f(x) är 1 för varje n, så gränsvärdet för skillnaden är 1, ty lim {1}=1. Men som sagt punktvis lim f_n(x)=f(x) för varje x.
Här börjar jag ana en öppning.
Jag skulle kunna googla, men tycker att det är intressantare att diskutera. Vad betyder "punktvis konvergens", "likformig konvergens" och "supremumnormen"?
Jag gissar att jag hela tiden har pratat om punktformig konvergens mellan serien och fyrkantvågen. Jag har också hela tiden hävdat att gränsvärdet för toppens höjd är +9%. Har det något med supremumnorm att göra? Och vad är likformig konvergens?
petersteindl skrev:Får det lov att vara lite mer Supremumnorm? För den som vill förkovra sig
single_malt skrev:Svante skrev:
Ok, det gör inte jag. Det är det som gör diskussioner spännande. Jag kan TRO att jag vet mer, men jag förutsätter det inte. Ibland tar tron överhanden det ska erkännas, men med rätt bevis ger jag mig. Inte med rätt auktoritet, men med rätt bevis.
Namedropping som "xxx sa att" har därför väldigt liten effekt på mig.
Den inställningen sympatiserar jag med.
Richard skrev:single_malt skrev:Svante skrev:
Ok, det gör inte jag. Det är det som gör diskussioner spännande. Jag kan TRO att jag vet mer, men jag förutsätter det inte. Ibland tar tron överhanden det ska erkännas, men med rätt bevis ger jag mig. Inte med rätt auktoritet, men med rätt bevis.
Namedropping som "xxx sa att" har därför väldigt liten effekt på mig.
Den inställningen sympatiserar jag med.
+1.
Även om den matematiska diskussionen håller en hög nivå, så har den dessutom ingenting att göra med musikupplevelser att göra.![]()
Här behövs ingen somhelst matematisk utbildning för att kunna lyssna och njuta av musik.
Låter det bra, är det ju bra.
MichaelG skrev:Svante skrev:
lim(x->0) 1/x = inf
Jag tror jag förstår resonemanget. Men då måste jag gå med på att man inte kan dividera med noll. (Min gamle mattemagister insisterade på att jag borde gå med på detta, om jag inte ville bli VÄLDIGT ensam.)
En fråga bara om ovanstående: Det måste väl betyda att lim(x->0) 1/x går mot oändligheten och inte att det är lika med oändligheten? ("=" tecknet ställer till det för mig.)
Hälsn. Michael
petersteindl skrev:Nattlorden skrev:MichaelG skrev:
Jag är med på att oändligheten inte är ett tal, men varför kan man inte ändå säga att x/0 = oändligheten? Eller skulle man kunna det om man inte kommit överens om att man inte får? Eller skulle det ställa till det för massa andra matematiska beräkningar om man tillät x/0?
Vad blir det om x=0? Vad blir det om x<0?
Även om x
0 så är alltid x/x = 1 om jag minns rätt
men x
0, x/0 är inte definierbart och inte heller 0/0.
Mvh
Peter
Svante skrev:petersteindl skrev:Nattlorden skrev:MichaelG skrev:
Jag är med på att oändligheten inte är ett tal, men varför kan man inte ändå säga att x/0 = oändligheten? Eller skulle man kunna det om man inte kommit överens om att man inte får? Eller skulle det ställa till det för massa andra matematiska beräkningar om man tillät x/0?
Vad blir det om x=0? Vad blir det om x<0?
Även om x
0 så är alltid x/x = 1 om jag minns rätt
men x
0, x/0 är inte definierbart och inte heller 0/0.
Mvh
Peter
Ser du motsägelsen...?
petersteindl skrev: Det räcker inte med att sitta i fåtöljen och lyssna på musik. Att skapa förutsättningarna till din musiklyssning kräver mången civilingenjör. Var glad att dessa finns och har gedigen kunskap och intresse.
Svante skrev:petersteindl skrev: Det räcker inte med att sitta i fåtöljen och lyssna på musik. Att skapa förutsättningarna till din musiklyssning kräver mången civilingenjör. Var glad att dessa finns och har gedigen kunskap och intresse.
Jag tror att musiken fanns före civilingenjören.
Ezra skrev:(fortsatt ifrån ovan, av något skäl kunde jag inte posta sista stycket???) ( L2 är det enda rummet som är ett Hilbert rum, dvs där normen kommer i från en inre produkt - en grej liknande dot product för vanliga ändligtdimensionella euklidiska och komplexa vektorum) så konvergerar fourierserien mot (f), eller mot valfri representant för den klassen, exempelvis f själv, men även mot funktionen g som jag definerar som f i alla x, förutom i 0 där jag definerar g = 2. Så ja nu fanns det en overshoot på 2. Skumt detta med konvergens.
En liten fråga och kommentar kommentar om kontinuerliga funktioner med icke-kontinuerlig derivata: triangel-funktionen som ni pratar om, är den spetsig lik f(x) =| x | nånstans? För i såfall är den ju inte ens deriverbar över allt, ett lite tråkigt exempel kan jag tycka, men visst, det illustrerar väl det som ska illustreras. kanske.
Svante skrev:Jag tror att du just har bevisat att DQ har fel.
Svante skrev:Ezra skrev:(fortsatt ifrån ovan, av något skäl kunde jag inte posta sista stycket???) ( L2 är det enda rummet som är ett Hilbert rum, dvs där normen kommer i från en inre produkt - en grej liknande dot product för vanliga ändligtdimensionella euklidiska och komplexa vektorum) så konvergerar fourierserien mot (f), eller mot valfri representant för den klassen, exempelvis f själv, men även mot funktionen g som jag definerar som f i alla x, förutom i 0 där jag definerar g = 2. Så ja nu fanns det en overshoot på 2. Skumt detta med konvergens.
En liten fråga och kommentar kommentar om kontinuerliga funktioner med icke-kontinuerlig derivata: triangel-funktionen som ni pratar om, är den spetsig lik f(x) =| x | nånstans? För i såfall är den ju inte ens deriverbar över allt, ett lite tråkigt exempel kan jag tycka, men visst, det illustrerar väl det som ska illustreras. kanske.
Jajeflar, här fick man veta att man lever. Jag tror att du just har bevisat att DQ har fel. Är man bara tillräckligt trägen får man svar på ALLT på Faktiskt. Tack!
Sen om jag förstå svaret är en annan fråga. Jag tror att det var någonstans här som jag slutade begripa matten i min utbildning och jag får kämpa mycket och läsa många gånger för att nästan förstå det du skriver.
Man skulle kunna definiera en triangelvåg som
f(x)=|x|-1/2 [-1;1[
f(x+2)=f(x)
... så den är inte deriverbar i x=n, nej och det var just det som var poängen. Derivatan blir i övrigt en fyrkantvåg, men värdet i språnget blir odefinierat.
DQ-20 skrev:Jag tror Ezra börjat hårdjobba på sin roll som matematikens Isidor!
/DQ-20
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 22 gäster