Svante skrev:MichaelG skrev:bensnake skrev:Jag kan nästan svära på att jag vid ett otal tillfällen här i forat läst folk som skrivit något i stil med "om riktiga skillnader föreligger, kommer dessa att detekteras vid ett kontrollerat blindtestförfarande". Någon som känns vid denna formulering?
Om någon har skrivit exakt så - eller med exakt den innebörden - vet vederbörande överhuvudtaget inte vad han pratar (=skriver) om. Det handlar i vart fall om en person som helt saknar grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik.
Jag skulle bli dubbelt förvånad om någon verkligen formulerat sig med den innebörden här på Faktiskt. De skribenter som jag skulle kunna tänka mig formulera något sådant är nämligen negativa till blindtester!

Så himla tokigt var det väl inte för att vara återgivet ("något i stil med")? Menar du att det är väsensskilt från mitt förslag:
Svante skrev:Men jag skulle formulera det som att "om hörbara skillnader föreligger, kan dessa detekteras ett lämpligt utfört blindtest".
...eller saknas något där också?
Det beror på på om man läser det som står, eller om man väljer att tolka. Bensnake skriver "riktiga skillnader" som kan detekteras i ett "kontrollerat blindtestförfarande". Riktiga skillnader är för mig det samma som "existerande skillnader", men det kanske kan betyda något annat? Existerande skillnader behöver inte nödvändigtvis vara hörbara. Eller de kan vara hörbara i en kontext, men inte i en annan. Och ett kontrollerat blindtestförfarande säger över huvud taget ingenting om huruvida det är ett för ändamålet lämpligt förfarande, eller inte. Även om skillnader är hörbara i ett sammanhang, går det alldeles utmärkt att arrangera ett kontrollerat blindtest där dessa skillnader inte framkommer.
Du skriver "hörbara skillnader" som kan detekteras i ett "lämpligt test". Det är för mig ett korrekt påstående, eftersom man alltid kan anse ett test för ändamålet olämpligt, om hörbara skillnader inte detekteras.
Eller också tänker du som min fru - att jag är någon sorts halvautist som svarar på vad folk säger i stället för på vad de egentligen menar.
Det allra bästa exemplet på detta är när min hustru (av outgrundlig anledning) är sur på mig och börjar ställa massa retoriska frågor som nästan alla inleds med "varför?". När jag så - lugnt och metodiskt - börjar besvara frågorna, blir hon ännu surare. Jag fattar ingenting och hon påstår att jag inte är klok eftersom alla andra människor fattar att hon inte vill ha svar på frågorna. När jag då konstaterar "ok, du ställer inte frågor till mig för att jag ska besvara dem, utan bara för att du vill markera att du är sur" så blir hon ÄNNU surare. Så hur jag än gör, blir det fel.
