Callisto skrev:IngOehman skrev:T ex kan man bestämma att saker är vetenskapliga om de granskats,
men om de innehåller otilllåtet dragna slutsatser så ifrågasätter jag ju
benämningen vetenskaplig, oavsett.
Vh, iö
Nej, där tänker du nog fel. Poängen är att om det är otillåtet dragna slutsatser så blir det heller inte godkänt, det refuseras.
Min poäng är att det finns otaliga exempel på att så inte skett (ett av
dem nämnde jag till och med (tågförarna)) och därför är det min upp-
fattning att det är innehållet som avgör om det är vetenskapligt, inte
om det granskats.
Man kan översätta detta till att kunskap är en bättre väg än tro.
Och i förlängningen att det är bättre att vara insatt och läsa och döma
själv från en vetenskapligt insatt synvinkel, än att basera en uppfattning
på auktoritetstro (alltså på huruvida arbetet har granskats).
Callisto skrev:Därav är granskningen en viktig parameter och tillhör de vetenskapliga principerna och inte den akademiska världen.
Därav? Men så är det ju inte.
Granskningen är defakto en komponent som tillhör den akademiska
världen, och har verkligen ingenting med vetenskapsprinciperna att
göra.
En människa kan leva ensam på en öde ö och syssla med vetenskap-
ligt arbete.
Därmed inte sagt att man inte sysslar med granskning i den veten-
skapliga världen, den vetenskapliga och den akademiska är ju i hög
grad sammanfallande eftersom man i den akademiska ofta strävar
efter vetenskaplighet.
Men granskning har ingenting med vetenskap i sig att göra, även om
den kan styra vilken acceptans ett arbete får (vilket är en världslig,
mänsklig fråga, egentligen frikopplad från ett verks verkliga veten-
skapliga ackuratess, eller motsatsen).
Vad jag försöker säga är att ingenting som hör till människorna och
deras värld bestämmer om något är vetenskapligt, eftersom veten-
skap står över detta. Man kan säga att det är något som vi har upp-
täckt och förstått, men inte kan diktera fritt eftersom dess lagar är
byggda på logik.
En slutsats är helt enkelt vetenskaplig om den är det, helt oavsett
vad den ena eller andra människan anser eller tror om det. Det är
inte samma sak som att människor inte kan debattera det, men det
är inte en subjektiv fråga.
Callisto skrev:Granskningen är ju till för att testa hypoteserna och dess slutsatser.
Njae, nu blev det väl ändå lite fel. Det är ju i själva det vetenskapliga
arbetet som man testar hypoteserna och kommer till slutsatser. Precis
som ordet antyder är granskning att granska.
Callisto skrev:Utan denna kritiska granskning är det lätt att felaktigheter slinker emellan.
Med också, bevisligen. Och min synpunkt är att det som avgöra om
något är vetenskapligt eller inte är om de slutsatser som dragits är
vetenskapligt korrekta, inte om det är granskat.
Tänk följande tre fall:
1. En studie har gjorts, från den har en korrekt slutsats dragits. Den
som granskar studien hittar inga fel.
2. En studie har gjorts, från den har en inkorrekt slutsats dragits. Den
som granskar studien hittar inga fel.
3. En studie har gjorts, från den har en inkorrekt slutsats dragits. Den
som granskar studien hittar felen så de kan rättas.
Av dessa är nummer två inte vetenskaplig, trots granskning.
Här är två fall till:
4. En studie har gjorts, från den har en korrekt slutsats dragits. Ingen
granskar studien.
5. En studie har gjorts, från den har en inkorrekt slutsats dragits. Ingen
granskar studien.
Av dessa är 4 vetenskaplig, även om ingen granskare bekräftat det.
Ett sista fall:
6. En studie har gjorts, från den har en korrekt slutsats dragits. Den som
granskar studien anser sig hitta fel, men har själv fel.
I detta fall är studien vetenskaplig, trots att en granskare förnekar det.
- - -
Sammanfattning - vetenskapligheten ligger i det sakliga, inte i det aka-
demiskt proceduriska.
Och med det sagt säger jag inte att procedurerna är dåliga. De finns där
av goda skäl - för att förbättra kvaliteten på avhandlingar. Men de är som
jag ser det varken det som definierar vetenskaplighet eller något som är
en garant för hög vetenskaplig kvalitet.
Callisto skrev:Sedan så ställs det givetvis olika krav inom olika områden och tar man t.ex. humaniora så anser jag inte att det går att dra alla slutsatser som idag görs i vetenskapliga arbeten. Det är helt enkelt för många parameterar oftast påverkar men man har möjligtvis endast tagit med hälften i studien.
Det blir lite tokigt när man använder vetenskapliga principer för naturvetenskap och tillämpar det inom humaniora och även ibland inom medicin.
Du har så rätt.
Men att det så ofta blir tokigt betyder inte att det är fel att göra det,
bara att det är så svårt att det ofta överskrider de inblandades kompe-
tens. Jag tror även att en faktor är att folk är så rädda för att inte kom-
ma fram till något.
Callisto skrev:Exemplet med lokföraren var bra, beskriver lite av vad jag vill påpeka. För att kunna dra de slutsatser som de gjort krävs en extrem kartläggning av mångt mycket fler parametrar än de som ingår i studien för att vara något så när säker på vad som ligger bakom antalet hjärntumördrabbade lokförare.
Kan väl nämna, för dem som inte vet det, att det gjordes en studie till,
som visade att alla med skiftarbete (vilket lokförarna i studien hade)
hade ungefär samma risk att få hjärntumörer. Och då är frågan - har
man i denna studie bevisat att det är skiftarbetet som ställer till med
denna risk...
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
