bensnake skrev:Frågan som skall med Ja eller Nej besvaras lyder:
"Är utfallet av ett kontrollerat blindtest tillförlitligt för att utröna huruvida skillnader mellan testobjekten föreligger eller ej?"
Själv är jag skeptisk gällande blindtesters tillförlitlighet. Som motivering till min skepticism åberopar jag det faktum att inom området erfarna personer vid blindtester misslyckas med att detektera skillnader som bevisligen föreligger.
Ditt inlägg i sig ger delvis svaret på din fråga. Inlägget är skolboksexempel på hur upplägget av ett blindtest inte ska göras för att ge tillförlitligt objektivt resultat. Medvetet?
I ditt inlägg uttrycker du en åsikt om variabeln som skall mätas.
Typexempel på en av svagheterna hos ett blindtest. Försöksledareffekten.
Inom medicinen vid testning av läkemedel används nästan uteslutande av dubbel blindtest. Dvs försöksledaren o testpersonen har ingen aning om tex tablettinnehållet är placebo eller verksam substans.
Ett exempel på att dubbelblindstudier inte alltid är att lita på är studien där effekten av en en ny värktablett mot mensvärk skulle testas. Allt var mycket hemligt med tabletter o forskningssyfte mm. När studien var klar öppnades alla koder o kopplades till enkäter o provsvar. Svaren var mycket förvirrande.
Tabletterna hade nämligen skickats till uteslutande män.
Urvalet av försökspersoner är en inte oväsentlig variabel.
Således är kunskapen om testets utformning/begränsning viktig oberoende om testet är anekdotiskt, blint eller dubbelblint.
Vid optimala förhållanden är sannolikheten för korrekt lyssningsresultat störst för dubbelblindtest därefter blindtest.
Anekdotiska beskrivningar om medicinska effekter används ofta inom paramedicinska discipliner som bevis där kontrollerade studier saknas. Ofta klumpas anhängare till vissa inriktningar samman o förfäktar åsikter likt religiösa sekter. Vi människor har ett behov att vara konforma med vissa andra. Ofta i kombination av att just jag (och de likasinnade i gruppen) har hittat det hur det egentlig ligger till.
Jag måste erkänna att det är lätt att bli förförd av lyssningsintryck vid trevliga tillfällen där den “objektiva” bedömningen inte riktigt hänger med.
Inom paramedicinen finns specialister på anekdoter med insinuationer om objektivitet och generalitet. Ofta har personerna en karisma, en auktoritet från ett ett annat område än de uttalar sig om eller är helt enkelt duperande. Ofta införs nya begrepp som liknar kända etablerade begrepp för att ge pseudovetenskaplighet.
Jag måste erkänna att jag är imponerad av era lyssningsegenskaper. Det finns vissa medicinska variabler som till viss del är oberoende av subjektiva intryck.
För ett tag sedan var frågan i en annan enkät - vilken volym lyssnar du normalt på? Medianvolymen var ca 84 dB om jag minns rätt. Ovan ca 85 dB börjar musklerna i mellanörat att bli aktiva. Aktiva muskler i mellanörat = distorsion. Ljudet komprimeras, maskeras, frekvenskurvan förvrängs mm.
Dvs ngt fler än 50 % av er lyssnar till mer musik (ej så maskerad) med minimal distorsion från mellanörat – sannolikt omedvetet!
Inom neurovetenskapen börjar komma fram mätmetoder där vi får bedömningar av lyssningsintryck som är till viss del är oberoende av subjektiva värderingar. Jag kommer att återkomma senare med mer information.
Jag kan inte svara på din fråga eftersom du inte är objektiv i testsituationen (försöksledareffekten) och tolkningen av svaren kan aldrig bli entydiga.
JM